' -. lämnar tjänsten At BR VORE MANADE s > ÖN:R 46. ARG; 28.700 ex statsländerna hot mot: - Lugnt årsmöte med Walda More Do NA efter' ett. historiskt; år. | Ch = Allt fler väljer Laholms Tidn [+ Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm ." ONSDAGEN DEN 25 FEBRUARI 1959 0 ägghandeln «ct Nittio procent: av'”vår äggexport går på de” sö k.. -. Sexstatsländerna och därav tyskland, åttio procent enbart till 'Väst- Att det blir storå svårigheter inte bara för ägg- " exporten utan för all. vår export av jordbruksprodukter när . dessa länders tullunion kom mer att verka, säger sig självt. : Detta konstaterade direktör B er til Fl ygare i Svenska . Ägghandelsförbundet vid de n stämma, som'i går hölls i Vallberga med Vallberga Äggförsäljningsförening Walda, - Innan man kom till direktör Flygares föredrag hölls stäm- man, och denna gick -lugnt och > fridfullt till väga. Ordföranden Ragnar Christoffersson, ' Kärra- gård, ' hälsade - välkommen och utsågs att leda förhandlingarna. '- Han konstaterade, att det gångna året varit relativt gott för före- ningen och att invägningen ökat med c:a 50 ton. Många nya med- lemmar hade tillkommit. '1958 var ett märkesår, då Walda flyt- tat in i sin nya fastighet, vilken tillkommit . utan några ekono- "miska - bekymmer .. genom .” att "föreningen under årens lopp lagt undan, kapital, > . Dal ” Styrelseberättelsen,. som - tidi- gare utförligt ' varit återgiven "i Laholms Tidning, kom erade: av föreståndare Gunnar Johans- |. son, Han könstaterade, att. års omsättningen 'varit den" störstå'!i föreningens historia men att in- vägningen 1950 var 16 ton större än i fjol. Exakta kostnaden för]. det nya packeriet visste han" inte än men den kom inte att över- stiga beräknade 320.000 kr: Le- veransen av kvalitetsägg hade ökat, tydligen beroende på den särskilda kvalitetsbetalning; som Walda var först i landet att:in- "föra. SE - : ER -Alldeles enastående ansåg hr Johansson det faktum vara, att man under varje vecka hela fjolåret legat 15 öre över riks- noteringen, sk Ce : (Forts. & sid. 3) | och b > sa Vallberga-föreläsare ' ing - ortstidningen & se N Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson 4 iserna i öster - L3 25 öre, kanlör. oh ISOFFER 1. . vi meddelade redan i driftscentral i Laholm, som . " DAGENS FÖRSTA ISOFFER På den hala rikstvåan blev som . gårdagens tidning en rälsbil från SJ:s lade sig på sidan i Kövlinge. ” att säga: - ver j Mötet ; öppnades av ordföra [den Erik” Månsson på Bonnarp, som” fraryhöll. satt utsikterna teddé sig ganska "ljusa för: en rande jaktsä Det jakt- Provinsialläkaren i Båstads distrikt, doktor Ivar Ströbeck, Båstad, kommer att avgå med pension från sin tjänst den 1 ju- li i år. Doktor Ströbeck är född 1893 och har varit båstadbo se- dan 1944 efter att dessförinnan verkat som stadsläkare i La- holm under 16 år. bara viltet visade med undantag för fasanerra' en viss ökning. Rapphönskullarna | har ökat i antal och vinterna har varit skonsam ' mot dem: Hare före- kommer sporadiskt men finns på sina håll i ganska riklig mängd, och rådjuren omhuldas väl. Räkenskaperna godkändes. Till ordförande omvaldes enhälligt. Erik Månsson och även i övrigt blev det omval. Styrelseledamö- ter blev sålunda Johan Jönsson, Ebbarp, Per Andersson, Årna- berga, Hilding Jönsson, Ösarp, Julius Jönsson, Bonnarp, Tore Jönsson, Östorp och Sune Svens- son, Tjärby. Suppl. Hilding Lars- son, Skogaby, Gösta Jönsson, Restad och Gösta Broberg, Leje- by. Revisorer blev John Hen- riksson, Daggarp o. Åke Svens- son, Restad. Suppl. Karl Gustav