; NN LAHOLMS- TIDNING 2: Markaryd, Yilsatan son. Tel 101 0150; Markaryds Bio. Nu > Onsdag kl.” GATFLICKAN I SOCIETETEN . med: Martine Carol och Raf > : - Vallone, CA NA Barntillåten. Platsbest.. per tel 10086 kl. .17—19, > Markaryds Bio | spelar i morgon | odadag ”Gat- flickan i societeten” med 'Martine . Carol och Raf Vallone, Filmen är inspelad i färg och den ger sköna och" glänsande, lyx. Se annons. Vv : ” Häntverlterna, hade krotsträft "I Mirkaryd.- Hantverkarna | i "Sydvästra hör- net av Kronoberga län 'var i rör. dags . samlade : till. kretsmöte. på Markaryds Jjärnvägshoten. »SHSO:s ombudsman Sven Lind- berg, Stockholm ” höll föredrag över ämnet ' PSmåföretägen' och Europamarknaden”, Hr Lindberg : framhöll bl. ar att den svenska " småindustrien: kan . möta. europa- marknaden med tillförsikt, Det är glvet att/en viss specialisering måste till och samarbetet mellan . de olika småindustrierna måste bli ännu bättte. Vid en event, fri Europamarknad måste småindu- strien 'gå in för att: specialisera sig. d. v. s. göra endast en eller ett. fåtal artiklar. och i stället göra”, så många” flera av dessa. Den svenska småindustrien'” är ". vida känd 'för sin höga:kvalité havsvyer, vackra, glada människor ( och: 'kommer: än antia: fin I 'att”finnäs Jr ni har; kvalitetssaker, ingentin, .Som, tyd på att | Smålndnatrind ; får en min- I skad betydelse, Det" gälter. emel- lertid" att” man” har. ögonen 'öppna för nya marknader oc Istället, för' att kofkurrera: med sin . närboende: kollega i ställét gör gemensam sak med denne. Efter föredragets: slut blev det supé J hofellets festsal. Marka- ryds 7 . Hantverksförenings ; ordf. boktryckare ' Per E. Hansson” häl sade välkommen och- under" su- péns gång fick fabrikör Carl-Me- lin” Markaryd mottaga. veterån- märket för' 25 års intresseret' och aktivt arbete i markarydsförenin-' gen. Märket överlämnades av sty- relseledamoten . i - Kronobergs Karlsson, Ljungby, som i anslut- ning ' därtill höll ett'vackert tål til hr Meling. Kvidinge-åmiatö- rerna: underhöll och ' Allan Eriks- £0ns: orkester: spelade :och festen varade till fram på småtimmar- na. Broderskapsgruppen i Markaryd: |” » har . hållit” årsmöte. Till: ordf! återvaldes skolvaktmästare: Hjal- mar Andersson och till kassör f trafikbiträdet K. E, Sjödin. tI styc relsen .nyvaldes hr Erik, Lindvall och fru Inga' Adolfsson; Reviso- rer 'blevo' lagerbiträdet Anders Lindvall och rafikbiträdet Knut: Wiberg, :'" Nee diskuselon och därefter vidtog | ' Hantverksdistrikt fabrikör, Ernst |: « duktionsfaktor. ” När man i slutet av 1800-: ” talet började uppföra mejeri- byggnader lite varstans i vårt land var det i mångt och myc- ket en helt ny tid som bröt - «<, in över bygden, Tidigare hade vYvvFYTTeLL ansikte hn Kring” fänvägsstattönen | och mejeriet växte en ny bebyg- gelse "upp, som avvek från den ö öv- riga. . Järnvägs- och mejeripersa- nalen representerade nya yrken inom orten, " Affärsverksamheten inom > fortskridit i den. gamla Iant- . " hushållningens - tecken. Pro- dukterna förädlades bemma på " gärden, vars medlemmar också konsumerade det mesta, efter" . som de inom jordbruksnärin- gen verksamma utgjorde hu- ” vudparten av Tandets befolk- kl; och bygdens folk möt- teshär i olika sammanhang, > . ; Det