. Bodbiträdet : MARKARYD | POCbitradet' som - blev - TT Hundra år — .. ; feat . har gått sedan idealisten, frifrä- | Vad kostar genomsnittshyran i saren, vegeterianen, visdiktaren, 4 «ct. Markaryds landskommun? Publicisten, Tomanförfattaren och hembuyodert.r ".' Markaryds RLF-a' har ke en J vid ett tidigare sammanträde -be- .. | föddes, Namnet tog Han der ” slutat att göra en utredning hu- hjälten i en roman med -ti Hd ruvida prövningsnämnden i Kro- ”En halv miljon” och itela nobergs län lämnade anvisningar] .| annat var h och till allt rörande värdet av egen bostad] V . an affärsman. . - för .Jordbrukare överensstämmer fa med ortens priser. Dessutom' har en SN 4 samband härmed även gjorts en n av vår tids s " undersökning om de priser som E lar om: publicisten, ide krv uttagits vid försäljning av: mjölk | - och kulturvårdare Ia ealisten. till förbrukare.. Beträffande" det | Saxon. Hundraäremma 3 Johan & sistnämnda har prövningsnämn-! födelse meg. osminnet ay hans ; s den fastställt ett pris av 82 örel . else "infaller den 17 februari NE +» N "per liter medan utredningen ger an gick ur tiden vid 75 år ålder ES . vid handen att lantbrukarna inte] den 7 november 1936, Saxon föd- E tagit ut högre pris än 55 öre, des i ett fattigt bondehem i Gäl! é - > Utredningen angående'hyres'ä- lersta socken i Närke, Genom be- ” a Å G "'genheterna har omfattat lägen-| -Såvning och okuvlig energi lyc-- 2 SK än heter inom hela landsförsamlin- | ” kades han bli en studerad karl som: "ERA BEAL RR ee é '- Ben med undantag av Timsförs arbetade sig u å i Ett i älle å «. tätort, I utredningen har vidare]! - träde till tidningsredaktör are lsbla, folkdanslag vid Gällersta hembygdsgård, inte medtagits sådana fastigheter ägare i ett. stort" bokförlag, ir RN wi den längst t v. sl > Tesvärden: eller där snar orsa)” skänkte sin hemsocken en forngära | ett Julblad, Svitiod! och detta gav | lig I ta ker inverkat på låg hyra. Även! - och överlät till en stiftelse: sitt”om- | ATu bättre ekonomiskt resultat. . lägenheter av sämre beskaffen- i fattande Nörkesarkiv, för vars vid- S so i I rrdgskolan — begav se het där hyran varit särskilt. läg | . makthållande och. utbyggnad rita | Saxon till Stockholm, där han fick «+. har ej medtagits, Utredningen har | - jama, d d de 100.000 te hos Alb " och redigeri be " därvid . givit... vid handen, pröv- sronor. . le Nas Os ert. Bonnier, i' vars ka- ningsnämndens siffror: inom pa- .Saxons föräldrar var'lantbruka. | lender, Svéa -han -ståtat "med : en rentes, att bostad utan vatten, > ren Lars Johan Lindström . och dikt och. en berättelse," Han hade avlopp och värmeledning .omfat-| ' dennes hustru' Kristina Olsdötter, | 9ckså: förbindel med . Fäderri den lille vw ” tande 2 rum 20 kök goostar 3 ; Johan var den förstfödde i en. kull | l2ödet och" Dagens Nyheter. På kök BIO MAN) bostad soc | av 16. barn, däribland bröderna Tonniers' förlag utkom hans första ' -ivatten och "avlopp omfattande 1|' ärar och David,' som framdeles, öck Steen st som m > rum och kök 480: (540:—),'2 |'. tillsammans "med. Johan :kom. attlyrgua ala. dd 90 Br al rum oo. kök 5768 (660:—), 3). bilda en ekonomisk stark treenig- ”Huvudredak rr -vid 22 års ålder "rum o. kök 700:—, '(900:-—). Bo- 1 ” het, Till företaget knöts även Sax- Sin första — journalistplats = fick 1." stad med vatten och avlopp samt ons son Lars, 0 os. fatta han i Elis Vilhelm Lindblads Neri- . värmeledning” omfattande 3 rum'j: :" Hemmet i Gällersta var strängt ke.' Enda lönen var. kosthållet hos o. kök i :—),'-3 rum ([”, religiöst, och fadern sy iserade | tidningsägaren. Tidni