"> förhörde +" voch piga i äldre tider inte var. N:R 34, ARG, 28, / Östra | Karop-Skummesöv vill NN bibehålla sitt eget pastorat Östra Karups ” och - Skummeslövs församlingar uttalade i går vid Pastoratsstämma, bilda ett eget pastorat och :' fullo i de synpunkter, som 2 vilka tidigare återgivits i Laholms Tidning. ', höll bastoratsstämman, att inga +. bärande: skäl förebragts.för en sammanslagning. Det. uttalades » också fårhågor för att en sam- ”manslagning av” de funktions- dugliga enheter, som pastoraten var för sig utgöra, skulle kunna medföra olägenheter. för . det > Kyrkliga | arbetet och 7: att det ärbete, som" nu "utföres inom > Pastoraten. inte bör uppdelas på era Präster. Vi . vänder. "oss - emot tanken att vid en samman- «slagning mellan "Hasslöv och Ö, Karups pastorat Ö,' Karup och Skummeslöv "inte finge utgöra ett-' särskilt tjänstgöringsområde] med en präst, stationerad i Öö Karup. " r ett "särskilt yttrande fram- Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm - KK ” Allt fler väljer Laholms Tidning —ortstidningen FK er ING. SV N Lösnummer 25 öre som hölls under" kyrkoherde "Henrik Ljungmans. ordförandeskap, att de som hittills vill stämmodeltagarna instämde till domkapitlet kommit med och NA De båda förJamlingsrna utgör sedan gammalt en kyrklig enhet och de gränsar :' naturligt - intill varandra. Vi kan ej tänka oss att det kyrkliga arbetet såsom konfirmation, syföreningar, ”an- daktsstunder och ' annat skulle kunna uppehållas i oförminskad omfattning " efter det mönster, som sedan gamla tider utbildats om en pastoratssammanslagning kommer till stånd. Folkmängden i pastoratet var vid senaste års- skiftet 2,143 och detta täcker till fullo vad som erfordras för ett pastorat.” Under den' sista tiol årsperioden har denna, för öv- rigt hållit sig konstant och nå- gon :befolkningsminskning tycks |: inte vara att. befara heter det +ill sist i pastoratsstämmans ut- talande. UA . Da e, Henry Ji en gronplantering. Direktör Nils Ch; Månsson på bushållningssällskopet och ”Brödalts . beundrar några ; vackra individer i - värvade ' Brödalt ' köpte: lands- « enebackar. Och sådana är ju en . styggelse för alla skogsägare. ". vi vatt stenröja åkrarna och: ta Stor skogsförbättring på Brödalt > Försöksgården får mer att visal Brödalts gård på Hallandsåsen är i främsta rummet hushålluingssällskapets försöks- ' gård för köttdjursuppfödning. Dessa försök har Laholms Tidning skildrat i en tidigare När sällskapet år 1950 för- tinget samtidigt, mycket stora arealer skogs-. och tassemarker, de senare nu till största delen planterade "med gran. Till Brödalt hörde c:a” 100 ' tunnland skogs- marker —' man skulle kanske förr kalla det vildmarker. Det fanns nämligen endast några tunnland bokskog och en idel 'snårskog av björk, medan den övervägande ' arealen bestod av Liksom. man satte igång med > bort stengärdena för att möj- » liggöra maskinell drift, så har man också under föreståndare ” Henry "Johanssons: ledning "och : huvudsakligen med : gårdens eget folk planterat skog.