yvvyvyyryyvyvyvTeyeTT a - a - as ue | > än NN H Lördagen den'7 februar! 1959 - so | | se ">" LAHOLMS TIDNING $h . É EE i Finn | S. : 2 Kollekten stiger $ : Sd Lämpligare kosthåll a . N . > friskare NN Inom många medicinska Fpe- std, människor , - införes ik Röda lilla, |. stugan.” ”Gallie” :efterlyste för någon tid sedan i sin spalt en gammal visa, ”Röda lilla stugan”, La- holms Tidning har genom en lä sares bistånd möjlighet att här 9 LL kan få betyd idd. Om- elaliteter känner man . som väsentligen beror på olämp- lig näring, Många sjukliga till- stånd, däribland sådana som hör till vår tids mera betydande folk- sjukdomar, torde ha samband med fattningen av kollektiva bespis- "ningar vid bl a sjukhus, militär- ” förläggningar och i form av skol-, och industriluncher aktualiserar också frågan om industriellt för- d Smal bez Ett av forskning bedrives på. detta om- råde, men någon direkt på män- ganska 'aktningsvärt mått niskans näringsproblem Anriktad- L 1; och 4 F a " handling ur näringssynpunkt, F-n bearbetas vissa delområ- den av näringsforskningen inom bl a Statens Institut för Folkhäls san och Statens Institut för Kon- servering kni; även semi- forskni som innefc olika därav berörda delproblem inom medicin, råvaruproduktion och ” ” förädling samt socialhygien, finns emellertid inte i vårt land, . — Uovvenbarli Eörels, ett narierna för huslig ekonomi gör värdefulla insatser i detta sam- ” manhang. Det saknas emellertid ett samordnande organ för detta kni Det är där I behov av betydligt ökad forsk- : ning. beträffande dessa förhål- + .; landen, Den 'snabba utvecklingen vu Produktionsmetoder, "to Det fyller säkert CESPRESSEN +: inom jordbruket för med sig stän- . digt nya problem med anknyt- - ning till näringsforskningen, t ex de ständigt ökade kraven på pro- för av stort värde att behovet av en sådan institation, som ' vitsor«. dats 'av såväl ansvariga myndig- heter som av enskilda -organisa- tioner, nu aktualiserats i riksda gen, Det sker genom en motion av hr Lars Eliasson i Sundborn; som h äller om utredning om duktion ur såväl k Ål som > kvalitativ synpunkt, . Inom livs- :" medelsindustrin” bar under. . det ” genäste decenniet skett en mar- |. ” kant utveckling, som, i betydan- > de omfattning påverkat .männi- ? skornas kostsammansättning, Man = måste räkna med att denna iri- > dustri får allt "sförre. betydelse för hushållen samt att den tar i anspråk '/nyav råvarukällor och Fel : eller örbättringar,' som. via industrin 'grock vR OLIKA LÖSNINGAR för att fyl- la hålen i statsbudgeten har Ppres- terats, framhåller Skånska Dagbla- hur. en på människans närings- problem inriktad forskning lämp-i ligen bör tillgodoses, Till saken! hör också, att det i samband med” förarbetena till det betänkande ' meå förslag om inrättande av ett stitut, som avlämnades 1955, kun-. "de konstateras,' att näringslivet var intresserat av att lämna eko- ..nomiskt. stöd till” ett. dylikt in- stitut, > Vv ÄR i. skogskompletteringsträgan, nöte- rar RLF-tidningen. Hans motive-. ring', var "huvudsakligen" alt" lant- bruksnämnderna förfogar över, så: mycket skogsmark, att det kommer att' räcka till för vettiga komplet- NH teringsbehov., Detta är mycket san-. nolikt; skriver. tidningen och fort- sätter: | ” Detta utesluter inte att vissa lag> stiftningsåtgärder ändå är mycket ' det, (ep), som, även ger fi inistern ett uppslag: oo inte på långt hela budgethålet men-en del pengar kan hr Sträng säkert få in genom att pröva det slag av lotterier som det tyska, Lotto el- ler ”G av 49” som det också he- "ter Utgör. I södra Sverige' har "> detta tyska lotteri fått en väldig faltning Omsättrt behövliga. med. lant- > bruksnämnd. kogsinnet den efterlysta texten: Ack den som kunde 'ändå finna en undangömd vrå. « långt ifrån