; = kar YYYYYTTYYFTrY TY "TryfrYFEreY TY YYTETT "Ingen. har vunnit > DET" ÄR "UPPFRISKANDE att . ibland läsa en filosof, .den tid & ” dan "sysselsättning: ;Inte för att man '.ska få ett definitivt 'svar på frågan: om tillvarons mening » "och varför man lever, ' men. man ; kan få upplysningar till hjälp att ' klargöra sin egen situation, Och” t är "vackert så, Det materiella : ofta kan tyckas så, uppnådd ri kedom ä är inte detsamma ' som lye- | : och vad är egentligen" lycka? | Frågorna kan ställas i det 'oänd.." "liga Är rett lugnt liv" alltid ett. . Wckligt liv?x Filosofen Bertrand ”; «Russell säger: Ett lugnt liv kan. vara ett tråki . Den händelselösa till a ett måttligt levebröd i nå" blygsam '- ställning," lämnar kömligt" otillfredsställd; som, där- gat han hade levat för, 400.000 ” att hacka huvudet av fiender och ilatt nihg. si På det sättet "kanske: man kan - förklara ”fartdårarnas framfart. En annars lugn och sansad med=" borgare kan bli lättsinnig och ansvarslös bakom: en ratt och ta >. vilka, risker som. helst; Är det , - bristen. på äventyr i "vårt. om- - bonade liv, som framskapar detta? .sranken ligger nära, "Russel fortsätter: ".”. . . — Det problem, 'som möter ' samhällsreformatorn, . är - därför skapa ' trygghet, "ty. om . sådana : medel, sedan de väl blivit funna, inte skänker någon : djup: tills ä så kommer trygg- mån” för. äventyrets glans: ”Pro- z blemet är snarare att förena" den: grad av trygghet, som är nödvän- g för släktets” tillvaro, med så- ana former av äventyr "och fara Mänskligheten har tyvärr fyllt” sitt -behov av äventyr” och fara kamp genom; "att "utkämpa st firins pessi- vär det nödvändigt méd krig? Rus?. REN etn aa - "väl använd” som offras På en så- ' "inte allt här i livet, fast det” en väluppfostrad med- ' on"? ela den del av-hans natur full". vängrum i. jakten: efter" föda, i” dily? tigrarnas / ; uppvakta s - inte. bara att finna medel att ' och kamp, som låter sig förlikas ', iv "med ett civiliserat Ievnadssätt, . på Djinghis Khan Ta framsteg, behöver det undan< . i , vilkas verk het . visserligen " är” nyttig. men. inte "av det slag som bör förekomma - allmänt, Vilken In; - Konstnär i i vår tid? Russel säger; > —Vi hedrar fortfarande konst- » nären, .men vi isolerar "honom, > fristående, inte som. en intégre- rande del av samhällets liv. En- ”dast' arkitekten har behållit got 'av' konstnärens forna ställ ning, ,emedan hans' konst. tjänar || il ett - : nyttobetonat ändamål. ". Konstens förfall i 'vår samtid be- , rör inte: bara på att k ärens ' Vi tänker oss konsten som" något Ett bra jobb . > I ett middagssällskap blir det förr eller senåre tal om hundar, och "härom kvällen. berättade bertigen av Windsor é en historia, som "också vittnar: om en viss sinnesnärvaro, ' När: hertigparet bor på Hotel Waldorf Astoria i New York, brukar hertigen var- je kväll ta sina båda hundar ut på en motionspromenad. En gång då han. som vanligt tog hissen ned, stod där en betjänt, som också skulle ut och motionera en hund. De kom i samspråk, för- .stås, och gjorde sällskap på pri rienaden. Vid" "återkomsten" £ gade' då betjänteti: . > on ta yväR känner igen ; er.:: Hos egentligen? ses ce . A Utan betänkande svarade, her- . jag inte . vem jobbar ni " sarnhälleliga funktion inte är lika viktig som förr, den beror också på : att . spontan : livsglädje inte ” längre betraktas som' något som > det är viktigt att få uppleva. —|:- Allt . eftersom människorna blir mera industrialiserade och välor- 'Banisérade, : blir . det slags livs- glädje som är , vanlig bland barn ;omöj ig för vuxna, eftersom' de "alltid tänker på vad soni kommer : härnäst .och inte kan tillåta sig att uppgå i nuet, — Om kons- ten i ordets centrala betydelse skall kunna fortleva, kan