Vv w MA SA SA MMADAMMAAMASARAASASAS ryryryveyry eye rt Te Te YSYYYVYYFYF FP YE EYFEVFFYPF YVETTE V rervorY M | TYvYvrrv yr vv YYYYFYYETYYT YES ETT SIST ISD TTT S rer vrervevererter vr ine N Må " IN : = | | OYT MA TRON PYNT 7 7 . : | | - SNETT AR vv . | | | | - . | | | | H a [ : N - i va ” N Se Se se | MS RAR ER Nn SG Lo. . + Onsdagen den 11 februarf 1959 | - SS vN AR of 0 - "" "IAHOLMS TIDNING | Tee bål e. VT Rrater som fi rit I verksam- Per Mellan 1860 Och 1890 LET oe tra sa TM = |; =S + fi RE newald = livsbejakaren Av fil kan. Chr. Jolin Te =" Ungdomlig aktivitet. 7 «> söm-måste stävjas : är Isaac Griinewald omkom vi N en / flygolycka 1946 drabbades "svensk konst av en oersättlig för- lust. Men även om han dog myec- kat ung 'och ännu strålande vital vid 57'års ålder hade han ändå ut- iättst. mer än nog för att få en be- "stående minnesplats. rest i modern : veaskt kulturliv." Past Isaac Grlinewald'var en av den” sick i: bräschen, för den ny? Anton I vårt land för ett halvt se-' seden, Han förde in nytt blod, tan skrämmande 'het-färg i i d-mmiga gamla samhällskrops "nd, Men han var inte bara målat ' tan även en oförbränneligt +. De kriminella ungdomsligorna ' brutit sig in I en bil, som de just fatorstäderna har åter väckt pin- = skulle starta." På en fråga Na . sam uppmärksamhet. Deras till- — polisen skulle göra med yng! ine . tag blir allt mera råa och me- = garna, svarade en.po mA de ” ningslösa. I lördags kväll blev en " signerat: — Äterföra dem til de d de "och en i — yrkesskol de kommit ifrån. . ; | "Göteborgs centrum utsattä” för Men vi eller våra kolleger får 4 -svår misshandel av ett gäng un- = nog snart höra av dem igen. än a t H :ga pojkar, Utan någon som helst Nog är det belemmande i ti ' anledning inledde de berusade = vii vårt land skall dras med dy ynglingarna bråk. En av de över- = lika ungdomsproblem. Den get + fallna lyckades komma - undan ' neration, som nu befinner 'sig i 2 be SS SS i N - åren, har växt upp i ett + : = - Clavius +. - H bo och larma polis. Den andre blev ,-ungdomsåren, : - 5 or T SKR, ns ÅA Strälar från krater] I h vältalande' konstentusiast. s ” a 3 äl månkratern. il ANV + A ho - doch väl - illa åtgången innan polis anlände ' lugnt, värordnat. Mt intas på Nm et 20 RM. Kl IV VV 2 ÅA EE = t 'gandist, som månget stor- - > Je mi del +" socialpolitiken starkt inrikt = = AES Telbnlsverget är med sin) - > utan" " - ed RR mm me da ekonomiska för- Dgpste mnkrätern, pe A=" höjd på 8500 m hogre än « ulan. skymten "av tvekar LS "fick" tjänstemannen en minnes-' att skapa goda el ö7 m. djup ' ulla engagera på stående fot, Ty == Falva Götaland skulle pliordens högsta berg. oe HAV” immas I denna krater NER .. | Bilden visar litet av mäånsidans ”geografi”. Vad finns på andra sidan. - utsättningar för barnens fostran. har undervi: och utbildningsverksamheten byggts . ut i rask takt och arbetsmöjlig- heter ' med " goda . ekonomiska”: villkor har. funnits i stor ut-" I beta för att han varskott ord- i ningsmakten, och försök till fris H "tagning av anhållen gjordes även. i I Stockholm har ligistuppträ- : -dandena tagit betydligt större Sc . > omfattning än i rikets andra stad, ar hade fremgång i allt hän före- . "| sis; massvis av tidigare förtör- gamla reaktionärer' gav sig v' hand på ”nåd och onåd”, som ' i Kcter "om publikens oreserve- . Usyttringar efter ett med +" Ligisterna uppehåller sig numera sträckning. , Undantag” härifrån utgör den de och förra" med förkärlek i + tlonerna, Ett av deras mer om- ”tyckta "nöjen består i att köpa varm korv med senap, som sedan" målas på ryggen på förbipasse-- ' +. rande, Tunnelbanepersonalen vå- gar inte Ingripa mot gängen av lämpligt. tillfälle. Humlegårder! och - sndra parker I huvudstaden är nu=" ” mera så ökända att ingen anstän- " dig kvälls- eller nattvandrare, vå- ' gar