glitter och flärd ; långt ifrån nöjenas värld. -Så skulle stugan se ut... . röd, och med vitmålad. knut tegeltak högt mot de blå . skorsten där ovan uppå, i '» Först är en förstugukvist" = > "grön och .med vitrut:g list ' "enkom för svalornas bon sådan är förstugubron. Köket med bjälkar i tak "räcker' för juldans och bak "golvet "med enris bestrött, "bänken vid spiseln är nött. Allting i kammarn är vitt ””hemtyst och luftigt och fritt "mitt över dörrn en fiol: > yrten "i: fönstref och sol. er bongta Ver tös + Ifrån de fönstret du.ser ” trädgårdens ala kvarter äldiga”kardborre blad : :”bland applarnas lutande rad. "Där, finnes allt vad du vill "rötter, rabarber och dill, ” plomkål, potatis, spenat + "ingen kan vigare hact. Rosor, reseda också " finnes och ballisor små '' "runt om en lummig berså - .. v där de' finns gott plats för två. rok ar :, Sen var det ingent'ng mer ingenting fattas du här : ” endäst 'tra lalla la'la la : "pengar att köpa de för, = > Te et NK H . åxtorps biograf. ; . ger. söndag kl. 8 SF:s stora pub- liksuccés i. färg "Sommarnöje sökes" med Eva Dahlbeck, Gun- nar Björnstrand m. fl.: Att denna filnvelivligt ' senteras bevisar det br fr ju att detta snabbast möjligt . skall omsättas i form ay kom- pletteringar av jordbruk; som bör kompletteras, och övergå till äga. ' re som önskar komplettera. Om ; att den lades för fulla falon- ger, 4 veckor i följd i Halmstad Barnfötbjäden.. i . Vallberga. blograf 3 nder februari månad från tio- tiden om. kvällarna, domineras himlen i väster och sydväst av järnbilderna Väduren, Triangel Perseus och Kusken i en vid båge, Nedåt horisonten i väster, under [Väduren, ser man Valfiskens hu- vud, och under Kusken ligger i ordning .nedåt synranden de två stora konstellationerna Oxen och Orion med Sirius. ' i I denna trakt av stjärnhimlen finner man ett stort antal särpräg- lade stjärnor, två stjärnhopar' av Åamiljen moving clusters", d v 5 stjärnhopar, vilka uppvisa egenrö- relse, som är gemensam för med- lemmarna i hopen. Vidare återfin- ner vi här en av vårt solsystems mest bekanta och omtalade plane- ter, nämligen planeten Mars, Slut- ligen se vi här i de skymmande 20odiakalljuset, som ytterligt få människor någonsin fått ögonen på, om. vi undanta, vildar och natur- folk, som dels tillbringar större de- len av, livet utomhus under” bar himmel, dels hyser ett vida större och mera levande intresse för stjärnhimlens fenomen: än' någon- sin genomsnittsmänniskan i kultur- världen, a Mest Huvudstjärnan i Valfisken, Ha- mal, är en röd stjärna av andra leksordni; februarikvällarna ett ljusfenomen, ' Februaristjärnor: och :zo soc rt IE Abfildr Sten Asklöf — r diakalljuset i "Några av de klarast lysande innehåller ett stort antal stjärnor av: vilka de flesta är osynliga för blotta ögat. Dessa stjärnor bildar en familj för sig och rör sig med sträng ' sammanhållning genom världsrummet. En liknande stjärn- hop är Plejad eller Sjustjär- Hon befi sig på ett avstånd från oss av 50 ljusår " Stjärnorna kallas av ål- der ”fixstjärnor”, d v s fasta, orör- liga. Som emellertid ingenting i universum är orörligt, befinner sig också alla stjärnor i rörelse med skilda hastigheter åt skilda. håll i världsrummet, I våra dagar kän- ner man, tack vare omfattande och mödosamma : astronomiska arbeten utsträckta över många tiotal av år, rörelseförhållandena hos ett myc- ket stort antal stjärnor, liksom även deras avstånd från vårt solsystem, deras 'nuvarahde läge i rymden el- Jer rättare den trakt, som de just i vår tid genomlöpa, Hamal förflyt- tar sig med en sådan hastighet, att hon '5.500 år från våra dagar synes ligga ”åt' öster om sin nuvårande Dlats ett stycke, som på himlavalvet är lika med fullmånens bredd. ' I Vädurens tecken eller hus (det- ta sammanfaller