TY LAHOLMS TIDNING < m folklivet i de tre sock könhet, Frillesås, ' Gällinge' och Idala Iskriver Herman Hofberg i fortsätt- ön ler G sy handling —'Linoleum — Ek- - parkett — Golvplattor. . Golvservice — Låga "priser ' .GOLVBOLAGET : " Persson'& Co + < iv> Häntverksgatan 25 - "Tel. Halmstad 15341, : j OLV A MARKARYD: -' Hantverkskurserna, > Maskinsnickaren Harry Olsson; ' Markaryd, anställa i AB Bröder- na Gustafssons: Träindustri, :del- tog i den kurs-i hårdmetallslip- ning som 14 februari avslutades på statens hantverksinstitut. . Operation is.: SPÅRADE UR: - "Transporten av det tre ton S "tunga isblocket från Polcirkeln till "Ekvatorn startade.på sön= - dagsmorgonen,.. "no socc cv i '. På väg upp till Mo i Rana från Oslo, där lastbilen slutligen utrus- " för att Du får högsta ränta på insatta medel ; i jordbrukskassan. Du kan också vara. "a. söker på att Dina pengar lånas i : Ut till utövare av jordbruk och dess cbinäringar: — hantverk; fiske m; fl. :. .socknar . inte har - .komster av någon handslöjd, säger tjänster tröskningen gav. sc > tats,"kom vagnen" in i en av de De hårda snöstormar, som just nu sve 1] I per över trakterna kring Polcirkeln. Lastbilen mötte i den värsta snö- + yran en annan Scania-Vabis, som var ute. för: att ploga upp vägen. Denna var alltför trång för att till-. "låta ett möte — och ”isbilen” ham- . nade i diket, Efter några timmars arbete var den dock åter på väg, helt utan:skador. a . Men äventyren var inte slut i och med detta, I Mosjön, där övernatt- ”, ning skulle ske, blåste rutorna på hotellet in hos chaufförerna Chri- stoffersson och Cornéde. Det gick väl an för Christoffersson, som är ganska van vid -bistert klimat. Men Cornéde har levt större delen av sitt liv i Nordafrika och trivs med helt andra temperaturer. ' 3 Militärspaning” efter mördaren slut a a. AA - RKA eden . ” MH PR . ce . Makabra falsklarm i Jönköping" per Tre makabra falsklarm inträffade i Jönköping under vec- kohelgen. Alla föranledde stora pådrag av polis och brand- kår. Det var en röst i tetefon, som på lördagskvällen med- delade att en svår trafikolycka, inträffat på Iluskvarnaväs "gen. På söndagskvällen meddelade samma röst: att en buss vält på Huskvarnavägen och råkat i brand och lite senare fick brandkåren larm om att ett: stort bensinupplag : stod - i brand. Men alla visade sig vara falska. Inom polis och brand- . " kår är man övertygad om att det är samme person, som va- rit i farten. (Jönköping i dag). - . Som förut bebådats drogs i dag på morgonen” all den. "militära ”spåningen 'eft är” den från” S:t Sigfrids- skjukhus in "Växjö rymde” mördaren Jack, Karlsson in. Under den tid, i - som militären spanat, har polisen endast i begränsad om-' ningen av sin skildring b la att ar- , betsamhet, sparsamhet och förnöj- . samhet är utmärkande drag hos . befolkningen. Så magra som hem- : manen är i dessa socknar, är man . absolut tvingad till att leva spar- : samt, motiverar H påståendet, Här . skulle således dej gamla halländska : ordstävet ”de finns inte sämre gni- re än den som .inget har” vara » träffande, 1 Frillesås är lantbruket -ibäst, skriver H.. Där får bonden .Junder medelgoda skördeår 4:e, eller 5:e. kornet, men i de båda andra. socknarna. torde 4:e kornet. vara !svårt att få. . Det måste vara så mycket svå- rare att dra sig fram på dessa sva- ga jordbruk , som folket i .dessa + skriver H, Jungfrufäg- ringen -— i de fall där den finns — lämnar, dem snart. Orsaken är tidiga giftermål och för tungt ar- bete. Kvinnfolken är nämligen sina mäns- trogna följeslagare i nästan allt" :utomhusarhbete, - H- skriver: ee detta "trälsamma Vif beröfvar dem. tidigt all. qvinlighet och för- länar dem en karlavulenhet i