- Inte mindre än 140; 000 granplantor och 5.000 björkar har plante- rats under de gångna åren och i år skall man sätta ytterligare några, tusen "gran — sedan blir även; skogen på Brödalt värd att visas. ie A "Enebuskar är det gott om här uppe på åsen, men man håller på att röja bort. dem just nu, Man : kalhugger : inte. utan. går fram i gator, genom buskarna och låter en del stå "kvar, Detta gör, att man får lä för de e spåda granplantorna och: det .kan 'be- hövas, så hårt som både, nordan och västan sveper åsens. topp. så jan av sitt g införda” i. kyrkoböckerna utan förde ”med”sig en s. k. orlovsse- del," söm "lämnades till prästen, ”då' de: den 24 oktober började sin "anställning. ' Då : tjänstefolket sökte ny plats ställde de upp sig på en särskild bänk på marknaderna och där tog bönderna ut sina ": tjänare. När de sedan kom till prästen med sin orlovssedel han : dem "på deras kunskaper i kristendom. ; Det var sällan "alla kunde allt vad som fordrades. En av de första anställning- arna barnen fick var som får- vaktare. Under natten låg vak- taren ofta hos fåren och kunde då höra vargen spriöga på ta- ken över de primitiva skjulen. Utom 'själva vaktandet ckulle Fö fattarinrian Astrid Pette son; THärplinge. 2 hult. "Ämnet för hennes” föreläsning vår levnai ; Att hon är r populär” i vårat trakter visade den " vaktaren även samla växter som 4 eller som "gick att fär- ga med: Vid denna tid — 1700- och början av 1800-talet — var befolkningsöverskottet ' mycket stort och fliekorna fick mesta- dels välja mellan att bli gifta "Jeller gå som piga i all sin tid, Fattigdomen var också myci ket stor och någon större för- ändring ' kom" inte | förrän” en lantmätare . 1749" lyckades ge- nomdriva : lagen om 'storskifte. Före detta var åkrarna stundom så smala att en oxe inte kundel: vända på dem och mellan varje åker fanns ett dike, All sådd och skörd skedde samtidigt, mey all säd mognade -inte på samma ' gång. och det uppstod stridigheter. .. - I :de gamla landskapslagarna var kvinnans ställning mycket skyddad : och : en del stadgade "dödsstraff för den som kränk- te ärbar mö. År 1734 kom en Laholmsbandyns linjer dras upp. LINJERNA TILL BANDY- PLANEN på Glänningesjö dras här upp av målarmästare Carl. Eric Sevandersson: 'Oklarare är ännu 's4 länge linjerna för s LIF:s phandyframtid. . Man tog . söm bekant 1 söndags för för- ata gången -.hem segern I Hal- NY avslutade i "går kväll. ämnoskursen | i Iis- dsförhållanden på landsbygden förr Soch NU stora publik som mött upp. : 5 som sänkte; detta stratt till 30 dagars vatten och bröd. -Ärbar mö var dock endast den flicka ”som. var född I äkta säng. öre Not . Fru Petteisson sljtade med a att bevisa att det inom oss finns an- lag som legat obrukade genom årtusenden. . Hon ansåg att vi börde arbeta för att. få fram de goda bland dessa, Vi borde be römma' våra barn för det goda de gör och inte bara hota med straff för det onda de gör. "Den lyckade kursen har om- fattat ' fyra föreläsningar och sammanlagt varit besökt av c:a 250 personer. / ” SLU; i ö Karup. årssammanträde " Östra ' Karups SLU-avdelning hade i går kväll årsmöte i Nya skolan i Östra Karup. Ivar Nils- son, Tvehöga, hälsade välkom- men och ledde förhandlingarna, Arsberättelsen godkändes. Med- let är ofö ft. landsserien div, I och är där- med berättigade) att kvala: till bandyallsvenskan .div.. III, Om kommande : motständare skall tas från Småland—Skåne eller " Halland--Bohuslän vet män "dock inte ännu. ror Till ordförande -nyvaldes Rune Sjöberg, Hunnestorp. . ordf, blev ' Erik Lundgren, .Täppesås, sekreterare. -Dorit ' Wilhelmsson, Hemmeslöv, , v.: sekr. ' Gunilla Johnsson, 'Gräsryd, kassör Kjell Lundgren, . Täppesås, v. 