passera dem, Det förekommer '« ” även trakasserier mot kunder och - "+ personalli butikerna, De unga bus- « ungdom kommit i motsatsfö fröna tränger sig exempelvis fram till disk 1 konditori och fruktan "att ' bli. ”märkta” vid -- vintern, då åtskilliga unga sak- ' " nat arbetsmöjligheter, . Och inga . unga' i detta land kommer från hem som slagits sönder av krigets ' ” olyckor. Tyvärr saknar emeller- « tid åtskilliga ungdomar ett riktigt hems stöd '. och skydd ' på. grund av missbruk, skilsmässa eller bris- ' tande kvaulikationer för barnens fostran. = - or U Det: kan alltså finnas förmild- :. rande omständigheter , till : att hållande till samhället och med- - ännisk Men detta skäl kan pockar på att bli expedierade för ” ;.re andra kunder, Samtidigt petar "de" med fingrarna 1 tårtor och ' andra, utställda varor så att dessa måste kasseras. FP len vågar inte tagas till intäkt för att se ge-' . nom fingrarna med de ganster-, : fasoner . ungdomsgängen : utövar. : på olika sätt. En ordentlig upp=" : inte ingripa ty då riskerar de att butiken vandaliseras, I förorter= , na uppträder gängen ”närgånget.- "mot ensamma damer, Sådant fö- ; rekommer även I centrala, staden, . där damer, t o m i manligt säll. > skap, trakasseras. Polisen. är allt- . för fåtalig för att' kunna hindra dessa ligisttilltag, Dessutom blir . ' dessa tuffa gangster ytterst käns- liga 'och ömtåliga-så snart de blir > ertappade, och polisen måste be-' "handla dem mycket varligt för att : undgå klagomål för brutalitet, . var De notoriska billånapna ;utgör;, 1; storstadsdiungelns . gängbildningar och ett bestämt; . ingripande mot de unga, som gör, sig skyldiga till våldsdåd, torde "vara det enda effektiva motgif- - tet mot detta samhällsonda, Des- ''sa unga ligister få inte forts ta i den föreställningen. att de , kan husera hur" de vill i förlis: tande på att en human rättsbe- , handling och milda domar; utgör > | skydd för deras tilltag, De måste . lära sig förstå var gränsen går I mellån "deras: åsikter om ”nöje” > soch laglydiga medborgares krav ' I på rättsligt skydd,”Den uppgiften Månen; det En värld utan ljud och en värld | utan liv, En flagga kan inte fladdra "4 viriden där, och en fågel kan inte flyga där. Så ser månens värld ut, en värld, som människan nu för- söker att få inom räckhåll, varvid en gammal dröm hos' mänsklighe- 'ten blir verklighet, Därmed kom- mer människan emellertid att fin- na en allt annat: än gästfri värld, en värld, som har mycket litet ge- mensamt med jordiska former. In- ;te desto mindre kommer det att vara en fascinerande, :skräckin- Jagande - och ödslig värld, ingen jord 1 liten skala utan ett eget ri- ke med egna lagar, Dagen är där 28 "gånger längre än på jorden och tyngdkraften är sjättedel mindre, ' | Självfallet. gömmer månen ännu på en hel del gåtor, men ändå kan vi redan göra oss en ungefärlig bild av månvärlden, På kartan ges ett intryck av månytan, som vi kän- ner till den. Det mest iögonenfal- lande för oss är haven (eller ma: Tia). De än tydligt synliga för blot- ta ögat och bildar de mörka fläc- karna på 'månen, varigenom legen- den: uppstod om gubben i månen. Dessa hav har praktfulla namn som t ex sVindarnas' Ocean, Lugnets hav,' Molnhavet etc. För övrigt är ,dessa i hav inga verkliga vatten- ytor utan bildar ett flackt område täckt .med' grus. Eftersom tempe- raturen på månen går upp'till ca 140 grader C i solen och på natten sjunker till 150 gr under noll, mås- : 30 exekverat konststycke, - Me, ek er RNA ge ER "båt blev, också' med honom som april” 1948 fakttog man” på berget «1 Albert (Engström) och Per- Plato en klart lysande- barel» icin (Ha ) att: han blev en om visst inte alla var full dist . med ' på "noterna och i ha, väler tyckte som han, Isaac fr en: förergelseklippa ända till :st bittra slutet, men en vådligt merande karl