LONDON (Press) sä "Det idealiska kommuntst- samhället tänker, Mao som be” kommuner, : där ' allting skall - vara gemensamt för" medbor- garna. Hur ser det då ut i ett, T sådant mönstersamhälle? En - i viss ' 'uppfaftning härom, får. man” av en "skildring, "som en " framstående indier, dr' Chand- rasckar "lämnat '”The” New . Statesman”, ' Dr Chandresekar” har besökt den första storkom-" " munen och har haft dess ledar "Fe Som ticeron, ' -- + Kommunen” som "bär namnet >. Chill Yin, ligger i provinsen Ho- a » han. Den kom till genom ett de- ' kret av den 20 juli: 1958 i syfte att vara en förebild och ett möns- "ter" för denna kommande samhälls- form Kommunen omfattar 68 By- » Inte endast jorden, husen och srcdskopen utan också de fattiga . möblerna och det enkla husgerå-. "det ägs :av komfåinen, som också äger och driver de få hantverks- företag som" finns inom: .dess grän” säs [228 "offentliga matsalar. Kom muneh > "har 133. barnkrubbor, där ;' bårnen' tas .om hand när de blir » En vecka gamla och får stanna till fyra års ålder! Barn "mellan fyra "och 'sex år 'uppföstras i barnträd- fa gårdar: Därpå börjar skolgången som skall pågå till 16-årsåldern, De et söm! "visär särskilda anlag ” eller Mnärkbar ”entusiasm för. kommunis- nen” placeras Få speciella kommu- nistskolor, 'där de får teoretisk el- "ler "teknisk utbildning. Fö; "de. Bj ka finns det två sjukhus, » Hela den vuxna" befolkningen måste: naturligtvis arbeta, . Den ”är |. indelad 1. 148 arbetsgrupper. som i Ny I gift: odling & av. ris, , grönsaker eller ” bömull;” arbete "i 'skrädderi= och skomakeriverkstäder, sl "skolor, : sjukhus osv Då. alla hus tillhör "kommunen finns det inga” tomma lägenheter] Barhen vistas på” barn= . krubbor och. i barnträdgårdar oci dömshe år- | nnor-av-högtalate, som skräller på byarnas gator. Efter utpurrnin- , gen vidtar en halvtimmes gymnas- > tik i fria luften och därefter går al- » la till sina" matställen för att inta "> Mörgonmålet, Sedan vidtar arbetet, som är anpassat efter vars. och ens] « förmåga och" krafter, ;Man'- och Kustru, föräldrar och barn behöver "inte arbeta tillskmmans. Vid mid- . dagstidén s&mlas man igen på mat- . stället och "Utspisas med Tis, kål; po- |. tatis'öch ibland litet kött.-Så mar- scherar man till arbetet igen. =: & : Kvällen får inte tillbringas hur "som helst. Alla måste vara med på : de olika möten som, anordnas. Där får: de- höra - - radioföredrag-- eHer:|- > lyssna till någon kamrat;' som lä. ser artiklar ur den-kommunistiska | ' pressen. Man visar också film och Ber ett eller annat skådespel, «: -- När dennä "underhållning lut é dtar det egentliga partimötet, Vid "detta väntar: man att alla; meds Borgare skall" ägna sig åt: självkri- Aik. En' efter én'står upp och :er- känner ' sina” brister .'och misstag . men glömmer inte att också kritise- . ra kamraterna, 'Så- avges det hög? tidliga löften. om” att .man skall öka rien och I vara med om att . Formosa, Ock. när det er drar man sig ”tillba- - ka för att njäta anbefalld. åtta timz mars sömn, ' : : «0 Det är tydligt att F- inte blir mycken tid- över till familjeliv. Mödrarna har döck rätt att besöka Alla är: fritt och lika, : privatliv” '" kant skapa i Kina genom 'stor- , S,. var och en "har sin särskilda upp-=;[. h kör: för. Spårvägens" personaltidning bannlyst ! "sr varmbad årligen, av kläder och 16. fritt elektriskt ljus. Det var med en viss stolthet, som" kommunens ' ledare räknade upp alla dessa 16 förnämliga rät- tigheter och han tillade: ”Vad kan "de önska sig mera?” Dr Chandre- sekar kom inte med några invänd- ningar men frågade dock om man kunde få några cigarretter Kom- munchefen svarade att man inte att även om man eliminerat beho- vet av pengar, man dock infört ett system : med uppmuntringar, som skulle göra det möjligt för kom- munens