Yr YyrvrfeYyTYfY TY TrreetreeyeretY revyrerversevetrefrYTYvYYtV EYE VYPPTPFETYY FEV YYvYTrFeer eye eV YTV Yyyrv Yererfryererer LAHOLMS TIDNING > -. - gt ——=,J,/J' Den 2 FEBRUARI 1959 LT => = jr Angenämt fyrtioårsminne | Ett äkta kännetecken för en början av . tet av tjugotalet och iotalet . signerades av Olof folkrörelse är att den tant springer fram ur, folkdjupet. En sådan &r SLU-rörelsen, vilken uppstod på initiativ av några ung- politiska arenan blev SLU en domar I den Lilla dssock. nen Läckeby I Kalmar län i au- gust månad 1917. I motsats till flera andra ungdomsrörelser väx- te SLU alltså nerifrån och upp- åt. Därmed blev den också från allra första början en självstän- dig rörelse, oberoende av ovid- kommande inflytande, Till SLU- rörelsens heder skall även sägas, att den inte mottog någon eko- nomisk hjälov från något håll. Den blev redan från starten helt ige- nom en produkt av. ungdomens egna Insatser. . : I morgon är det precis fyrti år sedan denna folkrörelse fick ett mer stadigt fotfäste I de hal- ländska bygderna. Då bildades nämligen Slölnge-Eftra SLU-av- delning. Följande dag togs nästa steg, då Ärstad-Skrea avdelning blev tll. Sedan följde ett flertal föreningar och den 28 full 1919 bildades Hallands SLU-distrikt, vars stomme utgjordes av ett tio- tal Ickalavdelningar och eirka 700 medlemmar. Ledningen för SLU-rörelsen 1 Halland bestod då av Jantbrukaren Karl Anders- son, Kärret, Ljungby, ordförande, redaktör Charles Fager, Onsala, vice ordförande samt lantbruka= ren Robert Nilsson, Allberg, se- kreterare och kassör, i Ungeför på somma sätt växte SLU fram över hela den svenska landsbygden, Överallt fick licke- byinitlatlvet gensvar, Ungdomen kände Instinkilvt att de behövde olt Instrument varmed de kunde ge uttryck för sina Idéella och po= itiska ambitioner, Att de mlsto' nlimnda så amåningom kom att sammanfalla med den politiska” landsbygdsrörelsen betyder Ingen underkastelse från SLU:s sida, Tvärtom har SLU-rörelsen haft elt Icko ringa inflytande över hur polluken I bondeförbundet utfor= mats. Detta Inflytande spårar framför allt efter den 8 k krlas/ uppgörelven 1933, då bondeför= bundet bröt slg ur den negativa politiska” attltyd, som under slu- N varm åk för den posi- tiva politiska linje, som Brams-' torp var den främste företräda ren för. Under dessa år växte SLU till landets största politiska ungdomsrörelse, en position som organisationen alltjämt intar: . Men om SLU:s' samlade kraft betytt åtskilligt 1 rikspolitiken, så har rörelsens individuella fost-" ringsarbete inte haft mindre be- tydelse. I den halländska kom-" politiken finns Ivi ”] verk, handel och samfärdsel ut- ck I kvapnet.smiddés AATär den 9 augusti 1909 storstrej ken stod på sin höjdpunkt var de strejkandes antal i hela riket 285.762. Hela antalet arbetare i Sve- rige inom industri, hantverk, berg- gjorde ”cirka 460.000, vartill kom "omkring 40.000 man järnvägsperso- mal Dessutom fanns nära 800.000 som sysslade inom jordbruket, : De direkta konfliktanledningar, 'som gav upphov till storstrejken, var till en början inte av större dimensioner, men de tilltog efter” 'hand i antal och omfattning under ;vårens och sommarens lopp 1903, intill dess Svenska arbetsgivareför- .eningen - och Landsorganisationen fann sig böra anordna massinstäl-. Jelser av "arbetet. Av en arbets- styrka om 305.771 personer vid 6.983 arbetspli var den 26 juli, $ dag en hel rad förnämliga re- på