detta inte ske genom att grunda hög- "tidliga akademier utan genom att återerövra den förmåga att gläd- > jas och sörja helhjärtat, som klok- Under denna rubrik besvarar . en svensk legitimerad läkare ".heten' och Bi theten i det närmaste fördärvat. - -HISTORIENS - STORA MÄN . har delvis varit mänsklighetens « välgörare och delvis raka mot- fritt från läsekretsen. : Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet ett envars i obrottsligt bevaras frågor; satsen, De religiösa och li: nydi v k ä skalderna,- kompositiörerna,' må- larna ha hjälpt till att göra män- niskolivets skådespel" uthärdligt. |: Men andra — Russel säger i — Jag kan inte föreställa mig " något som - mänskligheten: vun- > nit-på att Djinghis Khan funnits till; Jag vet inte av att något gott kommit från Robespierre, och för min personliga del finner jag in- te skäl att' hysa tacksamhet -mat Lenin. Men alla dessa män; goda | ' - såväl. som" onda; -hade en egen- kap som jag inte.skulle vilja se =försvinna från: vär värld —'ener- -gi och förmåga av personligt inis: tiativ, av- andligt oberoende och ; av gestaltande fantasi,. En man med dessa egenskaper-sär'i stånd ” att göra mycket gott'eller myc- ket ont, och om mänskligheten sinte skall .sjunka ned i slöhet, måste s. sådana: 3 "Märk breven DOKTORN SVA- :i RAR och sänd dem till redak- tionen, 2 bo ms ”Finsk flicka i Sverige”, Ert brev är ej utförligt och det ger mig icke sådana Upplysningar att jag vågar mig på några ”diagnotiska gissnin” gar, Jag föreslår att ni Ä torn och blir undersökt för er hu- vudvärk, er. yrsel och ert tryck i Yr Y Yreyr? "YTYYYTYYYTYFTYTYTTT TY TTT > SYYYTYTYYYTTTYTTYYYTT Oskarström. Skulle ni vilja ha ett sovrum som detta? Bekvi; t är det går ner till minus 18 grader ibland, men det gör inget, säger bröd Duntäcket värmer gott. och luften är frisk; Denna si ' september, Båda två är frisksportare, og en nn, der fattas en vägg. Temperaturen erna "Arne och Rolf. Henriksson i ängkammare har di de använt sedan "Gösta Bernhard, Enslingens andlige pappa: : vö nacken och era St . Insulin dö - ni vet. Ja, hur: kommer: det sig att alla vet vem det. är? Hur kommer det sig a "av som har. denna, åkomma, men medicinen gnkändes även vid behandling av pynt ka och nervösa sjukdomar. I allmänhet ger man' ej insulin och hibernal, ten speciell patienter, . satt” vissa figurer med "ens svinner hela riket och sen dessutom visar sig vara fanta- sifigurer av bestående art? ” Ioh "nå överh Ioh kä nervlugnande: medicin Psyk..? insuff5 motsvarar närmast nervös svaghet och trötthet, ”otill-, räcklighetskänsla”, pls bvasekatarr. 2 onis! chron -betyder kr s är farliga endast om de "fö > ”. Zöverlevande” av det gamla gardet "avskaffa kriget, bör det inte var värt att hitta ”andra' utlopp ärleken till äventyr och fara. De gamla ”utlösningar; .som ' en " gång i tiden tjänade ett. biolo- giskt, ändamäl, gör. det >; TE. "och nya är därk Fdiga, Men det" finns” ingenting i 2 människans . natur, som tvingar .. 085 att slå oss" till ro med fort- Rn Tr få svängrum; fastän man ; vill önska att det svängrum de -få skall lända till smänsklighetens nytta. f "NÄR KONSTEN HAR --BLOMSTRA'1 i det förgångna, sä- . ger Russell, har det.i regel varit små rivaliserande samhällen så- dana som de grekiska stadssta- terna, i småfurstendöména under -eller vid att barbari, Våra råare i 1; i kas eller missförstås. . Undviker "de tyska duodesfurstarnas hov på - 1700-talet. Varje furste måste ha fman detta misstag, kan probl: att passa in dem inom ett gott" samhällssystems ram lösas med «intelligens och den goda viljans hjälp. > > > OM ETT SAMHÄLLE ' skall blomstra, behövs det ett visst antal individer, som inte helt. öv "med tet, säger Russell. Praktiskt taget . NORS PN RDR & sin egen iker, någon enstaka. gång blev det en Johann Sebas- tian Bach, men även om det inte. blev han stod det' vederbörande fritt att göra så gott han kunde. - Det skulle vara utmärkt, om olika städer ville utveckla en . konstnärlig ambition som ledde dem till att tävla inbördes, och om de alla hade sin musik- och kola, icke utan ett stort > alla fj ärliga och . ” moraliska såväl som intellektiel- la —”har berott på' sådana in- < divider, vilka utgjort en faktor av avgörånde betydelse vid över- gången från barbari till kultur. , | uDen knivige' Mikojan Sovjets. förete vice r > mått av förakt för Om ett samhälle skall göra någ- . + ”E K 80”. När mariär” 'så pass kry som ni. enligt ert brev” tycks vara man vara mycket nöjd, även om tydligen ert: cirkulationssystem är säte för vissa förändringar, som gör att'ni känner er: fruisgn om fötter och händer iblö ni nu an- vänt den medicin er så län= Nn. ge och tydligen/"mått bra av den, finns det ingen anledning att ändra på detta. I princip får man nog säga att 'det ännu inte, finns mediciner som säkert motverkar åderförkalk= ning. Med hänsyn till er benägen+ het för att bli frusen, tycker jag nog att ni bör hålla något högre rums- temperatur än vad som är vanligt. Det är inget fel att hålla en tem- peratur på upp emot 20 grader när man har de besvär som ni har.' ”QOrolig”. En! minskad utsöndring av magsaft i magsäcken ger i de flesta fall inga säkra biverkningar eller symptom,- Många patienter har — Trots svårigheterna tror jag att problemet att återskänka det lokala dess betydelse måste lö- "BAS. > : Fritz Bengtsson" gen hade if USA ordnats en. TV-ut- med en d mellan -Anestas Mikojan, som nu är på be- sök i USA, är ju könd som e n sär- deles knivig'herre =- inte bara i det avseendet. att' han är den ende £ Kreml utan även som durkdriver. handelsexpert. Men så är han ju ', armenier-- också! - Chrusjtjov had . ”paturtigtvis sin speciella avsikt at: - skicka honom till. USK men ha: förstått att skämta bort det meste - = Om Mikojan inte kommer till baka hem, sade han skrattande vi en mottagning på Kreml före denne : Avresa, så får han åtminstone lov ” att inté motarbeta oss där borta; Förresten kan vi inte låta Mikoja stanna | USA, Då skulle han sna vara Amerikas rikaste. man 2 Därför ve ;”den han hand, ' som övskär ”tun gan på det "folk, som en fång haft en , röst, 4 Ve den, som med Lilja pårar Tungah 4 NN hetens reda bröst, =. offent ? .CVA Strandberg U Hejungning av Callas « Den minst sagt temperamentsful- M:me Callas, som befann sig i Mi- lano, och den berömde engelske di- rigenten sir Thomas Beecham, som talade från Cannes på Rivieran, — Är det sånt, frågade sir Tho- mag, att ni kastade en konjaksflas- ka i huvudet på en viss operachef i New York? + — Ah; mycket så gud vet vad som är sant, blev svaret, — Kanske det var något annat'i flaskan, M:me Callas? frågade sir Thomas — och då tog det eld i Cal- Jag: > N — Jag brukar inte kasta någon- ting på någon, Tyvärr, Men jag öns- kar att jag hade gjort det. :' . Ett sånt fint tillfälle, som gick förlorat. -— Ja, det har ni sannerligen rätt 1 Men det kanske blir fler till- fällen. oe ; . Siabil ovänskap vår drottnings : 52-årige brader) arl Louis Mountbatten , har som ekant blivit utnämnd till brittisk försvarschef från 1 jull då nuva- tidningarna skriver så | svär med och jäsning i tarmen. Sådana besvär lindras ibland med användande av saltsyra eller syratabletter, oo strecket, Att denna utnämning var i faggorna anade tydligen Mount- battens stabile: ovän, tidningskun= och "uppnått. en så. hög ålder, kan raktäre emellertid vid denna förändring be-] t a nu pitt fjärde år, och det är >". väl med denne karskt muntre fi- som med ' ett fåtal andra helt enkelt ”att "de träff