N:R 25, ARG. 28 on lc > Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm ." KA He fler väljer Laholms Tidning - ortstidningen ” & | - | "EN Av VÄXTORPS mest kända” söner, ' redaktören Axel B. Svennsson,' Bromma, "räknas för en hög ålder. Svensson är fortfarande li «än vanligt. svenska kyrkan. a 1 en av förgrundsgestalterna inom den samling, ” Redaktör Svensson har | inom | " denna samling, som under se- naste "tiden varit mycket aktiv, närmast varit representant för de" människor, som' finns' inom eller står nära: frikyrkorna. : I de båda senaste. kyrkomötena ' har Axel B. 'Svensson . varit, en -'av. de flitigaste och. mest' om- i skrivna talarna och motionärer- na. ; Det är en underlig utveckling "mari får skriva om, när man skall presentera Axel B. Svens- son. 5 ” Nea : Han Töddes i Våxtorp — till- - hör en släkt, varifrån det köm- mit en rad mycket framstående män, bl, a. på det agrikultu- rella ; området. Våxtorpsyng- lingen började livet som sjö- . man, gick sedan i' land och läste - till folkskollärare ' och blev omvänd till djup kristen tro under sin lärargärning vid Forserums folkskola,' - " För mer” än femtip år:sedan ' flyttade han till Stockholm som " predikant i Stockholms Evan- . geliska, Fosterlandsstiftelsen. Ju- bilaren : kom - dock - att uträtta sitt. stora livsverk inom sällska- pet: Bibeltrogna I vänner,.-vars chef han är, och i dess styrelse a ” kom han tidigt med. vt "Det var hans arbete" i denna kristna sammanslutning s som kom . att "få avgörande betydelse för hans inställning och åskådning. Åren 1905—1910 pågick skarpa strider inom Evangeliska Foster- landsstiftelsen, Det var läro- strider," som hade uppstått ge- nom att den historisk-kristna bibeluppfattningen vunnit insteg i samfundet, vilken uppfattning ". bland annat präglade de många skrifter 'som stiftelsen gav ut. - Axek B. Svensson: oppone- rade häftigt i sin tidning ”Nya väktaren” mot den vetenskap- | Husmodersdåg för Mestocka Veinge hushållningsgille stod som arrangör för den välbesök- - ta husmodersdag, som på freda- gen hölls i Mestocka bygdegård. Värd för dagen var lantbrukare Erik : Berg från Ebbared, och som föreläsare kunde man häl- . sa två åv sällskapets konsulen- ter, hemkonsulent Greta Pers- son och 'trädgårdskonsulent Axel L ' Ericson. ' Konsulent Persson talade om ”El-maskiner i hushållet”, ett ämne av det omfattande slaget. Det var mån- , ga. värdefulla lärdomar hon ha- ” de att ge sina åhörare, Hr Eric- "son hade kallat sin föreläsning ”Vårarbetet i trädgården”. Fö- reläsningen omfattade, även väl- tagna och instruktiva. lusbilder i färg, co. Breg unge sjömännen från. Växtorp os | som: "blev de” bibeltrognas ledare NS Axel B: Svensson tyller” ij 80: år 'missionsorganisatören, fyHer 80 år nu på måndag, Åttio år brukar LÖRDAGEN DEN 31 JANUARI 1959 ... - Ånsvarig utgivare' J. B. Bengtsson = > Do s predikanten ; och - Men inte när det gäller denne” särling till man,., Axel B, ka verksam -—— det 'senare, året har han varit än mera i farten , liga bibelkritiken och skrev öm ”dessa teologer och veten- skapsmän - som . bestulit så mången "ung man på trons klenodium”, Är 1911 bröt sig Axel B. Svensson och hans anhängar slutgiltigt ut ur stif- ” telsen och bildade det särskilda missionssamfundet Bibeltrogna vänner. - N "Sin inställning i bibelfrågan som språkrör för de gammal- troende ' har, Svensson konse- kvent hållit fast vid och försva- rat med en beläsenhet, pondus och mångsidig bildning som inte tillhör det vanliga,” Han ; blev kanske allra mest uppmärksam- I kyrkomötena och vid en rad konferenser har han på sistone framstått som - som är So yineliga: Präster i ,den f mad när han gjorde det i Daz gens