sresentanter, som fått sin samt hällsskolning i SLU. I SLU väck-. tes deras intresse för samhäll frågorna och där fick de sin förs-! ta träning i parlamentariskt upp-, trädande, I den med SLU nära allierade folkbildningsrörelse, som! fick namnet SLS — Svenska Landsbygdens Studieförbund — och som leder sitt ursprung från] Slöinge och bröderna Erie ENe-l rud och Rudolf Carlsson I Gåsa-! bol — kompletterades de många gånger alltför ringa kunsk den första' lockoutdagen 284289 kvar i arbetet, och den 2 augusti, För 50 år sedan: Det är snart 50 år sedan vårt land skakades av en väldig ar- k i jken 1909. Sedan dess har strejker av större den andra stora I allt- jämt. 235188. Men den 4 augusti då storstréjken - började nedgick' antalet, av de arbetande till 60.952 och utgjorde den 11 augusti 40.599, eller 13 procent av hela arbetsstyr- «kan. Efter konfliktens officiella av- slutning den 4 september arbetade -— i format dessbättre varit sällsynta. För de berörda "parterna med- förde storstreiken betydande ekonomiska förluster) men den fick ur den synpunkten ett lyckligt förlopp att inga allvarligare oro- ligheter bröt ut, så som skett i andra länder då strejkvapnet först tillgreps. — På bilden ovan ses LO-ordföranden Herman Lind- quist tala vid ett storstrejksmöte. Tara : o 3 47,8 procent och den 6 63 procent; . : ' Det beräknas att förlusterna till följd av konflikten vår för samtliga arbetsgivare minst 25 miljoner kro- nor. Arbetsgivareföreningens utbe- 1 såväl el ära bildni talda . ersä till - J1. till nära 14 nen som samhällspolitiska spörs-] mål, Härtill kommer att jordbru-| kets fackliga och ekonomiska för-| eningsrörelse i dag räknar massor - |- av förtroendemän och förenings-| funktlonärer, som fått sin för-, eningsskolning via SLU och dess . bildningsverksamhet. Många fler exempel skulle kun=, na nämnas där SLU-rörelsen på- verkat ungdomens Intresse i po-, .sltlv riktning. SLU:s betydelse som folkrörelse är emellertid så klart "dokumenterad att detta är överflödigt, När man ser tillbaka ' på de fyrtlo år SLU verkat i Hal- land dominerar wörelsens positiva insatser mycket starkt och det är svårt upptäcka några negativa, miljoner kr enbart för 1909. För arbetarna beräknades sammanlag- da antalet förlorade arbetsdagar till över 11 miljoner, av vilka nära 4 miljoner kom på de genom lJock- outen utestängda. I medeltal beräk- nades daglönen för de berörda ar- betarna «till 3,50 kr en sifffa som förefaller låg, men det fanns mån- ga lågavlönade yrken på den ti- den. Arbetarnas totalförlust skulle således efter denna beräkning när- ma sig 39 miljoner kr. Vid 1909 års ingång ägde i Sverige 2.365 avtal .gällande kraft, vid årets slut 1.165. : av Historiska strejker Den första 'storstrejken ankny- ter, nians ofta till judarnas uttåg ur Egypten, och sedan kommer väl Iohet, Därför lr detta fyrtioå av. det mer sngenäma sloget, vilket ger anledning till att denna folk-" dörr ka, samling till det-Heliga berget, och man vill f dessa ' legendariska tilldragelser rörelse önskas god fortsättning på'']' så ev uttryck för den tidens socia- det arbete pionjärerna påbörja= de och som sedan oförtrutet fort= gatt. under” dessa” fyra decerinler, . : set Arvet från .'