var han ändå; sådant faller 'vi' allesamman glatt till föga för. Fo ' Kort . efter "Isaac 'Griänewalds - «ortzång anordnades en minnesut- älning, som turnerade över allt i landet; Den blev en publikframgång det var en meteorit, som slog ner ; där, eftersom vi då skulle ha sett detta fenomen flera gånger, ' ca 100 : gånger per år, Också det röda sken på kratern Lichtenberg, som jakt; , togs år 1951, är ett problem; på vil: ket man söker en förklaring i:so-, lens reflexer på en viss jordsort.' - livräddare = skrev "dåvarande intendenten vid Nationalmuseum, Sixten. Ström- bomj tjena — Utan hans praktfulla, flödan- de konstinsats, utan hang, frejdiga, ofta. aggressiva meningsmanifesta- tioner.” skulle : de senaste fyrtio årens kulturliv här i landet te sig helt : annorlunda, mindre färgrikt, mindre dynamiskt än det gör, Un- der, derina dryga mansålder var Isaac Griinewald aldrig en av de hemlighetsfulla, tidsfrånvända ska- Pparna, tvärtom en av männen i publicitetens strålkastarljus,. ivrigt och ' högljutt. hävdande sin konst och "sitt förhållande : till vår tid. Men” från - den ståndpunkt hans temperament och livshunger anvi- sat honom':var:han: en -av. tidens stora. givare. Ur hans konsts ym- nighetshorn > kvällde . ett : ständigt xande intensitet och otadlig' ' se, Det är svårt att tänka sig, att '| 'sace. med hela svenska folket, . av dittills okända mått, I förordet ting i görningen, det insåg de på ett smula vagt och odeciderat sätt, » Det var 1908 Isaac kom till Paris i sällskap med den ett år yngre kollegan Einar Jolin, För Isaac blev Paris en.överväldigande upplevel- se. Den 19-årige konstnärsynglin- gen svalde allt med gl de ap- Ett av självporträtten på den minnesutställning som i dagarna öpp - RE . nats på Konstakademin, ot ve ma lugn. Matisse drev upp färgska= lan och förvrängde formerna, men han ' vände inte upp och' ned. på sinnena, Matisse 'var starkt befryn- dad med grientalerria och sökte som ' de skapa en: konst :av evigt värde och lika angenäm för den uttröt- tade nutid i: att se på som tit; konst, ' atmosfär och. folkliv. Vad spelade det för roll att man var fattig" och knappt hade ved nog att elda med om nätterna, då da- garna erbjöd sådana hisnande möj- ligheter att lära och leva, H " Konstintrycken i Paris var mån- gä'ocK förvirrande; för femtio år sedan” fanns ju inte denna uppsjö av nutidens förnämliga konstböc- ker och reproduktioner utan den vilstolen är att sträcka ut sig i. För Isaac ' Griinewald'. blev : konsten sann och äkta först då den gav ut- tryck åt vår tid. | me To — Vår-tid, över vilken has tig-- heten kan sättas som motto, - har medfört ett behov av -koncentra- tion. och åter koncentration i all konstnärlig yttring, > yttrade . Isaac il ett föredrag '1918, där han Å kampglada ' tongångar angav den nya k syfte, vilket han se- som' ville stifta bel med dermera förblev trogen livet ige- konstverk tvangs att resa dif där de fanns. På Louvren fastriade han för' det gamla mästarmåleriet från renässansen, men han tjusades ock- så av: den antika och egyptiska konsten: :-Men 'mycket mer än så inte flöde av snabbt mognade frukter. Till: en början smakade de. den 'svenska publiken främmande, . ja, motbjudande, efter hand lärde den sig inte bara att uppskatta dem utan också geriom dem acceptera nom.' Det 20:e." århundradet, sade /' oe han vidare, med "Express'åg, auto- mobiler och flygmaskiner ger åt människorna förut oanade rmöjlig- heter att under en kort tidsrymd ' samla en mångfald”av olika . te vi: antaga, att detta grus upp- stått till "följd av att stenar: sön- | - dersmulafs' på grund av : dessa temperaturskillnader, :' + > > NH ' Bergskedjorna är ett annat tyd- fe Professor ' . HERBERT OLIVECRONA-.! i på uppdrag $'Egypten. H vårderi”tillhandahålles dem, Tan= ": . kögången”kan förefalla reakti 4 fattning över