numera inte exakt med konstellationen), ligger vår- dagjämningspunkten, den plats på himlen, där solen står i vårdags- jämfit I en k de artikel denna process skall fortgå i rim- ! lig takt och inte lantbruksnämn- . derna. bli sittande. med. stora! sl ksinnet som de inte på dess nordiska del är 25 miljoner kro= nor 1 veckan, > ee Eftersom svenska folket tydli- Fen Inte är mätt på lotterier bor- de finansministern ta chansen och anordna ett lotteri av Lottotyp, Kanske finns här en möjlighet alt ålminstone få in något i star tens kassakista,'.Lottos "ockupa= tion” av svenskt område är olag- "lg, Men kontrollen räcker ej till, Här strömmar svensk valuta ur landet medan hr Sträng med ljus och lykta söker få debet och kredit 1 moder Sveas kassabok alt gå ihop, Ett svenskt lotteri av samma typ som det tyska Lotto | borde 1 dessa dagar I hög grad " intressera hr Sträng. : Det fanns en tid då regeringen salade om lottens hjälp för att ge- Mmomföra pensionsfrågan, Kanske "även statens finanser kan ordnas på Uknande sätt! . I DET BLIR TYDLIGEN HART jpå taxeringsfronten 1 Kronobergs Vän 1 år, skriver Växjöbladet (cp), som erinrar. om alt RLF-arna där nte utan vidare tänker finna sig i Prövningsnämndens normer för vär- tering av vissa naturaförmåner: Aktionen är som sagt organi- serad av RLF, Det kan noteras, att den endast avser alt skaffa deklaranterna rättvisa och att man i denna strävan går en helt laglig väg, De värden, som man nu vill ha till' grund för taxe- ringarna, har man fått efter ut; redningar, som torde vara väl så grundliga som taxeri ”-kan sköta och som väl i så fall : «hefter hand kommer att överföras 1 "statens. ägo, måste något in- träffa som underlättar händelser- ! . Nas gång. Vad då | "Det viktigaste är, menar RBLF-tid-' ningen, att det blir lättare än nu katt göra bytesaffärer olika ägare. , kategorier emellan, En annan vik. tig fråga, som det måste göras nå- | got åt, oberoende 'av 'vad jord- bruksministern anser om den gam. ; Ia skogskompletteringsutredningen, är krediifrågan. I praktiken står och: faller de praktiska möjlighe- terna att skogskomplettera genom ! lantbruksorganisationens "försorg ' med den enskildes finansieririgs= > möjligheter, I Mot bakgrunden av dessa syn | punkter blir frågan till statsrå- det Netzén: Innebär den dekla. i , ration "han avgav i remissdebat- ten att han heller inte tänker ' göra något åt dessa saker, vid si- ' dan om den gamla tutrednings- ” historien? Då instämmer vi med ' . den riksdagsman, som fann stats= < rådets ord utgöra ett mycket ber ” klagligt besked, Ty i så fall mås.' > te kontentan bli den, att stats- rådet menar ått lantbruksnämn- derna skall samla På sig mer och mer skogsmarker utan att'tunna använda dem på det sätt de en- ligt alla regler för nämndernas sd ger. söndag .kl 8 den thrillern ' ”Din ' in i'döden” med Doris. Day, Louis Jourdan, Barry Sullivan och Frank Lovejoy i hu- vudrollerna, Barnfö bjuden. CA ”"! Fishilts biograf > + + öndag kl 8 MGCM:s stora af- g "| rikafilm ;”Någonting” av värde” med. Rock Hudson . och Dana Wynter. Barnförbjuden. "+ Fagerhults biograf ger-i kväll kl 8 den av sencuren nu frisläppta filmen ”Grisbi-blod på guldet” med Jean Gabin, Bfbj. På. söndag kommer den av många vungdomar säkerligen: ef- terlängtade — filmen : Hertig -, i jeans” med Tommy Steele i hu- vuärollen. Sö se "MB skrev om denna film bl, a. ”Tommy: Steele har inte bara fi- na ,strängar på sin gitarr. Han har". utvecklats " — "en rasande trevlig och sympatisk kille.” Barntil'åten. ses te a MR CNE I 2 25 ov Knäreds biograf visar söndag kl 8 Ingmar Berg- mans ; mästerverk ”Nära livet” med "Eva Dahlbeck, Ingrid Thu- lin,: Bibi Andersson efter ett ma- nuskript .av författarinnan Ulla Isaksson. En gripande, uppska- kande film, En av