.". (Torts, fr. sid. 7) > Mycket duktig och skötte allt tili allas bolätonhot. ev oc od Han satt ofta mod Bosc .på att knä, och do syntes mycket hälla av varondra, Ofta sött Had- vig och deltog 1 deras fotlor, ln dag made Olof, vilket var drängena namn; — Jag tycker dot lir ott atort föl på Pojken, = Vaddå ando Hedvig bestört, — do, alt han Into är min, Hedvig rodnado I heta analktet. = Tycker du dot skulla vara nå. ' Kot för dig, , = Ja, sado Olof, det tycker: Jag viaat, Och hado Jag ej varit sÅ ful av naturen så skullo Jag frågat även dig om du vetat bli min. Men nu förstår Jag att det är lönlöst, a = Jag har aldrig tyckt du va- rit ful, men alltid har Jag tyckt att tu varit både duktig och anäIL och Jag förstår att du har andra goda Ogenskauper som är vänta mycko merat ln en yttra skönhet, = Pojkens far såg ut som en ud Innan han blev vanställd av ärret. Och du vet hur usel han var I alg själv, Det var bara ott tunnt polerat skat "tan kärna, = Into akulle väl du, sade Olof, kunna förena ditt öde med mig, . = Ja, ante hon, det vil Jag Kärna om du vill taga Pojken som dia egen. Annu förstår han ej) att han haft en annan far och det bör han aldrig få veta. Det vite Olof så gärna, och då dv meaktelade sitt beslut för Hed. viga föräklrar gav de sitt bifalt, Det har även visat sig att det Arv som Johannes menat alltid skulle komma att följa honom I spåren, ej! längre skulle komna att plåga hana tankar, Han lev- do ännu några år efter det att de unga övertagit gården, Han kunde glidja nig ål att lyckans sol även kumnut att akina på deras väg, och att friska akott bärjat att spira kring dem. Sedan järnvägena — tillkomst har mycket I tetrången föränd- rats Nya hus har Ulkommit och befulkats utmed vägen från ata- tlonea Ul Kullen, OCh från kupé. fönstren från jiravigen kan man s2 den lilla gåriea Kullen Stiga omsluten av de stora bokarna, "Tönnersjö—Eldsbega SLU-avd. har hällit äramöfe, Styrelsen för 'år 1959 fick följande utseen- de: Ordförände "Karl-Viktor O's- son, Alulöv,.:v. ordförande Bengt Karlsson, eupploant Börje Karls- son, ' Perstorp, "sekreterare Inga, Nilsson, Maderna,''yv, sckreterare Gun-Britt' Gustavsson, Bäckagår- den; Gördis A la gtrider. Det dröjer sedan länge innan några dylika yttringar av samhällskamper är kända. Dessa uppträdde först med det kapitalis- tiska ”produktionssystemets upp- komst under loppet av 1300-talet, då våldsamma strejker. bröt .ut.i Florens och Flandern bland väve- riarbetarna,” SA "Men detta var dock endast strej- ker inom én industri." Den första mera allmänna strejken förekom 'I Hamburg i slutet av 1700-talet då låssmederna strejkade för bätt- re 'be'alning. Av solidaritet nedla- dej efter hand såväl gesäller som fabriksarbetare inom övriga yrken Vinterbolet, kassör Ernst IEriks- son, Långeby, v. kassör Lelf Lars- son, ' Eldsberga, suppl, Agna Gör Fransson, Perstorp, TUI revisorer valdes Gunnar W, Jönsson, Torst- arp och Sven-Ivar Karlsson, Bo- arp. Politiska kommittén: ordfö- randen Nils-Arvid Larsson, Sjö- häll, ledamöter. Sven-Akesson, Kvarnen och Gunnar Strandberg, L:a Brunskog. Kontaktmän för valpropagandan Bökhult: Anders Anudersson, Långeby: Ernst Gun- nar Svensson, Torstarp: Gunnar V. Jönsson, Boarp: Rune Anders- son, Leduro för organisationsom- rådet kassören, Till pressroferent för varje möte sckr. Till dis- striktsombud utsågs jämte ordf som är ajälvskriven Gunnar Strandberg, L:a Brunskog, Britt Johansson, Lundsgård, Bo Jo- hanason, Perstorp, suppl. Gunnar MW. Jönsson, Torstarp, Gun Evens- son och kretsombud blev (ordf. självskriven): Gurll Larsson, Bru- ket, Sven Akesson, Kvarnen, Ake Andersson, Perstorp, Sven-Ingvar