, : nadskrävande? Oka » "berg sina hängmatcher i div IIL I 'Je sköta den detaljen i for än att underhålla d + lednin, 3 YYrrerevv YYEYrtrYeYtYTYYPEPYEYEYTFYYYTEFYY NY ÅSIKTERNA SKÄR SIG e just nu: Lokal- och idrottsplats " Bristen på lokaler lägger framför YrYrYvFfFFFFEFEFY MMASAasana YYvYvFY TY TVY YYYYYYEYTEYYTYTETYIT TFT FATTY TT HOT Vv a ONA EER Är vYvrtY YYYYVYY TT RY TYY TT YT ETF TA tretren MD YYFVITFTTYT YTV On; n del inom Laholms idrottsliv problemen står i förgunden allt en hämsko på BTK Serves verksamhet och har som bekant fött planerna på en speciell bordtennispaviljong, Att väl alla, även de'som går emot Stadsparken. Serve har ju inte skikt, även bredden är imponeran "allt: är tonåringarnas stora bordt; «nu inte mer än delvis kan tillfre heterna är alltför begränsade. - SERVE BEHÖVER alltså tak över huvudet och behöver det snarast möjligt. Inom klubben håller man inte benhårt fast vid sitt eget förslag varken till lokalens placering eller till ut- ; > Idrottshallen, begravd sedan en gång i Princip beslutad, togs dens sammanträde häromdagen, holm skulle givetvis helst se; att en ordentlig lokal behövs anser den planerade Paviljongen i bara ett framgångsrikt topp- de, och det mest glädjande av” ennisintresse, ett intresse, som dsställas, eftersom lokalmöjlig- formningen. Man står därför inte avvisande till tanken på en kombination av något slag, men man vill av naturliga skäl inte vänta hur länge som helst. några år tillbaka, men faktiskt åter fram vid byggnadsnämn- och det idrottsintresserade La- lokalfrågan inte bara för bord- tennis utan också för alla övriga inomhusidrotter löstes genom uppförande av en idrottshall. Sedan hallen 'en gång beslutades har faktiskt byggtekniken gått framåt så pass, att man. numera kan bygga en idrottshall även fö överkomliga kostnader. I städer r' en liten stad som Laholm till på andra håll i landet bygger man nu idrottshallar, ' badanläggningar. o.d. som beredskaps- arbete, 'och även om arbetslösheten lyckligtvis här inte är av” så stor omfattning finns kanske : IDROTTSPLATSENS SKÖT- SEL behandlades som bekant i en LT-artikel för en tid se- dan "mot bakgrunden : av "ett förslag från drätselkammarens "arbetsutskott, innebärande att, idröttsföreningarna själva skul-;, Osättningen, I LIF:s verksam!” hetsberättelse tar man klart » avstånd från detta förslag, och "även om man tycker att den "> DET SKULLE. FÖRELIGGA mycket störa risker den utvägen även hos oss. idrottande ' ungdomen ” borde kunna klara en sådan uppgift, måste man instämma i LIF:s . åsikt. Resultatet blove, att re- dan överansträngda idrottsle- dare finge även denna uppgift till sina många tidigare, och eftersom det är två föreningar som "använder idrottsplatsen bleve dessutom «ansvarsfrågan, ' för att planen verkligen skötes besvärlig, -". . nöt för att skötseln eftersattes, med påföljd att staden finge stå för kost- föreningarna; ståndsättningarbeten. . Dessa tvivel på ' idrotts- örmåga bygger. på' tyvärr mycket. talrika av- skräckarde "exempel. från andra . platser 4. Sverige, där kom-- Tnunerna - byggt ; idrottsplatser. för stora "pengar men . sedan. överlåtit skötsel och underhåll på idrottsföreningarna, Det har 7 faktiskt -ofta' visat sig lättare :att åstadkomma. eh "idrottsplats : en. Hur duktiga och, arbetssamma ”klubb- här, de tyvärr Inte särskilt mycket hjälp is ledningarnasän är har. de tyvärr. inte "alltid, tillräcklig , hjälp. i. sådana hänseenden av majoriteten av. de-aktiva. Dessa