ätt..De, är levande fantasifigurer därför att de representerar något :som vi«.alla bär på, något som, finns i follka- tären, PER -Det är Shan Bernhard”. tat på honom, teaterdirektören, un- derhållningsförfattaren, reyv- och |: filmskå Gösta Bernhard, Det gjorde han sommaren 1955 'då det gick 'ett radiopogram i vilket kända personer skildrade en själv- påtagen isolering på en ö; . Han tänkte först/ Johannes som en, parodi, men parodin hade så stark växtkraft att den helt över- skuggade vad : den parodierade, Den blev självständig. Så själv- ständig att Gösta Bernhard och Stig Järrel vid inspelningen” äv”.andra enslingsfilmen, Enslingen i blåsvä- der, (Prod Europa Film), kom: på sig, med att de alltid resonerade sinsemellan om gubben precis som om han fanns i verkligheten. Men: det "gör. han :ju nu inte, et går härförleden som. ville påskina' att .] Gösta Bernhard”hade 3 a s/'skrivit av "honom och på' sätt fått fram .:| under sin ensliga vecka på skäret. Johannes, .... Ser : man forskande ” på: Gösta Bernhärd så kan man heller knap- gen 'lorT kallad ”Bävern”, ty på nyåret ser- verade.” hans Sunday Express en besk artikel under rubriken: ”Skall 1959 bli Mountbattens år?” När | Mountbatten" dagen därpå kom in på sitt tjänsterum ' (han är förste sjölord) viftade han, med tidningen och ropade: . — Har ni sett att ”Bävern'” börjat angripa mig igen? Då kan jag nog räkna med alt få befordran. ; . > Två dagar därefter kom utnäm= ningen. : Varför är de två herrarna c ovän= ner? Jo, under kriget var Mount- hatten: chef för commandostyrkorna och iscensatte bl a raiden mot Diep- livet — något, som kanadensaren Beaverbrook ' inte kunde ' förlåta Louis Mountbatten, . När sedan No- el, Coward regisserade ' den "stora engelska flottfilmen" "In which we serve”, förekom en scen från en sjödrabbning, där man bland vrak- spillror och simmande sjömän såg ett av de nummer av Daily Express sommaren 1939,: där Beaverbrock ständigt upprepade: ”Det'blir inget krig 1939!”. Och den scenen kunde h ller / förlåta pe, som kostade 3.369 kanadensare |. past änka att Joh är ett maskerat självporträtt. - Man kay ofta se honom skynda fram i storstadsvimlet, Han kan va- ra på väg från sin och Stig Ber- gendorffs Blanche och på väg till Sveriges Radio eller Europa Film för att sköta Enslingen. Hur myc- ket han än tänker på sin Johannes så förblir han Bernhard ändå stor- stadsbo,” =” :.Det ser man på det till kod "fart disciplinerade - jäktet, : Han , Bern-, « klarvakna vitalitet är väl uppblan- ” Enslingen med Bernhard.” ben har jag :sigi slang med i fisk även om det var'en' bohuslänning |, härd är en effektiv man; men hans dad -med vänlighet, Han: är till det yttre korrekt fektion, men därunder. finns en vänlighet 'som' inte "är 'kontektion. - Över "en ' bägare ' öl pratar vi — Någon direkt förebild till t- i säger; han. Ja, det kan tänkas att Johannes har småländskt påbrå. Precis. .som han Bernhard. Det har nämlligen ;: hänt. Johannes andlige.: fader, satt” ' han i skaparögonblicken Jåtit tan-; ken glida över till.'de småländska skärgårdsgubbar. kan såg och slog vegetarianer och levnadskonstnäre; som storstadskon- |' - det som var outsägbart i innan poe= or (Per: spektiv) ' "Dikt är hyupptäckt' verkliga hetserövring: ett sätt att ge ord åt ten utsade det, Jamen, det är också en risk med ” diskussioner; :sade 'en förenings= . '. man, diskussionen kan så lätt spå= Ta ur... - Låt den 1 Herrans namn spåra . ur då! Den svenska adärn opåra uppbyggd av urspårade diskyssio- ner, och skillnaden ms Han en ar h: ett trafi kan aldrig nog ofta manifesteras. . (Alvar Alsterdel) | . Han blev en av:dessa sällsynta mMoralister; som "vill upptäcka en ny "moral hellre än tillämpa en gammal, Han var den förste som såg storheten i Tage Aurells blick" — > på de oförståddas värld, och han ” oreserverat till Fride.' "Törtroligå stundör Ej stordansare”. - Vanligen bru= kar "damernas dans”- endast. före= komma et gång under kvällen, men det är ju ingenting, som hindrår att det kan vara flera,' I så fall för, den som leder dansen.