Jakobsson, Perstorp, Ingvar Nils- son, Torstarp, suppl. Jarl Nilsson, Perstorp, Karln Johansson, Pers- torp, Inge Johansson, Perstorp. Assar Eklund Torstarp, och Lelf Åkesson, Kvarnen. Till led: I arbetet, I Hamburg rådde nu under lång tid, generalstrejk, vilken ku- vades med militärhjälp, då arbe- tarnas demonstrationer antog ka- ra'stären av uppror. . i: Frankrike har en stor socialistisk Jitteratur och i den framställs Mi- rabeau som strejkens första tales- mah. När han talade i Nationalför- samlingen förekom ofta uttryck så- som: ”Folket kunde lägga armarna i kors för att få rättvisa”. De pri- vilegierade stånden fick vid ett till- fälle höra följande hotelse:' ”Re- fick sitt första samlade uttryck :i den s k chartismen, en demokra- tisk rörelse under åren 1838—48, vilken gick ut på att göra massan av folizet delaktig av större poli- tiska rättigheter än de då hade. Den fick sitt namn efter den skrift ("The peoples Charter”, folkför- fattningen, i motsats till den på Magna charta vilande aristokra- tiska författningen) vari de åsyf- tade i dri: ningar. — Något. bestämt - en fallen a "var länders arbetare Jades den egent- liga grunden till ”Internationalen”. Denna bestod ' till ' en ' början av ahhängare till de mest skilda åskåd- pro- gram kunde 'man . knappast enas om, varför man ' nöjde -sig med proklamera samverkan mellan skil- da länders arbetare för det gemen- samma målet, inbördes - hjälp, fram- åtskridande - och arbetareklassens befrielse från politiskt, formulerade. År 1838 började man agitera för en ”universalstrejk” ge- nom allmän arbetsnedläggelse. Då- liga tider med penningkris och elände bland de stora massorna vål- lade en kraftig jäsning, särskilt av 1834 års stränga fattigvårdslag som framkallade stor upphetsning. All ofärd skylldes på att massan ej hade något politiskt inflytande. År 1836 hade bildats ”The Working men's association”, och år 1838 for- mulerade en kommitté av sex med- lemmar ur denna arbetarnas för- cning och sex ledamöter ev den hetsi 1 a socialt och ekonomiskt betryck; Den första kongressen i Genevé 1866 uttalade sig bl a för 8-tim- mars arbetsdag och skyddslagstift- ning för minderåriga. Inom Inter- nationalen förfäktade den ryske anarkisten M Bakunin och hans an- hängare storstrejken som det bäs- ta medlet att med ett slag slå det borgerliga samhället över ända och avskafla kapitalismen. På grund av de skarpa motsättningarna upplös- tes den första internationalen, 1876. Den andra internationalen bildades 1889 i Paris som en rent politisk lutning mellan olika läns folkets fordringar, vilka" innehöll följande krav: = rösträttens = ut- sträckning till varje i landet bo- salt engelsman som fyllt 21 år, lan- déå's indelning i lika stora valkret-]| sar efter folkmängden, årliga par- lament och ingen censur för val- barhet samt arvode åt parlaments- ledamöterna. : =. sars Då regering. och parlament inte ville "falla till föga' överlämnades av eh i hela landet bildad ”Na- tional convention” eller folkriks- dag, åt arbetarna själva att hand- la efter gottfinnande, Då anställ- des en ”grand national moral der monstralion” i form av ett par da- gars allmän arbetsnedläggelse, som dock ej fick någon större anslut- Ring. 0 os 0 . ' På sommaren 1842 blossade stor- strejksagitationen upp på nytt, mest beroende på politiska orsaker, men också på industriell lågkonjunktur med ' å'följande vskedand. ders marxistiskt-socialistiska rörel- ser och fick