> » i bäcken dansar och havets stora famn, . , i ljusa 'vårkvällar skall por. Äkrarna lyser än En koltrast sitter i.det " körsbärsträdet, den svartglänsan-.. "de fågeln med sitt gula näbb som ' sjunga för - ' sin lilla fru och för sprängande : björkknoppar och' blyga vitsip. : > Vårpreludium - Ett, nej, många små 'grå torra ' Brässtrån fladdrar i vinden, bu= ' gar åt väster, åt öster, norr och . - söder. Nyss bundna i ett vitt mjukt famntag är de nu fria att smekas' av sol och vind. Vattnet : porlar, far. "över en sten här och runt en an— nan där, rinner under broar och "+ alar och möter slutligen sin ro i. nakna brunsvar- ta, än med gröna nyanser, det är e 2 å - "den höstsådda säden som" trotsat. Tec Jinns många som rynkar på i s ker upp sina livsfyllda strån. : Skatan hoppar och vippar, fly- » Ber upp på lagårdstaket, "vänder - - "och vickar med stjärten. Om hon skrattar + däruppifrån ”takåsen . kommer ' det främmande, . säger 'normor. Men skatan skrattar in- te utan fortsätter sina .rehavanden till synes » ning, . or : r mjuk iden - sinne skall öppna sig > ysvår födsel att göra. solyra fö- utan me- och vat- ;m Vv tenrik, tjälen här inte gått ur jor- "än, Det blir djupa spår ef Aer fotstegen; Än skall det: dröja många veckor innan gräset vuxit "sig" saftigt, innan kor och hästar . släpps ut, Men bara detta att kän na aningen av vår 'i luften; för= - nilnma att kölden och mörkret "mist sitt grepp är nog för att ens: villigt för . allt' som har med begynnelse och Det” sägs att 'vildgässen : börjar, > dra "stig norrut, att "lä - luften genljuda av sina 7” tåde drillar, -att blåsippor. toch |: yra bönder på okus .krupit ur sitt rkan låtit efterläng- ide, Det dag frågade väbeln:,. ” vattnar flaggstången? ju inte växa. re 1274alog Upp sadet:n . — Det var underligt på den,., ' heten, "Man :konstaterade'; med i "stigande förvåning att:hän var= 1 je dag slog ett-par hinkar vat- | ten kring flaggstångens or + — Jag förstår inte varför 1 Den kan ee slnaviolblå. och den kan växa, Det är ju knopp igå fot, En, att inte > Min son, du slipper myck du ej detta glömm > Den andras 'dom mest undgå plär, ;» or som visligt själv sig dömer. >> JW Liljestråle. "Och så bar det den'lil som sa till sin mamma att den inte ville" äta silke längre, Det smakar så äckligt! :;— Seså, inga "dumheter, N man, ät du :ditt silke, annars ska pappa, när jag minsann berätta för han kommer hem! mamman och sa: ket, så ska du +. till efterrätt! , en crepe ". Men så veknade den ömma mal- = :,— Och om:du nu snällt äter sil- å georgette et.ont om e la malen, så mam- PARSSTASSSEENEN Vv” Äksent sägs också att Peter Katt tar vår solen fatt. Så varför inte tro att och vintervinden tit förbund, ve Lite trötta och kulna tittar vi ut genom våra rutor, kikar på termometern för ätt se om inte blidvädret står sig, hoppas att so- "len även i dag skall värma, ' att » dagsmejan skall tina upp vår jord och våra sinnan. - . slutligen slu- Och bonden kör 'ut sin gödsel på åkern, traktorn brummar: och fiskmåsarna flyger för. att med ett sista fladdrande med vingarna och några sviktfulla hopp slå sig ner bland den utspridda gödseln. vinter och kyla och livgfi io. Mäsan åt gödsellukt, men gå ut i sh. livsfyllt sti. stövlar en tidig vårdag och tra-!'. va över åkern med utspridd ”dynga” och sniffa ut i luften och si, det är vårbrukets egen ”. betagande doft som stiger ur gär- den och diken. - ent Bonden som går efter sin. häst "och plog och lämnar blåsvarta, skimrande ränder efter sig är väl | ;s en urbild av jord ovh jordbruk. Visst kommer det än att bli frost om rätterna ibland, kanske kom- mer ett snötäcke att täcka mar- "cken när:vi vaknar en, morgon, men det är ingenting som är be- "ständigt .i den mening som när ;i snö och kyla sätter in i novem- berg. För vi går mot vår nu, det . säger allting. Visst kan väl jor- :'den verka lite tokig och