var förenat med: många svå- righeter, att driva ett mejeriföre- tag "under den, tidens förhålland. $ utveckling ng Mejerierna blev helt Taturligt samlingsplatser för bygdens folk, De närmast Soende körde xin mjölk dit på en ”hjulbår” och kun- de väl sticka emellan med sin kan=> na i kön, Eljest mötte mjölkskjut-'- sarna upp i långa rader vid meje- rierna en från varje mjölklag. Det hördes lång väg, när de färdades till : mejeriet på den tidens skramlan-. d vilka" i de flesta avseenden var olika vår. Alla transporter till och från mejeriet skedde med hästar, To m de å' mejeriet: föräldlade produkterna, vilka mestadels .be- stod av smör och ost, kördes antin- > att man börjat diskutera an” Täggandet' av s k ”mjölkfabri= . ker”, kan det vara intressant att: göra en del iak gen till jä eller di- rekt > » till. Mar rtonsorten i med tonsmjölk sträckte "sig i nte till så der : kring detta för hela vår folk- : ir försörjning så viktiga produk”. tionsområde och dess utveck" ling,>. jr "Tidigast Hängde "tanken vå bil- "dandet 'av d igenom många utanför stad: dena, vilkas konsumtion för övrigt r i utsträckning: uppehölls av ”pytsåkare", vilka hade" sina ära i närheten av staden och sålde "sin mjölk direkt till-konsu- på smål . da oa under 1880-talets krisår. De sjun- kande priserna på spannmålsmark- naden gjorde att den försummade 'boskapsskötseln åter kom . till he- ders eftersom priserna på animalis- ka produkter höll sig bättre uppe. Mjölkhushållningen +. blev ,» också " tack vare ökad fodertillgång, ra=- tionellare' metoder och. effektivare växtföljd . en "mera 'lönandé pro- Därtill . kom ' den växande samhällsbildningen . med ökad ', befolkning och. konsumtion utanför gården." På allt fler” orter i södra” och "FÖDELSEDAGAR! år: -fyller i morgon fru ”Almå Nal talia Johansson, : maka i till. £ lantbrukaren". Leander Johans: ön,” Knäred. Makarna: har i många år innehaft ett lantbruk i Knäred men när maken blev .sjuk' sålde de detta och bosatte sig i en villa på: gårdens mark, "Fru Johansson har alltid varit |: . en-duktig och uppoffrande 'ma- ka som ömt vårdat sin make under" dennes långa sjukdom. i-? morgon", fru Elara Anette -: Johansson, maka till-f. lantbrukaren : Fritjof Johansson, - Lagered, Knäred. Hon är född | ' i Lagered och efter ingånget äk- tenskap bosatte: sig makarna. i Kyrkhult där de i åtskilliga de” cennier innehade en gård. Fru Johansson ' har alltid varit en arbetsmyra som få och gjort sig] - känd som en mycket duktig hus- + mor. En stor barnskara chat- hon också fostrat till duktiga med- borgare. För hågra år sedan ör, verlät makarna" gården: till: en” sor och bosatte sig i egen villa i Lagered, Fru Johansson är o- vanligt pigg och kry för sin ål- der "och sköter. sitt” hem på ett : utmärkt" sätt, 50 år ” fyller" i morgon ' ”Janitmäteritek- eniker Arvid Bengtsson, Rosen- vägen, "Laholm. / AA DÖDSFALL oo "Rikard Unger. F. banmästaren Rikard «= Unger) Halmstad, har . avlidit i en ålder av: 78 år. Den bortgångne var född i Hasslösa i Skaraborgs lån och började 18 > år gammal vid Göteborgs hamäir bana, ' där” han avancerade" till] banförman, År: 1924 "blev! han förste banmästare med 'placering i Harplinge, där han tjänstgjör- ,' de till pensioneringen 1940, Han ” flyttade + då till Slättåkra, där "hans maka. var "lärarinna, och |i . 