mevyvyvv 1 rorvyvyvevvryvyryvYyrYvFYTFV? Vern vyvv för + slitning "av verktyg ..« kan det bli fel, som det kostar ' små 'smulor' är ju också brö " besparingen, förvandlats till pl NES YYTYYYFYYFVEYTYYYTYTTYTYYTFY SIT TYS VIND IDE I SETT YRKS GI I INTAR GET YrYYYTYr 4 : er LAHOLMS TIDNING" VYNNYEXYVS ANN NNNNNNNNNNSNNNNAA CAT VR Mede e ss sd bpt SV . NN vn NA ts ' : . ne di Lördagen den 17 ganuarl 1959 - od -TILL LEDNING för den deklarerande allmänheten har Hallands länsstyrelse liksom länsstyrelserna i de flesta andrå DEN 17 JANUARI 1959 rr ng ' + . om” människorna; Följden blir att många i efterhand måste - anskaffa detta till exempel ge- "nom ett telefon I till kom- st Sa oa Md Han va Y””Unga' Röster” — "Våxtorpsju- hiorernag månadstidning — har itkömrmit med sitt första num- lnämndsördföranden ned län varje år i ngar! infört en annons med anvis- ningar om prövningsnämndens normalvärden ' för bostad vid . jordbruksfastighet, för produk- Aer ' från eget. jordbruk, ör : fritt vivre, fri beklädnad inom '- vissa yrkesgrupper m. m Jlik- som normalavdrag för-värde- i av driftsby; di cykel-'och- bilslit m. m. > - . Då storleken av desså värden och 'avdrag kan - variera från län till län och från år till år har denna genom tidningspres- sen förmedlade information gi- vetvis haft stort värde för all-- mänheten, som på ett lätttill- gängligt sätt, fått . vetskap öm” gällande" normer. Därmed har också taxeringsmyndigheternas ” arbete underlättats "genom att” fel i deklarationerria på denna punkt blivit, relativt sällsynta, sie 4 ett frankerat brev i släptåg. (Här sparar visserligen -läns- "styrelsen, eftersom, kommiuner- » nå får betala, men det kommer "i alla fall på skattsedeln.) . Den mindre nogräknade gör avdrag 'som föregående, år " (eftersom han ”av erfarenhet "vet att, avdragén inte brukar -bli större. med åren), och så taxeringsmyndigheterna tid oc! "pengar att rätta: till. : "INTE. ENS LÄNSSTYREL.- SEN tror förresten på "tillför= litligheten i sitt nya system; Följande”. för 'en 'länsstyrelse' märkliga och anmärkningsvär- da” bön kom närligen i "tidningarna tillhandar. 1"! ”Härjämte . överlämnas " ett .exeråplar av Hallands läns all männa: kungörelser 'nr 1 (AA) ' år” 1959 innehållande " pröv- -I ÅR FÅR INTE allmänh 18 "anv. till ten i Halland i motsats: till exempelvis i Jönköpings och! nära on 7” tion. I dagens tidningar lämnas ett kort tillkännagivande'omv att .prövningsnämndens anvisningar, 1 sammandrag av. den deklare- . rände får avhämtas på sedvan-, ” liga utlämningsställen för de klarationsblanketter-m. m, Givet är att detta för, den deklarerande "allmänheten be-. tyder försämrad service." Det: som tidigare kom till alla hem i Halland genom "den dagliga . tidningen, måste, man 'nu" själv hämta på en mer eller mindre. avlägsen plats, .,. ..Landskamrerare s V. Svens- son, som närmast: synes” vara ,' län denna i - 1959” års taxering. -Länsstyrel= sen, 'anhåller - att' - innehållet -i ”"sagda kungörelse 'i..den . ut- ' sträckning: som; kan ; lämplig" benäget -intages i tid . ningen i.notis- 'eller artikel- förm.. 2 0 p SNVON Man anser alltså ändå, att man behöver tidningarnas spal- er för att deklåranterna verk- gen skall få ordentlig infor mation om prövningsnämndens ) visningar, men man. vill inte” .betala vad det :köstar på ar- nonsspalterna utan "begär. an-. "snonsen