bakvänd emellanåt, men inte tror vi.väl att. skeendet skulle bli: så mot allt sunt förnuft att inte våren . skulle vara.hos oss snart med varma skogsbackar, tussilago i di- + kena, sjungande" fåglar och vår- åker och äng, + Varken Ozon eller > : Statistiska centralbyrån har god- känt följande namn i egenskap av släktnamn, ” nämligen” ”Aldenhölt, Bingvik, Bornhult, Flogb TE, vall, Jangt Kli g det nu skall bli vår. Att vårfrun ig, Levkvist, | s 2 | Sorgligt Den småländske bonden har mist sitt rivjärn till "hustru. Snyftande står han vid graven. Plötsligt stöter 'han sin granne i sidan, Snälla goe Kalle, ' du söm sir för tårar, va e dä för € granner tös, söm står närmast gången? J , > I mörko lande "På 20-talet (närmare bestämt en eftermiddag) - hände sig att herr Kalson kom in i.en järnhandel i Göteborg och frågade biträdet. — Har I lökter för ljus? — Nä, men för mörker! Det kan man undra Vid mönstringsförrättningar i Skåne står en bondson, som aldrig varit utanför hemsocknens gränser, framför inskrivningschefen, Denne frågar: . > - — Varthän vill ni komma? — Till flottan. — Kan ni simma? "+ en - — Simma! Ha' dom inte hatar till alla? » > Nn [YES "Det som krokigt '- ">. skall bli På toppen av 'en brandstege, 20 meter över marken, stod på. sönda- gen en katolsk präst med kåpan fladdrande i vinden och välsignade den åtta månader gamla dottern till en akrobat, . ' mött + Den lillas farmor höll henne ömt i famnen medan farfadern tittade på. De lyckliga farföräldran bar-, . LAHOLMS TIDNING ++ De förlovade umgås f a et är "naturligtvis en lyckodag 7 den 10 april. Japanerna kallar dagen enligt den' gamla astrologis- ka almanackan ”Taian”, den 'Stora Lyckans Dag. Denna dag skall det ståtliga bröll mellan 'j ;l Bröllop i Jäpan på Dag ns bara På egen telefonlinje. Nos : t blivit. fattigt, och bröllopet betalas ' av staten. Parlamentet har för det- ta ändamål beviljat 20 miljoner yen. Det låter som mycket pengar men gäller bara omkring 280.000 kr, och t kri Taugu no Miya Aki- lanserade. på en stållina, som var spänd över gatan. Cirka 4.000 män- niskor . var vittnen till: den egen- domliga ceremonien, som följdes av förrättat i en ett | regelrätt . dop, kyrka i närheten. + 'Den nydöptas far! berömt; Jindansarpar,., "I par. som har för avsikt att gifta 7 | kännbart' än' för! många av dess hito och Michiko Shoda'äga. rum, Om inte Akihito och Michiko ha-. de fått sin vilja fram — trots allt motstånd — så hade bröllopet inte blivit av förrän på hösten; .. . 7 ” Den stora bröllopsrushen i Ja- pan äger: vanligen rum på hösten, Eftersom kejsarhusets bröllop firas på våren kommer bröllopssäsongen i år att förskjutas till april. Många sig iår påskyndar sina förbere- delser för att samtidigt med kron- prinsparet kunna: vigas" 10 april framför det shintoistiska eller krist- na altaret. > jie i >. | undersåtar förlorat kriget, Det har et är. inte mycket för ett. gästabud för 3.000 personer. Kronprins Akihito' kaän' förresten vara glad. Det båstås att Michiko får, en hemgift på 2,8 miljoner kr i aktier. - Ba SA Hovets ceremoniell förskriver att det kejserliga föräldraparet inte får vara närvarande när -Akihito och 1 ra yttra sig utan att ha gjort en un- Michiko kl 10 på förmiddagen trä- | dersökning, : +". ' : s > der framför översteprästen i palat- ra rt ! sets shinto-tempel, Båda kommer | -”P Ert & d då att vara klädda i gamla tiders praktfulla hovdräkter av siden; An- tagligen kommer Michiko av spar- samhetsskäl att bära 'samma brud- klänning som den nuvarande kej- sarinnan bar vid sitt bföllop. . När brudparet i shinto-helgedo- men. framför "de kejserliga förfä- dernas andar avlagt äktenskapseden och enligt den urgamla. japanska r > Under denna rubrik b :|' ' Förse frågorsa med lämplig tsignatur och uppgiv helst ålder - Kå . . Hoppas”. -] osannolikt att ni skulle ha blivit gravid nu. Naturligtvis kan ni