har sin träning och sina tävlingar att tänk. på, och de anser sig därmed! Ha' gjort sitt." ” un. ibandy-DM. | "på!söndag. "7 rå söndag spelas den första matchen i bandy-DM för .se-" ..Niorer, Det är Laholm som i se- der Onsala BK. Den andra semi- inaler :. mellan: ' Sunvära , och '; "Varberg spelas söndagen den 22. februaris,. soc os PA oh | Den 1 mars är det meningen i alt Halland skall möta Småland - i en landskapsmatch,' Halland har hemmabana och matchplats "blir. troligen Onsala, a Under veckoskiftet avverkar Var- Hallandsserien ' div - I spelas der ' uppskjutna matchen mellan Lindo- :me'och Vågen. I div II södra av=/ verkas två matcher: .Veinge—He- berg och Kvibille—Laholm B. "Komplettering i skridsko - STOCKHOLM (TT) ' : j mäte. ot Det svenska skridskolandslaget mot Östtyskland har kompletterats 'med Olle Dahlberg och hans Alm= - gren, av vilka en blir reserv:' Tidigare uttagna är Sigge Erics-> son, Gunnar Sjölin, Berti Eng, Bo Karenus och Sven Andersson, ”mifinalen på hemmabanan m Ho "rån idrottssekr ; | Laholins IF Bandysektionen : Bandyspelarna samlas i dag efter arbetets slut, på' Glänningesjö för träning. , Vie os 0 mot ”Skottorps IF - a + rfräning i kväll kl 19. Varm . klädsel. Möt upp mangrant? en VÄXTORP ' 0, > Hilmer Svänsson, tel 144. Fam'ljesamkväm i Våxtorp. : Våxtorps" Centerpartiavdelning anordnar som framgick av an- nons. i. gårdagens tidning famil- jesamkväm i Bygdegården .i samband med avdelningens års- möte, Vid samkvämet medverkar bland annat Hjärnarps välkända amatörer , med! ett trevligt un- " derhållningsprogram. Bengt 'Ol- » vars 5-mannaorkester svarar. för musiken, och den som tycker om hawaimusik kan här få sitt lyst- Alla SLU-are, SLKF-are: och medlemmar i grannavde'ningar- na hälsas ' välkomna" till sam- kvämet, som lovar att bli verk- ligt trivsamt. . , AA Våxtorps Soc. Dem. Kvinnoktubb Samma lag ställer upp i 7-lands-. |" har haft möte hos Elsa Mag- kampen i Eskilstuna den 21—22 : februari plus Per-Olof Brogren. - I > DM-p "> Orienterarnas - fogram." .. « långsdalens .IF:. ' stads OK. an ISHOCKEY: CV sÄrets DM-data för den halländ- ska orienteringen är nu spikade en-, ligt följande: = . "Stora DM: IF Rigor. Bud-DM: OK Löftan. Natt-DM: OK Gläntan, De ' närmaste- årens garanter för DM-tävlingarna har även utsetts: 1960 DM: Fjärås. AIK. Bud-D: Fagereds IF. Natt-DM:' Gällaret 6 : Dran. Bud-DM: Sim- 1961 DM: IK Dran PuS (I Halm: , a ” Hälsingland USA > .5—10 DIV II, VÄSTRA B Viking—Färjestad - ' 123 GAIS-Sunne sc > TT GAIS har vunnit serien. . + & 52 MAN från 14 ”nattoner har anmälts till:skridsko-VM i Oslo på : lördag och söndag, Lottninger äger zum i kväll. " . "under ordförandeskap av Ally Johansson. Til att bevista distriktskonferensen i Falkenberg söndagen 'den 22 mars valdes Eb- ba Svensson,: Våxtorp, och Ally Johansson, Åstarp. Från Våx- torps : Arbetarekommun ' förelåg en inbjudan till årsmötet sönda” gen den 15 februari. Nästa möte skall hållas måndagen den 9 mar och -till värdinna utsågs Birgi' n, Våxtorp. oo Per ruktör "Karl-Erik ”Anders- son, Halmstad, visade två intres- santa filmer om ”Den nya skol- » reformen" och ta'ade om dagens ungdom. Vidare informerade han com ett ev. bildande av en studie- i Mötet avslutades med kaffe- samkväm, +. . > — vad ska du med åtta hat- tar till? Du kan ju inte ha mer än en åt gången. . — Var du glad för det. Kunde, jag ha två på en gång, så skulle jag behöva sexton. . Den moderna unga flickan, som ': fått en guldfingerborg av