mr | "re — jordbrukarna. - alla . människor i Teremvyvyvv vryeveteeve arv” v rvrrvyv TtreevreyveYryreV Yrevevyrvyvrv Å YTrrryv vyvrvyFYervr? YvrYrYvr TrryteerYereftYYreT TFT YFY TSV ' 4 . Med tanke på Laholms FN-expo: | LIVETS GAT r sig lika " er — även om me den skul- ' gåtfull. ven Am världen me le vara en utfodring” äv . ande vetenskapare allt som .smaklösa piller. oklast kommer med rapporter, = SVÄLTEN j 1 ä som får en att allvarligt fun- nämligen enorm, och pillernä- dera — är vi inte komna till ringen skulle sätta liv i mån- kärnan nu? Detta är väl ändå: ga" pinade. människoorganis- den stora revolutionen! Såda- mer, — Taholmarna och an- na - frågor ställde vi' oss vid , dra sydhallänningar har un- årsskiftet — 1954—55,. då' en -der den gångna veckan på- grupp - vetenskapsmän på ett mints om den skrämmande laboratorium i Californien som försörjningssituation, . som , rå- årsbudskap lät utropa: T har löst gåtan: om livet självt, . Denna påminnelse fick de vid "växtlivets gåta... Får vi. ba- - den - FN-regisserade expon ra tid skall vi genom ett grönt ' ”Värld i-vardande”, som vi- litet medium lära solen geoss sats på Medborgarhuset. mat, Solen skall föda värl - De c:a 450 sydhallänningar, dens miljoner direkt — inte som besökte expon, fäste sig genom jorden. särskilt vid en av de många Så började ”sagan” om den = siffror, "som skulle leva " lyckliga och mätta — mätta tack ;vare ”solenergi t piller- forn ”,' Havsdjupens hisnande stora mängder grönalger skul 1o vara mediet, och:laboratori- got . optimistisk. Vi, har sett cepersonal skulle ersätta gam- + ”svältsiffran” skrivas till. två la tiders" livsmedelsfrämställa- — tredjedelar av befolkningstalet - | . > kanske speglas verkligheten NYHETEN" FRÅN «<Califor- lika bra av denna. uppgift nien har. följts av liknande "Svält är nämligen 'ett myc- nyheter , från 7 andra , håll av, ket tänjbart bégrepp. Var går världen; Pressen är mycket'''”svältgränsen” för en svensk? lyhörd lör dessa deklarationer, och vi behöver inte frukta nå- indier? .— N gon bristfällig information från ;.. FÖR ALLA DESSA svältan- den "delgn' av. vetenskapens ar- - de människor lever i ständig kontakt med Kylar vätska för ävaktorer: och bilar hemkommen, «; LAHOLMSORTENS LANTMANNAFÖRENING- Tel. 25 och 425 Laholm, Nu Det lönar sig att använda naturprodukien CHILE-. | .SALPETE R till såväl - FODER- som SOCKERBETOR hetsfält, Pressen vill nämligen 'skapsmännen bli gudar, om de — det förstår mi säkert — ge Cen c G glada. upplysningar också! ,Och + näringsrikt ”pillermål”. Om de en glad upplysning skulle det +: en dag.., En av Sovjets le- sannerligen: vara, att våra " dande:vetenskapare kom in på mänskliga topphjärnor arbetat ,' människornas ' ' försörjuings- fram en metod att stilla: mil. problem i 'en kommentar till joner människors dagliga hun=: den . första månraketen., Vi N | västerlä r tror gärna att il IT "ryska - vetenskapsmän i rent U . | ' statspropagandistiska.. "syften |» är för stora optimister, Även Hl lall | (1 "Oom"tdenna'tro' skulle vara-be- släktad med den falska före- ' : ställningen om skottarnas snål- | 'heti' så: Iåt oss tå till den i det | här fallet, era ve Den ryske vetenskapsmannen trodde, att vi inom ett trettio- "tal år skulle ha' möjligheter att landsätta folk på måner, men "samtidigt räknade han med, att vetensk ' skulle behöva «en väl tilltagen hundraårspe- & riod för ätt kunna framställa | niäringsvärdiga livsmedel " på konstlad väg — de ”algpiller” alltså, som enligt de ”troende” skulle göra" jordbruket öv > flödigt redan om några få år Var den ryssen optimist, har jordbruket faktiskt ännu ,nå- gra generationer jordbrukare att sysselsätta, - se VI GÖR NOG klokast i'att "beprövade livsmedelsframställ- ningen - den inom jordbruket ,— om vi skall slå ned på sväl- ten ute i världen, Ett produk- tivt jordbruk och en fast jord- bruksorganisation är något att hålla i handen, när det drar i- hop sig till dåliga tider, Det vet alla svenskar, som upplev- de senaste världskrigets kris. verkningar — här hemma. Svenskt jordbruk klarade den krisen — och ändå var det då inte på långt när det produk- tionsstarka jordbruk, vi förfo- gar över i dag, + Ett — välutvecklat jordbruk här hemma får emellertid inte invagga oss i tron, att utveck- BETANS kvävegödselmedel CHILESALPETER innehåller 16 wy ta!peter- kväve, 26 4: natrlym (mot. svarande 35 4 NEO) och dessutom mindre mängder Magnesium, bor, jod m. m. Kornad = lätt an tpilda lf lingen varit lika Positiv på an- dra håll, - Jordbruksnäringen är otroligt eftersatt inom sto- - rå områden, där de klimatiska betingelserna för en god jord- bruksdrift annars står sky- högt över våra, ' . : DESSA OMRÅDEN sjknar l emellertid något högst väsent. 7 — LT DEN 5 FEBRUARI 1959 LT i världen är. Vi - der”i stora delar av världen... sökte klarlägga ' tid i vår: världs historia, då: det aktuella nödläget i värlet den. Den siffran talade om, att ' hälften av jordens människor | svältspöket., Denna uppgift är .: trots sitt negativa innehåll nå- - Och var går den för en fattig |: skulle" veten- |. dag kunde bjuda på ett)' ställt vår lit till den gamla och | - ligt när. det gäller att grund- lägga en produktion — star nar . människor med kunskap om produktionen i fråga och "de saknar de stora. kapital, som krävs för att från början få nödvändig fart på företaget. Det är bl, a. dessa väsentliga brister i de ”underutvecklade? länderna som vi i ”standard- staterna”. måste täcka. 2 FN:s ” jordbruksorganisation har under senare år bokstav- liged. fått öknar att blomma. Så länge mån inte finner en effektivare — livsmedelsfram- ställare 'än jordbruket, måste man även på högsta nivå käm- pa för att hålla jordbruksnä- "ringen uppe och framme. FN söker finna vägar för att kun- na sätta in verksam hjälp. Att ge de' ”underutvecklade” ' fol- ken : kunskap om och ekono- miska - förutsättningar . för ett rätionellare jordbruk, att ska" pa ett.starkare jordbruk värl-| + den "över. :och att-i FN-regi ”fördela”! de. stora jordbruks- ländernas : livsmedelsöverskott i -'världens- ”svältkvarter” är en "av dessa vägar.: : > rö Gynna fr Co JÄR " Tel... 998, 999, 1135 NM s 7 aw iI- 0. Traktorverk "Smörjutrustningar: RA Elektriska handborrmaskiner. Slip- och polérmaskiner m.m. SONY HET! - . Högvarviga termostatreglerade "vinkelslipmaskiner,' "Begär demonstration eller prospekt! | CX Se vår utställning vid Ryssgatan 8! + NBOLAGET E. L.. Bengtsson = LAHOLM J För samtliga traktormärken finnes er ”Klippan”-förarehytt med säkerhetsglas 'och gummiväv - på kraftig. vinkeljärns- | "stomme, Utmärkande för ”Klippan”-hytten är framförallt et : kvalitén plus den fria sikten." en Innan Ni köper traktorhytt — efterhör -våra priser! SILO AV" PLASTFILM -'. Andvändning' - av plastmaterial , framförallt 'av vinvifilm, vilken 'är mera: mekaniskt' motstånds- kraftig än polyetylen, håller på "att revolutionera ensieringen-: i USA och minska behovet av dyr- -bara silokonstruktioner.' Tack va. re denna förenkling ; använder |. man sig i