skick och utseende, som bjärtare fram- ätinvarne narna, men det är väl troligt att han hämtat en stor del av materia- let där. En annan del kan ban möj- ligtvis ha hämtat! Örkenbygd "Radiostorm - kan väntas STOCKHOLM (TT) eo rades . på d första delen av hans bok ' handlar ju om ”Örkenfolker", Det. är väl ganska troligt att Herman Hofberg har fel i ett och annat i det han skriver om ”knif. vahäringarne” och deras liv och 1e- Verne, . men -hans' lilla : skrift — Uppsala Jonosfär-observatorium, Norrsken väntas över stora delar av landet. Radiostationen I Enkö= Ping märkte På onsdagen 'ytterst — :;: obetydliga gar, > LL 0. jordmagnetiska störnih- träder här än på de flesta" andra ”Några drag-ur det forna skogs- nn ! ställen” so co som Civ oc. i byggarlifvet i Heland” > hör än- | > : sy 1. uppehåller > sig länge vid! då till de' mest intressanta 1800- | längtan, som bäst kan uttryckas ”knifyahäri nes” vidskerli alot ga med grekernas i och skrockfullhet. Orsaken var en- ligt H, avskildheten från ”den öf- riga verlden”, och denna avskildhet hade i sin tur orsak i de dåliga 'vä- garna och var därför värre i Gäl | linge och Idala än i Frillesås, Go- da vägar är ett huvudvillkor; för. lysni idande, k in berättaren vidare. Förr spann man linnegarn och sålde detta med nå- gon. liten vinst till väverierna i det angränsande Marks härad, men !sedan fabrikerna kom till tog det slut. med denna, biförtjänst.. Förr :var det också brukligt att .de unga bondsönerna i dessa socknar varje höst gjorde en ”utvandring”, exem- pelvis till Skåne, för . att: arbeta med tröskningen,. men ' efter till- komsten: av de första tröskverken tog det slut" också med de biför- Enklaste kost och hårt arbete " » Det." torde "inte finnas > många socknar i vårt land, vars befolk- ning kan mäta sig med -”knifva- häringarne”; i. försakelsens svåra konst, heter det vidare, ;Atmins- tone förr i tiden (från 1880 räk- nat) hände :det ofta, att: bonden från Gällinge eller Idala gjorde. den fem mil långa resan till Gö- teborg för att sälja ett lass ”stäfver eller garfvarebark”. Hans matsäck bestod då bara av ett par kakor korn= eller : havrebröd. . Men vid rastställena ” mjölkade han » sina kor och drack mjölken, ty oftast saknade han oxar och måste an- vända korna som dragare. Kosthål- let'i hemmet var lika enkelt, In- mundigandet av stora matportio- ner samt täta måltider fick ersätta vad som fattades i kostens nä- ringsvärde. Maten bestod av korn- bröd, välling, gröt med dopp eller sur mjölk, rovor, potatis, sill ström- "ming och någon gång i helgdags- lag en bit fläsk eller kött. I sam- manhanget för H fram ett något motsägande påstående; att det enk- la kosthålet; inte helt; fick tillskri- vas. armodet;,' det .”var, till god. del gammal sed, och man tyckte;' att hvad far och farfar, fått hjelpa, sig pplysning: H med samma : rörande: snusför- nuftighet, som Bondeson låter .5a-. lig Dumbom skolmästare Chron- schough prestera, , rik ms ss Dessa socknars ”avskildhet” gör innebyggarna benägna till fallen- het för vidskepelse och skrock, me- nar H, som "dock insinuerar att det var värre med dessa saker i tiden före hans skildring än under de år han var sommargäst i dessa byg- der, Man tog skrock och vidskep- lighet till ”hjälp”. vid sjukdomari såväl vid jakt och fiske, då man ville skaffa sig ”häll” (lycka). Man hängav sig åt signerier och läsnin- gar och H menar sig också ha fun- nit spår till ”vidskepelse af gröfre art, 'och "rent hedniska bråk”, som varit allmänna i dessa socknar nå- gon gång långt tidigare, Hans ar- gumentering är rätt märklig och han breder ut den över cirka fem sidor, men vi skall inte referera den särskilt ingående. Nämnas kan exempelvis; att han