som sådan" stor bety- delse. Bland annat fastställdes 1 Matematik Fr ca 75 år sedan ytlrade Bis. marck på tal om den sovande ryska björnen att när denne förde sig i drömmen skakade Europa i grundvalar. Under tiden har sjörnen vaknat och hela den väst- iga öch östliga världen har .kom- nit i .gungning. In i det sista har 'ntelligenta människor vägrat tro så ryssarnas tekniska förmåga. Jenna underska'tning av Rysslands »esurser har lett till en farlig ef- arsläpning på den tekniska åter- äxtens område och det behövdes n sputnik för att öppna politiker- vas ögon och låta dem förstå, att JIblomows tid definitivt är förbi. I själva verket hade den västliga världen redan 3—4 månader före -putniks uppskjutande kunnat in- lormera sig om dess: tekniska ut- rustning i fall den brytt sig om att följa de ryska fackpublikationerna. I tre dagar arbetade amerikanska radiotekniker för att kunna upp- fatta satellitens radiosignaler, vil- kas frekvenser offentliggjorts irys- ka tidskrifter redan i juni månad. Ingenting kan bättre belysa den självbelåtenhet som vid denna tids punkt utmärkte en del av ,väst- staternas ledande män, Även om en förbättring sedan dess inträtt råder på många ' håll fortfarande stor okunnighet om de verkliga förhållandena i Sovjet. Det är på ti- den att man ser fakta i ögonen in: nan det är för sent. Antingen, ytt- rade' nyligen 'en initierad ameri- kansk intustriledare, lär vi oss i dag mer fysik och matematik eller också tvingas vi.i morgon studera ryska. ot br NT 1 decembernumret av tidskriften ”Univesitas”.: har ' professor - Max Pietsch” lagt -- fram material som klart visar, att ryssarna byggt upp att : undervisningssystem som är utan motstyclte i den västliga värl- den.; 1957 tog 1,2 miljoner ryssar studenten, av vilka 62,5 ' procent sökte sig till bl a folkskollärare-; statistiker- och teknikerbanan me- dan resten ägnade sig åt natur- vetenskapliga specialstudier på hög- sta nivå. Totalantalet högskoleele- ver med akademisk "examen lär utgöra ” 1,6 miljoner för perioden 1956--1930, ' vilket är '. 50 procent mer än under den föregående fem- årsperioden, Antalet högskolet: «| med kri undersökning som gjordes i jol på. presidentens personliga order, finns + det-bland de 1.200 sovjetryska fack- tidskrifterna minst '200 som inne-.. håller material av 'vital betydelse för den amerikanska forskningen. Endast 12 procent av eleverna i de högre amerikanska skolorna del= tar i matematikundervisningen och > endast 8 procent av högskoleele- verna ägnar sig åt naturvetenskap | och teknik. I ett tal den 30 novem=' ” ber 1957 sade president Eisenhower i ett radiotak: "Kom ihåg att en rysk abiturient pluggat fem år fv- sik, fyra år kemi, ett år astronomi, fern "år biologi, tio år matermat < och fer. år främmande sarål”, rare Folsom i ecklesias'ikdeparle= mentet i ett memorandum 'av "den" 30 december 1957, att ”i USA en. dast en student av fyra läste kemi. och endast en av fyra sysslat nu d kan bli student i USA utan att- kunna e't enda främmande språk eller att ha läst mer än, ett år. al. gebra, förstår man att ryssarna med sin tioåriga folkskeleutbildning ich; - sina många specialknrs de tekniker och ing. väldigt försprång. Srer fått ett >t med fas ad, I stäl. fakta och ningens påtagliga reg” raonernas : pyramidby: let bör man respektéra ta konsekvenserna. — vt frågelistor kan vara Spronage ' " STOCKHOLM (Press) .. [| reklam är i våra dagar livsviktigt för