vytvryreervv pF DES v Frtafili isen YryrY N tyrrereeryv vv verereveYveyereY ty YT PV vyvrveeyeeYyvvv | Måndagen | Sanering'a av: jor r EESEE : ITE ordbrukskrediter terad långfristiga lån av Skul och betalni sitvationen för jordbruket är som bekant allvarlig. I många fall är betalningsanspråken på grund av lösa krediter, växlar och varu skulder och inte minst på grund av de senare årens stödlån så "stora; att de kan befaras äventy- ra den fortsatta jordbruksdriften, - Anledningen till denna för jord- bruket bekymmersamma kredit- . situation" är givetvis främst: den =: under de senaste åren starkt -.- minskade räntabilifeten. Den kraf= tiga räntehöjningen 1957 -med- förde också betydande kostnads- . ökningar och därmed ökat kredit= behov” jordbruket liksom för" i småföretagsamheten I övrigt. NE "' Denna : allvarliga. skuldsätt. > nings- och betalningssituation för Jordbruket kräver snara åtgärder för att åstadkomma en kreditsa= " nering, som möjliggör att' stöd- lån, växlar, varuskulder ochand- ra lösa krediter kan utbytas mot . om begärs 1 en motion" av cen= terpartisterna . Elmwall och Carls- son i Arla, . . ” Motionärerna pekar n två vär ; gar, för denna kreditsanering., Den ena är' att staten lämnar ga rantier för sådana långfristiga lån - NM i huvudsak” enligt de former som - gäller , för den statliga garanti- kreditgivningen, i övrigt. Skydd . måste härvid lämnas mot alltför högt ränteläge. Lämpligen bör en" > grundränta . fastställas till, fö slagsvi; is fyra procent, vilket över= ensstämmer med den grundrän- tesats, som. förordats i promemo-" - rian angående statligt. kreditga= - r ;y på h De skuldsatta jordbrukarna bör, anser motionärerna, inte ha säm- Adet, långfristiga lån, Utredning här- denna typ bör i första hand kun- na lämnas av jordbrukets egna jordbr a. - och hypoteksföreningarna. En : förutsättning härvid är dock, to dessa kreditinstitut får i erfor=;' ”derlig utsträckning utöka sitt lå nekapital, 'så att inte åndra ' kr ditbehov inom a jordbruket ' efte sättes: . ; Det "andra alternativet och > det en: brist ”att ' jordbrukarna ,inte,:: som fallet. är' med ägare av bo- stads= och affärsfastigheter; nu-, ' mera .har. sekundärlånemöjlighe=, ter. Den ' ännu kvarstående se! kundärlånefonden för "jordbruket: - vilken! förvaltas av hypotek: ken, bör. kunna användas f - damålet genom "att erforderligt. - " kapital tillskjutes av” staten. Det". är nödvändigt att en förhållan= devis låg sekundärlåneränta fast: . ställes, förslagsvis: 3—A procent, ' Även dessa .lån' bör! förmedlas? och: förvaltas i :första/. hand” avi. » jordbrukets egna kreditinrättni gar, .. - Sa Till den nuvarande! "stödlåpe 1e- givningen : har :knutits villkoret, : att jordbrukare som upphör med . sitt jordbruk, omedelbart skall . återbetala. lånet. I många fall ört 1 ; . tiga lån i sekundärläge., Det äre . En" äv. "världens märkligaste ut- kom; mer , om planerna februari i Stockholm.' Då skall de hittillsvarande . dykarfynden . från fregatten ”.Wasas "Vrak utanför Beckholmen i Stockholm. visas' på »det önskvärt, att tillträdande jord= brukare får överta stödlån,: sär-" "skilt vid inventarieöverlåtelser. De - möjligheter härtill, som bör | - kunna medges vid långfristiga Jån av ovån angivna typer, skul-. ..Je underlätta ö erlåtelser avjordr, bruk, : . + Motionärerna understryker an-> , gelägenheten av att. den begärs ' iska "muséet." Fyrahundra fynd -ihar: hittills: tagits upp från fregatten)" som "sjönk 1628 på väg till kung Gustaf Adolf i Tyskland, då en" vindil. över” Söders - berg vräkte ner Fartyget på sidan så att det" sjönk "med flaggan i topp på sin jungfrutur, "De .