de bästa fil. mer, som svensk film över huvud taget åstadkommit, Den har ock- så fått ett överväldigande press- beröm: I såväl Vecko-revyn som rk skal Då dröjer det inte länge förrän vi har stora arealer skogsmarker i nämndernas händer, som de inte' an ' sköta, Detta innebär i sin: ndig- heternas, Bakom aktionen kan man spå- ra de hårdnande tiderna, Dels har det ägt rum prissänkningar, sedan Prövningsnämndens nor- inte tänkta, då mer uppgjordes. Dels har den Erupp deklaranter det här gäller + jordbrukarna — fått vidkännas inkomstminskning, Det är lätt att förstå att båda dessa faktorer sti. mulerat till åtgärder för, vinnan- de av rättelse i fråga om det, som man funnit felaktigt och orättvist. Nu är aktionen 1 gång, RLF- gått Hmn oket med he- g som det brukar heta. Förmodligen blir det ett stort an- tal överklaganden av faxerings- » Troligen blir det ock= ningar om vär. "arna har lig vrede beslut i år. Trol nya undersöl dena på naturaförmåner, i - NEGATIVT BESKED gar ford- bruk i issdet tur ätt de; na blir en upp- 7 ” or - råden, som sen skall slussas över i statens händer. De blir i så fall organ för en form av skogsso- cialisering. Så var de i vart fall » riksdagen i enig- het 194 lö! i) [Stl 7 beslöt om deras. till- mn - Lysekiltaxi > o "2 0 - får tårgas LYSEKIL (TT). oc Taximi vodet I Skövde har aktuali. serat frågan om , beväpning av . droskförarna i Lysekil, omtalar ord i SN Boh ti ' Se och Vi har ”Nära äver fått 5 stjärnor. Barnförbju- len. = ser Fe - . so N PIPAN MED DEN VITA +: . - PRICKEN. " För: många herrar, som anser Piprökningen vara den ädlaste tobaksnjutningen, har just kom- mit ett sorgebudskap: på ett sjukhus i Worthing, England, av- led. nyligen 85-årige Alfred Dun- hill, skaparen av de berömda Dunhill-piporna, med den vita pricken, . Ursprungligen ägnade han sig åt den seltygsverkstad i stor stil. som hans far grundlagt men när bilismen kom till, över- gick han till affärer med'all- sköns bilutstyrsel. Som inbiten Piprökare ville han lära sina landsmän denna ädla konst och un ag 3. droskägareförening Henry Didriks. "| son, Lysekil Taxiförarna i Lysekil kommer så- lunda med det snaraste att förses istoler. Li ” när han tillfrågades om han avser att lägga frram någon proposition — SN on GALET, : » Lokförare Blom, som tjänst- gjorde i början av 20-taltet, hade fått en ny eldar Pojken, som var bond. förvåning bra matsäck, En |edi dag hade han fäskkotletter men På sina turer asplrant. sön, hade alltid då sade Blom: -— Är du galen pöjk! "Har du » I metd tå kommer att lämnas in någon av de Därmaste dagarna, + . BILLIG KRAFT Thomas Alva Edison fick en gån; 14 besök av en vän som uttryckte sin över att grinden till: det dot Aörstår nte hur du kan ha >» du som är så skicklig t teknis ct? en tobaksh vid Du- ke Street, lanserade sin pipa och säg företaget växa. . > — Rökningen kan inte kallas en last, skrev han i en bok om Pipor. Om man röker med måt- ta och förstånd, blir det en konst och inte en last att röka. - INGA IBLAND! En dam som steg in i en räls- buss, följd av en mängd barn, — De bär tre, sade hon till kon- duktören, har fyllt 14 år, De där tre har fyllt 6 år och de tre små därborta är 414 är gamla. Konduktören tittade förvånad På henne och sa:. > Ni menar väl inte att ni att ordna iskt? - föreakotktter — dä hade inte jag | — Saken är den. sa Edisa it förrän jag kom opp 1 fjärda 1ö- |varje gång öppnar grinde Regraden! ? N - mej! fått trillingar varje gång? - — Önej, svarade damen, ibland någon Så pumpar han upp vatten åt mej! har vi inte fått några alls... FIYTETYTITE 2 skall. "knföras något om den 'storå betydelse som denna punkt-har haft och-har; inte minst när det gäller tic NÅN, iran + orre Aa Stjärnan Algol i Perseus lyser med gult sken. Hon är en dubbel- stjärna