Andersson, Tjärby. Ombud vid länsförbundsstämma blev Erik Månsson och Ernst Feltblad med ISOFFER 2 DACENB. ANDRA ISOFFER d & Ån å Hikatvåan hunnit smälta bort, men denna bil som startat I MolRana hade 18 med sig, och den fick inte kom förb! Laholm JA 13.05, DÅ ”Kråkgift och flerårskort, försvunna fasaner och modern . jordbruksdrift hörde till' diskussionsämnena vid det givande' " "årsmöte, som i går hölls på Stadshotellet med Norra Laga- . ortens jaktvårdsförening. Att det blev så mycket diskussioner ; berodde-till :stor, del: på att jaktvårdskonsulenten major C. - G. Modigh var med; och som vanligt 'hade han en hel del + K fi Å - 2; Jönsson 0 son som .suppl. > Frågan om -'Utläggande av ' [osforförgiftade ägg mot krå- korna" föranledde major Mo- digh till ett längre anförande vari han påpekade att det var en viktig fråga. Nu hade man någorlunda ”kråkrent” i Hal- land, medan . Bohuslän, ' där ' länsstyrelsen inte går med på ' användning av fosfor mot krå- ,:' -”nedlusat” - kor, var : alldeles med kråkor. Speciellt på Orust och i närheten av de stora konservfabrikerna. Om man skulle låta bli att lägga ut gift ett enda år ökades genast kråkstammen. | . Det hade sagts. en'gång, att kråkorna skulle vara "nyttiga, varje kråka äter upp utsäde motsvarande 20 kg säd. Det är sommarkråkorna, som skall hål- las efter och därför bör de för- giftade -äggen läggas, ut i april månad. Hr Modigh kom i detta sammanhang även in på de star- ka gifter, som användes i jord- bruket 'och den starka. och till synes oförklarliga decimeringen av fasanstammen. eh Hr "Birger Svensson i Ahla påpekade, att det inte: fanns så värst många kråkor i'hans trak- ter och att man inom jordbruket måste använda" gifter” fö "|hålla, ohyra” borta. Efter ytier- ligare , en del inlägg fick varje område : själv "besluta i frågan om: kråkgiftet. + > "60 a. sr Styrelsen hade föreslagit, att hemmavarande söner, som bor eller arbetar hemma på gården, skulle äga rätt alt lösa jakträtts- bevis, Efter diskussion hänsköts o -. -.. Eldsvådetillhud se sf Rs då Köviingevilla vs fa oe - Ett eldsvådetillbud uppstod kl 17.45 t- går i en villafastighet i Kövlinge," belägen invid gamla landsvägen, Huset tillhör meje- riarbetaren — Lennart — Nilsson, och det var hans hustru som upptäckte att det börjat brinna b trappuppgången till vinden, "Vullberga brandkår tillkallades och släckte snart elden. Tack vare att elden upptäcktes på ett pmllta, Därför hade den mycket bråttom, 100 km 1 timman. d : så tidigt stadium blev skadorna av ringa omfattning. , Xr ders=- ". Major C. G. MODIG "denna -fråga till områdena, lik- som frågan om att man skulle kunna ' lösa 'flerårskort: på förs «fForts. å nästa siday: 7 på neg y På lördag blir det sto; Det konstituerande samman”. trädet hölls i Hovs mölla” och ett femtiotal - -ungdomar hade infunnit sig. Mötet öppnades och leddes av Verner Johansson, Kövlinge, och sekreterate var Bernt Åndersson, Perstorp; se- dermera Bernt Dyrebo. Dessa fick samma funktioner i styrel- sen, som i övrigt kom att bestå av Nils Persson, v. ordf. (nu- mera boende på Värnen i La- holm), Anna Carlsson, - Bröd- åkra, v. sekr., Åke Gottfridsson, Brödåkra, kassör samt : Algot Carlsson, Brödåkra och Magnus Pehrsson, Ekehäll. Revisorer blev Åke Olsson, Åkesholm och Einar Jönsson, Klägstorp. . '. > . . Vid sammanträdet . talade ordföranden i ränneslövsavdel- ningen, Richard Bengtsson, Os- karsfält, Han berörde det goda kamratskap, som alltid rått och uttryckte 'sin glädje över att en så livskraftig avdelning nu bil- dats i Ysby. Vid starten inskrevs därpå var anslutningen till av- delningen : nära nog hundrapro- centig inom socknen, : ' " .der en, lång, följd år -. över avdelningen”. har - alltid . varit effektiv med många möten och bra tävlingsverksamhet. 