hela landet, Förra, som gjorde .falkenbergstrakten, i osäker genom en serle Inbrott i « bensinmackar och verkstäder "på . ler "dessa ” ungdomsligister, kan " . man befära att reaktionen skärps" i takt med'de tilltagande" vålds 2 "och betrakta dem — På grund av sin brist, på grönska, vatten och vind, Förmodligen kommer också »] ske invända emot; men en 'sak är ' | ändå viss: Isaaé var en givare, en utställningar i stan, där det nya, åld: åleriet började fram. varmblodig, generös isk ; ligt. synbart tecken på månytan, konstnärlig modernism över huvud | fanns att se och häpna över: dei: ' : veckan fick exempelvis viflera 3 när, men om inte samhället nuv "| Dessa berg är ofta högre än Mount taget, . : Uh orerar vid | Primitiva på Trocaderomuseet, im- TV rakt JA ÅSKaD . sett a 2 » polismän offra nattsömnen för ' kan kommä' tillrätta med rådan-' Everest och gör ett bisarrt intryck Ett och annat kan man hi kan Pressioni - På Luxembourg- längre sammå landskar r är. is ec satt söka efter etl par ynglingar,” de missförhållanden då det gäl- > | = om vi nu skulle stå på månen museet, Och så alla, salonger. och Po SOM. förr, Den ' strålande starka : elektriska i belysningen, som avskaffat natten storstaden har skänt oss förr oa= | " ' med sig träda med namn som senare skapat, sin berömmelse över hela världen: Matisse, Picasso, Modigliani, Rous- seau le Dowanier, van Döngen, Vlaminck, ..Segonzae, : i. Derain, Rouault m fl, m fl. '... T älskade livet och ville dela av 'sin, kärlek. till detta liv. Så oriental han "ursprungligen "var, fanns det något hedniskt, någon- ting 'storståtligt och yverboret flott hos honom, vilket naturligtvis re- "tade gallfeber. "på många 'njugga, avundsamma själar... se. ce. TV Isaac Grunewald föddes för sjut- tio "år 'sedan 'i ett' fattigt judiskt hem på Södermalm i Stockholm. nade "ljusfenomen. Det bländande; blåvita. ljuset "från varieténs och” cirkusens strålkastare utplånar formen och gör slagskuggorna gu-, la. Den nervösa oro, som utmärker' den moderna människan har nödat vändigtvis även satt 'sin prägel på: den moderna konsten. Och. som en självklar följd därav har även uttrryckssättet blivit ett nytt, « I den gamla goda tiden, då dagarna . "brytningen 'av ljuset. mot bergen 'att understryka det groteska in- trycket. ” Månbergen har : allihop kända namn såsom Alperna, Jura- 'bergen, Pyrenéerna, Karpaterna Vete. Detta beror på, att det sedan 11645 blivit en vana att ge månber. s ser "s] gen namn efter bergen på jorden. : Blograferna I Vallberga och i Om > månkrätrarna har väl de kommer äter AATOrp. v eck a med] flesta hört talas, men egentligen är okt efter bilar: och drivmedel, De togs på 'bar gärning sedan de «Vi behövde =: inte vänta länge på att vår fredagsledares > förhoppni gar, om att. sparmöjligheterna ' vid försvaret skulle komma upp dåden. Just därför är det bättre att stämma I bäcken än i ån, N Matisse vär kanske då den djär=- vaste, Det var på Höstsalongen 1908 som Isaac fick se hans målningar, Det blev en chock: "+ till debatt! infriades. Just nu överflödar framförallt höger- tidningarna - av angrepp på centerpartiet, som man påstår slitter hela -vårt försvar i gung- ning genom en motion, om att ur försvarsanslagen stryka de 60 miljoner, som är avsedda för att täcka eventuella pris- höjningar . under kommande budgetår, VI NÄMNDE INGENTING om centerpartiets motion i le- daren dels därför, att vi ville en storfilm, nämligen den nya svenska filmen = ”Lille'> Fridolf sticker opp”,.Ja, han gör det. och det så det visslar om det. Till och med så ordentligt att — hör och häpna — hans k. hälft Selma applåderar, Den av Rune Moberg författade storyn om kontorsche- fen Fridolfs vedermödor ger mån- ga tillfällen till glada och befri- ande skratt. Situationskomiken är stundtals obetalbar och repli- kerna 1 synnerhet de som