1946 till Halmstad. Närmast sör- jande är makar Clara Maria och fem er. i första giftet," Per Bengtssort F, skräddare- . livsgärning: 'Skåne 1876 och kom till Halm-' stad strax efter : sekelskiftet. tal:år' hos Sterners' och en tid även hos Sven'Carlssoni B, var i yngre 'dagar livligt verksam i det ' fackliga — arbetet, ' i ortens skräddarmästareförening och i arbetsledarnäs , brganisatton. . iv : Lars Holmström. ER konst- smed: Lars” Holmström, Båstad, har' avlidit, 64 år Här var han 'anställd ett tréttio-|; : mellersta Sverige slog 'man sig till- ;hopa i andelsföreningar. Så kom det > sig att de gamla hederliga smörkär- norna: och ' ystekaren' blev nog så "överflödiga, ting och i stället. upp-: förde: man ' gemensamt ett mejeri, 4 att därigenom förädla och för- | sälja sina produkter; Dessa, de förs- LM .andelsmejerierna, kän med fog sägas. utgöra” grunden! Så” många mejerier ' "kom igång' under det första” årtiondet, Många höll sig tveksamma" inför "denna ' nya - produktionsordning, : och i övrigt var det ett stort före. « tag att:starta ett mejeri på den ti- den, Men 'i och med "järnvägarnas . tillkomst växte också antalet me- . jerier,, och i när . västkustbanan år 1888 stod ' färdig, hade : man för. Den bortgångne har utfört sin var högt. aktad för sina goda persönliga egenskaper. I Båstad, där han inköpt en, villa i Nyled, har .han endast' varit-bosatt'en' kort ' tid. Närmast sörjande ä är” maka. : H Ester Hansen. Fru Ester Han: sen, Båstad; har avlidit, 67 år gammal, "Den : bortgångna var föda i Högs församling och "utbildade sig i unga'år till konstväverska, inom vilket yrke hon: upphådde stor skicklighet. Efter att' ha praktiserat" bl: a.” på Licium'i Stockholm' fick "hon: anställning vid' Märtå ' Måå: s'Fjettérströms verkstad för svenska mattor i Båstad :: öch här verkade hon i | flera år; 1922 ingick hon äkten- skap med "fabrikör" Oscar Han- sen: Hon var 'en utomordentligt uppoffrände "och god. aka' och modet "och hennes största in- tresse var hemmet! och de 'sinas bästa. I Fredrika Bremerförbun> - dets båstadskrets var Ester Han- sen ' verksam medlem och, för- sunpimade sällan något'av kret- sens möten, Närmast sörjande är make,” dottern Birgit, maka till urmakare :? Erling”; Andersson, Båstad, svärson? samt' barnbarn. Hon. efter mhnår dessutom. sju syskoner ät BEGRAVNING : i r- Stöftet eftér flickan Gun: Britt Noaksson, Mestocka, vigdés i går! till den evigå vilan i Me- stocka kapell. Prestaverande var och -Gunnar "Johansson, båda "Ifrån Mestocka. Kistan 'var förut placerad i koret, och när bet mästaren Per Bengt; , Halm- H ståd, har ' avlidit, närmast sörjd av maka,- barn, barnbarn och var ' född - barnbarnsbarn samt syskon. Han premlärtändes, i Torna Hällestad i a | att gatljusit 4 "vtinikvarterot” — Blomstervägens förlängning — Hittills är dock gråvni ästerna samlades' spe: lade"fru Astrid Noaksson sorge- musik; Komminister Gustaf Ny" aqvist förrättade: jordfästningen och. därefter spelade fru: Noaks- son ”Långt bortom rymden: vi da”, När kistan. utbarg. ;spelade hon sorgemusik..