liksom Sirius, men här kan man inte direkt observera draban- ten. Den ger sig emellertid tillkän- na därigenom, att den vid sina pas- sager mellan oss och Algol delvis förmörkar denna på ett regelbun- det karaktäristiskt sätt. Ljuset. från Algol har 250 år att göra på vägen till oss, . er KEN så Den ljusaste stjärnan i Kuskens stjärnbild heter Capella. Hon är en av'de allra ljusaste stjärnorna 'på vår himmel och lyser med klargult sken. Capella är så tillvida märk- värdig som hon är en av de ytterst få hittills kända stjärnor, som näs- tan in i minsta detalj liknar vår egen sol i fråga om sin fysikaliska och kemiska natur.” Hon är i av- rundat tal endast tio" gånger så stor 1 genomskärning som solen. Hennes avstånd är 40 ljusår, På spektro- skopisk väg, genom analys av det ljus Capella sänder oss, har man påvisat; att hon har en drabant som beskriver ett varv omkring huvud- stjärnan under loppet av 104 dygn. Den ljusstarka röda stjärnan i Oxen som heter Aldebaran, Oxens öga, hör också till vår himmels mest framträdande objekt i fråga om sin skenbara ljusstyrka, I övrigt är hon en helt vanlig stjärna tillhörande | ”de senare ' spektralklasserna”,' de röda stjärnornas - kategori. Ljuset har göra 100 år att nå fram till vårt solsystem. — > ' | I Valfisken befinner sig en märk- värdig öch intressant stjärna, Mi- ra, ”den underbara”, Hennes ljus- styrka är variabel, men här har ljusväxlingarna en annan orsak än + ex hos Algol, Man har länge va- rit oviss om, hur man skulle för- klara fenomenen. Förändringarna i denna stjärnas ljusstyrka försiggå nämligen på ett oregelbundet gan- ska komplicerat sätt. Från att visa sig som' en stjärna 'av andra till tredje storleksordningen minskas ljusstyrkan: så, att stjärnan blir osynlig för obeväpnal öga. Man har emellertid i. våra dagar kommit till den slutsatsen, att det är fläck- bildningar på stjärnans yta, som orsaka förändringarna, Ljusväxlin- garna försiggå i en period av. om- kring 11 månader, d v s denna tid tar det för stjärnan att ändra sitt ljus från det ena maximet till nästa. Till höger (åt väster) om Alde- nor, Det är de ljusare i en stjärn. Trupp som heter Hyaderna, Den baran synes några ljussvaga stjär- | har FP norna, av vilka dock endast sex sy- nas för obeväpnat öga; Man kän- stjärn än Ton! im en. kring. hundra år tillbaka. Det var chefen för ryska centralobservato- riet.i Pulkova, Vilhelm Struve, som framhöll vikten av att studera och närmare söka utforska natthimlens olika ljussken, De undersökningar som utförts är emellertid ganska de "flesta av, dem av sent få och datum, 2. Leta - Man är emellertid numera ense om, att ner ett stort antal liknande stjärn- hopar och deras rörelseförhållan- dens senor H H Strax till höger om och under Plejaderna ser vi en -stjärna som lyser med djuprött sken, Detta är dock inte någon vanlig stjärna, Det är planeten Mars som f n är på väg från Oxens stjärnbild till Vä- durens. Planetens plats i kartskis- sen motsvarar dess läge på himlen bland stjärnorna omkring "den 10 februari. Planeten rör sig ganska snabbt i riktning från Väduren mot Oxens stjärnbild. Av samtliga pla- neter i. vårt solsystem är det väl Mars som är mest bekant bland lek- männen och som har tilldragit sig det ojämförligt största intresset. Detta faktum: beror huvudsakligen på en olycksalig felöversättning ett italienskt ord! Den: italic astronomen Schiaparelli, . som äg- nade en stor del av sitt liv (1835— 1910) till studiet av planeten Mars och detaljerna på dess yta, fann bl "a en stor: mängd kortare: eller längre; streckliknande - bildningar, Han betecknade dessa, fenomen som "”canale”. Ordet betyder helt enkelt streck, men kan också brukas i be- tydelsen kanal, vattenväg. Och det var i den sistnämnda betydelse man av |. 