allt större utsträckning "+ "Vi sälja dem fritt monterade, Laholmsortens Lantmannaförening SÖT Tel 85 0 NA - Vallberga Lantmannaförening > i ">> Tel. växel 200. - vt LT:s annonsörer V - av stora ”diken” -för förvaring. "torn ”broddas”, På + ra > Vinterkörn vår bild af det väl till undantagen at M - '-Ringar gör, . Vattnet ii kylaren på en die- seltraktor kan frysa och sprän- ga kylaren medan traktorn körs "med lätt belastning på väg. Mo- torn blir då aldrig så.varm att termostaten' öppnar. Glykol i kylarvattnet är enda "sättet att hindra sönderfrysning. En motor slits kraftigt då den startas kall En elektrisk mo- torvärmare kostar inte så myc- ket. Den minskar motorslitaget till ett- minimum och tar bort eventuella startsvårigheter. Värme i förarhytten. "Är traktorn utrustad med hytt, vill föraren gärna ha vär- me i den, men det gäller också att hålla rutorna im- och isfria, så att föraren kan se ut genom dem. Bäst sker detta med ett bilvärmeelement utrustat med fläkt, friskluftintag och defros- teruttag. Vid hårdare körning kan man få värme från kyla- rens översta del genom en plåt- EN LITEN TRAKTOR ETT KLOKT TRAKTORVAL FÖR ER SOM BEHÖVER MED . STOR DRAGKRAFT RICHARDSONS BIL AB NN ÄGLAT eller "vid arbete Pp It utgöres ”broddarna” -av tätlänkade snökedjoer, - NVS pan ne lrVe. ee mes Några viktiga up plysningar o-+ Förr användes jordbrukstraktorerna inte så mycket under: vintern. Nu däremot hör och ishala vägar ställer andra krav på s "tratt bakom . DÖD ÄT INSEKTERNA | En ny g'v på insektshekämpning- ens område är användningen av kiselsalter, "som ' snrejas tt. och och framkallar en hinna nå insek- terna. Den tränger in I vaxskik- tet. på. insektekropnen- och stör | d2ss. normalä -. fysiologiska - funk- tioner. "Dessa kisolorepparat är d Sol i och djur. Insekteå kan dosextaom jinte. utveckla ' någon ' resistens. der "obegränsad tid. Imndast vat: ten, t.ex, i form av, regn, kan re. I åucera verkningsgraden, El a - , Nu DANSKA LIVSMEDELN-. Danmark” samlade - industripro- duktion motsvarer ett värde av 17,3 ''miljarder . danska kronor. Mer än hälften härav, 9,4 miljar- "der, utgöres av livsmedelsin?u- string produkter. Kött och fjä- derfä svarar för närmare Hälften . eller 42 miljarder och mjölkpro- dukterna för 2,2 miljarder, EE ndérlag (söm vid "gödsellastning)) måste trak-. ä > Jun. i tivt vidare tillfrysning' och ing med trakter: CS TN a a så rt " sevärt. Man får dessutom räkna med att isens tjocklek kan min- skas på vissa platser under snö- "täcket, vid stränder, grund och pallas upp under vintermånderna. Men kyla, snö strömdrag. Svenska Livrädds traktor och "förare än vad sommarens ' kör- , ningssällskapet. har en skala där se - . fee el "so oc) > man anger isens bärighet i för- t en traktor , ha a : hållande till - tjockleken, Det | ASA nom Isen På sjöar. En traktor- "gäller endast' för höstens sega Av os förare, som sitter instängd i en kärnis, alltså förhållanden som maskinkonsulent Ten mdr, det är mycket DS inte går att räkna med nu. N i - svår a omma ut, har, Där anges att isen bör hi EENST JONSSON |. inte stora möjligheter att rädda tjocklek av minst 25 em för att 4 : vs sig undan drunkningsdöden i en bära en traktor eller lastbil med g bruttovikt, I dag får! ka på: de 25 om åtskilligt - sådan. situation." Skall man ut 3.600 k; . n 'kylfläkten”. och en med traktorn på en isbelagd sjö, man ö! grov slang in till hytten. iså måste isen” noga" undersökas för att Man ser också ibland trakto-'håde beträffande rer. där hela