- största . och "| skulpturålt vackrast "utformade fyn- i den visas på. utställningen: som: in- vigs av kungen, Thtendent Edvind Lakabiar våt 7” Sex ton tung stormast!. N ut Det första; fyndet "som : gjordes var den 6 ton tunga och 19 m lån- ga stormasten av furu, Tack vare den bärgningen kunde man räkna ut att det mellan översta däcket och kölen var ca 7 m, Bland and- ra större fynd, som giorts,' är en bronskanon på 2.000 kg. Man räk- nar med att, det skall finnas ett antal .kanoner kvär på Wasa, Ett tjugotal bärgades på 1600-talet med hjälp, av den tidens primitiva dy- karklockor, som såg ut som stora kyrkklockor: och där dykaren fick luft av den. luftkudde som fanns "Det var en fan- i sitt slag att bär- gå de" ca två ton' tuhga -kanoner- | Rysskonkurrens på ve blir allt värre : STOCKHOLM (Press) ' Den ryska konkurrensen på trä- varumarknaden hårdnar alltmer, De nyligen '1 England tillkännagivna ryska . utbuden innebär betydande sänkningar på de redan: förut låga priser som noterats i tidigare utbud, Ad skollegiets Inads 31. 1 t för 1958 ifråga om ;trävarumarknaden, Det aktuella utbudet är det första för 1959 på cirka '100.000 standards för skeppning över hela året, Ef- fekten av det ryska utbudet torde bli, heter det vidare, att de brittiska köparnas " intresse - under - en tid framåt kommer att vara koncentre- rat till affärer i ryska varor och att | TV- idol skriver Lever spartanskt i i ungkarlslyg. När televisionen. för ett par veckor sedan kom In 1 55-årige" Ivar Brörklinds- liv, betydde "det ait han nu är snubblande : nära alt vinna 10.000 kronor I ämnet ”svensk : arbetardikt= - ning” $ ”Kvitt eller dubbelt”, Det har plötsligt också börjat Jossna på så många andra håll: För jämt en vecka sedan skrev ”han kontrakt med ett av våra "största bokförlag om en roman, "Prins i bagarbod”, som kom- "mer i höstens bokflod, ; > Och hans egna noveller inbrin- "Igar nu fem, sex gånger så mycket som för bara en månad sedan, tid- ningarna slåss om intervjuer med "| den" kunnige diversearbetaren-för- fattaren, folket, på huvudstadsga- torna vänder sig om och säger: Där går den sympatiske TV-Björklind! "an Det är egentligen konstigt det | 5 här. Att plötsligt vakna en sön- dagsmorgon och finna sig berömd, tycker Ivar Björklind och” hela hans avlånga, lite knotiga ansikte spräcks 1 ett brett,' godmodigt le- ende, när vi sitter uppe i hans bo- hemiska ungkarlslya och pratar. I den här spartanska vindskupan un- der takåsen i en av arbetarbarac- kerna i Traneberg har han bott de senaste tjugo åren av sitt liv, - ” Och hans bästa sällskap i ensam- heten har alltid varit de kära böc- kerna, där-de flesta titlarna helt naturligt är andens barn till hans favoriter bland arbetardiktarna: Ivar Lo-Johansson, Gustaf Heden- vind, Eyvind Johnson, 'Andersen- Nexö, Upton Sinclair, Maxim Gor- kij och många andra, H : "Till Paris för att skriva roman ' — Det.är egendomligt att jag som fört ett 'sådant enstöringsliv blir alldeles lugn så fort jag kommer framför TV-I kameran och allt stå hejet. ' - Och att kantmasen Ivar ”Björk- lind kommer att vara väl samlad, roman. I. Paris konima till jobbet I tid. Det är klart att jag många gånger - tyckte lite-synd om mig själv, när jag gick förbi de mörka boninäshusen och tänkte på att där ligger de vuxna och sover, men här måste jag, cn liten parvel, traska varenda mor«. gon. AE ; | Lånade säckvås med böcker Redan som .