ramlar ur munnen på -huvudfigu- ren = dränks ofta i skrattsalvor. Hjördis ' Pettersson gör förstås Sclma, Inga Gill och Lars Ekborg ungdomarna it familjen och vida- undvika "att ge Partipolitisk anstrykning åt vårt resone- mang och dels eftersom. vi > Uppriktigt sagt inte ansåg att centerpartiets Prutning i detta: hänseende var så mycket att skryta med, Det innebär ju — . vilket framgår av ovan sagda — I nuläget ingen reel bespa- ring, Endast om inflationen fortsätter blir det aktuellt att ta de 60 miljonerna i bruk, Nej bättre tag får man nog ta för att komma tillrätta med Problemet, Det minsta man kan begära av försvaret är väl 1 alla fall en ordentlig kart- läggning av de sparmöjlighe- ter, som otvivelaktigt finns, | INTE ENS DESSA. MATT- LIGA = sparsamhetskrav ” vill dock de folkparti- och höger. tidningar vi studerat vara med prishöjningar. som kan kom- ma. Klaga sedan på höga skat- ter, när tre miljarder. eller drygt halva den "direkta stats< skatten inte ens får diskuteras, Inställningen är onekligen - märklig, inte minst med hän- syn till att man just i dessa » kretsar hävdar, att ' försvaret utan atomvapen är i det när- » maste värdelöst. Nu tycks ju inte socialdemokraterna vilja gå med på att införa atomva- pen i vår försvarsorganisation, och utan deras och kommu- nisternas medverkan kan det i nuvarande parlamentariska läge inte heller' bli ”atorhvapen. DEN YTTERSTA KONSE- KVENSEN av detta blir: fak- tiskt, oatt' de som nu vägrar om, Nej, för skall helt slippa ifrån de pengabe- kymmer, som alla andra mMmyn= digheter i detta land dras med, och man skall i förväg vara garanterad full täckning för de att ens diskutera möjligheterria till b ingar inom försva- ret, utan -någon restriktivitet vill använda skattebetalarnas Pengar till” ett försvar de egentligen inte själva tror på värdet av. -S namnet ”kräter” inte rätt. Det'skul- Je vara” bättrd att tala om. ”ring= berg”? -vilket skulle komma san- ningen närmare, ' Månen, 'har mer än 30.000 av'déssa kratrar”, "vars av den största (Bailly) har en dia- meter på inte mindre än 290 km. Det finns för övrigt flera' av dessa enorma ”ringberg”. på månen och så skulle t ex halva Götaland lätt rymmas i Clavius! Det är kratrarz na, som hör till månvärldens 'in- tressanta puzzles. "Vi vet nämligen ånte precis, hur de uppstått, mén man förmodar, att de är av, vulka. niskt eller meteoriskt ursprung. ln + Det är kratern Tycho, som visar oss en arinan månmärkvärdighet; nämligen . strålarna, "Som" ,' en sprucken ruta utbreder sig Strålare na från kratern ut över månytan, Månen har flera av dessa strålfält, men Tycho's är den tydligaste med strålarna, som löper käpprakt över berg och dal En tillfredsställande' förklaring på dessa strålsystem har iman" ännu inte funnit. Lika litet som på uppträdandet av ”dimbild- Ning” runt vissa berg, vilket feno- men" man försökt förklara med existensen av en Ytterst tunn at- .mosfär, Intressant är också frågan jom den försvinnande kratern Liné. ;År 1813 såg man här ännu en stor »krater med en diamater på 'ca 10 km och nu kan man endast iaktta- ga en vit fläck, - > Det finns ännu flera mysterier; I Tidigt visade han och ' de många bröderna prov på musikaliska an- lag." De' spelade och- gjorde "glada upptåg i fattigkvarteren; 'öräld- -— Plötsligt "stod jag 'framför en vägg, som. sjöng, nej: vrålade av färg och" strålade av ljus, berät- tar Isaac I sina memoarer. Här stod jag inför. någonting helt nytt och 5 Tarna, som hä de från 'Po- len,' dyrkade sina "barn; inte "minst Isaac. Han 'fick trots svåra umbä- rånden gå i läroverk men slutade dock på eget, initiativ redan i and- ra ringen. Han ville måla och ' ut- verkade föräldrarnas ' medgivande att få börja på Konstnärsförbun- darnäs - målarskola, > som då gäll de för att vara den mest radikala landet! "vs gore n - |: Karl. Nordström, som var lärare På "skolan, kom ' att betyda mycket för Isaac; främst kanske genom sin : É E c. allvårliga, djupt förfinade Pperson- : Operåtionen gäller en tumör. Det "Iighet. Den stora konstnärliga upp- är mycket ovanligt att den svenske” levelsen i unga år blev emellertid tirurgen beger sig till sina patienz då. occhöct Fdvare, M une vers ler, men ej ä H H . ala . målningar ningen så svårt sjuk att her inte | falls att beskåda 1 Eraest Thed. kan flyttas. . : magnifika samling på Djurgården. : N > Där upplevde "00 oc Docent "7 e NILS. RICHTNEÉR. "kar bekandlat Nasser, | STOCKHOLM. (TT) "För att operera en egyptisk däm" av förnäm familj har enligt. Dagens Nyheter professor Herbert Olive. - cerona flugit till Egypten. I . " PER Isaac stor och me- ! En annan läkare av världsformat | ningsfullt förenklad form och en är docent Nils Richtnér, överläkare | lysande färg som inte bara var rent På Sabbatsbergs sjukhus i Stock-. holm, som nyligen återkommit från Kairo där han behandlat president beskrivande, . Alla kamraterna på skolan Vvurmade för Munch, men de längtade till Paris, Allt tycktes Nasser för en besvärande halssjuk- | dem så trångt och instängt hemma. dom. - sn . - De måste helt eneklt iväg till Pa- » Efter ett flertal behandlingar har T's som så många tidigare konst: den svenske ialis åstadk r ioner, Där var stora mit en betydlig förbättring i Nas- : - serg tillständ, 2 far | re ses med nöje Karl Arne Holm- sten. Se annons i dag. ; - Hishults biograf ' ger torsdag det engelska hstspe- let ”Panik på kapplöpningsba- nan” med Norman Wisdom, Mar- garet Rutherford och Jill Dixon. '”Den ungdomliga publiken full- komligt frustade av förtjusning” skrev MB, Se annons i dag. Svenska scouter hjälper de blinda barnen. Hjälp dem att Målpa, ' Postglre 90 1” xu Fagerhults biograf . > ' ger i, kväll den roliga engelska filmen ”Panik på kapplöpnings- banan” med Norman Wisdom och y i sin ohämmade frihet. Mina nyförvärvade vänner, impres- sionisterna, förbleknade, smulades sönder, torkade bort. Alla de reg- ler, jag förut lärt och använt, voro” slopade, alla de lagar, jag förut trott vara okränkbara, voro upp- hävda. Perspektiv, djupverkan ge- nom valörer, alla .sådana saker som man fått slita med i åratal voro obefintliga. Det var ett helt ' nytt språk söm ljöd i dessa dukar. Men så underligt, jag tyckte mig förstå detta språk. «=. ” a - "Isaac blev elev hos Matisse, så snart denne lät starta en konstsko- la, Bland de många' svenskar som studerade där fanns ' Sigrid Hjer- tén, som sedermera blev hans ma- ka under åren 1911-1937. Redan påföljande år, '1909, framträdde Isaac för första gången offentligt hemma i Sverige; det var på den nu så bekanta grupputställningen på Hallins konsthall i Stockholm, De kallade sig ”De Unga”, men "en kritiker, ” August Brunius, dipte dem till ”1909 års män” och som sådana har de seglat in som den moderna , svenska konstens föra trupp. Färdiga var de: dock > inte ännu; först omkring 1914 hade då fått en mer definitiv form, i Man kan gott säga att git utomordentli mt St" starka intryck av sin franska läromästare, Henri Matisse; men han saknar ändå den. Margaret — Rutherford. Norman : Wisdom häller sin Position som ” | Do Englands ledande komiker. ', Se - : annons i dag. a Annonsera i LT !: 0: oa . ä nes raffinerade behag och. sublin -Cynna LT:s: ännonsörer vöro långa och avstånden stora och. , : nästan oöverkomliga, hade konst. ' : nären tid att fördjupa sig i detal=: jer, och amatören hade tid att för- djupa sig i 'studiet och beundran: av dessa detaljer, Men nu, då konst= nären har sett mer, får tusentals fler in'ryck än. konstnären / förr," måste även hans sätt att uttrycka sig bli ett helt annat, Liksom vår - Å DJURENS "= "em TGN NOSKÖRMINGEN 530 DAGAR]
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.