hade Jå- 10 kök 749: (1,200:—) 0-0 "livligt. med den - väckelserörelse, lig ekonomi och gick snårt omkull. En Antressant. iakttagelse är, "fi . ns IREPesSAnE. CIS? är | som under 1800-talets senare: hälft | Saxon "fick nu anställning på' Ar : att ju bättre lägenheterna är ju - rn boga-Postens redakti Sänd. mera markant . blir: skillnaden hade "starka . fästen . på . Närkes ,| boga-Postens redaktion, Tidningen ; -mellan - prövningsnämndens för- | : landsbygd. Av ek iska » skäll sa . med Nya Arboga Tid- a : slag och utredningens -resultat; | flyttade familjen snart till en mind-'| ning till Arboga-Tidni ; och | nar And ; + Då ortens pris enligt författnin. ; re gård i' grannsocknen Sköllersta, | där. blev Saxon. vid 22 års ålder é :' ger skall gälla torde ovanstående j + Senare flyttade man dock åter till huvudredaktör. 1, Arboga. sällade | prenumeranter, nm utredning vara till-en viss väg-| Gällersta, och fadern slog sig slut-|han sig till Arbetareföreningen och! ledning i samband "med årets'de- | '"ligen ner i Uppland. . z | nykterhetslogen,' och "kort därefter klaration. FÖ AT et le AL blev har vald till ombud vid and- ER > / å vat ra” ä betarmöten i Norr- Ljusgudstjänst I Minneryds Klonhet berodde på ärdie med sm | köping. Till sin åskådning var han kyrka , . : Då Johan blev färdig med. sin i 5. OSKÄCTINS. h Na Rea skolgång, stod det klart för fadern, had. SN ab: men han hälsolära. » var" traditionsenligt "anordnad | "att pojken inte hade tillräckliga | hade sitt” huvud för sig, och | hälsolära, 2... på Kyndelsmässodagen. In 'för- |. kroppskrafter för at kunna' hjälpa | Politiken låg inte! för hans röst; Han hållandevis talrik menighet, hade ...till hemma på gården, Han var l- hade sina rötter i jorden, och han infunnit sig.' Högmässan firades |" ton och spenslig, 'och själv ansåg | förstod .sig inte på någon” klass- såsom barngudstjänst, varvid]: han vid m ålder, att detta b kamp. Han: var idealist och förde kyrkoherden Bengt Andersson Vv vie mogen alder, sk på sitt sätt småfolkets talän obun- ” predikade över ämnet: ”Vad är « rodde på vactinationen,; Redan den av partid Hela haris li sö det vi har fått genom Jesus Kris- |] från barnaåren ville ham bli td- en av Pla Oss åa än lea tus”? Kollekten till Växjö stifts |" ningsman. och ingenting anhat, Fa-| Por. vt kom att stå på det kultu- . småkyrkofond inbringade 83 kro- | . dern tänkte. tydligen närmast på Feet va 88 i han | som a 2-0 nor. Efter predikan vidtog sön- |” att låta honom utbilda sig till.af- | örjan ay 1885 , an - nin narr ofruv Hedvig fr te handelsbod. I, en av si- utt ' nn lör Sandberg, 'Barnen' vandrade vit- > lvbiografiska böcker; ”I han- ten, frisinnad och nykterhet grunden, | i j an 5 "> klädda. fram i ' vs Torsdagen "der"5 febriart 1959 LAHOLMS' TIDNING " oo: . 2 Teman aura vr LOCK OR Iäxen PRESSEN såningsman| . MODER SVEAS minerar helt AFFÄRER dos Königssön stannar i riksdagen Riksd. jiedarspalter, även om remissen be= - tecknades som tämligen lam, Pen= I sionsfråzan, statsfinanserna och från ifte domiaan a gån om r Thure Könlgsson, Göteborg, uppger för DN att han tänker lämna riksdagen så. länge hans mandattid gäller och ej heller tänker han att &kå ur folkpartiet, Han räknar MÅ att vara tillbaka I riksdagen I god tid före pen- ldebatten och Svenska Dagbladet im ser finansministerns insats så ar Borde inte hr Sträng ha kun. nat förutse detta statsfinansiella nödläge och revat seglet i tid? j år han sitter som fi= r st Dn allt sämre, och det är en klen tröst att han själv numera vars nar för kommande och ännu vär- re statsfinansiella