-2. Hur många gånger dansen tas om, beror Nå hur ”omapplåderad” den blir, 3: Nej, nå-. gon ' bestämd ordningsj . mellan I; | "damernas, dans” och sista :dansen fins inter På en del tillställningar. kan. .dans komma i mit. Han brukar återuppliva minnena från före 20-årsstrecket. när. han .vill .korrigera” sin ippfattning” om Johannes, ” 3 osyl gubben, säger han och tittar ;åt sis dan när han lyfter" bägaren — pre- cis som om "han tänkt ' skåla med Johannes. Och det står faktiskt ”en ledig stol vid vårt bord. Men'Jo”7 hannes skulle väl tycka -det var-för: rökigt och ins önat. på en lara” Ip pub. Så han skär. ', : Annars behövs Enslingen "Johan. nes mitt 1" storstaden" också. För det finns ånga ; enslingar. "som trängs di med humorn och hurmöret kan ge tröst med sin röst, :När Enslingen' ingick. 4. radions "| ten, på andra närmare slutet, 4. Har man blivit: uppbjuden av en. dam till: "damernas dans”. och gärna vill fortsätta bekantskapen kan :man t-ex säga: ”Får nu jag i min tur bjuda 'upp till: nästa” dans?” :eller också: göra det efter en eller två | danser: '5. Nog bör: eri -artig herre visa-sin: tacksamhet. över att 'ha bli- vit uppbjuden till ”damernas dans” genom -att :.dänsa "åtminstone: en dans till med denna dam. Annars Iverkar det som om ”härtill var jag nödd -öch "tvungen"; alldeles'på : flickans typ om hon hör till 'dem: som vågar bjuda . tipp; en alldeles .främmande ' pojke till da- dans -eller om hon helst "de pojkar hon känner; Men valet är fritt — "precis 'som”när | . omständigheter « ter en världsormspännande expert= kunnas, väl: detta: av värden eller I: :6;' Det: beror.].. Eårds försvar när motvinden kring . Lars Hård ökade till ylande storm, . | (Sigvard Cederroth om , > Knut Jaensson) : | SS Jag finner. det förvånande att ' överbefälhavaren icke synes ha ta= gid hänsyn till båda åspekterna av « 0 od atomstrålningen, . iden genetiska : och den' .somatiska.;' Under: alla - - rde : det vara” omedelbart ef- 4 ganska cyniskt Utredning, som förordar ett suppe: :-hörande, av kärnvapenproven, Ina - gå till Kungl, Majestät med anhål= Jan om medel, för 'alt starta just... försök . .med kärnvåpen.' . Så litet : ”Ppetyder en , vetenskaplig konklu= sion inför. milltärhiakten; N ; (Prof, Åke Gustafsson) a j hövs, "de "som i daglig gärning el« 'sler i - aktivt ; folkbildningsarbete "kan stå, som representanter , för själva skapandet, den frid tankens slavar och Skönhetena förtrogna, -Flyr dessa "därför att "de ;känner ., "sig för få, för 'endamma och för ”- maktlösa — ja, då finns det risk > för att de förklokåde skall lyckas - >hålla, dikten, fantasifullheten,; den livsbejakande öppenheten och den « . .klarögda -sanningen: utanför byns” ..grind hur fnånga. studieinstruktö= "rer sfolkbildningsförbundet 'än må . vote .nungensoch föderneslandet de tre hörnpelare, varpå han byggde sitt; liv. -.Från' hemmet häde:han 'örvt : :oreflekterad . steligiositet, och. + det var för honom 'en naturlig sak ” har "på, sistone besvärats" av en” ad falska" brandlarm! Hur: skullé"man' nu. få fatt på syndarna?. Jo, :häröm dagen Kaskad, berättar Bernhard, så var det 'en fför i Edward som talade' om att han noga -pas- sade sig för att' få, en. körning när Johannes ', programenligt '. skulle sjunga ut med vad han samlat på Taxichauffören 'såg då till, att han kunde få. höra på Johannes i lugn och ro.' Körde in'på en tvärgata, fällde ner: ledigskylten, skruvade upp. bilradion och;hade en