7 SS i ; z 2 Vs ax "ga vårtecknet i mannaminne har a s bröst" sitter. stenbiten, den -trulsigt Nk ka slag som de första rädisorna och os . Tisdagen den 27 januari 1959 oh ses dT oe a : - i - Vårtecknen' = börjar = verkligen -.Fomma överraskande tidigt. För så « Vitt man kan tala om vårens före- bud redan i november,:kan man nog beteckna en hallonskörd på Sö- «'deråsen i slutet av denna sena må- > nad 1958:som det tidigaste vårteck- net, Från Skåne kom nämligen föl- jände rapport den 26/11 1958. . Vid ett stenröse på en vindskyd- «dad plats: i" Skåne-Ask på Söder- ” åsen kunde man häromdagen ploc- ka' några fullmogna hallon. Veter- ligt har aldrig tidigars mogna hal- lon påträlfats i Skåne så sent på året, KR Nej, troligen inte! Och nu kom- "mer ett annat särskilt prima vår- - tecken: ' Stenbiten, den fula, men välsmakande fisken, har som num- 'ro ett fångats i. Skälderviker den 3 januari 1959, ; . :. "Detta det rekordtidigaste verkli- dykt upp. i Skälderviken i Skåne. : Det var fiskaren Johan Brandt från ” Arild"; som” nyligen fångade årets första stenbit — en läcker fisk som skåningarna stundom kokar soppa Och det gör man förresten upp . över hela Västkusten ända till'Gö- . teborg, och kanske inte minst här i Falkenberg, Men det märkliga är att stenbiten brukar hålla sig på :sjöbottnen ända till Peter Katt, det gamla tidemärket, som "infaller den 22 februari, i år en söndag, för- Wrestene en lea "Hur jag än Jetar efter ett spe- ciellt , särdrag .i den svenska vå- ren .— ett vårtecken framför andra . — så stannar. jag inför stenbitén eller stenbitaten, som denna fula fisk egentligen borde heta i sitt hernvist på. västkusten öch neråt . runt förbi Skåne. Med hjälp av den ' gula, sugskivan på -sitt flamröda :v fule, sjuryggade hanfisken fast på «sjöbottnen ända 'till Peter Katt den 22 februi ". begyiiher, d a ä Jönsson i sir bok ”Än sjunger Öre Rekordtidi ga vårte igår tassande mj mycket mjölk att sked mjöl och en ra ' minuter under ” bitar, rikligt med Purjo och så pass det blir en bra soppa. Medan potatisen kokar mjuk trycker man sönder levern med en gaffel i en bunke med en dessert- ec liten kopp grädd- mjölk, Så hälls ”jämningen” i sop- Pan och man låter den koka någ- äl Slås Antligén stopp . för livsfarliga .. kylarkråkorna ' STOCKHOLM (Press) = | Väg- och vattenbyggnadsstyrel- sen har utkommit med anvisnin- gar om vad som är tillåtet och in- te tillåtet" för kylarprydnader och liknande på bilar. N . Den bestämmelse i vägtrafikför- ten är mäktig och är tänkt som huvudrätt, . Och nu är vi' framme vid Peter Katt, det gamla tidemärket som fordom var 'en utomordentligt vik- tig centralpunkt i folkets liv och med en djup och, säker förankring i bondepraktikan. Väderleken vid Peter Katt och natten till denna an- sågs av.gammalt ha stor betydelse för de veckor som följde." Den he- dervärda bondepraktikan förkun- nar därom följande: . | ”Om thet frus S:t Päders Natt, Tå må tu vänta ther efter brått At thet skall frusa väl hardeligh i 'Trettyia Nätter, säger' Bonden . ; ” tigh”... os ' Tiden går, men vi sena seklers människor, 'har ej helt glömt bort Peter. Katt,, Mångenstädes i' vårt land kommer 'man också säkert att möta människor av de äldsta år- gångarna som ännu år 1959 för- lägger det gamla tidemärket Peter Katt till söndagen den 22 februari. Även i modern svensk lyrik spå- rar vi Peter Katt. Det är hos dala- skalden Erik-Axel, Karlfeldt, som tjusats och inspirerats av Göje må- nads ljusa skönhet och behag i sin vackra dikt ”Göjevisa”. Den står över några uppvispäde äggulor och gott och väl en knippa finklippt persilja i skålen. Fisken ätes från särskild assiett vid sidan om. 