gfatis på textspalterna.. > Sådant kallas 'om vi inte är fel underrättadeé : bettleri, . och . lär "enligt svensk lag : Vara straffbart '— "åtminstone ' när | ”ansvårig för nyordningen upp- :, det gäller Privatpersoner, >, ger, att det är sparsamhetsskäl' ” som dikterat förändringen. Det sammandrag -man - nu . skall” . distribuera kostar, uppger han, 600 kr, "medan + annonserna : i "samtliga åtta tidningar kostade 1.600--kronor.: Här sparar man. alltså i runt tal ett (1) öre per” skättskyldig > i': Halland, ”men " Hade 'därför: besparingen inte” » lett till någon. annan försäm-” ,' ring än 200 kronors lägre in- täktor för varje tidning hade i' varje fall inte allmänheten. haft några skäl till invänd-/ ' ningar, .men man har tyvärr: starka skäl att! misstänka; att. en« ” utgiftsökting,' när! årets" Ying är över... su CT "ATT." ALLA : DEKLARAN- TER verkligen” nker på" att skaffa.”detta cirkulär ' tillsam-" mans med deklaratiorisblän=.. ketterna är att tro alltför gott” . När vi vid samtal med lands-- . kamrerare Svensson förklarade oss förhindrade ' att på detta , sätt betala länsstyrelsens kor- respondens” med . allmänheten, påstod. han, att de i Halmstad "utkommande tidningarna « gått "med" på att ta in -kungörelsen i :artikelform. : Detta må i så : fall bli. deras' ensak, men ' det strider. mot "alla: vedertagna regler, . och - vi. tvivlar ärligt I talat. på;att Hallandsposten och ' Hallands. Dagblad villfar läns- ; styrelsens begäran, "+=. .i. fr. en vällovlig ; valtningen, men att försämra . servicen för'. allmänheten” för fatttjäna en'ettöring Per skatt- ' skyldig "och": ändå .—,för att försämringen' i te " skall” bli alltför märkbar — tvingas tigga | ä hos,” länets : tidningar det: är "inte . värdigt" länsstyrelsen .i Halland, At f M LJ får: "Den sjuttonde finska regerin- gen sedan krigsslutet har nu, till- trätt och därmed har även denna långa och -Bvåra regeringskris i vårt östra grannland kunnat 1ö- ) saa efter parlamentariska Princis Per. Men någon parlamentariskt stark regering är det'inte, som talman Sukselalnen, ställt "sig i spetsen för. Den består av 14 ag= , Farer samt den svenske folkpar- tisten Ralf Törngren, Agrarer- . na förfogar endast över en knappt fjärdedelen | finska riksdagen, Ralf Törngren har inte sitt parti bakom sig utan endast dettas medgivande att som' > Privatperson " inträda 1 det nya kabinettet. Däremot är hr Törnz gren en Personligt god tillgång för ministären Sukselainen, Han har tidigare med T . Kekkonens som Sens förtroende, Detta är en 'vik- tig tillgång för den nya - finska regeringen, vars allra "viktigaste uppgift blir att återställa de Sovjetregerin- i goda "relationerna med Sovjet, > 1 Programförklaringen heter det också, att. regeringen inte ningar för att stimulera det ekos nomiska och kulturella "umgän- £å, som under de gångna åren utvecklats : med Sovjetunionen. Därl ligger även nyckeln till de väsentliga inrikespolitiska upp= gifter regeringen uppställt för sig. Produktionen Minskar i Finland och arbetslös- beten tilltar 4 takt därmed. Lyci ingen dans på rosor av mandaten i den , - Möjligheter att lösa reg, Sukselsinen ” » kas den nya regeringen att stl-" mulera handelsutbytet med Sov- jet blir detta även en injektion ; för det finska näringslivet med ökad produktion och minskad'ar-: betslöshåt som ” följd. Det" var: : dessa fundamentala ” uppgifter den fagerholmska regeringen stu- | Pade på, un An Partipolitiskt sett är regerings-' . ansvaret föga lockande för ag-. rarerna, Finlands för närvaran- de största Parti, folkdemokrater- na, har mottagit regeringen' Suk- : selainen med sötsura kommenta-- : rer. Regeringsfrågan kunde "ha lösts sämre. ur” deras synvinkel,” skriver partiets Press, men den ” motsvarar långt ifrån dess före. 