-10-åring hade han: emellertid fått läshungern. väckt genom ett gammalt, väl använt h te av Topelius ”Fältskärns berät. telser”, Och den läste han så in" tensivt att han' än idag kan den nästan utantill. Topelius kunde na- turligtvis inte räcka i' evighet för en läshungrig ung pojke. Snart hade han läst ut hela sockenbi-. blioteket och gav sig iväg till IOGT-bibliotck, dit ban fick åka spark en och en halv mil genom skogen. den 19 januari 1959 ” N — Jag lånade säckvis med böe- 2 ker på den tiden. 5 kronor för 18 timmars arhete elte " Efter skogen och gruvan blev det så småningom nödhjälpsarbete för Ivar Björklind.' Det var under den - första s k AK-tiden i början av 1920-talet, då dagsförtjänsten Jåg på 2:50 hur mycket han än slet. - Lite mer tjänade han när han bör- jade flotta timraer. Då kunde han komma upp i 5 kronor om dagen — om han jobbade 18 timmar! .:' = Kåken, där vl flottare bodde, var så gisten och dragig att vatt- net i spannarna hade frusit till is på morgnarna, Och låg man i sän- gen och läste på kvällen, så fladd- rade håret för vinden, Författardrömmar och syndikalism Hela : tiden drömde .Ivar- Björk- lind om att kunna etablera sigsom författare. Han' hade sedan -många re lånevillkor än egnahemsägar- man nog, i avvaktan på att det ryska jön goatserna överstiger. s5a. NE om kreditsaner GS Harnilton på NA ibe och mn Se å jäm on behövas In utbudet hinner placeras, får räkna | Pär hn Rh lördag för första" gån- äm Uiverso veckotidningar noveller - y i ga ras- en får kliva in i ” är sn " skillnaden mellan "lå sknads-. förslag i frågan kan - föreläggas :' komiitendö E Clason håller på | ka dykare och inte" sådana som ska varor i inköpen avs Sven- som är: säkert: Han har: tagit") hår der ett par år varit' syndikalisttid- ränta: och ' grundränta, Av. staten : riksdagen” redan innevarande ån || tt dra OUBp Titningarna. för den | spottade blod", + «> 13 "| De svenska exportförsäljningarna dare törnar ä än så i sitt strävsamma i Borlå oe Näst urbetsrdiktarna är | . — a S förek man av årt land | "Om en « "lyftning : av Wasa skall I under november för leverans .i år | HV:s näm; Be. är ärpetarditana ä re E hu i i äl ; D fn, ke i dav ärld i vår an kunna ske med, den stora .ponton- | kan' : uppskattas till - cirka 45,000| Hur. det än går ör Konoia ifort- igen :syndikalismen "Björklinds . Sn oppet 8 strate : et blev. ACK Kanste nela värl en, kranen Lodbrok, som var med och | standards, varav över hälften till|sättningen i TV-kampen, tar "han fed Ben Den kom han i kontakt . - kan tydligen framstegen inom kärn- i i drog; upp. Wasas' stormast' fordras | England, jämfört med cirka: 50,000 | nu ledigt från sitt arbete på en av om fadern, som var en. av. - forskningen bli för sjöka”och lidan- som vi trodde i vår lörgagsie! st rsul35.000 kö behövs anslag av' staten. Skulle -bärgnin- |stds i oktober, och de sammanlagda | LM:s, fabriker och reser' ner ill ledarna i den berömda -Hultebo= > JA de kor. Den första hjä ; dare, Varkén Hallandsposten el. Vi har plockat upp" samman? gen : av : Wasa” kunna genomföras | försäljningarna per den 30 novem- Paris för 'att' studera och skriva strejken på sin tid, - An Jo) 2 rationen utan klrurgiska instrument, |'; 125: Hallandå Dagblad lånade, ,, Jagt 400 "olikt bitr frå Ipp ca ” | någon gång under 1960,räknar man | ber ' till" cirka 770,00 stds, varav färdig sin ”Prins i bagarbod”, " För ett tjugotal är sedan toghan” / | : men med tillhjälp av" en. proton. "trotsa landssekreterare SVvenssonstr hu hållérigå. komer på med; att "det "kommer ' att bli 'en i335,000 stds till England, ca 135,000 : steget fullt ut och reste till Stock= i i stråle, som utvunnits ur 'atomi ; påstående ' om. motsatsen Beckholmenst. Blånd de vackraste världssensalion och ett förnärligt | stds till Holland och 90,000 stås till | ++ ..Skogsarbetare vid 12 år holm för. att försöka sig .som fö : nor, varslat om . detta, us ' spalter . till gratisinförande dynden är "en lejonmask, bland .de minnesinärke över den svenska stor- Västtyskland. Av allt att döma sy- | ' Ivar Björklinds väg till” bok fattarer- Sålde vi: i za. = : Tyngstal och i största ” det fem ton maktstiden på 1600-talet. Man räk- | nes; Englands inköp för leverans | slitsam och lik: många - andra : för- och noveller, men fick sina böcker . . ärnvelenskapen tunga rodret. Vi har” funnit ' en när med rika fyridmöjligheter,: då -under 1958 bli större än vad man | fattares. Hans sökande efter kun- refuserade hos de mäktiga bokför- rätt använd, blir inte'eridast ett va- stor del äv & fartyget var fullastat, med proviant, | tidigare räknat med, = = | skap är en hel liten svensk bild- läggarnå, De senast? tretton åren . pen i "händerna på de nedbrytande akterspegeln, : då' vi grävt oss 2 silver, krigskasså m m, Man tror Iråga om trä knaden ia. Han var mer än duk- har han dessutom försörjt sig som ” krafterna, utan kan även tjäna livet, akter om Wasa för att kunna kom- | 2CKSå att man kan hitta den 'sven- | framhålles bl.a att november må- | tig i skolan, fick sätta sig i skol-| HVersearbetare på en av IM:s fa- Är' månne inte den forskarbragd, ma 'in med: lyftwirarna akterifrån ska. örlogsflaggan . från. denna tid, nad — som: man kunde vänta sig | bänken redan vid 6 års ålder, 'hop- briker.: - — SN som lett "till världens första' hjärn- vid>ett lyftförsök.: Vi har kunnat |, m man” inte vet'så mycket om |— i Stort. sett fått formen av en |pade över en klass och hade gått| -— Vad livet ändå kan förändra operation utan kirurgiska, instruc rekonstruera beklädnaden på hela hur den såg ut. Ett för : En del avslut | ut hela folkskolan när han var 11|sig När man är 55 år väntar man. ment, av så stora mått att det $ m, let. tror. vi. inte: med kännedom fartyget 'på - Djurgården . planeras, | förekonr givetvis för promt skepp. |år. Ville fortsätta och, studera, men sig inte några underverk: Man tror som står bakom densamma, iom” den förståelse landshövding finns” säkert mycket mer att' häm- om" Wasa: kommer upp i -”dag, | ning. Ifråga ' om” försäljningar för kunde inte i brist på pengar. ' det skall fortsätta i samma” banor, digå ett nobelpris? I Johansson alltid "visat 'bäde för i fyndväg, just akter 'om far- Bland det: märkligaste i hela Wa- leverans 1959 ställde man sig där-| Istället fick han som 12-åring | "kulle jag falla igenom:i sluttam- Å iden” halländska ”allmänheténs ed men tills vidare är det stopp sahistorien är att.en rs ha avvaktande med ; börja förtjäna sitt uppehälle som | pen i ”Ävit eller. dubbelt, så gör "Cen åska a N SÅ på dykningarna. : kare ingenjör Gunnar Franzén gjort | hänsyn till de många svårbedömha-- skogshuggare och när han var 14|det ingenting, säger hon stillsamt, . I Om vi/skall' kunna förtsält é skeppet, där det sovit ra faktorerna på marknaden, år fick han börja i gruvan hemma Jag har haft så många motgångar . bärgningsprojbkt av Wasa åtta, värt åÅ - under no- "i Bergslagen, i. mitt liv och är rätt härdad vid få onslag av staten. Vi har ue Ne vember beräknas ha motsvarat pro-| — Jag måste stiga u upp en kvart det här laget, Jag kan i. ala fall 135.000 kr till de fortsatt vn : duktionen, varför lagren vid mas- i fyra på morgnarna och med en | glädja mig åt att ha fått ”Prins i ” ningsförsöken,. Vi kan h a ärg- safabrikerna