berättar om den gamla föreställningen, att om en. barnsängskvinna , tre.: gånger kröp genom: den' fosterhinna som en gång omgivit ett föl, så skulle hon föda utan plågor. Men:' barnet fick umgälla vad modern gjort. Det blev en varulv om det blev en pojke och en mara om det blev en flicka, Han berättar också om den gamla seden att ”gå årsgång”, men tillägger. försiktigtvis att han inte bestämt ville påstå att sådan års- gång skett just i'de tre socknar han berättar om; Men att man for- domdags gick årsgång ”i norra Hal- lands skogsbygder”, vågar han på- stå med säkerhet...” > se Felet med Hofbergs påpekanden om vidskepligheten etc är, att han rätt kraftigt tycks vilja insinuera att den'”var något utmärkande just för dessa socknar — de ”avskilda”. | traditionsrika Lundastiftet, -- = 5 na från vårt land- skap, ” ” NA vet . N "to Jem . CP "> Religiös litteratur "> ' Nils Bolander: ' Herdabrev till Lunds stitt Sedan nu Nils Bolander vigs till biskop i Lunds "stift, har han 'på sedvanligt sätt utsänt sitt herda- brev. Redan i början "ber han att få göra detta på sitt eget sätt, Och visst kan man säga, att detta her- dabrev är bra litet likt det vi-sett 1 -den vägen förut., Själva inne- hållet "är " väl./intet märkvärdigt, men det märkvärdiga är ändå det, aft'han kan säga saker på ett så- dant sätt och med sådana. ord, att man måste komma ihåg det. Qt ;: Bolander har, ehuru nu sextio- årig, gått från den ena befattnin- gen till den andra, Från Hedemora till "Stockholm, Till Lund som dom- prost. och nu som biskop över det 1 Ehuru: Bolander i detta förstå avsnitt .i sitt brev talar gripande ord om .sina biskopar och. inte minst biskop Billing i Västerås, torde intet så fästa sig i ens minne som "dikten till mor." Och detta kanske. redan nu skall sägas, att hela brevet bär spår av att det är en diktargestalt av stora mått, som nu. sitter. på Lunds -biskopsstol.' Nästan ' varje avdelning innehåller, en eller flera dikter.-; ' lata TATT FÅ VARA: PRÄST, det är Bolanders kungstema, Allt som sä- ges i detta brev är variationer, på detta tema. sis ris ågeno on. vo - Ehuru' Bolander ' bättre än' de från detta. Men det är inte hugget i luften, då "han uttalar sig' med stor frimodighet om kyrkans fram- tidsutsikter.- Så "här skriver han: Varför "trängs". människorna: i 100.000-tal i' våra tempel på kyrko- årets första söndag, då det jublas Hosianna - och sjunges '”Bereden väg för Herran” om inte en mer eller : mindre latent: Gudslängtan ord i evangeliet; "Vi skulle vilja se Jesus", .. : eltet ' Nutida bedömare av ge, liv och arbete frågar ofta efter var ungdomen håller til » det är av dem man väntar: den stora insat= sen. Bolander drar en lans för de ” still och menar, att. de små schaleltgummorna med sin re» gelbundna kyrkogång och sina för= böner är "en icke oväsentlig tillgång: "Jag mötte dem uppe i Dalarna, välsignade i åminnelse, och de finns i Lunds stift. Jag har sett Simeons och Hannas andliga släktingar med knäppta . händer . över bibel och nötta postillor och . funnit dem söndag, efter söndag i fädernas bygdetempel, bibelkrists= na och psalmbokskristna, Kring de= + ras fårade "pannor har Jag ofta tyckt mig skymta strålglans av barnafrom förtröstan,” , i På -ett oefterhärmligt sätt be- skriver Bolander förkunnarens ;fi= ender,: Han kallar dem Pastor tri doktor Lagom och den tredje är herr Lagklok, som med sitt benhårda juristeri har en kuslig förmåga att frysa kristendomen till is och förvandla den till stelnad : I bokstavstro. . Ett mycket stort rum intager från gan: VARFÖR GAR INTE FOLK I KYRKAN? Härvid hänvisar Bo- kyrkans läs - | lander till en intervju med en del MM unga människor, Ur denna inter- ! vju fick man fram; de