Nyheters .0eödlighetsdebatt år 1947,. Axel B, Svensson” "gjorde sin första Abessinienresa år 1929 — landet har”varit fosterlandsstif- telsens "klassiska missionsfält — och har sedan i missionsärenden återvänt dit "och" till” Östafrika över huvud. ' Sådana. resor har han ' gjort även efter senaste världskriget; - : : - Han har beskrivit sina resor 'sare mycket, gott och många tjänster. ' Han 'har ; också | (Forts. å sid. 4). lagerhus... . i Bertil Ji nsson. har sina s Bårdsbyggnader i bä ta Kondition. Till nyheterna hör ett. eget potatis - skapet och då i första hand striktet." . rt - Hur. ser . nu dagens sydhal- ländske , "normaljordbrukare” på dagens ”normala” problem? La- holms Tidning hade i.går nöjet få följa med jordbruksinstruk- tör Bror Håkansson till en re- presentant "för "södra Hallands duktiga lantbrukare. Vi finner honom i Ålstorp — i mellan- bygden: mitt emellan skogen och + slättbygden '— och vi skulle tro, att han och hans: gård kan re- "Presentera en stor del av södra i bokform. Han har gjort det. Hallands jordbruk, , etiopiska folket och deras kej- | Jordbrukaren heter ” Ecrlil Jönsson, Hos honom får vi en pratstund, och vi skall. åtérs en del av: vad som där sades. Själv parkerade vid. vol En rattfyllerist med otur kan hörande i. Karup, som i går eftermiddag blev fast i Knäred. Han råkade nämligen ställa sin bil vid sidan om en polisbil. En . polisman var inne och handlade i en affär i Knäred vid :15-tiden och under tiden hade han ställt sin bil på gatan utanför . affären, Plötsligt såg han hur en annan ' bilist körde fram och ställde sin-bil intill så att gatan blockerades. Re- dan detta var ju misstänkt men näg vederbörande, sedan; hade högra körriktningsvisaren uppe i stället för den vänstra, som han bort ha, fattade polisman- nen misstankar. och gick ut och luktade på mannen. Det kändes spritlukt och alkotesten gav ut- slag varför det' bar åstad till läkare i Knäred för blodprovs- tagning. : Otuktsistoria utredes . Å Laholms landskommun ” Den 7 ungdomsliga "inom La-. holms landskommun, som tidi.” gare' varit i farten med diverse stölder och, en massa annat fuf- fens, hår ånyo utmärkt'sig.— denna gången på ett betydligt tillvarligare sätt. Enligt vad som, nu blivit" bekant har ligans medlemmar, pojkar på 15 å 16 År, gjort sig skyldiga till otukt" med en endust 14-årig flicka, liven hon bosatt I Jandskommus hen, Möjligen kan det också bli | fråga om våldtäkt, vilket är ett mycket allvarligt brott. >. - > ” Utredninigen. omhänderhas av tatspolisen: under Iandsfogd ledning och i dag kommer en' Polissyster' från Göteborg att biträda i utredningen. De trå- kiga händelserna med flickan]? har utspelats efter det att li- gans tjuvnadsframfarter: blivit uppdagade, vilket Inte gör det hela bättre, , i man kalla den man, hemma-|' . med” lärorik Birgitta Hegardt, Halmstad, : gen tid. Fröken Hegardt började med] att tala. om lämplig benämning på bygdedräkten, Att kalla den national-,' härads- eller socken- dräkt ansåg hon vara felaktigt, då den inte kunde begränsas till ett särskilt område. Det lämp- ligaste är att helt enkelt kalla den -bygdedräkt, eftersom det var just ute.på Jandsbygden, den mest förekom. Hon framhöll, att dräkten inte förblivit oföränd- rad genom tiderna, men att ut- vecklingen gått, sakta på lands- bygden, gått fortare i städerna, Det är mycket ovanligt med en beva- rad dräkt, som burits av samme person, och ofta hade mar ä förut många olika kombinatio- ner att. välja. på. ; > CN Kvinnorna hade ' sålunda of- tast fyra till fem stundom hela sju kiolar' i olika färger på sig samtidigt! Det är därför omöj- ligt att exakt säga hur en byg- dedräkt har sett ut. Något spe- eiellt