inte anses ha under- karbidlampa som lyse traska fyra bagarbod” förlagd. H - | "fortsätta att ha Wasa in a längre gått någon ändring under fnånaden, | kilometer genom. skogen för att - nder års elva fö å N H sl | (göjekt : r. acykarskolan, fast. det har leveranserna Inte fullt motsva . | - vid Laholms station fr. 0. m. i sept, Nb märkt :som sådant, där det rat produktionen varför en lager- eller' andra åldringar lida nöd. Men - 1958 t. 0. m, 30. maj 1959, : gger vraket på 27 m djup, Hittills ökning-kommit till stånd, Denna är |: & ändå finns det en röst i mig som' |, har yå grävt två av de 'sex. plane- dock inte anmärkningsvärt sti a tt diger att jag själv som åldrande! po Akommande täg från station ” rade! fann nå färdiga under Wa- . Cellulosaproduktiénen under ilrå- : s . = ch vi bli" den som' ”knappar' in 'på Hälsingbore, (vard.)- | 48 see i ilka wirerna'sl skall träs gavarande tidsperiod beräknas med (l staten” för att se mina barn och ' 717 vid ett Tyftförsök, N . - Nr | ändra i Varberg (Hässleholm) Fr | KASS | ca 4 procent ha understigit produk- s I nn aga eva, utveckla sina |Malmö (H3 älsingborg) dan .onserveringen av de upp- tionen motsvarande tid 1957, Den 1 möjligheter helt. och fullt. Ung- Göteborg (Stockholm) St, 2013: isgna” delarna har varit besvärlig, största nedgången föreligger ifråga ä domsrösten hånar mitt vuxna pen- |Hälsingborg . n en måhga av de utsökt snidade om dissolvingeellulosa, medan pro- sd 5 sionstänkarjag, skriver författaren Halmstad (Hässleholm) ' : 153. ”ornamenten är utomordentligt" väl duktionen av papperscellulosa i stort i Walter Dickson i en intressänt ar- Halmstad (Göteb.) (Hässleh.) 1 2. ” bibehållnar Vid konserveringen har sett bibehållits på oförändrad nivå. i tikel i Ny Tid.+(5), i vilken han Mi före S. 0. H.. : ”fädgivare konservator Ar- För oblekta kvaliteter föreligger i bet änner sig till tvivlarnas skara Hälsingborg ingborg : Strömberg. på 'Riksantikvarie- dock en avsevärd nedgång medan! M och la - Jen, röstat för linje ett |Halmstad (Hässleholm) 7 »säter kommendör "Clason. ga produktionsökning ägt rum ifrån] . . Jag fäst ol läggspenston: . [Göteborg (Hässleholm). > 15. = ga om såväl. blekt sulfit; som blekt : H en hånar mig vi- almö - Häl: sulfat. i H dare. Hur kunde du rösta Då ett Göteborg (Stockholm) 8 st i 20 a För 1959 bar man att, räkna med ol som vid hå. Malmö g S 30 ÅS . 3 oc der och befäster klassamhället, |Gö 19.13 A GT : h ytterligare stegring av produktions- H ället, iteborg (Häsl ): X som går ärda dithän att skapa Malmö 2, (Häslehalm) i 2202 ser a oc rpaciteten av céllulosa: för avsalu, I; ernas nya k Halmstad (Gbg) (Hässleh.) 2) 23.41" S I 8 miljoner ton dor översils ; H ett samhälle med :direktörspen- 2 ast onsd,, tea före SoH och N V. E T Era gniljoner fon mot cirka 25 " L sionärer och vägarbetarpensionä- 208 : Te milj ton 1958. ' : res? k fas i blev en besvikel : ag kommer inte 'ifrån -den I stället för hr Mykl N Pojkrösten. Och vill det inte hel. Ma Avskende a tår till station : "slips och kostym. 1 a Jäla vars St sd ler, Har i hela mitt skrivande Calmö ( Si ingborg) (vard.) 6.50 + rats av ett icke fi altlist ns -Hundmi e vid gräns. | försökt pejla med ungdomsrös- FER NAN RR gard ar ) 719) > skrivan. de kvinnliga hök uppbåd |Om "några månader” skall - Irland | Från en av huvudstäderna 1 det 4 . fen samman med den i mig som | Halmstad Hässlehohar o 34313 fann sig bara nå a he er, in-ivälja ny president, och man väntar [röda Öst:Europi (gissa. själv vil su Jag tror att ungdomen, också Malmö Hälsingborg St. ? 