'Allt- jämt tillhör : ysbyavdelningen de mest aktiva » krets, i 4 Lokalproblemet blev brännan- »de "de förstå. åren; Redan :på första mötet diskuterades lokal-. frågan, och den "blev. sedan det ständigt återkommande .proble- met. En hygdegårdsförening hade tidigare" bildats. men inte. gjort mycket. När Algot Karlsson i Brödåkra' tog vid. som ordföran- de blev det emellertid fart. Först hade 'avdelningen så gott som köpt Karsefors festplats för 2.500 kr men detta projekt, förföll, då pengar. . . | a : NH Ar 1936 "rekonstruerades byg- degårdsföreningen «och 'planerna sitt 25-årsjubileum, Avdelningen bildådes i sby tillhört avdelningen i Ränneslöv, men för 25 är ha möjligheter att ”stå På egna ben”. Och n 37: medlemmar, och redan året ' -- Medlemsantalet höll sig un- , hundra, och verksamheten inom, avdelningen inte. kunde skaffa SLU-avdelninger i Ysby 235 — Jubileet r högtidsdag i den 17 mars 1934, på en bygdegård tog allt fastare form, SLU-arna drev hårt på och man hade fått bortåt ett hundratal personer i socknen att teckna andelar, 1938 var planer- na klara och man beslöt att köpa den tomt, där bygdegården nu ligger. Men "det fanns ett Crux —— ägaren ville inte sälja. handlingens man” och han drev 1938 stod bygdegården klar och den har betytt mycket inte bara för SLU utan för föreningslivet i Ysby ” överhuvud taget. ' För några år sedan genomgick går- den en genomgripande restaure- ring och användes nu flitigt, inte minst för familjefester. t Avdelningen 'slog 'sig inte till fo sedan den fått bygdegården i hamn utan har fortsatt att verka på ett föredömligt - sätt. Bland de många, som bidragit till. avdelningens, - framgångar, Ysby! Då högtidlighåller SLU-avd Nils Persson .var emellertid en|” : också ' igenom köpet. På hösten |. firas nu på lördare lle elningen där Tidigare hade ungdomarna sedan ansåg man sig alltså det har man lyckats bra med. Brödåkra, som alltid varit don starke mannen 1, föreningen, En annan man, som på senare år betytt mycket för Ysby SLU (Forts, å sit. 3) Mellby skola tog hem: pris I radiotävlan Skolradion har haft on tävling, närmast avsedd för klasserna 5 till 9 1 landets folkskolor. Den har kallats ”Minns ni dutta”? och har avsett aktuella händelser uns der 1958. Tydligen finns det mån- ga duktiga elever vid Mellby sko- la i Laholms landskommun, för när resultatet på tisdagen (itl- ” kännagavs hade akolan kommit med bland de tio bästa i landet. Bra gjort, Frågorna var niin. gen rätt knepiga och det gildo att ha' gott komihåg. scr kan nämnas Åke Gottfridsson i 2 ". BYGDEGÄRDEN i Ysby är ett'av främsta arbetsresultat, KE Fö ken bilerande SLU-avdo ningens. den «> Inför år "1e tällt verksamhet Sydhällands Skyntegille ökade medlemsantalet. med 17 i fjol ötet har” styrelsen för Sydhallands Skytegil- " Allt tyder på: att gillet haft framgå för de enskilda "> Under året har 121 st. aktiva skyttar varit inskrivna i Syd- för det gångna året. I ett gott" år: med många fina skytiarna, (=. 