> och "vad har femton år: K- Mesta texten —- flesta bilderna från s 4 59 . Ansvari, ive 4 ödra Halland finns i LT & .c "ONS Sed Ärsskiftet. 1943—44 var 2: B innände. krig, men, den ty -" varåt. det hela lutade. '.” sak; som" vi mera. skulle sy 1 del av skattebördan för - Men hur hade man det innan, vägstyre' fört med' sig '— 'och « hur 'ser' man på vägfrågorna in- |. för framtiden?. Vem skulle bätt- te kunna svara på dessa frågor än länsvägnämndens ordförande ». och tillika" ordföranden 'i. Laga- » dalens vägnämnd, nämndeman- nen”Einar' Pålsson i Restad. Han ” är länets; rämste "representant för allmänheten i alla , vägfrå-: gor .och, det. är han, som håller kontakten: med 'de statliga väg- tjänstemännen. " Som ' 'det . också? framgår - av "nedanstående, har han; mest gott att säga om väg fölket-bek ' statligas från år 1944,-rniottogs'Y” mrln - detta budskap med en "viss und ir 5283, fortsätter hr "Pålsson, att mö : .dennå" :kunde ha företagits ill holms "Tidning interpellerar » dessa frågor. see 200 — När det blev bestämt; att: alla allmänna vägar skulle fi ran ute på landsbygden,: ber tar hr Pålsson. Man slapp "vis serligen ;' undan. der. -vägskatt, som' åvilade' alla fastigheter” på Jandet ock som kunde vara bes tungande, " men man. var 'nog » .rädd, aått' vägarna inte” skulle bli så väl skötta. På det stora hela taget har emellertid den statliga vägförvaltningen på ett fullt tillfredsställande sätt skött sitt uppdrag. I - H — "Vägskatten nom Höks härad var aldrig någon svå- rare pålaga under den tid, som låg. före förstatligandet. Vi hade ett bra skatteunderlag och höll vägarna i gott. skick trots att vi hade låg utdebite- ring, Men det fanns vägdist- MOTORVÄGSBYGGET AR ÄNDA den stora händelsen I - ' hörjat förverkligas, mer medel finns:avsatta.och det behöver int .. Bång. För någon månad sedan ' presenterade vi s Hal'andsås norrifrån. Här motorvägens ”infart” "statligt | 2” bra” vägnät "men på i pS ”. FEAR södra Hallanas vä, den kommer att Östra. Karup. . rån länsvägnämndens "ordförande betydelsefullt ur många synpunkter, :Vi Jevde' då mitt under., / ska krigs! ssla med — vä "vägarna; ; " CA "rikt på andra håll, som hade mycket höga -utdebiteringar. På -den tiden "fick vi. själva svara för" allt underhåll, me- "dan vi fick statsbidrag till allt ". byggande av vägar, som regel ,'15 procent, så i det fallet be- : talade 'staten "även ' före 1944 den största, delen. - " | ::— Den främsta orsaken till förstatligandet "var givetvis att man ; ville skapa större ' enhet- lighet, , att kunna "köpa "större maskiner och att. skapa” större möjligheter : för . rationalisering och forskning, Här nere i södra :Hallahd'fick state dra hå i vårt land var det sämre, : ="! Under "de gångna femton ren har en. viss nybyggnad av ägar; skett, . men Yag får nog större :omfattning. ”- . . :De viktigaste vägbyggena är Knäred—Mestocka, : Bäckamot ---Allared, 'vägen förbi Brante . Källa samt Kristianstadsvägen från - Våxtorp, vilken. nu är färdig i hela sin sträckning. Det har. också gjorts många "smärre . förbättringar, kurvor har rätats och backkrön' jäm- nats, sn a St lyckan hade börjat vända sig, och. 