medleminar att tjäna mel- lan 1. och 5 yuan i månaden, En yuan har en köpkraft, som motsva- rar ungefär kr 1:15 i svenskt mynt. Men då skall vederbörande visa verklig" duglighet och bidraga till nya tekniska framsteg. » Det förefaller ' dr Chandresekar att. människorna "i detta samhälle lever ett liv, som kan jämföras med det djuren i en zoologisk trädgård för, Den skillnaden finns dock att djuren inte har något hårt arbete att utföra och att de dessutom slip- per åhöra: radiopropaganda. Det mest bedrövliga med detta liv, som 'Mao vill införa i denna jättestat, är väl, menar dr Chandresekar bristen på lugn och ro och saknaden av en enda liten plats dit man kan dra sig tillbaka och vara för sig själv. >.. - C, Pen Ny riksdagsinan” H STOCKHOLM (TT); Till: ny. socialdemokratiske Iedamot av. första kammaren « efter : avlidne Gunnar Andersson i Gustavsberg har vid ny” såräåmanräkning på länssty- 15. fri reparation tänkt på denna fråga och tillade, ”Operation 18” — — Fryshus. räddade is isblocket : Första etappen av ”Opera : tion. Is”, :den kanske märkli gaste ft å -Med 'en helikopter fördes isen i mindre block från Svartisens a fökel till närmaste . landsväg i Mo i Rana, Jren till Mo 4 Rana! Det blev or- dentligt varmt, solen ”gassade och t som. t gjorts, är genomförd, Med he”. . likopter, har det isblock, 'som : så. småningom ' skall : hamna . i Lambaréné vid Ekvatorn, förts ' från Svartisens jökel i Norge Il. fandsvägen i Moi Rana, , Där:lastas det på söndag morgon på den Scania: som. skall föra bloc- ket 'vidar& söderut: genom "Europa; genom" Saharas öken ock! genom Ekvatorialafrikas dj relsen : i > Uppsala ; utsetts Sture Palm, Söllentuna, bo r-Palrå är född 1913, Han var redak: 1944-49 och ' 1 partiombudsman så Stockholms län "194755," Efter att under ett par år ha medarbetat i ;) Morgon-tidningen inträdde: han, hös- Ten 1958 . söm - facklig reporter i Stöckhölms-tidningen. wN Myntverket fick i i fredagens kon- selj det begärda bemyndigandet att prägla och släppa ut ett jubileums- mynt på 5 kr till 150-årsminnet av 'regeringsformens antagande den 6 juni 1809. Det får en inskrift .som erinrar om den historiska tilldragel- |P första» äventyret. på. dénfmer än 10.000: km långa vägen från Pol- girkeln' till Ekvatorn, Ur den mång- tusenåriga, jökelisen' skars' blocket med" motorsåg ut:i mindre bitar |: av; Anton ,' Svartisdal,'. närmaste granne , till" Svartisen och dagen till. ärå .skrudad i färgrik . same: dräkt,” Att det blev is av fin kva- litet kontrollerade den norske gla- ciärexperten: Olav Liestöl. I rykan- dé - snöstorm ””förslade så -heliköp- tern" de 'små 'isblocken ' ned till landsvägen 'i 'Mo i Rana, där de skulle frysas, samman till ett enda, 3 ton tungt block. Nöt H Meh då kom våren... Att det 'skulle' vara "någon: nsk för att isblocket skulle” smälta vid Polcirkeln vardet is in- sen och präglas i VE exemplar. gen som 'trodde. Men då kom: vå- Var tredje person som byter plats 'sammia "eller; lägre. Jörn i den nya” " anställningen. Särskilt bland ligt att'en ny. plats inte medför någon löneökning. Även 'en över- raskande, stor del 25-åringar byter arbete utan att få det bättre. Un- gefär en femtedel gör det t om mot sämre betalning. Bland 35-årin- garna är det däremot nästan tre fjärdedelar som får en högre lön i det nya arbetet. - Till detta "resultat, som redovisas 1 ..1958 års 'verksamhetsberättelse från Industriens Utredni; pergoner i 45-årsåldern är det van- |; medelbart sina piiser efter en löneökning. - Ofta « beror. . detta i Helikoptertrönsporten blev! dett |; ..jgen i. kaffehamnen Santos har nu -| utan ljus, telefon-och; dricksvatten. ”Inya-rfegn skall vålla ytterligare över- visade upp mot 10 plusgrader, Det slogs larm och i all: hast placerades isblocket i ett fryshus för 'att behålla sin ur- sprungliga temperatur tills det blir dags för! ilastning. ; Då " placeras "blocket. i en låda med 25—30 tm. tjock glasullsisole- ring och då :skall inte ens Afrikas brännheta : sol kunna smälta . ner isen," glasullsrepresen- tantern > Vid ilastningen Kommer isbloe- ket-att kontrollvägas. Frågan är: Hur mycket kommer blocket att minska i vikt tills nästa vägning, som sker d Ekvatorn? ning av utmätt egendom. : " Motionen av hit Nilsson I Lönss boda och Henning Carlsson. i Hus- kvarna (fp) ' om slopande av före- skriften i utsö] att exe- .