sin mor. mor i julklapp: — Vad i. all världen serverade. ni i denhär? : CC FFEFEYTYTTTIYT) å Må eller utropsteckei efter rubriken? Det var ett svårt val när jag satte mig att skriva den här artikeln. - Slutligen bestämde jag mig i alla fall för att ill: den försikti 1 strategi, =. : Ä ena sidan (för att nu motive- Ffa min tvekan) har jag just läst ett par seriösa amerikanska och tyska utredningar om de celesta tallri- karna vilka båda utmynnar i ett otvetydigt Varför inte? A andra sidan drar man sig för att utan vi- dare ställa sig i samma bås som Adamski, en amerikansk pajasfi- gur, vetenskapsman inom citati tefaten, som ban säger sig ha sto. derat i över tio år, observerades redan under medeltiden De an- sågs då vara järtecken som förebå- dade krig och annat elände, Fr o m slutet av andra världskriget har man registrerat flera hundra tusen tefatsobservationer, säger Jung, Ät- skilliga av dessa är enligt hans me. ning otvivelaktiga. Tefaten spiritistiskt fenomen? Det ligger något fysiskt bakom ryktet om de himmelska tefaten, tror han. Ett ögonblick är han in- ne på tanken ett det är fråga om tecken, som påstår sig ha träffat tefatsmänniskor och fått Pprovflyga deras skepp. Som ”bevis” åberopar han klumpiga fotoförfalsknir.zar. Massor av folk tar honom natur- ligtvis på orden, själv lägger han hinder i vägen för allvarligt syf- tande forskning på området, precis På "samma ,sätt som borddansa- Te och andeskådare srkämmer bort de riktiga vetenskaparna från Psy- kologin. I "Hälsingborgsfallet” — det ännu inte förklarade. mötet mellan ett Par ynglingar och ett flygande te- fat. och dess besättning — har än så länge inte påverkat mig i någon riktning. "Den uj äl d ett slags eller para- psykiskt fenomen i likhet med den s k teleplasma som vissa medier sägs kunra producera. Han talar också om den ”kollektiva reseryoa- ren av d: föreställni: lita Keyhoe framlägga föreliggan. de fakta I en ”halvofficiell” redo- Utredningen gör faktiskt ett ver derhäftigt intryck, Bl a avtrycks som bilagor ett tillstånd från "De- Partement of Defence” försett med dess stämpel och en numrerad lis- ta över observationer, bekräftad med kontaktofficerens namn, Tar avstånd från svindelhistorierna Det bör sägas att Keyhoe tar be- stämt avstånd från alla svindel historier i samband med tefaten. Av de" hundratusentals tefatsrap- Porter som under de sista åren in- strömmat från jordens alla hörn vill han gallra bort de allra festa som uppdiktade, resultatet av massuggestion och —hysteri, för- bol gar” som då och då i ”sy igar med ob. form. tränger upp till självslivets yta och gör sig kända — kanske i from av flygande tefat? - Den andra utredningen — såm- manställd av majoren i U S Ma- rine Corps, Donald E Keyhoe — baserar sig på material från det ik fl derr5 ygvapi telsetjänst. Materialet består av ett sextiotal dokumenterade observa- tioner gjorda av civila och militä- et affären kan emellertid vara ytter- ligare en anledning att skriva den här artikeln. . : En av de seriösa tefatsutrednin- gar jag talade om nyss — för att återgå till det som är väsentligt — har den store schweizisk psyko- ra piloter, fl Ul, radar- operatörer och andra kompetenta ijakttagare, Att myndigheterna inte själva ' velat offentliggöra detta Are ial lär ger, optiska fi etc, Kvar blir i alla fall en kärna av bestyrkta iakttagelser som inte kunnat förklaras, Det är dessa ob- och År ”flygande tefaten”' spititistiskt tenomen? fönstret. Det har orangefärgat ljus”. Nu