de flesta industrier, organisa tioner och andra verksamhetsfor- mer, De är nödvändiga, de är stäl klara. Men .de: kan också" med; konsekvenser, som man kanske :in=» te tänkt sig, le st Per Lindgren i tidskriften Kontakt genjörer : kommer 'att fördubblas under innevarande period, så att det sovjetiska näringslivet 1960 kan ta emot mer än en halv. miljon nya ' diplomingenjörer,. Anmärk- ingsvärt är att hälften av alla stu- maj som en arb egen" dag. Den upplöstes undér' första” världs- kriget men redan 1923 återupprät- tades Socialistiska arbetareinterna- tionalen vid en kongress i Wien, Den kom 'så småningom att omfat- ta de flesta socialdemokratiska par- tierna i Europa, Andra världskri- get, medförde internationalens upp- lösning igen och först 1951 åter- uppstod den. För den fackliga rö- relsen betydelsefull blev den s k Fackföreningsinternationalen, stif- tad vid en kongress i Dublin 1903. Den sattes ur funktion under för- sta ,.världskriget; men upptogs på nytt i Amsterdam 1919, vilket ock- så skedde under andra världskri- get, med ny uppståndelse i Lon- don 1915. På grund av motsättnin- garna mellan de socialdemokratis- ka och k istisk isati Överallt i arbetardistrikten härs- kade den yttersta nöd och. för- nerna sprängdes den 1949 i två internationaler, tvivlan och då tillgreps en proteststrejk som hastigt spred sig över nästan hela England. Fack- föreningarna hade dock inte god- känt denna ”vilda” strejk, och då de strejkande började förstöra fa- briker och maskiner samt avtvinga ta inte. ett folk som d: allt och som för att vara fruk- tansvärt blott behöver vara syss- Tolöst,” - - fä ontril i form av pengar och livsmedel, drog sig alltfler arbetare tillbaka, Eft>r 14 dagar rann strejken ut i sanden. I förhållande till ” om- I detta hang bör kanske nämnas att arbetaresången ”Inter- nationalen” är en revolutionär sång författad 1871 .av Eugéne Pottier, tonsatt av en eller båda bröderna Pierre och Adolphe Degeyter 1888 och översatt till svenska av H Me- nader 1902, +. cn on fen Blodiga strejker i USA Efter den första internationalens Efter Napol I:s statsk den 2 dec 1851 dyker storstrejks- tanken nästa gång upp i Frankrike. Den franske journalisten Emile de Girardin och filosofen Auguste Conte agiterade då för att stats- kuppeh borde besvaras med en allmän arbeltsnedläggelse, men det- ta vann ingen anklang. . 2 England och generalstrejkerna ' > England hade dock före Frank. rike uppl jken som va- fattning var dock de begångna våldsamheterna ringa och myndig- heterna inskred ej heller på annat sätt än åtal för de mest uppenba- ra lagöverträdelserna. ” Den första internationalen? Det första försöket att finna en lämplig form för samverkan mel- lan den uppväxande arbetarrörel- sen i olika länder gjordes 1862 då ett antal franska arbetare besökte Tönnersjö CP valdes Gunnar W. Jönason, Torstarp, suppl, Gunnar Strandberg, L:s Brunskog, Elds- berga CP Arvid Johansson, suppl Olle Larsson. Ledamöter i Tön- nersjö RLF Anders "Andersson, Bökhult, suppl Sven-Ivar Karls 2n8, Boarp, Födsberga RLF Olle Larsson, Fyrstorp, suppl Leif Larsson. Eldsberga, Ledamöter 1 Töånnersjö SLKF Britt Johansson, Lundsgård. suppl. Gurli Larsson Eniket, Eltsberga SLKF Mona Mattsson, suppl Inga Ludvigsson, Perstorp, Representant för Pyg- iegårdsstyrelsens stämmor Sven. Ivar Karlsson, Boarp, suppl Erost Eriksson, Långeby, Representant I samarbetsnämnden för dansba- naa Ernst