motorsidorna har tjocklek utmed hel klätts in 'med ' masonit, så att tänkta vägen. Det kylluften den vägen tvingas in i förarhytten, Om läckor. före- ki i motorns avgassy innebär detta stora risker för| la' den till- ä djupa” snö-' täcket som nu ligger i större delar av landet hindrar: effek. bärighet pågår och . snart kom- mer en säkrare skala, som syf- tar till att minska risken för is- olyckor. : be d 'Som-rerel- kvarstårsveffekten «un. | Jordbruksaktuellt från ===, 2 : > olika delar av: världen "DET HÄNDER en hel del på jordbruksfronten — både | här hemma och 'ute i världen: Vi har här samlat en del aktuella notiser, som bör intressera våra jordbrukare — " det är nyheter från USA, Irland och Danmark bland annat. ' helt .ogiftiga för både människor . det . försämrar isens bärförmåga, av- VARM PÅ TRAKTORN : skriver maskinkonsulenten "Ernst Jonsson om traktorkörning. under tigt det är, att traktorns förarhytt hålles ' uppvärmd. Det är mycket påfrestande för en traktorförare att värmd traktor — det kan för den delen . vara direkt hälsovådligt: Traktorhytt . och -.uppvärmningsan- ordning bör höra till utrustningen på en ”vintertraktor”. De' vatten- värmda traktorsitsar, : som: tillver- holm. och som tidigare presenterats ”Annonsera—isl7 naden förra vintern visat sig vara en " uppskattad lösning av upp- värmningsproblemet i fråga, Wärm-=. Sit har fått en god marknad, . RÖGLEFODER: är det enda « ö Vara på den säkra sidan, (' fisken till en pulp av enastå- kvalitet "och Nya undersökningar över isens || ende biologiskt värde. foder. i landet som är till- verkat efter. en: patenterad metod, vilken går ut på att genom en naturlig jäsnings- process omvandla den färska A.B; Folke Ljung Vis Hälsingborg. . koloxidförgiftning 'och- en 'var- ' I- ning för ett sådant värmesys-|| - K yL I G T VÄDER | tem kan "därför vara befogad. men varmt ändå på ' Slirskydd. n Vid halt väglag måste trak- torns bakhjul ”broddas” på nå- got sätt. Att använda samma slirskydd som i jordbruket går i regel ej, utan särskilda slir- skydd eller tätlänkade"' snöked- jor bör anskaffas. | : Slirskydden syftar inte endast till att öka dragförmågan utan också till att öka bromsmöjlig- heterna. Vägtrafikstadgan. före- skriver att broms skall finnas På släpvagn eller kärra så fort släpets bruttovikt överstiger traktorns dubbla bruttovikt. Vid halt väglag kan det vara moti- verat med broms vid betydligt lägre vikt på släpet VARM-SIT kan f. n. levereras till föl VOLVO, MUNKTELL, FERGUSON, och traktorer med liknande fästen, jande traktormärken: : FORDSON MAJOR; LAR Varje år händer flera olyckor där traktorer och bilar kör ige- LAHOLM — Tel. 200 och 955 ; Ben mot de otvetydliga ska- anordna och torde väl vara "> Läkarutlåtande om Warnsit- Det var med stort intresse Jag tog del av Eder uppfin- Ning och” skissen rörande densamma, , Den verkar ju "= enkel och tämligen lätt att ett välkommet bidrag ikam- deverkningar: - genom + kyla , Som de nuvarande tråktor. sitsarna medföra, - : +" Frövi'den 16 juni 1957 + > BO SALDEEN Provinsiallä TS i . : - AARAAAAA SAAARAAA AM AAMAAAAAD RASA AAAAAAAAAAAAAB AS AAA SAARLAALARSIALASAARASAARARAAAANA ARA MAA dk Aa knÄ Rab A MAAS AMMA MAMA, NYvEA Ne I särskild artikel på denna sida - vintern, Han nämner bl.a, hur vik- - stränga vinterdagar sitta i-en oupp- : kas och försäljes av Hurtigs i La- | - i LT, har sedan de kom ut i mark- " yverververvev yr ry YT TY IFE STYY PY ET YTEYY TTT PYTT FY rr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.