blev Barnes verkligt orolig och telegraferade till lulVörsvars- kommandot, Så återvände han till indikatorn, De okända maskinerna hade skilts åt. Två cirklade över Vita Huset, ett tredje nära Capito- lium — bida förbjudna områden, Med blicken fäst på glaset ringde Barnes upp Andrews Field, Nyg- fältet på andra sidan Potomacflo- den i Maryland. ”Vi har ekon av dem här också”, svarade en bestört stämma, + Celest Nlygeirkus Reaplan — eftertelef d nu rant över Washington Scx dage? senare återvände svärm till luftrummet över den amerikanska huvudstaden, regi= strerades från radarstationerna och jagades av reaplan som ck sap dera men aldrig hann upp dem, Läser folls tankar I andra fall som referera av Keyhoe har reaplan och andra Oyg- plan omkretsats liksom PR Ick, ibland "attackerats" På bara några hundra meter när; symmetriska formationer av tefat och regelbunda na ljusväxlingar hos.dem har takt. tagits. Do har vidare fotograferats På avstånd och I ett fall på bara ett par hundra metera håll. Derar Intresse för USA:s atomanläggnin= gar och andra viktiga platser har från Newcastle, Efter flera minu- ter märkte en av trafikledarna på Wash, Airport att ett tefat flög jämsides med- ett Wwafikplan, som nyss hade startat, Han radioanro- Pade piloten och gav denne tefa- tets position och hastighet (200 km/tim); kort efteråt försvann plötsligt spåren av detta på radar- servationer Keyhoe ref kommenterar. : ” Detta — för att ta ett typiskt exempel — hände en dag i slutet av jul 1952: . Precis kl 10.40 kom med ens sju dark 3 därpå anro- pade piloten: "Jag såg föremålet men det blänkte lväg — det klättrade utom synhåll på 3-5 se- kunder.” Trafikledarna tittade på varandra med stela blickar, Tefa- skarpa prickar på centralens båda skärmar i Wash- ington. Nurgent stirrade På glaset. ”Gå efter. Barnes, kvickt!” ropade han. Chefen kom efter några se- kunder, Båda skärmarna - visade a verkligt bero på att de inte velat skapa pa- nik, Då emellertid alltför många logen och psykoanalytikern C G Jung som upphovsman, I ”Ein mo- terner :Mythus” påvisar han att skor i alltför många år ob- serverat och spekulerat över fe- nomenen skulle man av psykolo- giska skäl ha valt den utvägen att liga fläckar, Barnes ring- de till kontrolltornet på "Washing- ton Airport' och fick observator Cocklin på tråden. -”Vår indika- tionsskärm visar samma punkter”, svarade Cocklin hastigt. ”Jag kan se ett av de där föremålen genom tet hade 1 från 200 km/ tim till 800 km/tim på fyra sekun- der (enligt radarmätning). I fortsättningen fick man bevitt- na de mest fantastiska saker; en abrupt = 90-gradersgi å i varit påfallande. Trafikledare AR flygplatserna har hah en kuslig sikter har kunnat avlyssnas och förstås! Det har verkat som om tes fatens besättningar på något sätt kunnat läsa folks tankar... Om nu inte Keyhoes och USA:s flygvapens underrättelsetjänst är humbug och om dessa observatios ner alltså är dagens sanning har man inte mycket att invända mot den slutsats Keyhoe drar — näm= ligen att det hela rör sig om styr- da . maskiner. som med hjälp av större moderskepp har kommit utifrån världsrymden. Inga jordia= ka maskiner kan ena tillnfrmel vis uppnå tefatens manöver förmås ga och "beteendemönster". Inga meteorologiska eller andra natur= som inget flygplan kan göra efter; ett tvärstannande från 160 km/tim och full fart tillbaka, allt på fem sekunder; en brant stigning med en hastighet av 3 km/sek eller ca 11.000 km/tim... I nära fem timmar flög