'Rät- som garna byg. ger på tillkom samtidigt med de öv- riga nyheterna i somras, Der för- bjuder anordningar, som inte be- hövs för bilens användning, i den mån "anordningarna avsevärt ökar risken för skador: vid trafikolycka. Rent språkligt kan ju detta passa in på allt möjligt, I ex de spetsiga fantasikofångarna och de upp- svullna ögonlocken över strålkas- tarna, menar Motor som vidare skriver: = . " 1 Väg- och vattens anvisningar tolereras dock svulstiga standard- detaljer i allmänhet på bilarha även om det sägs vara angeläget att ka- rosseri och tillbehör ges en utforni- ning som i möjligaste mån redu- cerar riskerna i det här avseendet. I stort sett har man riktat in sig på kylarkråkorna,. på de spetsiga ornament; som kan rispa upp en påkörd fotgängare eller cyklist," Reglerna går ut på att allt spet- sigt och utskjutande i den vägen är förbjudet, med uhdantag endast för sådana figurer som är fjädran- de vid basen så att de kan böjas bakåt. Tillåtna är. jämnt utformade figurer under 3 centinieters höjd och släta ornament, som är minst lika breda som höga. KO Den svenska bilindustrin har gått händelserna i förväg och redan: för länge sedan slopat kylarornamen- ten. åtmi å bilarn > att' läsa i. hans kända dik' li: ”Fridolins 'Lustgård”, och så -talar skalden: = ' Na i ”Gott är att handla med kvinnfolk, : jag lärt 0 da trovärdiga natt: dagsmejän 0] Hör; över drivan, sor ve : +. tärt, ukt Peter Katt!” "Ja, detta var väl en smakfull an= ttning: hallon, stenbiten, Gabriel Jönsson; Peter" Katt och Karlfeldt vad skan man mera önska? Men glövi”nu intet Gabriel Jönssons inte' vacker: och, brosktäggarna; på dess ryggkammar verkar” minklipp H ning och annat krigiskt! Men ändå | är denna fisk ett vårtecken och en ädje för gommen av samma fris- den-'första 'salladen på friland. "Och den bär bud om "att" havets Väbar: . "står öppna igen, att sunnanvinden ” ska spola; kring Skånes kuster, att.. ny å "våren — kommer med: nya fröjder. Höga dagar och ' ljusa "nätter," skimtande som pär- "”. lemorr: på stenbitens buki.8 ooo : Ja, de hör verkligen tillsamrians de tu, stenbiten, och Gabriel Jöns- sån! Och 'våd är nu naturligare än |. alt "stanna . ett tag inför Gabriel NS ns ' högt ' skättade mäster- ”Gabriels stenbilasobpa” Och "> deny är verkligen underbar, — det kan undertecknad intyga. Gabriel Jönssons, berömda sten- hitasoppa, vilken" han "senast be- sjöng i sin nämnda bok ”Än sjun= ger Öresund” ' (1954), förekommer mest när isen gett sig av men kan "inte' gärna” uteslutas ”när' det” gäl. ler mat från Kullabygdeti; Enligt nämnde herre skulle en stenbit emellertid vara för mycket för 'en men - för litet för två, varför be- >> räknas. två stenbitar av medelvikt " på tre matfriska personer. Och här är "ett recept på stenbitasoppan: | t Skär stenhitensg vita filéer i 1 cm tjocka skivor och skölj noga. Sis- ta ”sköljvattnet' stillsättes' några droppar ättika. Koka upp' ett kort "spad med lagom dos salt, -8—10 kryddpepparkorn, ' fiskbitarna, 1e- vern' (ev mjölken) och låt alltsam- mans koka: tämligen sakta gott en kvart, Fiskeri tages upp:med hål- 'slev och hålles varm mellan två djupa tallrikar, ställda över en gry- ta med hett vatten. Spadet silas och tillsättes