för Hishult var.dock den s, k. hisbohättan, som enligt f. poststationsföreståndare 'N. A. Isaksson sist burits i kyrkan av en dam vid namn Olena Pers- dotter. Vem blir den nästa? - "Den manliga . "dräkten tyckes ha varit -mera enhetlig med bredbrättad hatt, långrock, bred> randig väst och gula byxor samt på bröllop stövlar, ahnars trä- skor. Under detta föredrag visa- des också några kvinnliga byg- dedräkter, Soch fröken Hegardt slutade med att omtala, att det : (Fors. å sid. 4) Hishult EN började — medan” förändringarna | ' bygdedräktskväll | Den av Iishults LSS-avdelning anordnade ämneskursen om hembygden börpjade i går kväll, då hemslöjdskonsulent talade om bygdedräkter och hemslöjd. Ett 60-ta! intresserade hade infunnit sig och fick en god inblick i allmogens klädedräkt. och hemslöjd i gån- ha plats till att harpa ocks starkt mekaniserat, oc ” blivit allt mer. av. en vetenskap. Det går inte och det har. bart litä till egna "erfarenheter och" köra i gamla hjulspår. - . Skall jordbruket löna sig, skall det ge . - ” utkomst, så gäller det för denne att fö « Jordbrukaren själv inte kan klara, det får han söka sakkun-" : nig hjälp till, och denna hjälp får han hos hushållningssäll-” ägare en dräglig Jordbruksinstruktören iv die" är Jönsson i fyrtioårsåldera” och gården är hustruns föräldrahem, ' som han övertog för- elva år se- dan. Gården 'har bra jord, är på ” 34 tunnland: odlad jord och 4' tunnland betesmark skog saknas. nästan” helt. inte nya: men . väl underhållna ” och ombyggda. Helt nytt är po- > tatislagerhuset på "gården. — Jag tror på potatisea och jag tror på svinen; och 'dem sat. sar. jag på, säger hr Jönsson; ' Lagerhuset har jag byggt isom-: samma modell sor - mar efter | Ake” Gottfridssons ir Brödåkra, och det skall kunna rymma 100 = ton. För att få så stor skörd for-' på . tunnland till en början. Jag” — Ett sådant här lagerhus är givetvis inte-' så billigt; men Jag kalkylerar 'med att det skall betala s'g. Om jag i höstas ha- de sålt min King Edward hade jag fått 20 kr, men. genom att kunna lagra den fick jag 35 kr dessa” 15' kr pr. 109 kg kan ita ett relativt stort kapital, och: att :lagra' i stuka' hör ju heller inte till: de billigare sa- kerna, blind på ”att en sådan här bygg- nad enbart skall användas som lagrehus för: potatis. Visserligen r potatisen absolut oumbärlig i ” folkhushållet. men det kan ju komma tider, då det inte beta- lar sig att odla potatis. Då kan man använda"! en' sådan här byggnad -till svinhus och genom -Jjatt jag gjutit med rör i: golvet är det lätt att avdela utrymmet. > Jag odlar: King Edward, och det tänker jag fortsätta med. Det är en bra sort, och då kon- sumenterna vill ' ha ' den skall man också tillmötesgå deras ön- skan, ”"Utsädespotatis köper jag): vart fjärde å år från kontrollerad - (Forts. å sid. 47. a med sin tid. Det .. Husen är dras att jag skölle odla 10 tunn- : » land med enbart potatis och 'så "mycket" tänker, jag inte ge. mig - «låt - oss hålla med fom . ill |[Potatisodling och svinskötsel fasta punkter i i sydhalländsk normaljordbrukares Program - Sydhalländsk ”hormaljorSbruk are”, Bertil Jönsson i JAstörp nn Södra” Tlalland läg I hela "fre «svårigheter, Dels.. var :. sikten mycket... dålig, den nollgradiga luften i före- : Jandsbygdsvägarna 'som på ratorna i Laholm fick ' fiken skulle kunna flyta något ' så. när. normalt, I' detta sam- : manhang vidarebefordrar vi ett dimma: Landsvägstrafiken hade i: dels orsakade ”' ning må diset' hala körbanor. å man sanda 'rikligt för att fra-", förealland i dimma dolt 2 ee sare: "påpekande från cn LT-| "dagen insvept i besvärandé tät > Denne undrar, om det är nöd- ändigt att. som på flera håll i