tefaten över huvud tauet uppför sig på detta sätt, Varifrån? Hur? Varför: - Så länge det Inte går att finna någon ”naturlig" förklaring av des= sa (av bl a radarskärmar) bestyrk= ta observationer kan man åts | Ni den stora sångerskan Ce, : raldin2 Farrar under en re- petition på Metropolitan i New "York blev korrigerad av Arturo Toscanini, sa hon en smula diva- aktigt: 0 + Maestro! Jag är stjärna. En stjärna måste få tillrättalägga silt eget föredrag som hon själv finner bäst. : I > de. med en för honow typisk sar- kasm NN Mad. Den berömde dirigenten svata-|' som den berömde violinisten, norrmannen, Ole Bull, han med Säterjäntans söndag, fick motta (hon var då i elva-, tolvårsål- dern) när han en gång nekade henne ett: glas 'champagne, Det hände vid en- bankett” efter en konsert vid vilken de båda med- verkat, ec Vi svenskar bar förresten ännu en anledning att minnas Patti | särskilt väl: Som rivaliserande q 2 Stjärnor, Tinns på himlavalvet, Här är ni en enga- gerad' sujett, och har att rätta er pri till vår egen Kristina Nilsson på ”Majesty”s Theatre” i London på 1870-talet. .Rivalska- '. eller min taktpinne. Därmed klar- gjorde han, att hon, även om hon | uppbar .en , huvudroll, måste 'un- derordna sig ensemblespelet."". .. v Man får anta att:hon gjorde det. "Visserligen var hon diva och storsångerska, men: hur berömd hon nu än var kunde det ha sina "risker att leka med den fruktade Maestro Toscaninj. 7707 Fe > Geraldine " Farrars = glanstid sammanfaller inte” riktigt med vår tid. Och vår tid har av nå- -gon anledning inte särskilt gott om divor, Just nu har vi förstås den utomordentliga sopranen och metropolitanstjärnan Maria Cal lag, som lyckats göra sig omtalad över hela världen för. sin egocen- tricitet' som hon spelar ut' mot te och inte minst konkurrerande stjärnor. - Men att: uppleta ännu en diva av Maria Callas format är I det närmaste "omöjligt. " «” Annat- var det förr. Aderton- hundratalet kunde ståta med ett rikt porträttgalleri av både man- liga och kvinnliga divor. Främst av alla och säkerligen också störst som sångerska — kanske den största som någonsin levat — var den lesendariska koloratursopra- nen Adelina Patti. En person som vi svenskar: har särskild anled. ring att komma ihåg, Hon var mnligen i sitt tredje äktenskap rk med friherre "Rolf Ceder- ström. 'Adelina Patti var diva ut - i fingerspetsarna. Hon var intelli- £ent, smart och hänsynslös och lyckades skruva upp gagerna till en förut otänkbar höjd. ” ""Impressarierna fann ofta. att det var längre ned till kistbotten ” efter en "turné tillsammans med henne än det varit före denna. dirigenter, regissörer, medspela- |: pet lär ha varit synnerligen hett; Adelina Patti "stjärnan, divan När Patti äktade friherre Ceder. ström fann Kristina Nilsson repli- ke : — Inte heller svenska kan Pat- ti tillåta mig att vara ensam. Rivalskapet mellan sångare och sångerskor har sina digra kapi- tel inom operalitteraturen. ' Den lider inte påtaglig brist på poäng- er. ot Leo Slezak, en tenor vars ryk- te för övrigt tävlade med Caru- sos, omfamnade en tenorkollega särskilt hjärtligt en dag, Anled- ning framkom snart. '— Jag har haft en härlig dröm i natt. Jag drömde, förstår du, att alla världens tenorer befann sig på — Ja, du förstår — och jag spolade ner dem," ” När man en gång frågade Etel- ka Gerster, en berömd sångerska, vad hon ansåg om den kyss — i uppträdande talar den örfil för, ter en avslutad konsert, ryckte Gerster på axlarna och fnyste: — Jag kan inte se något orätt i att en man kysser en kvinna som är gammal nog att vara hans moder. coooK st ouA ' Nyssnämnda - Maria . Callas, 1957 års stjärna vid Metropoli- tanoperan, har lyckats pressa upp sitt gage till aktningsvärda fem- tontusen kronor per kväll och fö- reställning. Adelina Patti erbjöds en gång det dubbla, Jämför pen- ningvärdet nu och då och ni för- står vilken svindlande summa det rörde sig om, an Klas Sedan var det en annan sak att konserten, som slutsålis till fantastiska biljettpriser långt i förväg, måste inställas på grund av att primadonnan ådragit sig en svår förkylning: Något som måtte ' fått den' penninghungriga divan smått vansinnig av besvi- kelse. , Ne En sak var man ense om när det gällde Patti. Hon var drott- ning bland sångerskor. Hennes röst var fenomenalt, klar, teknisk, bärig, med en skönhet som troll- band alla. Hon var en 'utomor- dentligt vacker italienska, .med stora, uttrycksfulla svarta ögon, barnsligt rund panna, omsvallad av ett så rikt kolsvart hårsvall, att hon som ' Marguerite i Gou- nods ”Faust” aldrig kunde bära blond peruk. Hennes figur: var fulländad på ett sätt som många operasångerskor har och hade djärvaste laget — som den åld- rande guvernören över stater | Tilifrågad om vilka tre sång- Missouri gav Patti på mwwnen of skäl att avundas henne.” alt framställa Vjolette i "La Tra. viata” svarade dånna operas koms positör, Verdi: Först Adelina, se- dan Adelina, därefter: Adelina. Han och Rossini ansåg att Adeli- na fötts till världen för att fullän- da deras skapelser — bättre kri. tik än så kan man nog inte be- gära,' De or Ovan omtalade jättegage er bjöds Adelina Patti, under sin amerikanska turné, i staden Cin- cinnati i Ohio, Turnén genomför. de Adelina som det anstår en drottning — i privat vagn. Denna var tapetserad med gyllenläders- tapeter, panelen var av sandelträ och ägde oljemålningar av itali- enska mästare, takmålningarna var signerade av kända paris ner var av tjockaste sid konåtnärer, förhängen och gardi- - a som en arbetshypotes godta existensen av flygande tefat och tillsvidare acceptera en sclonco fiction-novell som blivit realllet. Aterstår en rad frågetecken, Vars ifrån? Hur? Varför? Ingen kan svara. Någonting som verkar stå över vårt förnuft; som på ett spök- likt sätt tycks kunna läsa våra tan- kar och avståndsmeddela aig med oss utan ord; som inte bryr sig om gängse naturlagar — detta nåÅgon= ting observerar vår jord. Dot lr I varje fall den slutsatsen Keyhoe vill att vi ska dra av de rapporter han redovisar, «++ 7”. Sö Vad menåde Elsenhower? Kanske aruddade president Elis senhower vid ett slags förklaring när han I ett tal yttrade: : "Då vi känner enheten $4 komnos märkes på den bortereta stjärnan, och vet att ett hammäarslag här för- kan man tänka sig att vårt vansin« soffor och stolar klädda i samma tyg i olika mönster, Et dyrt Steinwaypiano medföljde och ett badkar av:renaste . silver, med varmt och kallt vatten. Nyckeln till vagnen var av gediget guld, Att det hela gick på en förmögen- het är inte svårt att förstå. - . Men Patti hade råd. På sitt slott ”Craigs-y-nos" i Wales, som var inrett med samma, dyrbara smak som den nyss omtalade järnvägsvagnen, fast det här rör- de sig om ett helt slott, höll Patti två tjänare, sex månader om året som hon 'tillbringade där, sedan hon dragit sig tillbaka från det ' aktiva konstnärslivet. . : Patti var som sagt gift tre gån. ger. Första gången med Marquis de Caux vid Napoleon