rå potatis, skuren i muris- osssll MN att 2 RE EE atl fåraveln i medelhavsländerna är på stark tillbakagång? = te '-"Detta beror på de tekniska fram- en inom lantbruket. De stora alerna, som förr användes som Ita för fåren, kan nu tack vare Traktorerna / och andrå . moderna redskap koliveras för produkter] z E : DAGENS NTF-MANING Blönda av i tid vid möte i mörker! > SAnpassa farten efter sikten.” | Ny kr n "pa. Volvo . och Saab. Importörerna av utländska: bilar får enligt bestäm- melserna om ' ikraftträdandet göra detsamma på alla bilar -vilkas be- siktningsinstrument resp typintyg utfärdas efter den '1: januari i år. De har”alla fått del av-Väg- och vattens anvisningar, och "köparna av nya "bilar bör sålunda kunna Täkna med att deras bilar hi | liga prydnader. Vi hoppas? mindre '. nogräknade i Er försöker; att slippa ifrån "ätt byta ut "spetsiga kylarkråkor på inne- stående lager genom att på det nya iret leverera bilar, vilkas typintyg daterats” före den.1 januari. -I. så fall kommer skyldigheten 'att byta kylarkråka att överlastas på köpa- fen,” Ett: sådant förfaringssätt” ojuste mot kunden, = ' Innehävare av bilar,” siktig: årsskiftet 1958-59, "har ytter= " "Fanjunkare SÅ Sjöström, T 4, Hässleholm, håller fyren vid liv i in sitt g egat un G od ' Det kommer åter igen att synas gengasbilar på våra vägar. Dessa försvann ju annars vid krigsslutet, "I men arméförvaltningen har nyligen till arméns trängförband nu läm- nat ut ett antal diesellastbilar, som utrustats - enligt "ett nytt system. geng i Den civila utvecklingen på” gen- Zasområdet avstannade i stort sett 'struktioner fanns då. Dessa har ar- méförvaltningen i samråd med Scania "Vabis 'och "Volvo vidareut- Svar ger slörre utbyte än fåren;.- i vecklat och dessutom kommit fram ” MV engasen återkommer SN 1945; Ett fiertal goda aggregatkon- |. N der g i Strängnäs, .. ft bönderna, - som - tydligen" talade på "I gårdarna... . LAHOLMS TIDNIN Q 29 UV D"” hade" varit några svåra år för bönderha i Västbo härad. ten | denna gång var det ine krig och ofred i landet, som upprörde sinne- na. Fienden bestod av talrika rov- djursflockar, som drog fram över bygderna. Vargen vågade sig ofta ända ned till gårdarra och ute på markerna fann man spår av björn, som rivit kreaturen. Jaktskall hade anordnats i så gott som varenda soc- ken, men ingenting syntes hjälpa. Rovdjuren blev allt talrikare och allt djärvare. op Aa Men det; talades om att i Långa ryds socken skulle bo en man, som kunde ge anvisningar på en person i ett annat härad och denne andre per- son besatt så övernaturliga gåvor, att han genom besvärjelser kunde mota bort rovdjuren. Ingen visste med be- stämdhet hans namn, ty när hans tjänster togs i anspråk företräddes han alltid av mannen i Långaryd, Många trodde, att den mystiske okän- de var en uppdiktad- person och att det måste vara långarydsmannen själv, som utförde undren. Därför kallades långarydsmannen också för vargdödaren, . oe -Den 23 maj år 1813'hölls socken- stämma 'i Villstad. Det var en myc- ket viktig stämma, ty. den skulle överlägga om vad som kunde" göras mot "rovdjursplågan, . Nu. hade det gått så långt, att även människornas liv var i fara. En. dräng hos Ericus Andersson i ö Kalset hade vid skym- ningen en afton överfallits av en vargflock, Han lyckades efter en för- tvivlad kamp rädda sitt liv, . « Ericus Andersson var med på stäm- man och han överlämnade en skri- velse från vargdödaren