- pe Vid graven blade "fadern: Ed- vin Noaksson, Mestocka;; till dot- terns "minne och vidare talade hennes: : lärare, folkskollärare Jörgen ”Valfridsson, Mestocka. Några skolbarn, sjöng ”Nät jag skall lämna världen”: och offici- anten. . förrättade bön. . Unisont sjöngs ps '105:5, De sörjandes tack för hedersbevisningen fram hansson, Mestocka, Em rik och vacker blomstergärd hade, sänts pars två Jampor! monterade, sa Hill. båren, ; Arvika, där. han |. :k lantbrukarna. Håkan: Johansson : fördes av 'bevakare' Alvar Jo- | en god för- bihdelse med den alltmer växande É nsumtionsorten Göteborg: >! Andelsmejerierna ökar i antal. ;c Först: under 1890-talet sköt » emellertid nybildningen av andels- mejeriet fart på allvar. Inte fnind> "re än'i runt tal 350" nya "méjei uppfördes . Under ' detta 7 årtionde; och vid sekelskiftet var antalet me- jerier i hela riket 430: Många små bysamhällen fick under; dessa” år- mu 7 - Mari saknade' också vår tids'mo" derna : kylhus och lagerutrymmeri. |; Men man fann på ett annat gott sätt att skydda smöret från att bli skämt under den varma, årstiden. Således tog man upp is i närmaste tillfrusna sötvatten under vintern. Detta” arbete” brukade de”leveran- törer,..som bodde närmast mejeri- et'svara för. Först sågade "man upp isen i lämpliga fyrkahtiga bitar och sedan' forslades ' dessa till mejeri- ets isstack, vilken övertäcktes med ett tjockt lager” sågspån. Det var ett besvärligt arbete att handskas med de hala isbitarna, vilka dock vår goda att ha sommartid; Vår . tids omständiga prov av mjölkens kvalité och. hållbarhet saknades också. Om man därtill betänker, att elektriskt ljus sakna>- des både på gården och-vid meje- riet förstår man, att det många gån- ger var ett. konststycke att kunna leverera en fullgod vära, "Meh 1e- v ansvar och- : omkring 1650 i hela riket... e gnar, Det gällde att vara först framme, est kunde det bli en dryg väntan, ibland till långt fram på förmiddagen. Varje skjuts, som stod närmast i: tur hjälpte den. framförvarande ' att ' tömma och i kön hade man god tid' att prata om ortens senaste händel.' : ser, produktionspriser, arbete, vär och vind. I Mejerlernås antal ökades också EM början av 1900-talet ganska snabbt. och var omkring år 1915 i runt tal 700. Nu inträdde dock en viss stågz nation ; inom”. ” mjölkproduktionen” och många mejerier nedlade sin, verksamhet; dock endast tillfälligt... Under mitten av" tjugotalet nådde':” antalet mejerier. sin högsta: siffra, 3 mdföl ' Efter. 1930-talet har: andelsmeje riernas "utveckling . haft : ett annat förlopp. Mejeriernas antal. ökades. under detta årtionde inte'nämnvärt> I stället. framtvingade '.1930-talets' jordbrukskris, med bl a ett'mjölk- LÖK. och: -KNÖLVÄXTER "SOM VILLIGT ; £ > BLOMMAR" INOMHUS- "ACHIMENES longiflora, femörlng-röälavan blå eller. röda blommor. Pr ISMENE, spindellilja, Vita LILIÖM speciosum rubi i kruka, Stora bl rum, Qmtyckt kriväng a rotsi som amaryili. pr. st, 2:50 påse och blommor, om praktlilja, angenäm doft, ; OXALIS deppei, lyckoklöver. jöda blommor, Lättodlad krukväxt. 