svårigheter — utan att själv dra konsekvenser- Oskicket att talarna på grund av TV:s inflytande förvandlar kam= maren från en allvarligt arbe'an= ' Saxon vid gärdesgår- : . se de församling till en mera under-- lig i tonen och rik på småglimtar i äll b d N 1 ord och bild från landets alla hörn. Saxon förstod även att hålla god kontakt med läsekretsen från de äldsta till de yngsfa, Mången ryck- te på axlarna åt. det enligt deras mening” maivt "utformade program- met, och man gjorde sig lustig över hi bannlyses även av SvD. - OPPOSITIONENS = SPLITTRA- DE. ställning” framgick , redan in=, nan någonting sagts från regerings - bänken, konstaterar: Dagens Ny= heter (fp). Debattens tyngd kom att vila på åsiktsbytet mellan hrr och ”gräs- ätaren”; Hasse. Z. skrev en gång i Söndags-Nisse, att Saxon var' väl- k dark mot ett honorar av fem öre raden och fritt Ohlin "och Sträng som ' sambandet mellan” konjunktur-, ”finans= " och Hr Hedlund däremot var mer gräs, Men Saxon hade själv humor och ” kämpade tappert vidare. De '. bekymrad för räntans än för upplåningens höjd, men kunde i ' sin tur inregistrera hr Hjalmar= sons oinskränkta endossering av :' : Sitt partis ansråk på jordbruks«- Priser. , . | em Kanske kan hr Strängs klart so- cialistiska argumentering, då han med "belåtenhet konstaterade att' fjärdedelen av ”nationalprodukten' passerar genom statens händer, bi= : tre första åren' slukade Sånings- mannen hela startkapitalet och mer därtill," men sedan började ma- karnas . gemensamma ansträngnin- 'gar bära allt rikare frukt. I en festskrift på Saxons 7T5-årsdag er- inrade hans .vän professor J. Gun- den ' mörklagda kyrkan, medan vik. kantorn frö- ken Sara Gunnarsson, Tånneryd, spelade ”Ave 'Maria” av Burg- miller. . Vid altarrunden: "vidtog så växelläsning , mellan . kyrko- herden ' och barnen.: Under det att fröken Vajlet Walldén, Ska- rarp, sjöng ”Säg minnes du psal- men vi sjöngo” av Merikanto, : tände" kyrkoherden med ett ljus från altaret barnens ljus, Barnen .ställde sig vid kortri . förekom. ytterligare vä - varjämte barnen sjöng: psalmen ”Vänligt över jorden glänser”. Medan fröken : Walldén" sjöng . "Led, milda ljus”, tågade barnen i tillbaka ' till sina platser. I den efterföljande altartjänsten sjöng barnen "och kyrkoherden "såsom växelsång ”O Kriste, du som lju- set är”. Såsom postludium utför- de fröken Gunnarsson ”Orgelko- ral” av J. S, Bach. oh : Medeltida kors "restaureras. . oo "Markaryds församling har fått riksantikvariens tillstånd att an- lita konservatorn E. Sköld, Halm. ; stad för konservéring av "ett me- deltida kors, tillhörigt Markaryds kyrka. "Korset, har - tillhört ett triumfkrucifix och har: en höja av 2,32 m. Det har förva- rats i en vindskammare i kyrkan sedan dennas byggnad på 1830- talet 7 ee mo 4 » Kyrkoherde I ' Lindstam har ansett, 'att korset skulle ge en ". välbehövlig anknytning till kyr- , kans tradition -— kyrkan -synes ha legat på samma. plats sedan » kristendomens = införande här. 1 övrigt är kyrkan fattig på min- nesmärken,. den saknar helt ”mu- seal” anstrykning. Korset skulle "I enligt kyrkoherdens 'mening fylla en verklig tradition. Landsanti- kvarie Anderbjörk i Växjö syn dela denna uppfattning. -'. : "Markaryds Bridgeklubb - > 4 Tisdagens. träningstävling gick över 8 bord och medel. var 210 poäng. Över- denna poängsumma kom följande par: 1) Henli därvid” fick för framtiden. Idealis- ten var "också ". läns folkhögskola 'blev han entu - . siasmerad av-de grundtvigska idé kutide vara hyggligt folk. ; « "vilja och Jät honom bli ett slags - ringsutgivare. Tidningen hette Ko- från den affärsmässiga sidan. I "na sj delsbod.: på . 