indelas i tre grupper. ; - . ' Den första gruppen består av dem, som skulle gå 1 kyrkan, .om man inte hade så mycket att an= märka > på . dé att svaren kun« ++ len. : Gudstjänsten är ligosv,., CN ” Den andra gruppen har' upp= hört på grund miljöns påverkan, andra kamrater eller dem därhem«. - flesta . skulle - kunnat : ge. en till- | ma... Sri a deres fredsställande analys av det nu- ; s sal nt . varande -andliga "läget, avstår han Den tredje gruppen: är. den ojämförligt minsta och består av "on dem, som är religiöst likgiltiga som påstår sig inte ha det minsta behov. av frälsning, vt MEDA Det skulle vara ytterst ligt om både präster och lekfolk N toge sig före att grundligt studera +” hela detta ; brev och fråga inte, minst; Varför. går inte jag i kyrkan? ; : de, stel och oj . av ' den omgivande : alltså hänsyn till. ' acfa tacknäm= denna. alsta - Ergardt Det var ju annars så, att övertron oroar" dem och jagar "dem dit, en : 2 rk oh 3 pe med, kunde gå, an åt, barn och /|var allmän'hos allmogen f forna - CENTRUM, Laholm, fattning deltagit men. det övervägen nu att i näset reg barnbarn” 2. nin oo dagar, både i vårt Land, och ånnor " . 2 FA 7 »| i : ingar lp rinte givit något s | klädedräkt | städes. Li "ger: ger tisdag 'och onsdag ”Spionerna spaningsstyrkor. Nattens spaningaj År gr | |. Enkelhet I fråga, om d exempel på den saken. Hof. Vi i: dag) or iakttogs också i dessa bygder. Alla | me pel på H med Curd Jargens, Vera Clouzot helst resultat. (Växjö - kläder förfärdigades h i. går- | berg nämner märkligt nog bara en be a so änlkas Ia nl Skådest ar Nn den "Under hösten och. vintern enda (HylténCavallius) av de för- pr liga som tänkas kan! d - 4 + Ynder. . Nr iden skri : > Maa H ' na överbjuder varann i kuslig | spanns lin- och ullgarnet, vilket fattare, som den J den tiden skri LE ; NN si Sond : brio", skrev St, T. gantes på ar våren Snar vit om dessa företeelser. PA sger I ?Allisedan. 1951 har varje. år ett |int$ är avklarade. Många berg. ; es nn ärdig ader. framät somma- vo RR Ne et + stort antal svenska ungdomar styrt | bönder 7 skänker, också. 1» dag - Hasslövs bio ren. : Någon speciell - sockendräkt Isländska inslag i språket... ;. |Kosan till Österrike — närmare be- | den käcka, svenska ungdomen sina j Ber onsdag kväll "Gårdarna hade man inte...Under. sommar- |" av si ä tt | stämt Tyrolen — för att där vara | tankar då de tack vare. dem: och , ' runt ejön” — den kända svenska halvåret gick. karlarna under kno- | I slutet av sin bok ägnar H e landets invånare" b ehjälpliga, med | deras utländska kamrater fått sin: filmen efter Birgit Snar roman. get. hemma på gården klädda i|tiotal sidor. åt. det halländska att utföra 'en rad art gifter, | isolering från bebyggda trakter hävd : En film som hel ängslar publt- kortbyxor och väst av sämskskinn, |landsmålet.. Det är, en ganska in- ARD . i utförd. enom bl 'a' anläggande Rv vägér : ken. I rollerna Margit Carlquist, de hade träskor och gick barben- itressant. utläggning, vari H bla SEA fan na "den acbete aller rent av' fått. skörden bärgad ' George Fant och Ingemar Tar ta och i skjortärmarna. Till helg- | påvisar inte bara att det halländs- exempel förskora 1056 ålen lundar ogynnsamma väderleksföre Samma mee oatt bed dagsbruk' hade de. kläder av blå|ka. idiomet har ett mycket starkt insats som fö Fi och | hållanden av svenska flickor.,' > dag Kväll samt i fyr ” : valmar eller hemvävt fyrskäftes-linslag av. danska ord, utan. också, starka armar fordrades för att | --Men” ännu. återstår. en rad” . | Knäreds Biograf - tyg.. Fruntimmersdräkten var. allt [att: en mängd isländska Hd (åtr röja och återuppbygga." Eller 1957, | betsuppgifter, och. under: somma«s' Senna färg så venaka