inte vara säker läkarundersökt, Det finns ingen an- ledning att ningen skulle "garna tidigare, har och okomplicerade, : z gravid när regleringarna upphört, era - MIn. vt | Beträffande era' besvär av klimak- . «(Cello i Exp mera nervlugnande mediciner, som dämpar reaktionerna från det ve- getativa nervsystemet, vilka bl a vVallningar. Om ni talar med en Jä- kare om era problem" har ni möj- ciner och kanske också genom en Fpprepad kontakt med en läkare ra er, Ni kan då också ta upp de övriga besvären, de diffusa rygg- besvären om vilka: man 'inte kan - i att: pormaskarna . på näsan "alltid, kommer igen torde vara något som ' står;sig, Det finns nog inget medel att få dem att försvinna definitivt, då de är produkter av talgkörtlar som ligger djupt nere i huden, -; avgöra på er beskrivning naturen av, den åkomma ni besväras utav med ' särskilt svåra symptom på morgnarna, på fastande m i mellangä Folk som åkt till Lljällen för att bli solbrända klagar däremot över » attt de inte lyckats få så mycket Som en fräkna i brist på sol ”AMan åt a man ska skratta eller . fer en "vat Ljällresenär. feskedad I så fall bör man Självfallet bes sluta sig för att skratta, Allt bes ” ror på solfläckarna, och det är i full överensstämmelse med lagen om alltings jäklighet att det sama ag stora fläckar I sclen samtidigt som det samlas stora flockar I Sä. len. Vintersportlov heter det bara för att allt vad vinter och sport . heter tagit lov just då, ' sun se + Under tiden är det rena våren | här nere, Vildgässen drar mot norr, lärkan drillar i Halland och redan i går kom skrattmåsen till Stockholms ström. Hack i häl kommer så alla de andra alltifrån gråtruten till andtruten i oföre " truten ström, Aa Och så kommer vargavintern ' tillbaka. Mest synd är det om de hitlurade fåglarna som sen inte Vet om dom ska skratta: eller gråa ta, och om skrattmåsen brister I -- ISVARAR en svensk legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen, = : och kön. Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevaras, Märk breven DOKTORN SVA-= RAR och sänd dem till redak- tionen, « : — Det” verkar ju inte på. det förrän ni blivit misstänka att förloss- bli besvärlig denna ph m förl g i 01 varit lindriga — N Ti. erisk typ finns det visst möjlighe- . er att lindra dessa, Det finns nu- ar 'sig sådana uttryck som blod. ighet att få lindring genom medi- os vilken ni kan gå och kontrolle- "Greta 63'år”. Det är svårt att” marine” kallar den franske skulptören Blasco-Ferrer, som gjort. sig känd för sina arbeten I järnplåt, age med seden har utbytt risskålarna äldenek al fått : laglig . giltighet, ” Axhult, PA Dönell, . Ekenbratt,. Graneld,” Jor- méus,' Neldestam, 'Nelléus, :Nimrell, Petåus, Barkenholt -och'Ydrebrant, , Avslag, blev det på namnförsla? gen Ozén, Aksent, Almvi, Cristing, Codner, Stravin, Ampe och Pegéus. «+ Utkantshumor ; Ön Hveen hör till Malmöhus län och närmast till Landskrona stad, fast” den. faktiskt ligger lite avsi- - fos, Men befolkningen är skånsk alla fall. Här var,det hveenagro- nomen, som varit på femtioårskalas och skrävlade för landskronaborna, — Vi åt kräftor i går och hade en storartad fest..." 5 ov. = vn .— Inte finns det kräftor i juni, ”— Ja, men röe var di. «os. ccs LE bara nu ” folk är bundna av, fördomar" och ”tidstän- kande. När jag var liten ansågs det. som ett underklasstecken att vara klädd i träskor, även om des- sa skor var både billiga och bra, Alla "föräldrar som så kunde. lät barnen ha läderskor i skolan Ba- ra de allra fattigaste hade träskor. Vi känner den gamla ramsan: ”Öst= bo ä du och västbo'ä jag, "Tärskö har du och träsko har jag”. Barn under tio år var inte så stolta över läd som deras föräld: 1 — Var de inte jord; CER — Där har vit — jag tyckte väl att dom va lite lösa i skalet. : : N SA . ko " På söndagen öppnades i -.. ställning av fynd från det på ' regalskeppet