4 hallands. Skyttegilte, vilket är «en ökning. med 17 st, sedan — Efter denna märkliga un- derhållning — tuppfäktning och folkdans — gick' vi runt i ho- tellet och tittade. Vi träffade fartygsläkaren, som bjöd på en rundtur i staden, Efter den tu- ren var det tid att åka tillbaka till väntande Gripsholm, "Nästa dag kom vi till Cartage- na I Colombia — vi låg. där till fram på kvällen, Jag var ledig på eftermiddageh och: for då in till stadens centrum, Cartagena är en mycket gammal stad med ålderdomliga, tjusiga byggnader. Runt hela staden löper en grå- nad gammal försvarsmur. Det verkar förresten som om just det "här området var väl försvarat förr i världen. Utanför staden högt uppe i berget ligger nämli- gen San iJosé-borgen, byggd på 1600-talet men fortfarande i gott skick. fe oe Runt' om Cartagena såg vi vackra villor, som måste haft rätt rika ägare, men inne is va sta'n var det faltigare. Där var, Inte särskilt städat och rent, men det hindrade inte, att där fanns gott om affärer. Man vet vad turisterna betyder och har fina lager att möta dem med, berättar i dag mera om sina Med David Nilsson från Ränneslöv på Wenner-Gteens plage i. Nassau | DAVID NILSSON — ränneslövserabbon. söm är ute och kryssar med MS "Gripsholm — berättade i gårdagens tidning om de platser, man besökt i Västindien, När vi lämnade ho- - nom tittade han på en strapatsrik tuppfäktning och ett danslags uppvisning i folkdansens konst. Han var då på ett hypermodernt hotell i Panama City . David Nilsson .. den ädla ' pplevelser på: västi y Efter en dag i sjön kom vi på lördagen. till Cindad Trujillo i Dominikanska Republiken; Jag kan tyvärr inte berätta någon- ting därifrån, för vi fick helt enkelt inte gå i land, Jag skulle annars bra gärna velat se mig omkring där — inte minst loc- kade Colombus grav. Amerikas upptäckare ligger begravd på ön. . west a - Nästa dag var vi framme i San Juan på ön Puerto Rico — en amerikansk besittning. Jag fäste mig särskilt vid de många militärförläggningarna 'och att nästan allting gick, i typisk ame- rikansk stil. . es Våra amerikanska passagera- re gillar förstås sådana! platser för där' finns massor med flotta hotell — i stil med El Panama Hilton. Störst av hotellen här var . Caribbean Hilton Hotel. mest kända hotellmän, Han äger bland annat Worlf Astoria i New York, Mannen är förresten gift med en svenska — om jag inte minns fel vann hon Miss World- tävlingen för några år scdan. Doss ägare "är en av världens | 7; kyrkor, .vackra både inuti och vad exteriören beträffar.” Annat man lade märke till var natur- ligtvis. de långa, härliga bad- stränderna, Vi fick också se det fort, som Colombus' anlade här, när. han upptäckte" ön 1493. föregående år. 'Av. dessa var 114 st. anslagsberätltigade mot 105 föregående år." . Fördelningen av skyttar i de olika : klasserna : var följande: Juniorkl; 38 st., 1:sta klass 58 st., II klass 17: st,, III klass 9, IV klass 11 st, V klass 2 st. Under året har "15.300 protokollförda skott lossats vid skolskjutningar jämte. ett stort antal vid fält= skjutningar, ov "Gillets medlemmar har under - året flitigt deltagit i förbundets och kretsens skol- och fältskjut- ningar och därvid gjort goda insatser, varav särskilt kan nämnas Erik Gunnarssons eröv- rade mästerskapsmedalj i silver vid förbundets mästerskap då skolskytte i Halmstad och Jan Anders Erléns erövrande av lilla Fästningen - finns ännu" kvar i ganska gott skick, > . .. : "> (Forts: å nästa sida) guldplaketten inom kretsen. Ur. Göte Hjalmarsson, Marka- ry, med maka Marianne, född Larsson, Markaryd. : Hillevi Rombin heter hon. ” I San Juan såg vi flera vackra : 4 i 000 N NIT RSR NNE TG sa | aa ae Sn | 00 | | OB ON |D 0 NN (Träffs Foto Eftr, Markaryd). " : X OO (Forts, å sid, 3) ARE fo Reparatör Sten Svantesson, Mar- karyd, nfed maka Märtha, född "Johansson, Knäred. (Carlssons Foto, Knäred), - - a , [| ” N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.