Priksson, Långedy, Jupp! Bengt Karlsson, Perstorp, DU sparklubbskassör omvaldes Gunnar Strandberg. L:a Brun- skog, Til SLU:s atipendiefond Ansloga 20 öre per medlem. Ef- teråt följde prisutdelning för un- der året hållna tävlingar. Eksom biktande ett skyddande valv över den lycka som bor hos dess Agare sola mej sina mäktiga kronor L Kk > Gu pen I kampen för bättre ”Jevnads- villkor, " Arbetarrörelsen därstädes ER RR världsutställningen i London. Vid ett möte i S:t Martin's Hall i Lon- don den 28 sept 1861 mellan olika g och de goda tiderna på 1870-talet hade den europeiska ar- betarrörelsen upphört”att sysselsät- ta sig med generalstrejkfrågor. I början av 1880-talet dyker dock tanken plötsligt upp i Amerika, där är 1885 en fackföreningskongress beslöt att nästa första maj iscen- sätta en generalstrejk för att ge- nomdriva 8-timmarsdagen. Den 1 inaj 1886 strejkade i USA c:a 300.060 Srbetare, dock utan fram- Bång. I Chicago kom det till blo- diga sammandrabbningar, vilka till tades. mot Polisen och "spårvagnar Ingar fö Strejkmötet i hoenir Park i Dublin 1302 u sv få Ceckaing I Illustrated London Newn :-- 'pplöses av polisen. Efter . | militär och strejkande arbetare ägt i trafik." Masshäl och några" dödsstraff utdömdes händelser som väckte stort Upp. seende i Europa. "so Strejker av ungefär samma typ proklamerades i Holland 1903 och i Italien 1904, Den italienska var me- ra ett känsloutbrott. Under loppet av år 1904 hade vid flera tillfällen blodiga sammanstötningar mellan rum, vilket orsakat jäsning bland Italiens arbe'are. Vid ett slagsmål mellan karabinjärer och strejkan- de hade två arbetare dödats. Vid förelse kan nämnas att de informationsinstitut i USA sys- derande. utgörs av. kvinnor.: Tre fjärdedelar. av. alla lärare och” två tredjedelar av alla läkare är av kvinnligt kön, = 1700 vå Enligt uppgifter av den ameri- kanske 'tidningskungen Hearst ju- 1 - nas underrättelsetjänst'. har” stor glädje av denna ”upplysningsverk=' arbetning 'av' öppna upplysningar värde vid ett krigsfall, dels génom att: man ur'rmaterlalet kån utli fen Köl" gel”O shläggningkrnas geografi 'och byggnadssätt, 'leve= ransgr, betydelse 'etc, dels genom nior är: Moskv itetet med sina 30.000 studenter 15 gånger stör- re än New Yorks Columbiauniver- sitet, I. Sovjetunionens övriga stä- der finns det 736 högskolor och y , DRA En utländsk: firma skickar t ex, ett artigt brev med begäran. om att ' mottagaren skall vara vänlig fylla ' rå set 2.750 forskningsinstitut med sam- lagt 2,6 miljoner dn Ca i det bifogad ret i ett färdigt svarskuvert. Upp= lysni, Ing 4 80 procent av alla stud de får ett stipendium (mellan 400 och 800 kronor. i månaden). Hearst sammanfattar sina intryck 'så att "”förvärvande av högre bildning tycks ” vara . sovjetmedk ly "skall i en större : uppslagsbok . av: internätio= om inte adressatens fina företag främsta önskan.” - -. Sedan tre år tillbaka existerar i 1) full uppsl | "Ja, det låter ju bra. | Och frågeft lä et ser ju inte Moskva ett institut för 4 a. ligt 'ut på något sätt. Det : lig” inf i Det sysselsä 2.300 "tekniker och 20.000 översät- tare, vilka årligen gör 400.000 ut- drag ur mer än 10.000 utländska tidningar och tidskrifter som på detta .sätt snabbt görs tillgängliga för de ryska fackmännen. Som jäm- många arbetsmaskiner . av olika - slag man har, personalstyrka, tilla verkningsobjekt o s v. v : Vissa frågor kan vara fullt "na= turliga", selsätter sammanlagt 35 anställda