3, solljusets reflektion i ett som , omger . solen och j diakalljuset: härör från "i Göteborgs stift. Göteborgs stift under fjärde kvartalet 1958 uppgick till kr. 191.702, Tv, nya kollekter har | . tillkommit, nämligen till Lau-. rentiistiftelsen & Lund och S:t för någon jämförelse med mot- svarande kvartal 1957 inte kan göras, . N Till. Svenska kyrkans diakonisty- relse inflöt fjärde kvartalet i fjol 33.529. kr (28.075 kr fjärde kvarta= let 1957), Göteborgs kyrkliga stads- mission 30.386 (29.494), Riksförburi- det kyrklig ungdom 12.318 (10.879), Diakoni ämnd d. 1 elsens sö; 11.383 (11.753), Göteborgs 'stiftsråd 22.640 (16.440); Fjellstedtska skolan 13.534 (9,775), Luleå stifts'diakoni- förening 15.987 (13.172), Göteborgs . prästgymnasium 27.591 (33.573), Sv kyrkans frivilliga byggnadslånekas- / sa 5.592 (5.566), Sv kyrkans små- kyrkofond till beviljande av ränte- fria lån 5,592 (5.566), Laurentiistif- telsen i Lund 5.072 (—) och S:t Ansgars stiftelse i Uppsala 5.072 kr.(—). 0 os noe on December var våt : Fjolårets sista månad. blev ovan- stoftmoln, ligt våt, För hela riket var enligt teorolosisla not Nånad. moln av kosmiskt stoft. . För att kunna iaktta fi plan utbreder sig ända till oss och än längre. Jorden befinner sig allt- så inne i, och rör sig inom detta Zodiakalljuset är ett praktfullt natursceneri,' som man inte bör för- summa att betrakta någon gång. i de skymmande februarikvällarna, rapport nederbördsmängden” 145 procent av den normala, Under- skott förelåg inom Lapplandsfjällen och inom mindre områden i Norr= botten, Jämtland, Härjedalen och förek däremot fordras dock, att'man uppsöker en artificiella ljuskällor. Vid månsken, särskilt om månen står på väst- himlen, är skenet svårt eller om ligt att se, ” Sten Asklöf soo0coc Fotnot ers De för blotta ögat synliga, stjär- norna indelas av:'gammalt. i sex storleksklasser ned hänsyn till ljus- styrkan. De ljusaste hör till första klassen. De nätt och jämnt synliga hänföras till sjätte klassen. Indel- ningen -fortsä d ligt utsiktspunkt, där ögat är ostört av på östra Gotland, inom "delar av östra Götaland och östra 'Svealand, längs Ångermanälvens nedre lopp och i nordöstra Lappland. Nu : Månadens medeltemperatur var i större delen av landet lägre än nor- malt. I södra Västergötland, Hal- land, Skåne och i Östersjöns kust« . områden förelåg dock ett obetydligt . värmeöverskott. Relativt kallast, el- ler 4 grader kallare än normalt, var Idet i Norrbottens kustland, 1-Halh gränsen, - Ljusåret kilometer -uttryckes . med en gsträcka' lju-, set hinner, på ett år. Dess längd i etta följd av tretton nollor, ">. + - . vilket var normalt för åren 1901-— 1930. Nederbörden uppgick till 98,5 mm not normalt 71,5 och antalet MÅ i den obildade världen uppfattade Schiaparellis iakttagelser. Sedan dröjde det inte så länge förrän den fasansfulla och, skräckinjagan- de mars-litteraturen började svälla över, bibliotekens och. de arma människornas bräddar. Det behö- ver väl numera inte påpekas, att denna litteratur saknar varje fö bindelse med de reella förhållan- dena i naturen. cs 0 Planeten Venus är f n aftonstjär- na, Redan en halvtimme efter so- lens nedgång kan man lätt se .den klart strålande himlakroppen lågt över horisonten i sydväst, Hon är då, just i skymningen, det enda synliga himlaljuset i detta väder- streck. Ingen av de andra, för blot- ta. ögat över huvud taget synliga planeterna, befinner sig på kvälls- himlen. Och endast några få av de allra ljusaste stjärnorna. kan upp- täckas — i andra himrnelstrakter — om man vet exakt var man skall |. E' söka dem, - : sr Vid klart väder företer himlaval- vet om natten många ljusfenomen av helt annat slag än t ex månens och planeternas fasta sken, stjär- nornas tindrande,. stjärnskottens plötsliga "uppträdande