'kassör ,. Sven Jönsson, ' Björkeéberg ” och futan särskild funkfion, Gun Britt Gunnarsson,” Ö." Karup. Suppl: (öns A nästa sida) r sedan. ”Vallberga, :: UGGLEMOR, : + HAVSILT Vv . FÅR vi LOV presentera u ugg- 5 lemor i Havsilt. Hon 'sitter ”uppkrupen på sin ,"dagpinne” och tar livet ganska lugnt., Nej, "det är ingen riktig uggla — ä- ven om hon ser mycket natur- lig ut. Hon är skuren i trä, för- sedd med glänsande kattuggle- ögon av glas och målad i 'na- turtrogna färger. . Mästaren bakom verket är Karl Isaksson i Havsilt, Hishults socken — en gammal bekant till, ET:s läsa- re. r ÄGGHAN DELSF! RÅGOR NA STOD LIVLIGT 'i I ett "påföljande nummer av Laholms Tidning fråmgår det att denna organisation skulle bli en konkurrent till "Walda och att man från denna organisations si- da gjorde stora ansträngningar att nå samförstånd med de övri- ga” föreningarna. ; Dessa hade dock ; tänkt gå. med i Svenska Ägghandelsförbundet, " -- medan Walda vid den tidpunkten. stod utanför. KP Sd ”PRÄSTVAL "BRUKAR ofta våra — besvärliga tillställningar med mycket delade meningar. Sällan torde emellertid en präst ha: blivit vald. med en så över- väldigande majoritet som när Axel Abring den 11 februari 1934 valdes till kyrkoherde i Våxtorp och Hasslöv. :Han fick nämligen 1,206 röster, medan av hans bägge medsökande den ene fick.9 och den andre 27. Så var "JAxel Abring' också en bygdens on och mera' klart torde folk- viljan sällan ha gett utslag. Sor- gen inom församlingarna blev också tung, när helt oförmodat gick bort några år senarre, endast något över. 40 år gammal. | ra sea VÄGFRAGORNA VAR då som nu livligt på tapeten och på en stor vägstämma i Laholm den 12 februari hade man som van- ligt Östra Karupsvägen att kiva om. Även ett annat ärende väck- te stora disk ON Tigerhaj urs halmstadskä KN skildras i i tjocka polisluntor. Detta är historien ' om hur två ”tigerhajar från Linköping Halmstad. Om inte allt stode upptecknat » i en polisrapport; rhed 188 bilagor, skulle man tro att 'det . slök , Makrillen i hela vore ett dåligt skämt. "Det finns i Halmstad en pampig fastighet, som heter Ma- krillen 8 och i vilkéri stadens flottaste hotell är inrymt. 1955 utbjöds Makrillen till försälj- ning.' Hajarna lurade i. vassen och kände doften ' av pengar. MeHan jul och nyår gick de till attack; Ledarhajen var denna gång den garvade och åldrade Lin-' köpingshbo, 'som satt häktad i höstas och nu väntar på åtal för att han bl. a. genom falskde- landre, som öppnade gapet över ärjning klaration .skulle ha undanhållit staten 311.000 kr”i skatt. Den fyravåningshuset i Halmstad, var den Linköpingsmäklare, som i oktober förra året dömdes till straffarbete för mened och grovt bedrägeri. . > Men :alltnog, efter flera krings gående rörelser, fastnäde Ma- ktillen i hajgapen för 653.500 kr. Säljaren i Halmstad var ganska nöjd och framför allt övertygad frågan, om intagande till: allmänt underhåll. av vägen Skottorp— Skummeslövsstrand. Debatten blev lång, då en markägare ville ha vägen fem meter bred och de andra sex meter. ' Markägaren påpekade , att iMellbystrandsvä- gen bara var fem meter'men en annan ortsbo framhöll att vägen, var så dålig att den var livsfar-' lig. att cykla på. 'Han fick till svar att vägen var lika farlig om den var fem eller sex meter bred. Edvin Josefsson i Knäred, som alltid /varit en förståndig karl, ' tyckte att sådana saker kunde skummeslövsborna ri upp "om hemma och inte besvära vägstämman med. Carl Wingren i Skottorp tyckte att det skulle vara bra för befolkningen i Markaryd, Våxtorp och Hishult att få en bra väg till badstran- den men vid omröstningen rös- (Forts, å sid. 3) tade Hishult, Knäred och Hass- i kyrkoherden : och det var |” förgrunden RN Halland för tju; sofem början. av februari 1934 hölls i Laholm ett möte med representanter ., för. d breningar, Soin-var. anslutiia till