i' Långaryd. Alla lyssnade uppmärksamt. Varg- dödaren i Långaryd var villig ordna så, att rovdjuren drevs bort från Vill- stad, dock mot av sockenstämman godtagna villkor. Det arvode han be- tingade sig var mellan 2—12 skilling för varje matlag. Men något. fusk fick ej förekomma. Då kunde han ej ansvara för ett gott resultat. Många socknar hade gått med på hans vill- kor och de hade ej längre besvärats äv "vargarna, I Åkers försammling hade man uteglömt ett par matlag från betalningen med påföljd att be- värjningen mistat siri kraft. . iSkrivelsen hade lästs upp av pas- iorn, som .var stämmans ordförande. Och. han frågade de församlade: . Svaret kom omedelbart från en av u mångas vägnar: | . i; Det. synes "'öss som om läånga- rydsmiannens begärda arvode är bil- ligt och det vore nog dumt att inte försöka. -Han har ju lyckats bra i argdödaren” i Lång svars med att avslå hans erbju . — Är det någon som närmare kade. ner vargdödaren eller den man, vars ombud han säger sig vara? - Ingen kunde ge något tillfredsstäl. lande svar. Ericus Andersson trodde, alt vargdödaren i Lingyyd samar. betade med en man från Vallstorp i Västra härad, som hette Anders An. dersson, Vilken av de två, . som ha- de . don” största ärjelsel viss. kan inte, men alla afförer gick dock genom långarydsmannen, I nö- dens stund fick man inte Vara "så no- sa utan ta emot en hjälpande hand, även om den kom från en okänd. — Eiter vad jag kan förstå, sade Pastorn, lovar denne vargdödare att befria socknen. från rovdjuren ge- nom häxeri. : — Det bryr vi oss inte om, utra- pade. någon — huvudsaken är att bi blir av med plågan, " . Det märktes tydligt, att | torn hade församlingen emot sig, men han bevarade sitt lugn och framställde ännu en fråga: : - - — Nå, då kanske vi kan få tipp- lysning om huruvida den här under- bare vargdödaren åtar sig att freda vår församling från odjur under he- la året -eller .om kontraktet . gäller blott sommartid? - + + >. sen — Det kan jag upplysa om, svara- de någon. 1. kontrakten, som upp- gjorts med andra socknar, står det tydligt, att vargdödaren svarar för len tid, som är mellan Vårfrudagen och Mikacli. . ” so — Det var en bra lysning, sade aryd [”] s a är förvisso ena prövningens tid för os. en värre prövningar än denna har i' forna tider hemsökt våra bygder och vad som då hjälpt har varit en fast förtröstan på Vår herres hjälp samt egen kamp mot det onda. Jag skallgångs- STOCKHOLM (Press) för mödrar föreslår eder därför aytt bud i viket ingen må undandraga sig samt före detta -en bönestund i kyrkan, Alldeles säkert månde detta hjälpa bättre än häxeri och besvär jelsekonst, Ni bör ännu ha i friskt minne den jättestora vargen i Båra- ryd, som förra året dödades vid skall- gången, den väldiga best som ingav fruktan och till och med rivit tjurar, Det var modiga och käcka män, som gjorde slut på besten och efteråt hälls li Te Deum i kyrkan, varefter odjurets lik brändes under klockringning och sång.. Så vill jag ha det, ty då kan vi räkna med Vår herres bistånd. Och nu frågar jag er för sista gån- gen: Står ni fortfarande fast vid ert beslut att tillkalla besvärjelseman- Först var det alldeles tyst I bän- karna, Men så reste sig en åldrig man och yttrade: + ec a — Det är nog bäst att göra som Pastora säger, «ov. vc. oc Härmed var allt. sagt som behövde sägas i den angelägenheten, Ericus Andersson fick tillbaka det Papper som han överlämnat från under 1950-talet. Detta