510 lökar plus tegel kruka, SPEKELIA, jakobslilja. Lättodl. "purpurröda, praktfulla blommor. st, 3 > ZANTED i > prickiga SK CHIA .. eliottana, gu gul kalla. Har "gult hölster och och ? s , vita med k Går utmärkt att driva Å fläckar. Svag oo Prost 2:05 Blad” med mörk teckning, as Pr 10 st. 1:50 pr st, 20 öre . ad,. intressant krukväxt ” med tv Pr N > med: rosa-röda blomnior, kruka Så tDar . ZEPHYRANTHUS robustus, sefyrlilja, , Mycket lättodlad Flera lökar planteras I samma - Pr kartong om 10 lökar 3:50 Vi sänder gärna mot postförskott. pris, . som - understeg” sju öre litern; en k av: ringen. . En: mängd : småmejerier; sammanslogs till större, nya. fö; eningar bildädes' där -andelsmeje= : |rier saknades, och de: allra äldsta - och otidsenligaste mejerierna sere"> sattes med nya, Under denna; tid ' väcktes 'också tanken på att sam- manslå ett flertal mejerier inom ett. visst område till ett enda ekono- miskt | företag, - "vilket .. benämnts ”mejerifusion”; i Som - högsta: led i. organisationen bildades i maj 1932 Svenska mejeriernas Riksförbund." Till denna organisation anslutna / mejerier hade år 1935 stigit till ö över". 1000, vilka mottog 85 proc”av lan- dets mjölkmängd: Som' exempel på ' hur verkat kan”. förtroende - fick: fälla > avgörandet, Ofta besattes denna plats' av en kvinnlig person; och dessa ”mej- erskor” blev ett slags myndighets- personer i mer än ett avseende och förstod oftast också med all rätt att bruka sin auktoritet till förmån för mejeriets bästa, Det är förståeligt om man sökte efter andra metoder för att uppnå: en högre kvalité-och hållbarhet" på 2 Tnjölkprodukternar Kravet på” en; om, mi bättre -varå har "öckså arbe un uns [2 dan för: undan! Inte bara moderna maskiner, kylhus och lagerutrym- men utan också provningarna ” och öri; utgör : del: nämnas, att samtliga mejeriers ans. tal under 25-årsperioden 1925—1950"- minskat - från 1648 ' till 697; Under' MMA aren Ny. kontakt. om: färjele , "Frågan om'en hy färje-förbindelse mellan Danmark och stat a fd "svenska: västkusten har nu tagit en ny' vändning, Uddevalla stad har nämligen sökt.kontakt med Bonnierförolaget" Lion . Steamship Co, med en förfrågan om företaget är villigt att ' öppna . -färjeförbindelse mellan Uddévälla och Jylland; Enligt vad som" uppgivits har si gation från Uddevalla :stai Thor Carlsson 'i spetsen' » Lion" Son Co. (Uddevalla 1 dag)'.' taden därvid" gått ifrån tanken ott an skulle landå i' Skagen och i stället inriktat sig på. : färjeläge i Fredrikshavn. På måndagskvällen reste, er en dele=: d' till Stockkholm mid' hamnkapten. föratt inleda förhandlingarna. med' SA samma tid minskäde de privata me=-" jerierna från 975 till 60. Den sena: te siffran för antalet mejerier lig- ger:nu omkring 450 och-torde' ”allt- ämt. vara i sjunkande; Bilen ersätter 'hästskjulsen så bla - . Under” 1930-t alet började också MM mjölktransporterna att t ske per -bil, kunde i en sker snabbare och k ”till-” handahållas färskare varora Under” senare: tid” har” mejerihanteringen i. moment i denna utveckling. Av se- nare datum är också den ordning, som föreskriver att ett filter skall användas i silen, vilket kanske av många i början ansågs: som. en ber fängd nymodighet.', tionden och framåt! ett” ehlt.: nytt Det är: akiuellt” med säng » Det. är alltid aktuellt med ;sän=' > gar, ty de flesta människor. tille>: bringar omkring en tredjedel av; " sitt, liv I sängen, I-sängen;föds; man och föder "van, dv s om: : man är en kvinna, -i sängen drar man sin sista suck, drar timmer-; stockar och drar sig över huvud; taget. Sängen