rada den 27 eger VE tee änder g det .hal- då flyktingströmmen vällde inöver ren kommer ånyo om ll Tyrolen n succéfilmert i färg ”Sommarnöje En enda prydnad indes, nämti= | te : ålet. Han . skriver | landets grätiser och arb il fter | att. vara välko rc a sökes” med Eva Dahlbeck. Gun. gen ett litet hjärtformigt ”löffäste” |ländska landsmålet;.. Han skriver | lar frivillig basis ' hopades i flyk-|för att sysselsättas i flyktingläger, - | nar Björnstrand 1 huvudrollerna. av silver, med hängande, ”skålar” linte att språkuppteckningarna sär in lägren —; uppgifter" som. ännu | barnkolonier, lanthushåll m m; Såe > . Ett lyckokast, märkligt i svensk eller ”löf”, Med dessa spännen hölls [skilt gäller de tre ”avskilda” sock= tinglägren — uppgifte Janda skall manliga deltagare Ingäte +. ” filmproduktion, . sl , . . ns 27 halsduken ' samman över bröstet. - IEA : > |tas 1. arbete, med -röjningsarbet . : el da . . ' Sn a Kvinnorna ägnade här som annor-| Lattl i Na ken st 2 Vent un [vid det nybygge FJ ansbrudl fom - ” | . i . - stin e.o >] städes "i forna tider” de flesta toa- . oe k ap. — sedan det i vår har invi; : Ränneslö - Enligt officiella uppgifter var traktorbestån= + > "| ske "i forna ta hårapptäggnin: | —LyfiSs Pasternakprotest 255 bli en boning för ungersk ungdom, >, ” R unne slov det den 31/12 19573 = 000 oc ”e . | gen, men dessa besvär hörde in- [feg aan vn : - som måst Jämna altt hemland än bota ole ent . POR vo dte till den tid då H gjorde sina . i 5 hus har £ ö tillkommit mi istån Bussresa till Malmö stadsteater i f 5 4 160 '"" "| uppteckningar i dessa socknar, ty då | | +. & från Rädda: barnen i Sverige. söndagen den 1 mars : o mr . Lå le redan bruket av mössorna el- Kvinnliga deltagare skall placeras anordnas "= s'm. EK had nn Så g äv Ränneslövs SLU-avdelning. Se an sme | «> | ler ”hilkorna”. kommit ur modet |] ..,; delg i barnkolonien Schlatt - bero i närmare annons! : et Närmaste märke 33 292 och ' fruntimren använde i stället! | "7 sa Tyrolen, dels ”. i > 1500-talsslottet- + na « =». JUJA ere ; VA "på gränsen till Italien. + ;,' : end - pons n nekel huvudduk. . : na Lengberg på gränsen na - Doktor Arborelius föreläser : MET a Re as " Vid 'den tid då H gjorde sina +: Ryske nobelpristagaren I »- Vidare återfinnes Moärdsarboted | ' 1 Ränneslöv, ; ” so se rt avaLe i "i de ”avskilda” [lö manar Ba k har uppgifterna såväl trädgårdsarbeten . eo välbost Apr Ur . - . N nn uppteckningar "i de ”avsl SD! Boris ar. ppgl ; ret st on dem som med. doktor Reyistreringarna av nya traktorer 1.0 m. socknarna," aktades .. kvi "Skrivit én dd kallad "Nobel Nv som ärbete I storhushötl. nn re ins Arborellis, Halmstad, kom- 30/11 1958 framgår av nedanstående siffror: - ”hårprydnad” inte högt ens av dem ||." skrivit en dikt kallad S lena tekvengar jämte + Måns fä z sön Mn rr 4 kra- ce” h tt håller deltagarna fickpengar j mer 'att hålla i Ränneslövs folk- . Me ts Rs «| själva. ”Kringvandrande schag ha. ; priset”, 'I denna ger han u fri kost och logi samt dessutom skola: tisdag kväll. Doktor Arbor . VOLYO ers 4.544 s re under chinjongens Håcvar k 2 > tryck för sin sorg över den am sto a. chansen att till ans - reliug kommer 1 sitt föredrag a! SL JO or re ER . de i denna trakt en god marl Nn . 3 on . sto från en rad andra nan tala om prob'emet med fetma. oe a : i ons] och kunde köpa de vackraste hår=|| . isolering han råkat ut för som". 7 med ungdom från en ätt äl as Få Närmaste märke. z - 2. 1 21 rss | flätor för några skilling eller ett = följd äv utgåvan Sutomlands . Honer få lära psterrikarnas säl : : . > st] brokig tygstycke. Därför hände det |] , följd. av. utgav PES leva, sl. et ana dintstreras KE M vo .