'väntningar, "Socialdemokraterna har inte kunnat smälta den fa-' gerholmska regeringens fall" och . lägger säkert inte två'strån i kors : för att jämna vägen för den nya i regeringen, Däremot: har såväl ” svenska folkpartiets som,. höger- « Partiets press tagit emot den nya. regeringen med hovsamma kom-. Mentarer, - ” KR Någon längre livstid för Suk- selainenz- Tegering väntar mai sig nog inte, och själv har rege- Tingschefen förklarat, att han är beredd träda tillbaka 'så snart eringsfrå- Ean på annan Ponutisk- grund yP- par sig; Agrarerna bör emeller- ; tid få tillkodoräkna sig att inte ha undandragit Sig regeringsan- Svaret i en Synnerligen svår si- tuation där till och med parla- mentarismens funkti ig | irågasatte inkti onsduglighet. år går MP lunderXnacken ' och: blickar upp! ambition inte minst inom för- |t | och de andra.; De äro röda och t mer. för”år, 1959. Bland innehål- let finner vi en berättelse över- satt "från norska: av tidningens 'redaktör, : vilken vi tar oss fri. heten återgiva. . ; . LR ”Sensommarkväll,” Uppe 1.norr mellan två av våra fjäll ligger blinkande en liten. sjö. Stilla bre- der natten 'sig ' utefter vidderna, dimman” "smyger 'sig fram och sveper. in allt i sitt drömflor, Via . strandkanten. ligger en li- ten! båt." En kanot..Den är dra- gen halvvägs upp på land, och de två årorna äro lagda på tvärs över « båten.' Ett 'stycke från stranden brinner ett bål. Det är festligt ”att se det mot natthim- len, 'eldflammor och rök liksom leker: med, varandra KR Runt "om elden sitter på tuvor elle? stenar fyra medelålders män och tälar med "varandra... Lustiga répliker flyger. från 'den ena "till den, andra. Över elden hänger. en kaffekittel, sotig och svart; Och ingen, ligger en halvvuxen yng-! Ning) Han ligger: med händerna + mot” himmelen, ' där ' stjärnorna. tindra.. Om 'en stund reser. sig ynglingen och går bort mot bä- ten, lyfter den ut på vattnet, sti-. ger 1: den ' och padålar. varsamt rädd; Sverker, men ”han : vet att vattnet är grumligt av'dy, så det gäller att vara försiktig i mörk- ret; En kanot av sogelduk är in-: Zen sjöbåt, tänker Kan, eftertänk-' samt, Han ror några gånger fram. och tillbaka på sjön — då ströms mi torr: ved sprakar i vädret, men då han ser närmare efter, "finner han att : detär ' månen som har kommit' över" fjället, stor, ' gul och 'strä-.. En. härlig syn! .På ett k fyller månen hela fjäll. '. ögol ) sä "ror: till, de" en "stund, t ke — det "var gott:att En kopp kaffe "gör gott” i nattkölden? Ks i ct frbankeheferi,, gudfadern, | 4 än staden som, bjuder ho- ' C h,'Sverker; tar: bockande : e är goda .'vänner, de två. " "Käck karl, denna pojken vår, postmästare”, säger. han- om :er' stund. ”"Sånnerligen en kärnkarl "du rker”;” fortsätter : han, « ”Khäppåäst vuxen ännu, men, den : som, är. kommen bland gott folk, må; vara.gott' fold lik,' vet du, Så skall" du sannerligen ' få vara :som"en av ossi.2n