1870-talet”, berättar Saxon om sina” drygt. åtta. ung- domsår bakom disken och om de intryck: och - goda. lärdomar han en klok och fram- synt affärsmans” so vs SET Som bodbiträde kom ' Saxon att vistas. även i Örebro 'och Kumla. Hans principaler gav .honom' de allra bästa vitsord. Alla lediga stun- om fru Annas mil- da leende, med vilket hon vann annonsörer och meningsfränder. Det var hon som gjorde. Saxon. till vegetarian, och professor. Andersson, som ätit säl- späck och druckit sälblod, 'vitsor- dar, att hennes bord var den bästa k dat dra till att ena oppositionen, fort= sätter tidningen, fet DEN HALVA BUDGETEN be- ., handlas av Göteborgs-Posten, som påpekar, - att . missnöje med att hr . Sträng inte lagt fram en färdig budget påtalades från många håll. en för make NYSE ns Hr Hjalmarson påtalade med rätta, att finansministern bryter mot grundlagen och mot riks," dagstraditioner genom att icke föreslå riksdagen hur den skall få täckning för utgifterna och a . : När Såningsmannen 1909 stod på stadig grund .med' eget: tryckeri, ryckte -Saxons bror: David Lind- ström in som tryckerichef, och nå- ring tStockholm I dag TT.) Jätteorder från Brasilien i Sverige Nydkvist &£ Holm I Trolhättan har fått en Jättrorder från Brasilien på vattenturbiner, Hur stor ordern blir Kr Inte « riktigt klart då anbudet gäller olika alternatly men den säk . der. minst 12 milj. kr, (Göteborg I dag TT), Stockholmshotell var bordell Ett hotell i Stockholms city har avslöjats som bordell, L Tre portierer sitter hos kriminalpolisen. och har förklarats " anhållna. Två erkänner, Såvitt det nu är "bekant har de anhållna opererat bakom ryggen på hotellägaren, Ett to- . "tal flickor som haft hotellet som ”arbetsplats”. är redan . hörda av polisen, Hur linge verksamheten: pågått är oklart, » men redan 2 början på föregående år fick polisen misstan= kar om att allt inte stod rätt tilll (Stockholm i dag) > HALMSTADS SLAKTERIFÖRENING -"". "AVRÄKNINGSNOTERING gällande den ar 1930 Klass” Kor Kviga Ung- Äldre Göd- Mell, Späde Får Lamm Häst Ung! Ä oxar Stut tjur (större) kalv: kalv kalv . ” häst: ” . tjur . . NA prima Ex pr 455 520 505. 445 755 520 430 "465 GG0 355 ”315- It 445 510 500 435 695 500 445 620 I 440 490 480 430 645 "480 390 415 575 345. I— 1435 485 475 425 615 470 . 365 515 ten UU. "425 470 465 573 - 455 : "0 FB; Ml420 435 435. 525 445 365 200 475 335 prima II- 415 415 415 485 435 or : 455 : + 410 465 425 a mm 400 455 "405 310 225 340 MI 380... 435 — 385 a , IV. 360 coh , 415 35 185. 285 . För får och Jamm, som levereras ulliga, betalas för köttet 10 öre pr kg över ovanstående notering. , . : "Fläsk (utan ister) Suggor och svin över 150 kg. mon xpe I, I . (utan ister) 35—49,5 kg 365 - 365 . 365 Ex pr : + 355 »” 398. 398 398 . Klass I 10 »' 445 425 382 ,3682 oo» IM < 320 » 452 430 387. 367, oo, IM et 320 » 445 425: 387, 367 — Xldre ons, fAkdd : 280 av 442 > 420 385" 367” Hel och halvgalt +" 340 » 'A27. 407 377. 362 vä . » » 47 402, TR 362 NV TA , . ” 407. 397 > 362 IST or Sn genom att försvåra för att fylla svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta. ta Ohlins påpekande, att rege-'. ringen ” smiter undan ' sitt ansvar ” got senare' blev Edvard ekonomi- direktör efter fru' Saxon, som då innehaft denna befatining i 20 år. Bröderna " Lindström hade redan å » kommit till den äldre. bfoderns : hem” i" Östersund fn gendeles-iktigb konstaterar ”hr - än IörE sign köa ns FÅ a jörnes avisa, : : > vu , och där lärt sig tidningsytket från one, de även tryckeri- lig, Före resan dit