'man : kunde ana ' Här hemma levde vi på knappa ransoner "men. det var : en: annan gväsendet i hela vårt land förstatligades. Detta - var: en "radikal förändring, inte minst för landsbygdens folk; än som tidigare hade burit' en de I ögre myndigheterna; : speci- ellt Väg-" och Vattenbyggnads- styrelsen, är allt för, restriktiva mycket mer ; förunderligt, . som dé? flesta” i -detta .sammanhang läktuella » vägar: redan har 75 "proc. i statsbidrag och kostna-' 'den" för statsverket' för'en för- ändring från. enskild till allmän «inte blir så stor, +” '— Den starkt. ökade trafiken ” ställer :: givetvis : . mycket ' stora krav på dagens väghållning. Mo- 0 ST Parts a sid at ghistoria. under senare tid. Ännu har planerna inte e dröja så värst mycket län re förrän arbetena kaj i- den blivande motorvägen så som 4 : ir man pace mot Laholm :vi på: det .området., Detta jär så I denna intervju. be SR ta sig ut när man passerar redsHishult En större förändring av : ratssakkunniga utsatts bärande skäl för en sådan För Laholms kontrakt har pastoratsindelningssakkunniga föreslagit att Breareds pastorat - förenas med Snöstorps försam-" ling till ett pastorat. 'Till Enslöv lägges Övraby i : Halmstads : pastorat, Trönninge förenas med Eldsberga pastorat och nuva- rande Hasslövs och Östra Ka- rUps pastorat sammanslås. ” " Det föreslås, att man i det > NYA .. pastoratet Eldsberga— Tönnersjö—Trönninge inrättar -en kyrkoadjunktstjänst. Kyr- koherdetjänsterna i nuvarande Breareds - och Östra. Karups pastorat förändras till kommi- . nistertjänster, : ör . Till detta framhåller 'domka- pitlet, 'att förändringarna, i den' nuvarande Pastoratsindelningen torde 'motiveras av kommunin- delni 1 Över ä 1 sx till 1961. För södra Hallan . i en sammanslagning av Hasslövs och Östra Ka tidigare omtalat, Detta förslag avstyrkes emollorti Pastoratsindelningen i id av sammanslagning. , Präster anställda och förslaget upptar 16. ve En upplösning av kyrkoge- menskapen Halmstad—-Övraby kan icke anses, önskvärd, den skulle bl. a. få betydande eko- nomiska ”konsekvensor,” Övraby bör därför även i fortsättningen tillhöra "Halmstads pastorat och kontrakt, ", Ilikhet med Kungl. M:jt anser domkapitlet, att Breareds pasto- rat ej bör bestå En förening med Snöstorp--Trönninge ligger närmast till hands. Som ett alternativ härtill föreslår dom- kapitlet ett pastorat. Enslöv— Breared.' En sådan: organisation skulle göra det möjligt att uppe- hålla" gudstjänsterna i Enslöv. församling bättre än fn, > . Domkapitlet förordar, att Elds- Ostra Karups och Hasslövs pastorat bör éj sammanslås anser domkapitlet ” hela vårt land har av särskilda pPaslo= ds del skulle dessa förändringar bestå rups pastorat, vilket Laholms Tidning domkapitlet, som inte finner några hålles — oförändrat, . Trönninge motsätter sig bestämt en lös. brytning från, Snöstorp och den ytterligare tjänst, som skulla bli nödvändig i det större Pasto= ratet anser domkapitlet helt o=. nödig. Någon avgörande vikt bör i detta fall ce) läggas vid invånareantalet om man und- ' viker en Pastoratsbildning, som , ej är önskad och blir onödigt kostsam, I åtskilliga andra full har pastorat ' med mindre Jin 2.000 invånare bibehållits,' Inga, bärande skäl ha föres braglis för sammanslagning av - Hasslövs och Östra Karups pastorat. Däremot föreslår domkapitlet, atl kyrkondjunk= ten i Hasslöv ålägges visy bes gränsad tiänstgörlng I det nir- belägna Riänneslövs pastorat. mellan borgerlig och kyrklig indelning är emellertid knappast möjlig utan skada för det kyrk-. liga livet, Inom exempelvis Övraby' och Trönninge" har 'en enhällig opinion motsatt sig ett sönderbrytande av- den nuva- rande organisationen. Den hävd- vunna indelningen har visat sig ämndeman Einar Pålsson i Restad är alla hallänningars talesman när det gäller de" viktiga - vägfrågorna.! r hr. Påls- historia. & son sydhalländsk fungera väl och bör: därför så långt ' möjligt bibehållas. Folk- mängden :i-hela kontraktet ut- gjorde. 