statistiska centralbyrån Sammanställningen av relsen 1956, år, medan minskning därjämte 4.259 av I åldern 29 resp da 50 år, der 1956 20 år och ytterligare fyllda 25, 75 procent ov kvinnorna; gifta före fyllda 30 En tendens till allt yngre åxtras = och fäder till dara äktenskap har gjort Hill dara 4 må är ärglur en äv de minga intressanta lakttagelsen gjort vid materiaot till sin berättelse om folkmängtisd« Ökningstend Sig märkbar i åldrarna ensen gör under 23$ inträtt får gifta kvinnor under 20 år (och ogifta), av fruar 20-34 åre föddes 24.052 Arn samt av fruar I åldrarna 23... 4 år resp 29.921 och 21.924 barn, Endast ifråga om on hu redovisas nedkomst efter uppnåda Fäderna till drygt 600 un= födda barn hade inte fit nära 13.300 . unga män blev det året fäder före Den för svenska förhållanden gon befattning med skrivelsen, Sedan fattades" emellertid ett vid: område, Bek vargdöda- ren, Pastorn ville inte längre la nå- om ny skallgång, som skulle gå över rätt höga giltermålsfrekvensen har lett till att de gifta personernas andel av befolkningen avsevärt ökat, Av kvinnorna i åldern under 25 år är inta mindre än 52 Proc beslut pastorn, och det-bevisar att vargdö- daren'. eller vargutrotaren ingenting annat är än en stor skojare: Är det inte så, att under den tid för 'vilken han lämnar" garanti håller sig var- garna i allmänhet åt nordligare trak- ter. Det. beror . således inte alls på denne ' vargdödares ' undergörande krafter, alt vi då slipper rovdjuren, Finns det någon anledning att. geho- nom ända upp till 12 skilling för var- je matlag? Och förresten har vi in- gen garanti alls, ”Vargdödaren" 'har ingen större makt över vargar och björnar än hågon av oss, Mid ,Efter - detta pastorns tal började flertalet av de närvarande sé betänk- samma ut, Det låg onekligen något i vad pastorn sades co sin När pastorn kommit så långt, an- såg han tiden vara inne att tala någ- ra allvarsord med sina församlings- or, ' " : :— Jag förstår edra bekymmer, sar de han. Varggroparna ger klent res gilta och före 80 år har drygt 75 de naturligtvis varit, tyckte kanske en del, att låta vargdödaren i Långa- ryd ta bort vargarna genom besvärs jelse, men när. nu inte pastorn ansåg den metoden lämplig eller förenlig med god kristlig anda så återstod väl ingenting annat än att försöka själ. va. Pastorn hade sagt, att den bista besvärjelsen var en god bössa och en säker skytt. För övrigt hade han lovat, att personligen vara med, Det- ta tyckte bönderna var bra, ty lån- garydsmannen hade spått olycka vid jakten, Under sådana förhållanden kunde det ju kännas tryggt att ha en sann kyrkans man med i Jaktla- feb. oz " er Och det visade sig också, att pas- torn var alt lila på. Det var han som sköt den första av de sju vargar, som fick släppa till livet under drevet och alla sade, att det var ett mästerskott. procenttal sedan ökar 35—39 år. decennier, inkttagelse: den bosatta ” erna, = 1 Sverige? : Blir det kvinnounderskoti . proc inträtt i äkta "ståndet, vilka till 83 i dl. dern 30—34 år och 8144 I åldern 5 Mycket markant lr öka ningen av de gifta kvinnornas an= del i åldersgruppen 20—24 år, den har 'mer än fördubblats på ett par enni På tal. om äktenskap an nämnas en annan. 'intressant antalet på. lavdsbyga kvinnor som ingår äk« tenskap med män boende I sti= derna är betydligt lägv män på landsbygden, som gifter sig med kvinnor hemmahörande I stli= e. än antalet . 