Visa. Utställning nsthistoriskt intresse. Bilden esi Sjöl his en vi + "fören Anders, Franzén vid toriska museet. i Stockholm en'ut«." Stockholms ström 'år 1628 sjunkna ” . Omfattar + första hand föremål av sar Vasos upptäckare, byråingen=: ett:av de funna föremålen. : Träsk var en skickligare hantverkare än läderskomakaren. Träskor: gjordes efter ' fötterna. Skulle de klämma någonstans kun- de man karva bort lite'trä inuti så att de blev bra. Läderskorna tog ingen hänsyn till”fötterna. De gjordes båda efter samma läst." De anpassades bara efter foten" på längden. Foten fick anpassa sig ef- ter, dem. Det blev skoskav, värk och liktornar, Fick barnet nya skor var de ändå mjuka till en början. De flesta barn fick ärva läderskor- nä efter något annat. barn, ett .sys- kon eller ett barn" i: bekantskaps- kretsen. Då var'skorna hårda och utgångna av andra fötter än deras egna. Det, har aldrig varit Jätt att vara' barn. Värst var det kanske när träskobarnen i 'en kritisk si- tuation i leken där det gällde att springa fort kastade av sig träs- korna och sprang i strumplästen. De k som hade läderskc och skoskav fick halta "sig" fram bäst de kunde. : en dn ; Hemma var jag äldst och borde ha fått nya skor. Men på den ti- den kastade man inte bort något som kunde användas. Det-fanns andra barn som växte ifrån skor. Fick man deras hörde det till. att man slet dem, Man kunde inte för- oläm; ivaren värre än genom att kasta bort gåvan. Han vakade på att den blev använd. Vi var inte rika men nog borde jag ' kun- nat få nya skor, tyckte jag. Men helst skulle jag vilja ha träskor. Man sprang så fort i strumplästen, i lan när en av morfars bästa kun- der kom hem och skänkte mig flera par av sin dotters urvuxna skor. De hade legat några år sen hon använde dem. De var hårda som ll,, de var krökta så att tån Hiod upp, de var Urfällda och röd- aktiga under 'smörjan som" de var ingnidna med, De var knöliga och SAvi Märta Leijon s . Jag glömmer aldrig min förtviv- |: glad åt utsikten att få slita på des- sa. skor? till; konfirmationsåldern. Naturligtvis "måste : jag niga och tacka. Far måste beundra sulorna och lädret." Jag måste prova dem. De klämde ohyggligt. Goda råd var sannerligen dyra... . fega Den !som har en snäll morfar kan få hjälp. Morfar sålde, träskor. När jag klagat min' nöd skänkte han mig ett par av sina bästa trä- skor och lite brun. färg som jag kunde "måla dem med för att de skulle hålla sig torra inuti. Mor- far och -jag hjälptes åt med att karva ur träskorna så att de pas- sade fötterna väl Mamma protes- terade "inte men hon sa. strängt ifrån” att skulle. jag »ha' träskor: i skolan - fick: jag . inte : springa i strumplästen och slita ' på strum- porna.. Det var ju ett aber, men morfar visste råd. Jag fick skinn- lappar av honom att sy fast under sockorna riktigt, nätt.. Sen, kunde jag springa som jag ville när mar- ken var torr. Kanske lite när den var våt "också -om' jag behövde komma fram fort. Morfar spikade läder under träsulorna så att”snön inte ' skulle hänga ”sig på skorna. Grannen kunde inte säga, ett ord om att jag inte använde skorna jag fått av honom så länge jag hade träskorna jag fått av morfar. Mor- far var ju ändå förnämst i huset. . Skorna fick ligga till. småsystrar- na. De behövde inga knep. De ha- ra sa ifrån att sådana gamla skor tänkte inte de ha, De var inte äldst och behövde inte vara exempel för småsyskon.