31/12 .1957 :33.019.7 soner. För . DET ÄR OVANLIGT Konsertlokalen — samrealsko- : lans aula — var fullsatt redan ' långt före utsatt klockslag, och ; de hyllningar, som bestods de, båda chosefria + och förnämligt | T sjungande stockholmskorna, var i När förstatligandet på sin tid behandlades i riksdagen, ytt- |ovationsartade,.' De traditionella "många, och att de två sångar- | väninnorna behövs i Stockholm rade ' det särskilda utskott, som lämnades från arrangörskö? av förstår man av den korta ”per- små laholmspresenter, som över- rör :den:'laholmsk blev." måndagskvällen : nyade gästspel, som de på KV bevis för aått' de har hängivna vänner här hade frågan om hand, att möj- | tre unga laholmare, har väl säl- ligheten att förändra . enskilda lan haft så många tacksamma vägar till allmänna ej finge för- |”givare”. Södra Hallands .Mu- sämras. Men i det fallet hyser siksällskap har säkerligen haft jag en annan uppfattning och" ett drygt — och spännande? — När handskmakerskorna låste "ut fackföreningens ombud, MÄNNISKAN 'har .älltid varit benägen för hjältedyrkan, det har varit än den ena än den 'säga men: vi som hunnit fram andra, som höjt sig en : smula över mängden och fått. hjälte- glorian., Oftast har 'väl våldet dominerat. Vikingarna, som brän- de och rövade, hyllades når de kom tillbaka, och så har det gått "släkte efter släkte. Har det bara funnits vassa armbågar och en stortalig mun så. nog 'har det blivit ' beundrat. Har man inte haft någon annan att tillgå har "man helt enkelt gjort sig själv ,;rénligt och det kunde utföras till hjälte. Men det har alltid funnits, och finns än, en liten - skara, kanske den största skåran ! arbetet. Inte var det många ören av vanliga vardagsmänniskor det så. Nutidens ungdom har inte en aning om vad detta vill ett bra:stycke på Jivsvägen vi kommer 'ihåg "de där tappra människorna. CY CC SN :Mina tankar har stannat vid ett par .sådana livsöden i dag. Här,.i Laholm har alltid varit gott om arbete för duktiga handsksömmerskor;' och i min barndom fanns ' det ' nog en handskmaskin i de flesta av sta- dens lägenheter. Arbetet var hemma 'så det var inte under- ligt- att. många . ville. ha det man fick för vart par som syd- i Laholm Visst var de” största pojkarna komna 'ut i lära men de behöv- de allt litet från hemmet 'i alla fall. Det var ont om brödbitarna och barnen skulle först ha sitt så nog fick mor lägga sig hung- rig , många - gånger... Men hon strävade sig fram — det. måste gå och det gick fast nog: gick det knaggligt ibland.. ana » CHRISTINA va rinte rädd av sig, och det visade hon en gång när alla andra drog sig tillbaka. ; Dét kom”en dag ett ombud för för fackföreningen och ville or- ganisera sömmerskorna i vår stad... För. de goda, laholmarna var det något oerhört detta. Man såg det. som något så skräckin- sota a: kon — men desto mera uppmuntrande — att en liten stad 'som : :.: Laholm får konsertbesök av artister, som gjort sina namn fill stjärnnamn genom en rad : framträdanden på världens främsta Operäscener. Elisabeth Söderström och Kerstin Meyer ; — Stockholmsoperans främsta sopraner —'har' tidigare framträtt i Laholm. -Vid det för- ' gjorde i vår stad, fick de många Ö arbete, innan det lyckats få två världsartisterna: hit. Såväl fru : Söderström som. Kerstin Meyer hör till Stockholmsope- rans fasta ”garde”,' även om deras gästspel' i utlandet ' är mission” de beviljats. Endast tre scener utanför" Stockholm : får besök den här gången — lille- puttscenerna i Laholm och Fal- kenberg: sårat stora konsertsce- nen i Göteborg. 7" rö lor 0 7 För Elisabeth Söderström och Kerstin Meyer: spelar scenernas storlek och "ryktbarhet mindre roll — de är den "stora sångens ”missionärer”,: och; huvudsaken : I stycken av både äldre och yngre, . sertpubliken upplevelse Kerstin Meyer har på Europas största 'scener' , lagt "den ena framgår" a till den andra — bland ""unhnat . har 'hon:-' blivit svensk operas glada Carmen. >» Man tycker, att operan — den stränga, krävande 'operan ; skulle . ta "all" tid: för: dessa sångerskor. Båda här emellertid sedan flickåren: gärna sjungit även i en för den bredare, publi. ken lättillgänglig "genre, och - Laholm. framträdde de med ett solo- och : duettprogram med såväl "utländska som svenska tonsättare — 1600-talets Monte- verdi ' och. Frescobaldi, vår tids Bela Bartok och Dvorak, sven- skarna Sten och Wilhelm för dem är, att de når sin publik och har något att ge den.