JIL:s hov. Både Napoleon och kejsarinnan Eugenie tillhörde Pattis beundra- re och verkade för detta gifter- erskor han ansåg bäst lämpade mål. Giftermålet kom till stånd 1868 i Clapham utanför London.” Det blev inte lyckligt och slutade med skilsmässa. Andra gången förenades Patti med tenoren Ni- colini i et lyckligt äktenskap som fick sin upplösning genom Nico- Enis död. Gifte sig med Ceder- öm gjorde hon 1899, året där- Ps om Pattis flit vittnar hennes repertoar som bestod av inte mindre än fyrtiosju operor, vilka hon behärskade på franska - och italienska, många av «dem ä- vea på spanska, tyska och engels- ke . FI Pattis beundrarskaror blead vilka hörde kungligheter som överhöljde henne med dyr- bara presenter kan, förutom Ver- di och Rossini, nämnas namn som en stab av inte mindre än fyrtio- . ” och [vä nighet, .' andra sidan. gällde det Patti var "publiken vanligen godartad, den "+ uteblev sällan. - a . a Sesårig” var . Patti förtrogen Patti fordrade nämligen gager av astronomiska mått. De som stod ör, dessa, samt övriga utgifter. sekostnader, lokalhyror - rst av allt? publikens lyn- hade'det inte lätt. -Men å - med olika operapartier. Ätta år gåmmal gav hon sin försa offent ' lisa konsert. Att hon tidigt till- äsoar sö en divas egensinniga " Adelina Patti i sin glans dazar. Berlioz, Meyerbeer och Gounod, vilka alla ansåg henne som sin : tids yppersta sångerska. - Hon. dog 1919. Men hennes namn kommer att leva i all fram- tid. Något om hennes särställning som sångerska kan vi sena tiders barn få en uppfattning om genom de grammofonskivor som hon - spelade in under sin livstid. Att kvalitén på dessa lämnar mycket övrigt att önska nindrar inte att " Adelina Pattis snille lyser igen- 4 OMA : ” - Gunnar Höslerz . niga ipul le med va krafter, vilkas verkningar vb inte kan överblicka, inverkar atörande på andra planeter och att desia nu & all vänskap — de tycka ha nått Unge re & visdom och utveckling än vi — söker tilldraga sig vår uppmärke samhet t varnunde syfte...” H Kan Elsenhower av misslag ha eiterat det hemliga material som han naturligtvis i sin egenskop av USA:s presideht har tillgång till” Ja, vad ska man tro, .. on s . Björn Nihlén G G , På bilden ses sjuåriga Agnes Han= dau från Redheim von der Höhe 4 Hessen, Tyskland. Den 17 februari kommer hon att flyga till Stock- holm för att opereras för sin svåra hjärtsjukdom. Hon har hål 4 skilje= k och detta skall professor Cra= foord försöka tillsluta. Över 200.000 mark har samlats in för att Agnes skall kunna opereras. Hennes far är järnvägstjänsteman och hans kol= leger kar: bidragit med det mesta sedan 'järnvägsmännens fackföre- ning lagt grundpliten 2.500 mark. 400.000 dollar (ca 2 miljoner kro- nor), stals vid ett djärvt inbrott på söndagskvällen i en våning åtta trappor upp i ett av Miami Beachs elegantaste bostadskvarter. Det är den största stöld av detta slag mar hittills varit med om i staden Fem beväpnade män gjorde ny- ligen hold up på arbetarna i en fabrik utanför Paris och stal pla- tinaprodukter för ett värde av om- ring 1,5 miljon kronor, Fabriken tillverkar gjutformar av platina. som används för att gjuta glas till optiska inslument (TT -— AFP] känsla av att deras order och avs :. väggen mellan hjärtats båda för- MIAMI BEACH: Juveler, värda ' , + dee oe a As ana. nitar tdning-. + En sydhallänning kan inte gär na vara utan Laholms Tidning JEN INN ERNA fa a jess |G son | a |D OB | ANN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.