5 . + aa I. Men ännu. ett tjugotal år fortsatte vargplågan , i," västbosock De Iråga om svenska folkets ålders. fördelning får man bl a veta, att vi sultat, "de två senaste skallgå har misslyckats 'och ulvarna har bli-. vit så djärva, att de till och med vå- gar sig in till gårdarna och anfaller gamla ket'att berätta därom, Då och kreaturen även av På 1840-talet började svinen i stian samt k andra socknar så vi står nog inte till i.la- dugårdarna, när de kommer åt, Det ss under kolerafi år 1831-34 sat ofogeia og rr i tiden, då, vaccin var fullkomligt okänt och sx » ' Hur epidemier i Dagsås: har myc- örn och lo, +". emellertid att Kanske det var den tilltagande bebyggelsen eller jakt, som drev bort de objudna gästerna till nordligare irak- nära 700.000 eller 9,5 proé är 67 år och däröver, I alla fldersgrupper fr d m 50 år och "uppåt är kvin. Rorna i majoritet, "de lever alljså ” ” längst. .I exempelvis de högsta ål: dersgrupperna (över. 85 År) funng- det 1.371 kvinnor mot 1.000 män). . då revs ter: 'Besvärjelser var det ingen som trodde på längre; och långt innan den siste vargen skjutits hade varg- dödaren i Långaryd måst dra sig till- baka och "slutat ati uppvakta sock- då hygien var ett tämligen vagt begrepp, kunde ' nästan gastkra- : ma människor av. skräck, spårar man mellan raderna i de pro- ds". - id .tokoll, som fördes vid Dagsås ” "under den svåra. kol id ""man då att inse betydelsen av att :de hygien spelade en stor roll inom n : inte visste själva roten och upphovet till sjukdomen, blev" > dock de skyddsåtgärder, som vidtog, tämligen ineffektiva, . ,; Koleraepidemin 1831—34 var;: vid sldam av 1866 och 1872—73 års epi- demier, den svåraste som hemsökt vårt land och om de många offer som sjukdomen' skördade: vittnar ännu vältaligt de s k, kolerakyrko- - . hetsnämnder” skulle. tillsättas för i; "att organisera de åtgärder, som man "skyddet mot, den fruktade 'sjukdo- ' varm, speciellt om 'magen, en sak - om flera gånger framhålles i de -vär nedan. citerade "utdragen ur ' ' Sedan koleraepidemin utbrutit ” Åsborna för att tillsätta en sund- ”tetta möte heter 'det:, ”Med anled- a iv den 9 juli 1831 om val av sund- öl D em an speciella "”sund- då ansåg vara det mest effektiva men, Numera bekämpas ju koleran genom förebyggande vatten- och födoämneshygien — 1831 ansågs det tydligen särskilt viktigt att hålla sig :undhetsnämndens protokoll." -" 331 > sammankallade" kyrkoherde idberg i Ljungby — Dagsås, Sibb- irp, Alfshög och Ljungby bildade rid denna tid ett, pastorat — dags- retskommitté och i protokollet från ning av KM:t nådiga kungörelse hetsnämnd; 'valdes följande 'perso- denna" liksom "alla andra "liknande, 1831--34, Visserli började - sjuka isolerades. och att... ' | ryds socken; narna.. med " sina: erbjudanden. "Det torde ' ha: varit. pastorn i "Villstad, som satte stopp för hans” verksamhet. Den sista vargen i Småland lär ha varit en som år 18065 sköts £ Marka: av ts kanske t o vår befoll + Det tidigare :stora kvinnoöver. skottet i Sverige krymper för vars je år Ännu år 1930 var det åå stort, att det blev 1.033 kvinnor mot 1.006 . män, för redogörelsetret lir det né- re i 1005 och med samma ned- gångstenderis som hela .tiden gjort sig gällande ' kan könsproportlonen inom några få' år” vara Jämn, och | om för första gången I ett kvinnos + samb , Mel man : än de i Edberg s förordnats - a ra nämndens ordförande och nu över> 'l åsnämnden, samtidigt som socknen i ages hun 0 uppdelades i