Loo . Sverkér förstår inte riktigt vad det "är "med ”far' och gudfadern uppspelta och ser ut till att fin- na nöje L.vad som helst. Far lig- ger på "magen i ljungen och skrattar åt en usel vits från tull- manned ? Hansson. "Den fjärde i sällskapet som är polisman, är upptagen med -: att maka mer bränsle. till brasan. Då bankehe- fen en, stund senare öppnar Tygg- säcken och tömmer ut av inne. I. hållet," går sanningen upp : för Sprit 'och skall til att dricka "mer. Det' går källa kårar nedöver ryggen på honom, när han "tänker på 'gudfaderns' ord folk "22.5. : «> Men. Sverker. visste bättre än så. Han hade sett druckna karlar förr,, det. hade bara inte varit" 3 far! För sin egen: del visste" han vad han ville. Ingen skulle ' få honom; till att smaka sprit! "| ”Varsågod — pojke! En skål" var högröstad och leende. Men' Sverker. slog bort hans hand. ”JAg skall icke ha”! : Då vände välviljan sig. Bank- chefen: vatt blodröd och arg. ' : ”Vad säger du? Är det skick att tala så, när vuxna människor bjuder dig. är du en feg stacka- Fe 'vadfi sl on, cs Han var ingen bårnablid gud-. fader längre. Men” Sverker ska- kade på' huvudet, . - vin»r oc | vände han sig om, hånande: "Gå och lägg dig, pojke! Jag ,i det han slår ut med handen: Al. i stycke från elden, borta I): ét med ens ett gyllerle sken "ma : ögonblick höres några hem- vidden.med ljus — äventyrsglans,, | "Sverker ". låter > båten... gunga mänsttålarna för dina fjorton år”! Bankchefen . : . år 1906. Myndighetspersoner var .På den tiden ganska kavata och fick företräde att var en självständig natur; förde + .ordet. Under debatten bekräftade "Jar vin mc . Petter Svensson ag vill inte dricka bränn: med: — Kan oh se ä kan du väl förstå. - ' ”, När man förr å världen, för J4—40 år sedan, ägnade sig åt torvupptagning i Värö var det! inget ovanligt att I lorvmos- sarna finner. rotknölar, här- stammande från den ekskog sont frodades i bygden för 2.500 år” sedan. I dag reser sig.nya sko- gar. på flertalet av de forna » mossarna, .Torvupptagning är "inte nu som förr en av jord- syssel- NN vor visste inte att du "passade bäst att vara klädd i kjoP,'s ce. +» Sverker kände en våg 'av grå och" vrede stiga upp ipom sig, ! och. ett- ögonblick vände han sig mot fadern. för att söka: hjälp och upprättelse, Men då han såg att: denne låg på fygg med en flaska: framför murinen, ' hejdade han salg. Sverker hade aldrig bli- ' vit så sårad och utskämd förr, Vv brukarnas och full av”avsky gick han från". sällskapet och lade sig i ljungen ett längt stycke bort. ' . sc" Snart rådde sång och skrål upp till honom. Det kom från de fyra . männen som nu hade druckit slut NN. och var på väg ned till vattnet, , Han reste sig och såg efter dem." Två ' av dem följde vasskanten :- med osäker, vaggande, gång. Det. 'son är en man av gammalt gott var tullman Hansson och polis. ' virke, som trots sina 86 år mannen. De .skrålade för full”. slälv både sått, skördat och bärgat årets skörd. Med hjälp hals, De andrå två strövåde att 2v en dotter sköter. han såle- komma i kanoten,. Till slut lyc-- des ännu själv sin gård. , ör kades det sedan den hade anur- = Redan som J4-åring fick' Karls- rat runt två gånger och tagit in son sin första plats. Hans lön ut- vatten, N n gjordes av fri, kost, inget mera. '”A, far”, tänkte Sverker, ”att När han sedermera | flyttade på