1020 dade med Paragrafer. En kvälle old man, den Cea, politikens grand ken!) har -en:näpen hundhistoria , 0 3 s - S- le a N0 TR RE N den som står utanför oss på ke Hälsingbors (Sthlm, Hässleh.) 11.29] . tidning delgav dessutom 'sina 1ä.|ministern ”Eamonn är Vala dn poprat ala järnridån.. På ett i; mm ben på vilka den går in i Hälsingborg (Malmö) > 1155| — sare att man bland publiken såg|bli vald och därmed avsluta sin bdsligt ställe wid 'gränsen mellan]. dl ramtiden, ställer sådana här frås Vard före 5. o : 1326]. : en hel del kåsöser. . ”Käåsös? är ett långe och ” stormfulla karriär med Polen "och Tjeckoslovakien 'kom it gor, även om de inte artikuleras Göteborg (Hässleholm N ord som aldrig 'upphör att fyll, att överta presidentposten, Dén nu |T polsk "hund springande, ', Från (En könen ANDER satser, Jag tror | Halmstad (Oslo) < a mig med trevnad; det betyder mm nästan helt blinde de Valera -är |andra "hållet kom en' tjeckoslo- ' , kor dit farligare att planera |Malmö Hälstagbor 08]: ligt äppslagsboken-"ett sla . ledare för. vegeringspartiet vakisk, Just vid gränserl möttes de. : sig förbi en ungdomlighet som |Malmö DD 16.10] äre” soffå, I fs minaj oc Fianna Fail,» sl — Varfö "Tusande i förr eller senare kräver sin rätt | Göt, bol (Hälsingbo 17.55 tt Scom för två personer Ne - "lan ör kommer du ”rusande 2 alt leva I levandets mitt, inte i Hälsi Rå (Kristianstad) 1812 : ar I och samtala på tu man | :- : 0, |HIl Tjeckoslovakien? frågade den dess periferi, eller när det blir Gone org (Malmö) . 18.33 and.'. Just den möbel, slår det] Ett nytt | tjeckoslovakiske hunden sin pols-' e för sent. Göteborg (Stockhalm) Sk — 1915, mit, Som hr Mykle hade behövt utt nytt amärtstilande I model har ke broder. c : | Det är många socialdemokrater p (Hälsingborg) 20.36) ” för sin konferens; Varföj k erats i USA. Detver- |: Jag är hi . i likh Halmstad (Varberg) Y ad ör fannsjkar minst 10 gånger så kraftigt ungrig, svarade den” som i likhet med Walter Dickson - 22.07 et ingen kåsös 'å Mykl 2 |morfi var | bolska hund : 1 verkligen funderat övi a Halmstad (Göteborg) ?) 23.50 -Rätte; Tje, YKles rum? m, men saknar morfinets va-|& anden. Jag vill ha något att I MM erat över pensions. |") Till Varberg natt Be och ef gången blev som sagt nebildande . egenskaper. Det nya äta: Men varför rusar du i väg till. : problemet och inte är beredda att +) ER mise lyckad. Mykle kom inte, Han of ihet. tillverkas av trätjärederivat Polen? :- acceptera penslonspropagandans dast natt efter onsd. samt är; som meddelades till de rr pemma i serien benzomor-|'— Jag vill natt vän=| fi omor: g vi skälla! tjö sej ;koslo- S SE i enkla ”sanningar”, men det .är 2) Til före o. efter SoH. tande karma, tyvärr bunden vid ch (TT-Reuteri sön sbäkhunden. : CE LE ensomheten i Tyan hemma vid sina hära, bd : ' bara ett fåtal som offentligt an- | SoH. Till Malmö dag för SoH och sängen. - i | t . as Biörkli bärs er trivs TV-idolen - mäler avvikande meningar. i SN ” ka i något tillfälligt kvarter, | re nr rv a ; - | É er, ! som - ot i na a n . och först nästa dag kunde han SOM FRUN pr FALLER. N l ” ; a | ” söka upp sin patrull. Det var |2ffärsvänner till middag. : En S d nallännin a ij lag. H FR folk man kunde lita på i alla a "a tmärkt .c. önskar frun att y se a Ed) kan inte gärna vara utan Laholms väder, jag ör komma tillbaka eller ska -- N . . 5 ic ning son NN 2 Lå "a ihop något vidbränt, a . od s a NN - - ' es s so Aa : ' | Nå Y : å a ER . i i ot : 2 - - a N . | | ;n . . : Ha ÅA i ” i : : sf ” Å - N | RAMA MA AAA | Se | Nr : | nå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.