|kan inte stanna förrän efter en av- > | finner sig i vägen. Lok- och konduk« SJ-män får vara ”renslakta re” o . - på Narviksbanan. STOCKHOLM (Press). Kombinationen renar--järnväg ut; gör i övre Norrland eu långt svårare problem än vad befolkningen längre söderut i vårt land bar klart för sig, De stora förvinter- och vårvanidrin- garna korsar järnvägen på många platser, och på linjer med tung tra- fik, speciellt malmbanan, kan, det i olyckliga fall bli fråga om rena massakern, "eftersom renarna oftast inte har förstånd att lämna banval. len då tåg kommer, berättar SJ-nytt, som erinrar om det särskilt svåra året 1955 då det på vintern dödades 2.669 renar-inom SJ:s femte distrikt Den gången fick SJ i ersättningar Punga ut med 251.997 kr. I fjol utbe- talades 184.419 kr för 1541 renar, som påkörts av tåg. : Ett 'malmtåg med över 3.000 tons vikt och med en fart av 50 km/tim sevärd sträcka, vilket betyder ska- dor eller döden för de djur som be- törspersonalen har ingen avunds- värd uppgift när det sedan gäller att ta fast eller avliva skadade renar. - Avskurna renöron lir - identifleringsbevis . ” Renägarna spåras upp genom , att renöronen skärs av och sänds till närmaste lappordningsman, som identifierar dem med hjälp av ren- märkesregistret. ' I allmänhet ligger | ersättningen på 2 kr för en honren, | 10 kr för en”hanren, 35 kr för års- kalv och cirka 200 kr för en körren, Utbetalningarna sker numera från distriktskassan; Tidigare ' var. det stinsarna .på' de större stalionerna, som — betalade : ut .” ersättningarna efter. attest av. vederbörande ' ban- mästare. Stinsen 'kunde-då också ha ett försvarligt antal" renöron att för-' vara, uppträdda på snören. Lukten av renöronen blev högst pikant fram på sommaren! Hur minska antalet För att få ner antalet överkörnin-, rats, men någon verklig lösning av problemet har man inte kommit fram till då det är så många faktorer som spelar in: betets beskaffenhet, snö- täckets djup, Tenvallningens intensi-' tet, trafiktypen på järnvägen, ja, till och med lokförarnas erfarenhet.; SJ-männen 'står alltså” ofta inför den trista nödvändigheten att behöva; avliva skadade djur. Det har före- kommit många. diskussioner "om de. det enda Organ som ännu inte har kunnat avlockas alla heter. bota betydligt bättre än för bara ett par gar har en mängd åtgärder diskute-|' Bristsjukdom i i hjärnan ; Orsakar sinnessjukdom? BERLIN i Iebr. ; Hjärnan är för läkar dess hjälp lärd 7 bota de e man ag visser) igen sina hemlig- Visserligen kan läkarna i dag en hjärnhinneinflammation decennier sedan, mer ännu är hjärnan till stora delsr en vit fläck på läkarvetenskapens karta över den mänskliga organismen, Nu har I alla fall en viktig upptäckt gjorts: en forskare vid Harward-universi- tetet i USA anser sig ha klarlagt Ani till För att man skall kunna bota en sjukdom krävs att man känner dess orsak, Men hur skulle man kunna undersöka . ex människas andliga liv, hennes själ, som 1 alla fall är någonting abstrakt, Det finns en del ämnen -— opium exempelvis — Då” & dX estrar vare Kd IPare Ore sak är en srälsig konfliktsitua= tion. Men vid äkta sinnessjukdomar nåddes inga resultat ens med " Därför gick Törskalngarna efter sinnessjukdarnarnas orsak vidare, ' Särskilt amerikanska läkare in. tresserade sig