sie i ' » , och fick annan tjä je: lö. äu verkligen är — sådan”! | förutom av kost "och logi av 20 kr Det gjorde Sverker så outsäg- pr år för att med åren höjas till ligt ont att far drack, att gläd- kr. Och de sista åren han tjä- jen över den härliga fjällturen nade dräng hade lönen stigit till blev", alldeles ' ödelagd. "Och ' så 100 kr pr år. En del klädesplagg, gudfaren som han alltid satt så såsom några par strumpor och ett högt. Hur skulle: han kunna hysa par skjortor, ingick också i löne- förtroende: till dem efter detta? "förmånerna. mo " Nu. var fadern .och gudfadern När Karlsson slutade med dräng- komna långt .ut på vattnet. Skra- Platserna började han följa sin far viktigaste över, na . . » Om forvmossarnas guldålder, >när torven var något oerhört viktigt i såväl fattig som rik "mans 'stuga, berättade 86-årige mbirarmöästaren och lantbruka- ren Alfred Karlsson, Backa nr ' 6 i Värö, när vi en kväll gjor« de visit på hans ägor. Karls-/ utmed - vasskanten. Han är icke. lade 'gjorde de, alldeles” som de mnurarmästaren, .ut på olika arbe- SS ömas a "ten. Han lärde sig muraryrket andra två, vilka följde” vasskan- grundligt och var verksam i detta ten; Det var som gällde det att tills för bara några år sedan,' Han vara. mest 'högljudd 'och bråkig. berättar bl a att han, som 80-åring : lötsligt ser han polisen falla uppförde murstocken i en man- överända och bli liggande så lång ' Bårdsbyggnad, oc han'är. 'Tullmannen sätter sig — Det rr äldre tider" en helt' vid hans sida. Och i nästan sam-: annan teknik än nu vid uppföran- : det av en murstock, berättar han. - Då. använde man inte cement och ' 'och fadern och gudfadern ligger i vättnet. Som -en pil flyger han kalk förekom i.murbruket, På så åstad 5 Springer :som en besatt: sätt blev dessa mer ståndaktiga mot över tuvor och'sten. = five oc väta och vinda + +. >. cn, : Han är en god simmaré, Sver- ker, och en stark pojke, men det håller" på satt bli för mycket, Då- Pnärmadé sig -båtén säg-han 1 Könima”";upp och någta simtag,, men . bankehefen ugnar... Leran blandades med fin var borta. Det var en hård törn sand och något vatten, Och istället Lera bindemedel - ' . Det var istället leran, som utgjor-. de bindemedel i det' murbruk, vi kef”änvändes” vid 'uppförandet' sv att få" tag i;fadern somi höll på för tegelsten använde man skiff., att sjunka för tredje gången, men rad Enejs, som. bröts i en bergås till: slut. lyckades han få fadern | bygden. Bränd murtegel, (tegel- land. oe ., sten) användes från början endast till valven i bakugnarna. - : Då far och son en vecka sena- re stod" vid barkchefens grav, grät postmästaren rom ett barn, och" han stödde "sig tungt på Sverkers arm under 7 det + -han stammade fram: : oe "Ljung de fattigas bränsle . . Från mureritekniken halkar vårt samtal, över ' till de olika slag av "bränslen, som användes i Värö un- lade. f sofia es der 1800-talet, Ved förekom inte "Sverker; pojken min)! du va ! Det fanns mycket litet skog den störste av oss, du. Tack för; i Värö förr, varför man huvudsak- att du räddade din far från en! ligen eldade med torv och ljung. så bitter död, Gud hjälpe mig att: Ljungen hade man som ”itänne” aldrig, dricka mer”, > C:o > oo. . då den var mycket lättbränd. Man - Och "med tårarna strömmande. "Idade . också +. bakugnarna med utför "kind SREAAN ljung. Som sommarbränsle