upp vistades hån en tid i' Stockholm, där ”'han..på 'Riksbiblioteket '. gjorde : förstudier| till "artiklar . om " Jämtland. :'Sedan 'genomreste "han ' landskapet körs och tvärs för att göra upptecknin= 'gar, om 'sägner o d, varjämte hån samlade material till kyrkobeskriv- « KOALITIONSTIDEN på 50-talet prisades av Stockholms-Tidningen (Lo) som "en tid vilken gav förut= - sättningar för en bestämd och klar politik i -ett samhällsekonomiskt beträngt läge. 1 ooo. + . : -. Vad som gör att man inte helt kan utesluta överraskande nya teknik” och affärsledning. Senare verkade de med framgång som tid- ningsmän: var och en :på sitt håll, innan de i Stockholm återförenade sig med brodern och omsider även med dennes son Lars, «fa NOV -'Många av våra skalder och för- ningar, På hans initiativ bildad Jämtlands fornminnesförening ef- ter mönster" av folkloristen Nils .der använde han. till att förkovra sitt vetande, och då han lämnade handelsyrket, hade; han "troligen, studentkunskaper i "de flesta: äm-”' nena, Genori en kurs på Örebrc. - erna, Han, ansåg det vara en bris : alt det inte'fanns. någon kvinnli folkhögskola... > Kvinnan . dyrkad. . han, och henne lovsjöng han båd. | på vers och prosa, vit . "Nerikes" Allehanda blev 'Johan publicistiska modersmjölk. Dr V 1, Öman var dess redaktör. I det re "ligiösa. hemmet fick dock: inte fin nas” någon ' politisk tidning. Joha. tjuvläste den i en granngård oci. fann, alt även ”djävulens barn'. Norikes Allehanda hade"en av- äsgåre, Allehanda för Folket, och « hans första tryckta opus. Senarc refuserades en dikt, och ,då vänd Johan sig i stället till konkurren ten Nerike, där skalden Elis Vil helm Lindblad var redaktör. Denne visade den unge poeten stor. väl: landsbygdskrönikör. Han valde' nu pseudonymen Saxon, som 25 år sb- : nare blev. hans verkliga ' namn. Hjälten i Amalia B Edwards £o- man ”En halv miljon” hette så, och han var ett lysande föredöme.', Redan som bodbiträde hade Sax- on gjort sitt första försök som tid- ' meten, Nerkingarnas Påsk-Nisse” Här visade han lejonklon ej minst Lundqvist 277 Poäng, 2), Johans- son--Josefsson 241, 3) A. Dahl ström-—I. Jalmgård 228, 4). Ju liusson — Håkansson 221, 5).1L. Ohlsson — Pålsson) "225, 6) .R. Dahlström — Z.' Ohlsson 224 po- Markaryd - Strömsnäsbruks köp- . mannatörening s hade .i tisdags kväll anordnat en djupfrysningskura för de an- ställda inom livsmedelsbutikerna inom verksamhetsområdet. Kur- - Sen samlade ett 50-tal intressera- de och dessa-tick en god inblick «oc si hur man säljer , « ta varor! För föredrag och filmer :. Svarade” Djupfrysningsbyrån. i Stockhölm genom . dir, -Tengner .toch disp, Starck' och - dessutom <v medverkade: länets. butikskonsu- « "lent: Claesson, . Växjö. 7... >". i mera djupfrys- av -'betydelse ligger enligt hans egen "utsago nyckeln till att intet av de > fem riktiga ' tidningsföretag 'han "startade. ledde till misslyckande: Kometen gick:bra och följdes av DAGENS NTF-MANING Barn på gator och vä- " gar är en fara för tra- "8 fiken. Varna -deml '. A här fick! ynglingen in en charad.. jför att dä Gabriel Djurklou hemma i 'Närke, Men i Jämtlands Posten blev hans saga kort.. Sedan han fått böta för en alltför temperamentsfull. notis om en riksdagsman, som han i ar- setarnas intresse motarbetade, for "van 1886 till Sundsvall, där han till- fattare har sett sina tidiga litterära vid - alster publi i Såni avgörand iksd: "är den. däribland Erik Lindorm 'och Vil-|' ohjälpliga splittring som opposi- helm' Moberg. Flitiga medarbetare | tionen redan i debattinledningen avslöjade. — ; a : "Hr Hedlund föredrar