Svenska "Ägghandelsförbundet med ett undantag — Walda Brödaltt, så mycket att ils' Ch, Månsson i Hushållningssällskapet nästan funde . rar på att li jordbruksdag dit till sommaren som ett Komplement till de köt Bh are med stor framgång” ordnats här. -uppe, H tdagar, som tidigare med es — Detta är det allra bista sättet att plantera gran på här uppe, förklarar hr Johansson, Granen får 1ä 'och efter hand” som den har rotat sig och bör jar växa, röjer vi undan enebus= karna, Man får röja och plante= ra så, alt ranens topp Inte ska- das," ” . En och "annan enebusko står ker granplantering, För feni ännu kvar på en mycket vac= år sedan fanns det endast ene= buskar, men nu är Eramarna över meterhöjd.. Do ulgör en bjärt kontrast till en annan granplantering intill själva byggnaderna. ; Dessa granar sattes på san samma gång på dålig hagmark a, 0. ulan något lä o, har "inle hunnit på långa vägar så | länet a som 1 granarna i ”encbac« ödalt : skall Inte" "enbart bli ett hemvist för granen, även om hushållningssällskapet "genom dessa;. planteringar - vill ; skapa framtidsvärden, Mellan" gården Det 'taladés 'om' att' anordna en egen försäljningscentrål'och” elt eget ' för- äljningsdistrikt” för” södra: Halland, då det annars bleve för långa” transporter, I De beräknas t de. leveranserna skulle uppså till 200 ton, Dalens « ! ; löv emöt. och Våxtorp. nedlade sina röster. Eftersom, alla andra vol i (Porta. å sid. 5 + och rikstvåan . finns ett björka buskage; men här håller man på "att röja, och gallra så alt det så småningom” "skall skapas en leende och vacker uppfart," till Brödalt,. En: sydhallänning är ' svensk generalkonsul där nere, nämli. gen Måns Hallberg, vars fader på sin tid ägde Nya Skottorp och arrenderade ett par andra storgods i södra Halland.” Kvinnan i Burma har större Yrihet ärl kvinnan i andra österns länder, påpekade talaren. Befolk- Visoplidasing o om Burma be «. Sydhallänning. är; konsul. där! rn > Något över 60- talet personer hade mött « upp I Våxtlorps Bygdegård i går kväll för att lyssna till redaktör Erik TIäg- "ges föreläsning .om Burma. Föreläsaren ryckte "genast åhö-" rarna med sig i sin intressanta skildring av det underslga och "underbara landet i Bydostasie ör N ningstätheten är mindre och mot- 1 N - L svårar ungefär södra Sveriges. Tealaren lämnade med ljusbilders hjälp: eh ingående skildring av landets industri, fordbruk, hiato- ria, levnadsförhållanden "samt. dess mänga vackra tempelbygg- nader; Han omtalade även att |-Svenska Tändsticksbolaget har en stor fabrik där nere. Talaren av- tackades med kraftiga applåder. I tjugotalets Ålstorp — hör" den här bilden hemma. vi har fått den "från | atik- ” bilägare' Emil Sjunnesson där” och det är Sjunnesson själv, som sitter vid rattén i den linjerena gamla Forden. Gam- mal är förstås inte riktigt rätt när det gäller den här bilen, för när kortet .togs var Forden splitter ny. Vill ni ha pris- > uppgift, så går, det också för sig. Bilen kostade 209 - nor och femtio öre, skatten på den var 64 kronor oci 5 ” säkringen — nej, det fanns ingen försäkring på bilar år Vid ratten sitter trafikbilägare Emil Sjunnesson, Alstorp, oc . vid sin sida har han köpmannen ' Arvid Nilsson från i la "4 Båstad. De båda ynglingarna kämpade tillsammans ar vel '. och fosterland det aktuella året, och det gjorde de på Kun; Hallands regemente — i 16 i Halmstad. . 2 an MV ” - ” ” Nn ot ” or na OR AS AKA AAA AA AD LAR Ad Amar NRA SA btekadt habe MA Mkh be BRRANAANA YA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.