som gör utdrag ur 30 sovjetryska tidskrifter. "Enligt en amerikansk Den fick genast en väldig omfatt- ning, och de strejkande skall ha uppgått till omkring en miljon. All lokaltrafik upphörde, i tidrdingarna utkom inte, och i flera städer låg gatorna i mörker. Till och med begravningar och sjukvagnar .stop- pades, I Venedig hällde man den mjölk som var avsedd för barn och sjuka i kanalerna. Den lagliga ordningen upprätthölls dock trots det sydländska - militär och polismyndigheter upp- slut gick så långt att bomber kas- trädde : mycket sansat och reser- verat, vilket också erkändes av ar- betarna. Alla arbetaremöten mana- de också tili ordning, men kunde hetsiga humöret, ej hindra en del ligis'element i någ- « |ra'städer att ställa till en del bråk, vilka resulterade i att et antal personer dödades och många ska- dades. . " Efter två dagar tröt allmänhe- tens tålamod och man vände sig kan en läsare undra intresse av att veta exempelvis hur många truckar av det och det slaget, som finns, för att nu. bara ta ett enda exempel ur ett av mån- ga sådana ”frågeformulär”, H Det ligger mycket nära till handz att anta att det är rent militära intressen, som döljer sig. bakom " vissa frågor. Det kan ju alltid vara bra att ha reda på t ex hur måne" ga fordon av ett visst slag, som” finng just i den landsändan, Om man händelsevis skulle behöva oc- kupera landet ifråga kan man all= tid förenkla sina egna transport problem genom att redan i förväg slag som kan "”påräknas i orten", veta hur många maskiner av visst för att nu använda en militär term, .. Det är väl numera ganska all. . mänt känt hur sådana förberedel. ser gjordes före tåde första och . andra världskriget, Det finns an= tagligen knappast någon som är så blind och döv att han inte förstår fatt sådana uppgifter blir ännu mer ' nödvändiga att ha till hands ol a mm det kalla kriset skulle övergå till ten förklarade att regeringen er- kände s'rejkrätten och lovade att i framtiden vid alla fredliga kon- flikter mellan kapital och arbete fakttaga sträng neutralitet. När mi- i + råkade arbetaremassorna i våldaam upphetsning och ett upp- rop från socialdemekratiska parti- ledningen mina1e till gor >ralg'reik, T SYDHALLÄN vilken utlyg nisterpr Giolettis försäk- ringar blev kända av de $'reikan. de beslöt man avblåra strejken och arbetet synas överal!t ha upptagits utan nigra icprissrlisr, es den 15 sysomier do s Nös Berzgica NING KAN INTE CÄRNA TIDNI g a kännetecknas av kanoner, torpe=- der, raketer och flygbomber. . . 4 —- n . Fåsom i allmänhet det högsta Cnda på jorden är fiendskap, föndring och förstörelse, så är det uppenbart, att det högsta go- da är förening, - ' - Sö " frhom 3 Thorild) Däremot Konstaterade statssekrete= ">" "duger inte ss längre att jämföra den wi ska forsk- . + Publie relations-verksamhet och" - kten,''att stormakter= ' samhet. Genom en systematisk be-'" att man 'indirekt 'kan finna nya” vägar att få tag på ytterligare upp= muläret och sedan helt! bekvämt lägga in.svå= nell natur, och det vore ju tråkigt : skulle förekomma i en' så värde=" innehåller kanske" frågor om hur - men . beträffande, andra -' vaden utländsk firma kan ha för ': Inet, någonting som .: NG "Det är 't ex så, skriver major ” ” at r för blivan= . na får man nämligen' underlag av SN fysik", Lägger-man härtill att man > os: | Herbert Connor Dan ””Uppslagsbokens” | - el i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.