och till r kinderna, räckte far och snabbkok var ljungen mycket bra Son varandra händerna och lova- att tillgå; inte minst .när den kära de att aldrig smaka 'starka dryc- i kaffehurran skulle värmas för en ker. on. Se UC: oo lextratår. Den fattiga befolkningen - fick dock huvudsakligen klara sig med detta bränsle även under vin- tern. nn fe Torven var mycket bättre än ljungen, särskilt om den var ordentligt torr och av god be- ' skaffenhet, Den gav god vär- ! . me, brändes mycket sakta och gav rikligt med glöd, Glöden rakade vi över så att den låg över natten tills det var dags att sätta fyr nästa morgon, Det fanns ju inga tändstickor då, "Dagens namn : ' OS ANTON MG oc len går upp kl. 8.45 och ned 2 De s k svavelstickorna kom i: mitten av 1800-talet och innan ,. dess fick man slå eld med stål . och flinta, : : "80 kl. sällningar när vårbruket är - -BÖra murstockar, öppna spisar och 'bak- - ”Torvmossarnas guldålder” == >< fanns kvar: vid fo SS - RE sekelskiftet/ Å el Torvmassan var som tjock gröt och östes upp I hjulbårar, der natten sprang man över till en granne och lånade eld, berättar Alfred Karlsson vidare, De lånade glöden bars då i en träsko. Hårt i torvmossen — Torvupptagning var ett hårt men roligt arbete, Och festligt var det för det mesta. Vi låg över på arbetsplatsen under natten — det var nämligen omkring fyra tim- mars körväg från kustbyarna in till mossarna, - . — Färden gick efter häst, På Ias- set var vi 8—10 personer och hade förutom skottkärror "”mossabårer” och verktyg, tält och en stor kista full: av matvaror, kokkärl och porslin, Kistan kallad skrin De fruntimmer som skötte detta arbete kallades utstrykerskor.. På detta sätt arbetade man hela dagen, men med täta uppehåll för att äta och ta sig halvpustesupar. , Man : åt, drack svettades och. ar- betade, allt under muntert men ovkornigt skämt, . -— Rå natten sov vi I tält. Men det var allt bra svettigt här också, Bär : ger Karlsson. Och så hade vi'att slåss med myggen, som för folket på strandbyarna var hittills okän- da plågoandar. Efter ytterligare i dags arbete satte sig folket fram mot kvällningen ånyo upp på häst- skjutsarna och det bar av hemåt, Ett par veckor efter upptagnin- gen plockades den inrutade torven Mycket mat hade vi med oss, bl a en stor ”grötapricka”, full av här- lig vit risgrynsgröt. Och så en kut- ting med brännvin. H Mossarna var dels ägda områden - för 2.500 år sedan. Det var under "en avkylningsperiod : mellan "brons. och järnål > bildades. -| upp någon torv i, Vä upp och vändes, Efter ytterligare två veckor for man in och rösade upp torven i rösen, Dessa var ihå- liga och tillät luften att fritt kom- ma åt att helt genomtorka torven. Och slutligen var det bara att köra hem det nu torra och färdiga | bränntorvet, Man åkte iväg kl 3 på natten och den tre mil långa vägen tog omkring 'fyra timmar, Så var det för alla... Det fanns ingen gård i min ung- - dom, säger Karlsson, där man inte på detta sätt tog upp torv. Torven var det första man hade att tänka på när vårbruket var över. Den som ej hade häst själv fick försöka . leja skjuts in till mossarna. Ofta fann man stora rotkrölar ' den gamla ekskog, som växte här nn som tor +» NU lönar det sig inte : Sedan 1920-talets slut har ingen, åtminstone inte i kustbyarna, tagit 5. Arbetskost-. naderna är kanske "för höga för 