Bvligt för årbetet. Och nu tycks en första framging - ha noterats. Dr Bogoch vid Har= vard-universitetet upptäckte att det råder brist 'på nBeuraminsyra I den vätska som finns I håligheter i hjärnan, Neuraminsyrans funktion är visserligen ännu inte fullt klar= ” lagd, men dr Bogoch anser alg ha bevis för att det är brist på denna organiska syrå som förorsakar gin= nessjukdom, som förä själsför- mögenheter så att hennes beteen- de faller utanför ramen för vad vi vill kalla normalt, Det förhållandet fick tyska psykiatriker att fastslå: sinnessjukdomar utlösas av ämnen som 1 alltför. stor mängd samlas I hjärnan... Vad de då tänkte På var kanske inte precis opium men 1 alla fall gifter” med Nknande .egenska= per. Men trots allt finare och allt me- är att det också Noa friska barn under de första leva, nadsåren råder "brist" på neura« Minsyra, på samma sätt som hos sinnessjuka, Den amerikanske läs karen anser att detta faktum är ett bevis för att sinnessjukdom helt enkelt är en ”mognadsstörning". i hjärnan, . Mycket i den kinnessjukes betös ende bär ju också starkt "barnstl«' ga” drag, Det skulle alltså vara ra k toder lyckades de inte finna något sådant ä ämne. > "När denna teori inte leåde nål gonstans öppnades vägen för ett annat betraktelsesätt, som utgick av" att tillförseln av neuraminsyra minskats eller tops, pats. Nu är det knappast troligt att de Bogochs upptäckt amedelbart får inflytande på behandlingen av sin= från Si d Freud; Sh domar är sjukdomar i själen, ansåg han, . Så ” uppstod > psykoanalysen, själ, När psy ilyti kern väl hunnit göra sig hemma- stadd i patientens själ kunde han och patienten gemensamt genom- föra behandlingen. : Men inte heller den: freudska som skulle låta läkaren tränga ni Men det är Inga=' lunda oviktigt ått få bevis för att sjukdomar 1 själen har sitt ue sprung I kroppen, . ST, « Sune Karlsson "Fotnot: Att döma av namnet av«, ses en neiv-aminosyra. Amlnosy=' rorna utgör en grundval för orga= niskt "liv. Äggviteämnena ör upps'. byggda av en eller flera grupper läran var något Columbl ägg. Med aminosyror. ' Fullt” utbyggd fo innebära- ett ganska djupt Erepp i våra plånböcker, Det är därför in- te så underligt att vi lite till mans frågar oss varför inte all ”fanädvå " Svårt med sjukkassa för tandvård : Att gZ till "tandläkaren brukar Iktandvård. bättre . ar Rag Folktandvård bättre Renlng , — 1 Sverige har vi gått in för ett helt annat Bystem för att lösa den, . sociala tandvårdens "problem, + fd ård, 4 likhet med andra sjukdomar kom- Iiråpligaste” medlen för detta. Vapen-: d: kutiva auktioner för försäljning av utmätt gods: skall kungöras i kyr- ka bör inte leda till någon åtgärd, anser” första lagutskottet, Det syns uppenbart ” att publikati ti dragfordo- nen utrustas med ”opersonliga” vår pen. "Däremot anskaffade SJ en gång i tiden ett antal'slaktapparater, som dock inte kom till. nämnvärd an- vändning: lokpersonalen ansåg pik- derna" mom 'utsökningsrätten kom- det i fjol påbörjade stora” reform- arbetet på 'detta område, . Härige- nom . kommer motionens syfte att "Antalet dödsoffer för ö Sådana 'finns nu-på. lok och rälsbussar likson kni var och 'pannlampor, ' 'Sträckvak.: terna på de mest utsatta linjerna har ill. gevär, I mer in under den allmänna. sjuk= kassans ersättningar. Som det'nu är ersätts bara vissa: störte- 'opes rativa ingrepp, som utförs på : männå sjukhus, centraltandpolikli niker och vid tandläkarhög "vår « När det gäller, sjukkassetandvård är " den begränsad till. bara specioll tandvård, kommenterar medlcinal= rådet Arvid. Bernhard Maunshach på. medicinalstyrelsens tandvårds= byrå. Enligt gällånde: författning ' — Konjunkturerna. kr väl:såda- na, att iman. inte inom den 'när- maste tiden: vågar sig på att göra några starka ingrepp i den nuva- del A finns 'sedan några &r en bild] av en ren med de vitala punkterna k och" med. i; för avlivningen, . stigit till. nio. Nittiosex. hemlösa fa- miljer har fått tak över. huvudet på . |flygbasen utanför staden..." ” Staden ' Paraibuna ' uppges " vara Hälsovårdsmyndigheterna. ympar , in«- vånarria 'mot tyfus, Man' fruktar att svämningar :med 'stora "skador på kaffe- och sockerrörsplantagerna och Norges mejeriexpor "Trots" en fortlöpande nedgång |. i ' antalet '"mjölkkor har & Norges' mjölkproduktion . visat "en 'fortgå- ende stegring.” 