är förbunden med mycken mänsklig dramatik, och ' ; komik. Mycket ofta har den med juridik att göra, som 'till exem=>: pel i uttrycket ”säng och säte” samt I samband med fallet Ag nar Mykle,. som av olika anled=-. ningar. ständigt" tycks bli aktuellt v på nytt, ' Det där med diskusstonen 'om” "en : filmroll "på ett hotellrum, som ”nästan helt” enligt hotellets ledning "uppfylldes. av. säng”. är "visserligen avklarat i godo, men nu meddelas det att Mykle själv ska spela huvudrollen i'en film. . av sinå egna stycken, Det är oss ” visserligen” inte bekant om” det - kommer att' handla om sängar, "men man kan befara det värsta, '. ty dels anses det ”inte Jämpa sig . , för en nationalscen”, och dels .- ” handlar det om hans tid på uni-' ”versitetet i North Carolin, och det är ju: bekant att "man ' går i folkskolan, sitter 1 realsko-" Jan" och, gymnasiet «nen lig- ger vid universitetet! Och förs" modligen ligger man då till stor : del.i en säng? Varför inte? En professor har nyligen förklarat att det är ett mycket effektivt sätt att studera, bekvämt liggan-' de till sängs. I Filmen kommer att Heta ”Mor- gon i organgeult” ”, och det: be. mer att ligga till 5 ” te.-Men allt som har med Agnarj Mykle i 'samband med sängar att. göra, behöver inte, så -vitt man ds vet, vara skumt på något sätt, ba=' ra man förstår att skilja Agnar från vetet. Däremot vet man nu= " förtiden att det avslöjar ens ka- raktär hur man ligger i sän= gen. En amerikansk forskare, som är. upphovsman - till - sin egen: ”sovlära”, har t ex konstaterat att den som ligger snett över I sängen, tar livet lätt men är ändå inte rädd att ta':ansvar, medan den "som kryper ihop i sängen med ' "uppdragna knän, tycker ati .. livet är besvärligt. Sover Ni på, sidan och kramar h ts 'med mo- c dernare "maskiner" och bl: a har' tats så, att man' skiljer råellan dist- ributionsmejerier, belägna i ol råden -kring" de större. städern; vilkas försäljning. utgöres av kon= ölk; och produkti N vilka förädlar minst 80 Proe:s i ill i erier, Malnö, Hälsingborg ' Harpo (SD & ' transportband inmonterats' vid ”de'. Halmetad, : flesta mejeriérs lastbryggor." Meje- ' | Hässleholm - rihanteringen' har. i vår; tid inrik= | Halmstad 3) Hässleholm 2?) i nd "| Malmö, Hälsingborg, ”. Halmsta id 7); ilms Malmö, Hässleholm i sd "100 Iproc isl a HEDE nått” bland landets jordbrukare, Denna” föreningsrörelse är en stor' öch'oef- sättlig ekonomisk faktor i inom vårt näringsliv. och €e rderlig tills | gång vid förädlingen av mjölkpro-, Malmö, Hälsingborg , Avg ende tåg till avslöjar Ni en "undermedveter! önskan 'att bli. älskad och om-j pysslad, är Ni Tyggsovare, bety= "der det att Ni-lever i Er egen drömvärld, som inte riktigt med verklighet Värst är det dock, om Ni oven på magen, ty då är Ni osällskap=' lig, självisk och har ett stänk av) pessimism, som går ut över. Er - själv och andral :, "= . Nå. nu får man väl inte ta allt som amerikanska. professor säger eller påstås ha sagt allde= les för givet. Huvudsaken är att man: sover : gott,. så. man under sömnen :. återvinner y- hälsa - och "krafter och inte är fsängliggan= der. när man -vaknar på morgo- nen! För god sömn fordras "en "bra+ säng, tillräckligt» Jång | och ” bred, men sådana lär' det vara ont om: i