flera "rotar; Vid ett sammanträde" den 14 augusti 1843 valdes sålunda följande "personer se o . till ledamöter av sundhetsnämaden: |" ”” Svårt hin deras. | Falkenberg, Öströö, Mali dt, Ot- 2 lades om åtgärder, ”till. nig åtlydnad av K M:ts nådiga kun- görelse ' om vad iakttägas bör mot lerasiukd Landshövdi Embetets' kungörelse 'äro nödvän- diga för, att bereda dem, vård, som av denna' sjukdom angripas kunde och blev nu fastställt: , Poros 1. Att : Mästergården " som ligger mitt i socknen, är tjänligt till sjuk- stuga. > os Nao - 2. Till. gravställe utsågs den plats på kyrkogården där inga eller högst få lik blivit nersatta. : 3. Medikamenter, enligt 'läkare-. sällskapets tryckta' föreskrifter som hlivit kringdelade' till allmän kän- nedom, skulle genom sammaänskatt av varje rote inköpas och förvaras hos 7 suridhetsnämndens ledamöter och sexmännen uppbära. efter före- visad räkning därå betalning, för tersjö, Andreas Liljegren, Skygge,) Hans , Larsson, ' Skåre, Christian Persson, Stomgården, Bertel An; dersson,' Bråtared, .Olof Börjesson, Rör, och Anders Johansson, Åhs. ”Ledambterna' fick instruktioner om att på apoteket inköpa ”två lod senap, två lod skarppeppar, att blandas på en butelj i sex graders brännvin. Till. rökverk skall varje rote anskaffa sexton lod sönderstött salpeter,' sexton lod vietnololja, oci bör nämnden två gånger i veckan visitera huru denna renlighet iakt- tages” heter det i protokollet samt vidare: ”Rummen skola varje mor- gon rökas med enris och sopas mor= goh och: afton, golven skuras. en gång i veckan, och fönstren öpp- nas. Den- döde får ej bäras utan ka'”och. Hydrologiska re upp än till Svealand. underskolt blir att inregietrera. «> | Stora snödjup. upplyser dr Artturi ; ar , ansvaret för Jlångtidsprogna= serna, alt den nuvarande varmluft vågen söderifrån inte orkade läng-" ot der: 1 skogsjobbet >. STOCKHOLM (Skog-Pressy . 1 : :Det kraftiga snöfallet och töans det 1 södra och mellersta 'delarnd ev landet gör skogsarbetet särskilt . tungt just nu.' Shöbrott inrappor- teras' också från olika delar av landet, Snödjup på. en meter: och mer är inte ovanligt, En. ny, kraf= tigare töperiod är att vänta. » . På SMHL— den. gängse förkorte ningen för Sveriges Meteorologis- Institut :+" Similä,: som köres till graven, täring de ig: bestrides k n av socknen" enligt författningarna. "4. Säng 'med lös botten, med dess: tillbehör, nattröja, -ylletröja, . ylle- täcke, ullstrumpor, matkärl, dryc- keskärl, tallrik samt badkar och såar anskaffas genom lån. Skulle- vilket Gud nådeligen förbjude,' ko- leran inkomma, skall. sundhets- äl genast tillse att alla per- a. ner ' utom - hk Benjam Granlund, som -åtog sig att vara vice ordförande, 'Candidat € Rode, Ottersjö, "direktör Hagman, Klevs kvarn, ”åbon A Liljegren, -Skygge, ach Hans Larssön, Skåre. Vilka le- damöter det åligger, ått vaka över hälsotillståndet och gemensamt med prä kapet "i Pp åtet vidtaga till det nya s k bland, Å. Detta innebär att motorn lätt star- tar på dieselolja medan en övert- gång tili gengas sedan sker konti- nuerligt. Motorn kommer i fullt omställt läge att dra 15 4. av den normala — dieseloljeförbrukningen medan resten ersättes med gengas utan att $ffektförlusten blir mera än omkring 10 Zz. =. : Man har således kommit långt på detta område och det,'arbetas sedlar" bliva lämnade "till Mäster" gården.” | ne nen 5. En likbår, nödigt antal färdig- gjorda likkistor, nattstol, lavemang- spruta . med flera pipor, rockar. av. oljad väv, förkläde av oljad väv, I varje rote anskaffas nödiga sjuk- och ; likbärare, samt sjukskötare. nskaffande av havregryn till "de åtgärder ' till förek de af co- lera, och «tillse att. de anskaffade läkemedeln användes”, 2<oet :I december sammå år hade: tyd- ligen, enligt protokollen, kyrkoher- REAR TR ligare ett år på. sig. Den vagnpark, som war i bruk vid det nyss pas- serade ' årsskiftet, 'skall alltså vara avklädd sina farliga prydnader se- nast den 1 januari 1960: Som van- nande”. ur os - ; Pastor Granlund uppmande vi- dare alla att ”hålla. sina” bonings- rum snygga och skaffa in ren luft, och att var och en kläder sig varmt om mage och fötter, och att bruka nådamedeln, aft man får en lugn förtröstan på Gud, och med. deh ädmjukt överlämnar sig åt Guds och får ingen för- i den avlidnes hus. En: yllegördel skall orm magen hål- låg, icke ligga på marken med ma- gen vänd mot jorden. Trångt sam= '-= Omslaget från kyla till tö är / storstilat, fastslår ' dr -Similä, och det tyder på att vi kän emotse en längre "period av blidväder; Den nya varmluftsvåg, som emotses dö- derlfrån, väntas komma att trän« manboende.. undvikes, tillstyrkes därför att. någon ' ligger -i uthus. d vi ga ända upp mot södra Norrland. Jourh Je Då derlekstjäns- Sjukstugan får nu ej vara i tätort, på utan utsågs änkan Cristinas stuga vid Ödgärdet för västra delen och ten gav. på onsdagsmiddagen föle jande .stickprov. bland uppgifter= ' för östra sidan Enebacken. vade-nu att skaffa sängkläd allt redan ordnat. es Fyra män' valdes, att vak sjuka eller fri Ulrich Falkenberg, Öströö, reas Liljegren, Skygge". na människor tycks ganska behag, nöjd med hans faderligt go- > - sar SLR ml N öv äller en sådan här ny n dens, vidare för att tjäna såväl militära |ligt när det gäll 4 hå Nja”. - ingå d | , ivila syften i beredskapshän- | utrustningsker: Ise måste vi da vilja” in kulvinerade 1834 och i Dsgsås under epidemin, scen Je, ” : tillråda alla att se om sitt hus i tid."- Fpidemin kulvine es? . seende. : fe SN Å a +: Baron U Falkenberg, Öströ samt. uppgöra, kontrakt med sjuk- vårdare. Övriga” Dagsås "rotar var ” . Dag som ofvan "> « , . Edberg, ordförande Justerat: > ” ee "Trots att de förebyggande åtgär- der, som protokollen litet knapp- händigt berättar om, ju för moder- fektiva, så kan till sundhetsnämn- dens heder dock konstateras, att sfall Av kolera inträffade na om snödjupet; Luleå: 51 cm, Lycksele 89, Ope (söder om Öster= sund) 80, Härnösandg,trakten vir= ka 100, Sundsvall 85, Sälen 105, - norra Västmanland 100, norra När= ke 88, Malung 82, Sutterhöjden (södra Värmland) 88 samt Nässjö er m m ta vid kyrkan om. söndagarna så att ingal25 em. = . lingar. fick "komma I Värmland har de. tunga snö- massorna på träden förorsakat gan- ska omfattande brott. Det gäller spe-- ciellt i lägena över 400 meter ö h. Epligt vad distrikisjägmästare P And-jO Bristulf i Karlstad meddelar sör + | det sig om "arealer på omkring: 15.000 ha, som befinner sig i risk-. zonen, : s ot "Även norra Västmanland, Än- germanland . och Jämtland hör till de områden som varit utsatta för” mer eller mindre omfattande träd- brott på grund av den senaste tie dens ihållande sabande. inef- Md på oh 4 s Sv oe så sen r ER GS fs I dn |G (a (asR fa AN . praäpag | sas | S00005] ONE | ANS | GER | MAMAAA Fa AAA AAA AA NA AA AA MARAA MAMA AAAAS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.