- ”- : 65 ibland, att:när- bonden kom hem || av hans roman ”Dr Zjivago”s : Arbetslägren, . som U Tredje närke mm ss ft a 9 Sa ra arbetet fann han. sin hustru : d PR å av Landespegierung. Tirols rd sot : re . »” : till. oigenkänligz : 2 elt djur bak 'stlängse! . domssektion, anordnas 4 samråd 2 ev on och : skalperad ända til sg Jag är ensam som i; : S , AN itté for SS Fjärde märke = ase. Food het”.sEn, ung bonde berättade för |] " Ingenstans finns människor frihet eller ljus, med ; Coordination -Committé. AM i NN , - . . a dag kom kem, |! ' : bakom mig' hörs förfölje sens gny fl Work Camps hos Jnesco, C 1 > d - Femte märk e + Ny 495 D H, att då han om AE Om TEN !och jag kommer inle utt ige den svenaka avdelningen Fe i id oa .s p NL ARE Me . : ”krämare” i hustruns nyss HN så tnera änd, i het med vad som varit = ; : en ”krämare” just ner hus Mörk skog vid insjöns, strand, I nen år. - personalchefen : . : arta te - , - ' ”knifvahäringe: a I ” här är jag avskuren från allt. —. ; andr : : Förtroendet för . BM: LÖ VOLVO SOX : maste tillhygge — som råkade vara |] ++; Vad omliden bär, är mig likgilligt, vilken fnmälan a Et gare | se ererade BM: a hackan han :nyss. kupat potatis : OR fe c ställas före 1 april. Förfoppningare. — växer. År 1957 lev pAröA än ör. v skojaren ett hugg ; d ont har jag gjork na är att lika många villiga ; dö > fler nya traktorer än närmaste märke, För. medi ra. ”så att dessa fingo] =, . I « Jag, mördare och brottsling, + ! + i. skall finnas till hands sommaren . dz .. att en flock på åtminstone . ånget ökar. Fram till 30 november 1958 =. över fingr allvarsam skråma” Sig || -'. "> tom tvungit' hela världen alt skrika 1959 som sommaren 1958. Österrike - C0 25 bofinkar höl.till på den sol. | >> SprÅ SM «VOLVO levererat. 1143 fler nya en san M Araft och androm till över mitt lands skönhet? +.” : och Tyrolen hälsar de Mrs Sm Od. ch rätt väl”skyddade| .' har BM"V( än lt så många som, warnagelse. feet frefeh sadörerna hjärtligt 5 år. gassiga 0 . er än dubbelt så [A fernagelesi ov 0 RA d än sker, är Jag-nåte oraven . med ung menas åldern 16— slänten mellan tegelbruket och traktorer — m sög da LR ta slit och släp förstörde ..- vad än skor, är Jag näe, foten Mr Så nog kör det bli gott om hjälp. ”Tegelbruksvägen. «etc... - närmaste märke, =>, - ENE ren I Slit och släp förstörde... ne mör de gödas anda KE 0 dl a og bör det Då internationell - NH ett mycket säkert, vårtec- a i : er ER MUNKTELL ol , kvinnostörhefen I dessa "> "skall segra över ondska och skam. s jälpverksamhet. or Få ; oe kär spelade | - Mg - nligtvis var kvinnorna . > . vi : ONE ST . he Nm mesemäsen | VOLVO: BOLIND NECTELL I vängivis var'kvinnoma i dessaft > — : . - selen M ; inte att räkna som någrs do FORA kula ute på Tosenvägen.. cd IM 5 -—— | socknar inte att räkna son TE — | , De LS ss att ratiktavlan med ”det 7 Återsörsöl a a a ee TS - - 7 . sr : hosted | - av j ten av re. z va” na ert en ek NG böe Mesa . sa . 3 <> sme Mlaa 'atrukna P-et” 1 närhe ia ot fö n ; . : MÄN oa NN : . dnin 4 . rg lutado oreni a os NN : la : : (IG et Co fögn på Laholme fot wil Vallberga Lantmanna g 0 a Hännins-kan inte gärna vara:utan Laholms RT TYS JANNE nt sa rk I helgen? - MO fa 0 Fek s200 växel fara En $ dhallänning :kan inte gärna Vara:fögö Ma anv os Ner känt slg så stark I helgen? 4 di ta ÖR des KORKAEEN : ochi . y plass ke ov fö ON ert se AG se OA NN > pored det var ee na glor] Laholmsortens Lantmannaförening : I oh PA a non, att de första stararna'gjor-] un "vc fel, 25 och 4250 00 las ÖA mott ee MT Mt de Lzholm den äran. ” es " Eee ma Mö : Mens : - a , - - kola Lo et 1 4 Så lat Net vo 2A VA oo or M - s ör . i , . , . ; rask ; i : , - I 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.