liten högtidsstund på helgdag kvällen med Enslinger. ;' vv. nn Gösta” Bernhard har fått mänga, många bevis på hur uppskattad Enslingen är. Därför har tjyvgub- ben' Johannes. blivit en hederssak för honom, ". -— Det finns förlag som ' väntår' på en bok om honom . och teck- ningar har gjorts-som- det går att stöpa . en veckotidningsserie, efter, men jag vill skynda | långsamt med Johannes. Vi har. ju. nu gjort en andra film på honom: och - nuari kommer han tillbaka 1-radio, Det får räcka" en stund, "Gubben, får inte överansträngas, a. Raff inemang” En nattklubb i Parischar nu hit- tat på något alldeles nytt i den s k nöjesbranschen, De damer som på scenen , underhåller publiken klär Jicke'av sig — de kommer" in'mer d eller mindre rakna:och så kli på Sigasa EA lata | Cavanagh” för. pressen x senzfinurlig anordning: de' handtag, som finns i i braridsköpen: och 'som skall 'dras' ut | anryckande , brandbilar; Den" gode I brandchefen hade. vFimenceau, som på sin "tid hävdade . latt ”krig är en alltför allvarlig sak" »-| Den historien kan general, numera latt döma av,vad £ brittiske pre- att, tillkalla 7 brandkåren, , här|. håller. - sig kvar" på händerna sex veckor och blir synlig vid behand- ling: med ultravioletta 'strålar. — Så här går det:till, sade” hunnit in till apparaturen för den ultri överrösta- försetts med en ”osynlig färg”, som h "heten börjar. svikta; I hj rnan en' chans att återställa” Cavanagh i det han slog-sönder, ru- kb åker bäst genom att man 'utnytt« "= ">, idskåp och ätt läsa bords-'och: aftonbön, På .; sina ,resor läste har j ' bibelorden ji -”Dagens . a "tvivlade aldrig: på-Gids ledning ot ; och att han stod tndar Guds sär= | Den sliga” mekanism, som ; "sköter vakenheteti, bör. man: skos na och inte överahstränga, särskilt inte driva för hårt med konstlade + medel," Känner ' må att vaken= > / Tr man ge” så att-den kan utöva sin . . "viktiga funktion på rätt sätt, Detta r den: möjlighet.« nåturen har + < tnx "Skänkt oss ' till. ”vederkvickelse”, des han av tjutande ' sirener 'från att ' varsko brandstationerna om brandskåpsvisnf ingen. , "Svar. från de Gaulle” - Det var ju gamle "Tigern? Cle- för att överlämnas åt generalerna”, president de Gaulle; mycket väl — miärministern Attle berättade i en 'TV-intervju nyligen då han utta- lade sig om berömda samtida," .. < —-' de. Gaulle är bra karl, sade skrev: jag "i en recension att de Gaulle var en utmärkt militär men franske upplysningsfilosofen Voltai« SS ”Orkesterledaren Pierre-Mitchel Le Attle, .När hans memoarer kom ut|Conte som skall "dirigera orkestern - vårt han skrev: "Jag har kominit ' till. den slutsatsen” ätt, politik. är en öl lämnas åt politikerna.” - > Voltaire. om; 'skätter I ett brev till Fieney skrev den re aktuella "råder, om gkattebetal= > ' ningens -mödor; ”Den: vise mannen klagar inte. på ”skattebördor -'utån +. . förmår skattebetalaren att göra sin - - skyldighet med glatt hjärta”, Bre« ' S vet är, doterat den; 21. mars 1765. 0, 0 c . 4 -: ' En vikingason -- i En stor ” paristidning meddelar: vid" den skandinåviska. musikfesti= valen i Salle Gaveau i Paris, föddes Rouen i en familj som i direkt en dålig politiker. Några' dagar se= i nare fick jag ett brev. från honom, linje. härstammar” "från! vikingarna”; 1-'] Beaverbrook . inte” a manrudvan Maria Callas har| rande; ÖB, flygmarskalken sir. Wi n vi än ed oy utsluogning. Härom da lam Dickson, faller för pepaions- Mountbatten, . Nn : i , LAHOLMS TIDNI (GC borra ik l or sne om ove , ;r ed , ch J Män i i , es | - vt or - - rn > Ne REFER ' vo NV N - OUR ROMA RA AAA AS AA MAMMA AARAARAAAAAAAAMAMARARAMAMARAMAAA = MAD ADAMAKAASAAMDAAAAMAAAMAAANASDANANAADAAAMA FYFFES VYVVTY VN FYVYTTVTYEVYTS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.