Laholm ' på fredagen ”sanda” med knytnävstora stenar. Så=« dant material är farligt. Sie- narna kan'av bilarna slängas upp mot andra bilar; cyklister och gångirafikanter. Vidare kan de mycket Tätt orsaka kullkör= ningar, när man färdas på ey N kel eller . -moped.. - ; Skottorps SLU-vdelning att had i går ett ”tutrikt besökt års- » möte i Bygdegården. Mötet öppnades av v. ordf, Rune Bengts- son, Ränntnäs som även ledde förhandlingarna. Av styrelse-" har 53 där. - berättelsen f gi ” 1201. deltagare, morot . Till ördförande för innevarande ] år nyvaldes" Marianne Johansson, Laholm ger + Arkitektgrupp. Laholm får ge namn åt en. helt ny hustyp. Bakom Laholm” står en ny arkitektfirma. - arkitekter bildat aktiebolaget Arkitektura, N service. Ett av bolaget första arbeten är den helt nya hustypen namn: bilda Stadsarkitekt Svend Bögh- -Åndersen i Laholm har "tillsammans med en grupp andra vars främsta uppgift är att "lämna ritnings- a av hr Ande + - Pp a Hustypen är resultatet av ett omfattande studiearbete för att få fram ' en villa,. som ' dels är relativt billig i anläggningskost- nad och dels har en planutform- ning som passar en vanlig familjs skiftande, behov med hänsyn till barnens tillväxt. Kontakt' med trädgården. Vil- lan är i ett plan och har intim kontakt ' med - trädgården med dels en utematplats intill, kö- ket och dels 7en stor solter- rass "med pergola! samt ' "tillhö- rande murar som skyddar mot blåst och insyn framför vari rdags- rummet. Värme- och avloppsinstalla- tionerna såsom panna, diskbänk och badrum, är samlade kring eh: kärna för att genom korta rördragningar minska . kostna- derna. Pannskorstenen är. av plåt med inbyggda evakuerings- kanaler från bad och kök!” =. åt ny. hustyp r aktiebolag : ERE | ”Laholm”, som i HS | i d- Carlsson. s fasta skåp. i ett litet ram me Distriktsombud: - I ordf. själve för alltid begränsade möblerings- skriven, samt Britt Carlsson, möjligheter. Alla garderobsskåp är därför placerade i en 'skåp- gång, som samtidigt ä är kapprum. De löstagbara skåpelementen veka. ; "| (Solbritt ':Johansson); av tio ”nyinskrivna. Under året har. hållits 1. tävlingar med ' KOSS 7 övriga styrelselédamöter blev Torbjörn Falk, Veka, v. ordf, Britt Carlsson, Skummeslöv, kas- ' .|sör, Ingvar Nilsson, Skottorp, v. kassör, Gerd Johnsson, Skum- meslöv, sekr. . Gunnel, Eriksson, Skummeslöv, v. sekr. samt utan särskild funktion! Rune Bengta- sön, Rännenäs, Margareta Carls-' son, Skottorp. Suppl: Börje An dersson, Rännenäs, Bengtsson, Vrängarp. Fevisorer , blev Börje Anders-' Bo Lennart son,. Rännenäg och, Assar Carls. ' | son,' Veka, suppl. Gunne Hansson, Skummeslöv., . Politisk kommitté: Asaar Carlsson, Veka, Rune Bengtsson, Rännenäs och Börje "Andersson, - Rännehäs, den senare ledare. Prenumerantsamlare på Politisk "Tidskrift blev Börjo "Andersson, Rännenäs. - Gruppmän, suppl,. inom paren- tes: Veka: Gerd Christiansson, Ingrid Bengtsson, ” (Gundla 'An-. dersson), Skummeslöv: Aina Sjö ström, (Lena Bengtsson), ledare "I blev Britt Carlsson. » Kontaktmän: = Veka? Arne Christiansson, Rännenäs: Hans Andersson, Skummeslöv: Roland. Skummeslöv, Torbjörn Falk, Ve- ka, suppl: Gerd "Johnsson, Lena Bengtsson och Roland Carlsson, öv. d: ordf. bildar samtidigt r kil iljande väggar. ' N Köket är” i huvudsak enligt svensk standard och har utöver de vanliga köksinredningarna kombinationskylskåp samt städ- Garderober. En placering av , . (Forts, å sid. 4) självskriven samt Gerd Johnsson, Skummeslöv, Börje Andersson, Rännenäs, Torbjörn Falk, Veka, suppl: Bodil Persson, Skottorp, , Margareta Carlsson, Sköttorp. «03 24 (Forts å sid 4) EN Rännenäs: "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.