eller - någon sällsynt komets spöklikt strimman- de båk, sakta dragande fram ge- nom de uråldriga heliga himlahu- sen, Ett av dessa för oss så främ- mande sken är zodiakalljuset, så benämnt därför, att det. visar sig i närheten av zodiaken eller djur- kretsen, den svit av tolv stjärnbil- der som omkransa -:solens årliga skenbara väg över himlavalvet och det stråk där planeterna TÖr sig, Om man i senare hälften av fe bruari och i början av mars månad iakttar västra himlavalvet omkring en och 'en halv till två timmar ef- ter solens nedgång, kan man vid klart väder och genomskinlig luft se en svagt lysande ljuskägla, som har sin bas på horisontlinjen ock med sin spets sträcker sig i rikt- ning upp mot Plejaderna. Skenet är askgrått. Samma fenomen ser man om hösten, i augusti och sep- tember, men då i öster och före soluppgången, ” S ,Zodiakalljuset, här varit bekant bland forskarna sedan urminnes ti- der, men dess natur och ursprung länge varit höljt i dunkel och En sydhallänning ovisshet. ”Utforskningen ' av detta ljusfenomen Påbörjades för om- I N >. MAGNETISKA NORDPOLEN | REX IR E 2 . [ I New York visar kompassen. Må 12 grader väster om rätt= M visande norr Ne rn ANN 3 EEE Under långliga tider har-mänsk- ligheten farit efter. kompassen, ty denna visade oföränderligt på norr, och kompassen har också alltid varit symbolen för säkerhet, - Man trodde -ursprungligen, att kompassen anvisade nordpolen, så- som vi känner den, Senare har man kommit underfund med att kompassnålen i verkligheten anvi- sade en helt annan riktning, näm- ligen det område, som vi numera känner till som den magnetiska nordpolen. Och denna pol förflyt- tar sig oupphörligt på vår planet och det så mycket att det kan rö- ra sig om hundratals kilometer. Och denna pol- förflyttar sig varje dag med en klockas regelbunden- het till vänster, d v s från öster till väster. Ta i Varje dag före soluppgången flyt- tar sig alltså ket lå s AN kompassen i London norr 11 gras : der öster om den magnetiska polen. I dag visår emellertid kompassnå-s len samma norrstreck 11 grader '. väster om den magnetiska nordpo= len. Detta bevisar tydligt, att norrå strecket : förflyttar sig över stora områden. En expedition fann efter. kriget . den magnetiska nordpolen 320 kilometer från 'den plats, där ' den'förut befunnit sig! ==. + | Flygande fästningar återvände för en tid sedan från. nordpolen, Man: hade gjort undersökningar, vilka tydligt tydde på, att det inte finns : en nordpol utan tre! Dessa tre po=- ler: förflyttar sig alltså oupphör= ' ligt på de stora öde slätterna, där det inte finns minsta liv, Och i des- « sa övergivna områden har man funnit beviset för att vår jord är ' en magnet. Det verkar som om” mot. öster och återvänder därefter åter i viss mån i västlig. riining. Under middagen flyttar sig polen åter mot öster för att till slut åter vända tillbaka till sin normala bas, där det magnetiska norrstrecket sedan förblir under hela natten, . - Vår pol vandrar inte bara så där utan vidare runt utan förflyttar sig så småningom bit för bit över enorma avstånd. Fel - För nära 375 år sedan anvisade kan inte gärna Vara utan Laholms I Då. jorden beror på - solen, De berömda solfläckarna or- allt, som vi vet om detta'och kan= ske kommer frågan om var våra Poler för ögonblicket befinner'sig och varför de utan uppehåll.flyt-. far på sig att stå öppen. Det är emellertid inte omöjligt att den in= -Riks- och stiftskollekterna I'- ' Ansgars stiftelse i Uppsala, var= ” |men måttligt kylig sydvästra Skåne, Mer än dubbla - ren under december: + 0,7 gradet, nederbördsdagar uppgick till 20. ta ternationella geofysiska undersök. -.' ningen också på detta område kan komma till resultat. : : =" Nf
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.