1957 kunde Norge uppvisa en betydande” export av mejerivaror, "ca "7,3 miljoner kg smör samt nära 6,4 miljoner kg ost. störa ' risker för. boskapshjordarna, (TT—-Reuter) : : a H Italien och Västtyskland var de viktigaste avnämarna, "> = -| och att det ' dessutom blir att tandvård som utfördes av tand- läkare inte skulle: innefattas i för- rande fi och frågan har faktiskt inte allvarligt varit på tal i, på lång tid, kommenterar byråchef Folke Broberg på Riksförsäktings- anstalten. -Man anser. att det av ekonomiska skäl blir för. dyrbart vårt att administrera, lut SS 7 Lagen om. "allmänna . sjuk säk=- ringen. kom ' till 1946, men: trädde 'som bekant inte i kraft. förrän 1 januari 1955 och då i ganska. om- stuvad form, I det förslag som la= des fram i pröpositionen 1946 om allmän ' sjukförsäkring ”ansäg man Viss kritik framför- Fk på den a de be- finner' sig i. Företag som t ex säl- jer : på. exportmärknaderna : måste mer än andra ta hänsyn tll kon- kurrensen 'och har” därför mycket små möjligheter att höja sina pri- ser. Ett annat skäl till att man in- te vill ändra priserna är att kun- derna vant sig 'vid ett visst pris på produkten' och inte tycker om har / man kommit i en pågående ing ''om ' arbetskraftens " sina "barn i barnkrubt eller barnträdgårdarna.: Men ' de görs uppmärksamma på: att delta inte är 4 nödvändigt;: därför. att kommunen redan 'sörjt för "barnen på bästa -16 märkliga ”friketer” ' Medborgarna i' detta kommunis- tiska samhälle är tillförsäkrade 16 olika rättigheter,. De är 1 kläder .($om det döck brister en del med), "2. mät, 3. Bostad, 4, transport till arbetsplatse 5. 5 dagars ledighet / för mödrar' vid barnsbörd 'och en . ransbn söcker; 6. befrielse från ar- bete vid” sjukdom och ' fri: Täkar- »hjälp,' . ' försörjning" på 'ålderdo- "men; EM kostnadsfri begravning, 9. "fri skolgäng, 10: gratis uppfostran . H av barnen, 11. gratis ”rékreation, 12. eh Iiten: bröllopsgåva på bröllops- dagen med tillhörande gratismill- 9. I rit i några utvalda företag undef rörlighet. Genom att intervjua ett stort antal arbetare, tjänstemän och företagare i Norrköping söker in- stitutet ta reda på de förhållanden som 'påverkar människor vid deras flyttning mellan olika arbeten. In- tervjumaterialet är f n.under be- årbetning och ytterligare resultat beräknas bli framlagda senare i år. På arbetxmarknadens område har £ ö utredningen om vilka verknin- gar en avtalsmässig löneökning får i ett företag slutförts. + ==. a "Utredningen diskuterar inled- ningsvis. vilka teoretiska verknin- gar en löneökning bör ha, En jäm- ändringar alltför. ofta. ' Betydande lönestegringar leder dock till rela- tivt snabba prishöjningar från före- tagens sida. Samma .-tendens syns gälla sådana mindre lönestegringar som' medför att 'vinsten försvinner. I anslutning till institutets arbete om den: kommande utvecklingen är, en ' undersökning - rörande den europeiska marknadens struktur år 1975 under avslutande, Ett nytt pro- jekt på YIinstitutets program ' är vi- dare en utredning om företagsbe- skattningens "utformning. De första resultaten från den. s k. kapital- undersökningen - beräknas bli pu- blicerade den närmaste tiden. :.