vårt Jand, och vidare sköna sängkläder.. Ett gott sarä- ;, vete är emellertid den bästa hu- vudkudden,, Det är en "”sovlära”. synas ofrånkomlig,'kan' man ' dock inte underlåta att göra en del re= «= Hektioner. Man måste” förstå dem; > som slår vakt om sitt mejeri såsom varande. en" del av bygden. Krin, detta ' har många av våra lIands- bygdssamhällen vuxit : upp. När driften vid. mejeriet upphör» för- 15 2 samhällets kultur. Det borde för var och :en framstå som eh självklar angelägenhet, att söka bevara åta -|g t på land: St=snälltåg . iktig del NE svinner således en viktig del av ÅRSTA ORAg a helgdag ” till Varberg natt före: och efter vardag . före sön" sön- o. och helgdag aft sko Vä utr od flera färger" nu hos be dukter. Det är en allti först-. SS Hä. sleholm, Malmö" 2) klassig vara, som idag kan tillhan= Hälsingborg, Malm dahållas, .De' resurser, "som jord=:;:-| Göteborg " - I EÉ Xx T I L I Ä: brukarna har skapat genom-åndels- Hälsingbo '. rörelsen med bl a.stora frys- och - iingborj - lock on jämnare pl NE. Hälsingborg, Ma Malm (St) 10. TAGTIDER ' der .juni producerar 70 proc råej Göteborg oh K rr de tåg från station 4 . mjölk än i november, och de svå Göteborg | 49 I al mand d.) - mv: BAB righeter,' som . detta medför kan . I Hässleholm, Malmö 22 I Hälsingborg (vard.) 417 man, nu bemästra, Ingen kan: nu=-" | Halmstad 7): "MI Varberg (Äasdekolm). + 841. mera tänka sig'att återvända till : | Hälsingborg, Malmö '17 | Malmö (Hälsingborg) 9.44 ' den - gamla lanthushållningens tid " färsbholm; Malmö 58 | Göteborg (Stockholm) st Ha on härigenom betjäna landets, a - | Hälstngborg,. Malmö ; Hälsingborg 7? ikleholm) HR Halmstad; :> 16.18 | Halmstad (Göteb) (Hässleh) 1524 — älltmer ” tilltagande . konsumtion. . |Halmstad ") AS | Vard. före S. oc H. - a utropas nu på auk- Hälsingborg Y Malmö Hälsin gborg 1505 tioner - till fabulösa: priser 'såsom ”- | Göteborg - : Hälsingborg varande rariteter, vittnande om en." Hälsingborg, Malmi a Halmstad GHässlcholm) 18 8. tid som varit. ; . s Hässleholm, Kristianstad 1055 Göteborg (Hässleholm) > ok 2 Inom mejerihanteringen höjs 3 mr (Stockholm) St. 1831 ; ta röster för en ytterligare rationa- - Hälsingborg St. 21913 7 lisering' och även om ex sådan”kan . & söteborg (Häsleholm) 20.34 (Hälsingborg) 22,02 Haltnstad (Gb) | (Hösdleh) 5 2341 1) Endast onsd., dag före SoH och 56 I SoH, oe Avgående tåg til station samt dag före sön- o. helgdag. - 2) till Varberg dagligen utom dag före 'sön- o. helgdag. : » sön- och helgdagar. vard. vard. före Soh... - - bden, där det rätteligen hör hemmas er om HÅ on sem | Göteb > Malmö dag före Soh och Soh ' Sön- o; helgdagar 0: dag före » sön- helgdag. , — 2 Jag skulle nog gifta mig ra jag träffade en man, som jag inte kunde leva utan... | ' — Vore det inte bättre med som du kunde leva, med. : PERSER ENSE ER RN thlm) (vard) Angelholm Hälsingborg!) -- > 843 Halmstad (Hässleholm, Oslo) 9.45 ; 1020 1. Göteborg (Hässleholm) Halmstad (0: lig Malmö Hälsingbo! | Malmö (Hälsingborg) : Göteborg (Kristianstad) ”. Hälsingborg (Malmö) -- ba- | Göteborg (Stockhalm) St en, ' Sv Srrmedel mc före o. efter SoH. Melmö (Hälsingborg). (vard.) så 8) Till. Malmö. dag" för SoH- och" > «SoH: :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.