3 och dels arrend områden, Ett dylikt område, som fick arrenderas pr år, kostade 'om- kring en kr för varje, färdigt lass torv. Under två dagar räknade man att åtta personer skulle ta upp cir- ka 10 torvlass, Vid sekelskiftet be- talades 2 kr för varje mossadags- vecka, vilket ansågs vara en god dagspenning, os . Det område där torven togs upp var. några dagar i förväg avbän- kat, d v s man hade bortskyfflat ett övre lager på två till tre spad- tag djupt, så att torvmossen låg blottad. Arbetsstyrkan fördelade sig nu så, att två man hackade loss torvrnassan och framförde den- na till två andra mannar vilka hade att leda fram vatten och blan- da torvmossen till lämplig konsis- tens för den fortsatta beredningen, Torvmassan var nu:som tjock gröt och östes upp i hjulbårar. Yt- terligare två karlar hade nu till sin | uppgift att på särskilt utlagda plan- kor köra bårarna upp ur torvgra- ven, fram till ”sättebacken” ”— en att tor i liten skala. skall löna sig, Och det hade nog inte heller funnits så mycket kvar ” i mnossarna i våra dagar.'I de 'delar av Sverige där torvupptagning än-' nu sker använder man maskinell kraft. Torven 'användes dels som bränntorvy och dels som torvströ. ' Värö har numera rikligt med skog och många lantbrukare är... självförsörjande med ved, t o m i' kustbyarna. Där man;tog upp torv : för 30—40 år sedan växer nu skog. . En rofylld vrå : > vi gått ut åt hans gärden,' som ligger helt inramade av.skog och . har vår tids jäkt och buller ännu inte nått. Här går Alfred Karlsson - och sysslar med sina djur och sin gård på samma sätt som genera= tioner före honom pgjort. Han är lugnet och idyllen Personifierad, en man av segt och gott halländskt virke, som ännu hoppas få upple- va många år av arbeten och rofylld gräsbacke där två kvinnor. bredde ut den tömda massan, Den bred- des ut i ett 10-12 em tjockt lager, Efter utslätningen' delades ältan i rutor medelst ett särskilt verktyg, , | — Om glöden råkade slockna un- t Morgondagens" naran Sve; HIIDA. a - Solen går upp kl; 8.43 och ned kl.16.02: 4 | Måndagens namn : | -' Solen går upp kl."8.42 och ned kl. 16.04. sr : : LÄNSMAN BLEV KVÄST. Det var i den Oscarianska tiden myndiga. - Länsman Gädda i Västra Frö- lunda, var en av,dem som begär- de underdånighet. Två personer förhandla om ett ärende Petter Svensson, som sina påståenden du inte begripa dä. Efter” inrutningen lades torven ipp.å - Nr - Varje ruta utgjorde sedan en torva, sir Laurence' Olivi, kvinnlig är hon." gen kom hem sig ung dam; vår flygvärdinna, men hur i all « vad hon heter? ven il 1 . förar] hytten,' du "vet: Där står ju också I hette han, då? möda. s Namn att minnas 4 Den ännu som nybliven ”morinot : > "förtjusande skådespelerskan Vivi- en Leigt brukar "ingalunda vara svartsjuk på sin make och kollega : er, men typiskt '' När Olivier. nyli.< . från ett" gästspel — Det: där miss Tracy, : förklarade han, — > "nickade Vivien — ärlden kan'du veta ”— Söt flicka, » Namnet står" ju på dör- Namnet på piloteh. . — Hm, muttrade' Vivien - vad tösen,” . Då utbrister länsman: ögonblickligen drig får du den äran henher! DA os 'vier kunde svara på det, . RN KRAERN Historien förmkler' inte c sf Jh i mossen, Det var rötterna efter ''- Under tiden Karlsson berättat har berg. Till "denna vrå av världen” :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.