-> Här 'tas bl a upp. - frågån om igh att å till- förelse med hur ut vas efterkrigsåren visar emellertid, att verkligheten inte helt stämmer med teorin. De omedelbara reaktioner som tycks ' inträda i ett företag "dag, 13, för härklippning 12 gånger (om året, 1. 20 badbiljetjer. till Fålunda vara -betvälgt mindre om- räckligt stora "investeringar utan samtidig inflation eller förändring | av .valutåreserven. "Vidare: behand- organisationer kan tänkas: påverka som 'följd av .en. löneökning syns löneutvecklingen och "därmed kapi- croblemet, st 503. sa des från flera håll. . : i början”) på 50-talet” togs' spörs- målet: åter” upp. 1953 års "riksdag behandlade då ett, förslag — det som ” skulle införa. ersä specialtandvård. . Däremot ' "Iden vanliga konserverande tandbe- handlingen inte ersättas. "När sjukförsäkringen trädde i Allmän översyn kömmer att "man ing" för viss skulle nu > gäller ' et las hur arbetsmarknadens : starka |) .- BMr S ”Fenman, turkisk regeringsmedlem och | hus i. London”, nog bara i Menderes” närmaste man, förs här till sjuki ”JDet vore - en sköterska sedan det plan störtat som medförde de två. tur- kraft 1955 ,änsåg man "alltså inte tiden. mogen” ” att "lösa: frågan om ersättning för vanlig tandvård. Se- dan dess har"det båra gått fyra år och: läget har inte förändrats. Frågan om. en: allmän översyn av utgår nu bara för såda=" nå ingrepp som utförs på central«. ' tandpoliklinik — :en sådan finhe eller kommer 'att finnas 1 varje , ' län — vidare på allmänna sjukhus pch vid tandlökarhögskolorha, . H "Det rör sig därvId om viss. tand=- Och käkkirurgi, större ingrepp allt= Bå” som t ex svbrare (fanduttogning, vissa i förband . vid. käkfrakturer mm a Kisk sämre kvalité 4 Detta är ju 'en fnycket 'begrän='" sad form: av sjukkåsseersältning ' a för tandvård och någon annan finns . inte i Sverige. I &n del ahdra län= , der däremot, framför allt £ Tysk«- , ' and men även i Danmark, lir tand= vården inarbetad I sjukkasseväsen= det” i . mycket ; större omfattning. Emellertid har' man inte odelat gynnsamma erfarenheter , därifrån, Dels krävs en omfattande admini- strativ apparat, dels finns en viss risk att kvalitén kan bli lidande, « —I vårt land har vi 4. stället gått en annan väg och organiserat en folktandvård, där samtliga for- mer. äv tandvård. utförs och där = man fäster stor. vikt vid kvalitå till överkomligt pris (för barnen kostnadsfritt). På grund härav har vii Sverige knappast. behov 'av sjukkassetandvård i större omfatt=. ning än som nu finns. "> - 2022 En fullt utbyggd folktandvård är enligt'min mening nog en bätt> . re lösning på det här problemet, säger "medicihalrådet Maunsbach, För närvarande arbetar 1500 tand= läkare på 700 polikliniker inom Iktandvården, ' som ” ba hela l kommer [paturligtvis upp förr eller senare, menar byråchef. Broberg. Den står emellertid inte” för dörren.' Staten är ju just nu hårt engagerad med att lösa allmänna ensionsförsäk- Någon "frivillig. försäkringsform i detta sammanhang har inte disku- terats . och- byråchef "Broberg har svårt att tänka? sig en sådan ut formad i” praktiken. Det skulle bli erligen vågat experim Det vore nog de som har då- "I tiga tänder som gick in i den och minister ” | kiska rteger na. De var till med y några rådgivare på väg till London för att deltagi” i Cypern-kon- dmkom vid kopismer att ytterligare byggas yt « Sju gaslorer byggde kapell. 4 Vittsjö Skåne har sju pastorer. inom - Helgelseförbundet egenhän=- digt byggt ett kapell. De har själva utfört konstruktionsärbetet, murat, sniekfåt - och målat kapellet; sor nyligen invigdes. I knepiga fall har man fått fråga” fackkunskapen. Ibland . har man haft 14 timmars arbetsdag. Kostnaderna har genom den egna insatser nedbringats med . hela. arrangemanget bleve, säker- ligen också ganska dyrt. ferensen. Minst 10.2 -. 15.000 kr och klev äu 60.000 kr. TKIRSERIS SFFR IISNNSA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.