- Båda tyckte också det var roligt att få: gästa. Laholm 'och sjunga för laholmspubliken igen, "MYCKET HAR HÄNT sedan sist. Elisabeth Söderström har blivit en av världens mest efter- traktade operasångerskor — ett färskt årskontrakt med Metro politan, är, bevis fog — och Peterson-Berger för att nämna några av.de mest kända 'kom- positörnamnen. . or "PROGRAMMET bestod av två. avdelningar. I båda avdelningar- na fick man höra sångerskorna dels i ett 'duettparti, dels var danden. Om Birgit Nilsson 'har det' sagts, att hennes röst Parts ”Å nästa sida! Kommunafulmäktige i B mantzäre för året och viktigiste frågan gällde valet av ord il Kofbard ny ordförande No > för Båstads kommunalfultm, åstzd hade går sitt första sam. . förande. Förutvarande oråf. "som aldrig stått i' rampljuset'des men det kunde heller. inte men' som i det tysta gjort något betalas så mycket när mån kun- so msannerligen kunnat beteck- jde få ett par enkla handskar för nas so mhjältedåd. Dessa män- 1:50.” Att 'det fick 'slitas för att ; niskor som kämpat sig fram 'dag få ihop så pass mycket så det jagande, att: man -helst . stängde dörren och bara tittade bakom gardinen på ombudet. Men Chri- I" bård. Till vice ordf. omvaldes, stinä inte bara "vågade" öppna, : : ! hade avsagt sig och fick till efterträdare kamrer Emil Hof-” läraren — Malte, hr Oskar Carlsson. ': å ör: - öter all hon skrev också sitt namn på |' TM ledrmöter i valbered: efter" dag, år efter år, många ." gånger med : nödens bödelspiska vinande . kring” öronen: De ha ” inte klagat, de har helt enkelt . tyckt att det hörde till att slita och släpa sig fram: Det finns , många av våra förfäder som haft "räckte till mat för dagen, det kan man förstå. rer Jag minns en handsksömmer- jaka som hette Christina Söder- ström, 1897 blev hon änka med fem barn att försörja, Den min- » sta var bara två år den gången. listan — det endå namnet som blev ;' skrivet > i "Laholm, den gången. RAA Jag minns ett tillfälle då hon lade hela sin bittra Livsfilosofi i et uttryck som jag inte kan låta (Forts, å sid. 3) utsågs .hrr Oscar Carlsson, - Ed- mund Kjellbbrg, Malte Gerding, H B Berg, Rune Persson, Knut Erik .'Green.. Samman- Jönsson, kallande hr Berg., oc oc Beträffande det överklagade fullmäktigebeslutet att låta upp- Zon mudära beslöts hemstäl- 1a hos länsstyrelsen att besvären måtte lämnas utan avseende, då fullmäktige inte kunnat finna'att | 3 klagandena visat "något förhål lande av beskaffenhet att jämlikt 76:te par. 1 mom. kommunalla- (Forts. å nästa sida) - a eaten ES maka I Ränneslöv.. (Foto:” Dahlqvist, La- holm). - N : för sig i bejublade soloframträ- i berga—Tönnersjö' pastorat bibe- Hr Knut Nilsson, Laholm, med T vy, Laholm. '(Foto:, Dahl. Hr Erik Nilsson, n Mårgit, född Lindqvist, Hr Einar Nilsson, Vallberga, med maka Birgitta, född Börjes- son, -Laholm, Laholm). booela | (Foto; Dahlqvist, Vr ILALALAAAe teen +» Hr Olle Nilsson, Fdenbergn, - I maka Siv, född He'gesson, Lilla" med" maka Britt, född Nilgson, 'Idenberga. (Foto: Dahlqvist, La- aa med maka Maf-Pritt, född Clas- son, Ränneslöv. (Foto: Dah!qvist, Laholm). : Emilsson, Hasslöv, med maka Tora, född Andersson, Skottorp. (Foto: Dahlqvist, Lar. holm), vs Hr - Kjell oe 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.