att'hålla | alla dörrar öppna, och tänker up= ” penbarligen fortsätta med den tak- tiken tillsvidare. - for var från första början Karl Erik Forsslund, K G Ossianilsson, Oscar Stjerne och närkestrubaduren' Je- remias i Tröstlösa,. slöt vv 7 Flitigast av alla var dock Saxon själv, Under årens lopp utgav han |: från tycker 143 skrifter, därav 30 ärkesto] fier . och : folklore. DET ÄR HÖGERN som förhinda : rar. ett gemensamt uppträdande med egesällen, 'sdermera finanbminister "Thorsson ;' tartade . Norrlänni land. rån ' ' oppositionen, ' konstaterar" Skånska. Dagbladet (cp). Om hr | est "spridda böckerna - blev De Lö sk (9 : uppl), . novell= . Örsta arbetartidning. Vid stadens "arand. gick företaget? bokstavligen ipp i rök, men det reste sig åter ur skan. Till vedermödorna. hörde -ckså skilsmässan från första hust- "un, men Saxon hade lyckan att i yktérhetsl stifta bekantsh - ned Anna Maria Bergström, urma=- tardotter från Gävle. Han-'erbjöd henne: plats "på sitt kontor, snart var hon kassörska där, och omsider blev det bröllop, 115 tt Båda , flyttade 1890 -till. Malmö, lär 'Saxon blivit erbjuden anställ- ding som redaktionssekreterare i rbetet,:som nu blev daglig. Men skåningarna var ett folkslag som etternärkingen Saxon' inte lycka- des', dra. jämnt med, :och då han efter endast ett års vistelse i metro- polen erbjöds” ätt. köpa Jämtlands Tidning (Från 1894 Jämtlands Ali lehånda), antog han detta anbud och återvände ' till: Östersund. I tretton mödosamma år stred han här för si- na idéer' samtidigt som. han åter- upptog sitt förut påbörjade. arbete Hjalmarson verkligen haren tre- partiregering som mål, måste.han sluta med sin demonstrationspoli-" Högerns förslag att. höja skat- terna för barnfamiljerna genom : att skära ned skatteåterbärin=" "gen . (barnbid ) och samma - partis förslag om att överföra >. : statsutgifter på kommunerna, ac- cepteras inte av centern: I det= '/ta sammanhang undantas givet-;.. vis. pensionsfrågan, där centern och högern hamnat på 'samma linje.-- AA TA TR et "Mellan gentern—högern å ena sidan' och regeringens 'pensionsför- . slag flyter en bred älv, mellan” folkpartiets "och " regeringens "en smal- rännil, . Som 'dessutom är ut= torkad. Det var därför hr' König= - son vågade språnget, =...” oc « I TILL SLUT vill Ny Dag (k) sän- - Jka försvarsutgifterna och Dagen ' vill bygga den politiska utvecklin- gen på idelinjer. - se EA samlingarna Under kampen : för bröd” och romanen ”Jungfru Jämt- land” "samt stockholmsskildringen ”Kriget, utan " svärdsslag”,' vidare | ”På besök hos 'de anspråkslöse”, ”Det nya Palestina”, ”Australien :i våra :- dagar”, ” ”Balkanländ folk” "samt ett flertal översättnin- gar, type les Te NA -'Som poet framträdde Saxon utan några större skönlitterära anspråk. Varav hjärtat var fullt talade hans penna i enkla strofer efter klassis- ka mönster. I dagsaktuella visor an- slog han träffsäkert skillingtryckens tonart såsom. i den allbekanta visan om Elvira Madigan och greve Six- ten Sparre, ; > : i FC -:" Kulturist och fornminnesvän Saxon" vat: en ' vittberest man, Han hade sett sig om i alla fem världsdelarna och besökte" Euro- pas alla huvudstäder "samt" alla svenska städer. Ho PT .På' äldre dar återvände han allt |” —— - oftare till sin. ungdoms Närke och] huvud. Dessutom blev han heders- som ' samlare och - aV Isin h k där han anlade en|ledamot i ett flertal in- och ut= - keltur- "och bygd Närma- | forsgård och dnade talrikt be-]ländska ideella 'och kulturella sam- re ett 30-tal av hans ; NO- | sökta féster i, all stil lutni Sin frack kunde han veller -och' diktsamlingar, resebrev Vid ö det av Ö ällnins | pryda med Nordiska museets Haze=" och uppteckningar är tryckta i Ös- tersund. Under denna. tid, verkade han också för ett turistväsen ciier sunda principer och för. skolresor till Jämtland. et mannen” — livsverket ng: «Är 1904 sade han sitt-kär', Jämt- and farväl och for till Stuckholm ån ge ut Såningsman- nen, den lidning som. skulle göra honom riksbekant, förmögen, och inflytelserik bland. både. hög och liusmetlalj' och Svenska vegetaris-" ka föreningens samt Nordiska djur- " skyddsförent : Idmedaljer, likaså med guldmedaljen 8:e stor- leken -för medborgerlig förtjänst. I Gustaf Adolfsakademien för folk-" livsf: skni var han sk ä: "Saxon blev. en ' värdig efterföl- " jare till sin ungdoms romanhjältar, som besegrade alla hinder, och själv blev han den tappre prinsen i en sannsaga, där en god fe stän- digt stod vid hans sida i kampen gen 1928 medverkade han med "ett lag gällerstabönder, skrudade i den av honom återupplivade 'socken- dräkten. Slutligen bildade han stif- telsen Saxons Närkesarkiv, som nu har sin särskilda avdelning i Öre- bro centralbibliotek. I'den ovan- nämhida donationen på 100.000 kr ingår även medel för utgivandet av skriftserien Närke. 2 Många utmärkelser kom honom till del. Särskilt gladde hans sig åt att bli korad till hedersledamot 'zv låg. Siningsmannen blev en i sti- onlig tidning. folk-= len starkt p Södermanland—Nerikes nation och | mot jättar och troll och avgrunds= få vita mössan på sitt präktiga läs- | andar. Dee dhallänning kan inte gärna vara utan Vv M TN "| jag skulle tända en cigarr; i när han blir stor. levande vikt 20 kg:s grisar 4: —-För mågrisnolering: "Nol sk ” varje kg utöver 20 kg 2:50, + "” Livkalvnotering (för förmedling) kr 3:50 pr kg levande vikt, tågl, "kr 3:25 pr kg levande vikt, SRB ..s sc sn | FÖGA LOCKANDE , EXEMPEL Hon, hade' egentligen tänkt an-| . ställa ett äkta par för att sc:om | .:. huset och trädgården. 'Men när det kom . en. trädgårdsmästare, som var ungkarl, men som hade utmärkta' rekommendationer, så anställde hon honom, 4 : . När det gått ett år kunde hon dock inte låta bli att fråga ho- nom. + bl fr ua lördag och aöndag ”Frökens favorit” -— en underhållando ko» : med! med Clark Gable, Dorla Day . och Gig Young.1 rolterna, "Bju. i der, på mängder av rollga altuna- Janson, har ni någonsin tioner : och bra repliker", skrev tänkt .på att Adam var den för. |SY: Po ju: Mo ste trädgårdsmästaren 1 världen? Ht Och han: gifte sig. Det borde nt också göra, - / Torak M Hon fick stummande svar: NH — Det är nog rätt. Men har ni tänkt på hur länge han fick behålla sin plats? rs — Jag kommer aldrig alt gifta ' mig med en man som snarkar, sn flickan, . bör roa "— Nej, kanske det, så mamman, men var försiktig när du ska ta reda på det... + N "ett" fullkomligt" för- "= Du vill inte gifta dej med mej, suckade den unge munnen, . "= Nej, 'svarade den unga kvin= : nan” med fast stämma, Det längsta jag kan sträcka mej till är en kort . v «vc Hörlovning fos ' «= Vilket djur är nyttigast för | " ":—'Er'son tryckte av en 'vatten- pistol mitt i ansiktet: på” mig, när — Ja, han skall bli .brandsoldat människan? Ve H . — Hönan, magisterni .- 2 e 0 — Hur så? 00 Även små doser. .— Vi kan äta henne innan hon är född och när hon är död, op Sea extra prima. "vo. alkohol förminskar körförmågan: BRINGA Hb.90 kg "HOGREV 'Ö:60: kg Gäller: Torsdag-Fredag-Lördag a |-Björnekölla ' Hushållsrarmelad - |. 2 burkar -ENDAST 2.10 - > - aa a é 00000 NNS 0 RAANNNN An SSG [ans | a ja |o00 | (0 0 | dk
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.