-. De hade ' inte. träskor heller. ,Den' nya, tiden hade .hun= nit så långt. Men träskorna var ro- Först då får. enligt. hovets ritual Ahihito :i ordensprydd, frack "och Michiko i'en modern dyrbar brud- klänning mottagas i audiens :av på. grund av det stundande bröl- lopet ledningarna till'såväl kron- prinsens eget lilla palats som Mi chikos föräldrahem ; ständigt är överbelastade "har japanska; tele> grafstyrelsen gratis lagt en privat- ledning åt de båda. Nu ”kan' de ” förlovade tala med varandra så of- ta och så länge de önskar. Att de: gör det ofta och länge bevisar orik- tigheten i det officiella påståendet, 1: att det inte 'rörde sig om ett) gifi termål ay kärlek, : 4: Prosit > Michiko bekantar sig "under ti- den med hovets etikett .och um” gängesformer. : Hon: får . en regel- bunden ' och sträng. undervisning. Visserligen äger ' hon "en förstklas- sig utbildning som gör henne till ningar och i; nande känslan på tungan och de övriga symptomen skulle möjligen varvid. uppstå. i spekulera över detta, utan kan, en dast råda er till att söka läkare, i si =| fall en invärtesråedicinsk specialist för att få magen och blodet under- are man ha såväl lång som ballerina- lång eller t o.m. kort aftonklänning på en karlbergsbal, även om lång kanske verkar allra festligast.. Är ni "detta sitt, se”aste verk, son han tea > Den brän- till; med. Skulj . ställer. en sjöjungfru med'ett flake > >, > skelett. på skötet." . : före= . inna” tyda på en viss blodbrist, sådana: här symptom kan Jag" vill ” emellertid "inte — Jamen, då tillåter jåg mej att; böra in på fredag igen! . en La H . -”Anna-Grela er Flörtro un ..; Numera kan br NING DAGEN. $ NTF-MÅ världsvan modern ung: dam, men | smärt, lång och mörk bör vitt vara | 5y fast reftexbund på barnens , att behärska hovets är I mest kläd "men även. gula, | 7 fx kläder, Mörkertratik = en. konst för sig. Ritual vid höstlö de och varmt rosa ny- | ff EN. farlig tratike ; hovet hör säkerligen till de stelaste och gammalmodigaste i världen. Michiko: har. likväl : behållit sin gamla umgängeskrets och kommer säkert att göra det' också i fram- tidens: oe ov RR Nyligen ringde hon'upp en vä- ninna som inte hade' hörts av ser dan förlovningen. Hon beklagade sig halvt skämtsamt över denna för- summelse, . När - väninnan erkände: ”Jag kan väl inte utan vidare ringa upp eller: besöka den blivande kronprinsessan”, svarade Michiko: ”Det hör väl inte hit! Du 'vet att vi alltid kommer att vara. gamla goda vänner? FU frö fÄtnn F Rabenberg Annonsera liga och bra. Det vet man nu när de är moderna, . '; MT anser bör klä er bra. Välj något luftigt: material som. chiffong eller organza — tyll är en smula banalt -—: eller också något tungt och: förligt, som duchesse, bomulls-. brokad eller dylikt. Långa. hand- skar eller. vantar är pricken över i:et. Under -. dansen . behåller ni handskarna gå, vid supåén tar ni av dem eller låter handen -"krypa” ut ur handsken, ;: 2.: Eleganta, högklac- kade pumps går bra, men de bör helst vara i siden eller lamé, 3. Jag skulle tro att man kan få hyra af- tonkappor, men annars går det fint med sjal eller vanlig kappa, om den inte är alltför sportbetonad. Mvc- két nöjet . - dd . Jär, grym som: säger" att - det var '| kanske. bäst som skedde. Ni ska ej tro att jag inte' av hj r vänskapen: med den där manner ni talar om.” Ni och ' varit sä storartad i ert- eget äktenskap att det är både förståe-" ligt och förlåtligt att ni inte kun= > :- de stå emot den ömhet och förstå= else han gav cr. Men det är tydigt att han inte vill binda sig på alivar '—' vare sig när det gäller er eller någon annan kvinna, Han blev helt enkelt rädd när han förstod, att ni ställde krav. på Nans känslor, och själv hade ni ju varken velat eller kunnat göra er fri? Ni skriver att ni innerst inne visste att ni haud=- lade mot ert samvete, Är det då. inte lika bra att umgänget tog slut? - Det hade antagligen i längden en- dast - medfört -svårlösta konflikter, kanske utmynnat i en tragedi/'för er. Försök resignera, var tacksam för det ni upplevt — kanske det trots allt ger er möjlighet att fort- sätta med. stärkta krafter, även om det inte verkar så just nu. Skriv gärnå igen och hjärtlig hälsning, . e flat rst . ”Gallie” ”Gallie” ”Halmstrå”. Kära ni, tyck inte jag järtat unnar. er har haft det så svårt skeva. Ingen liten flicka kan, bli 4 ALLMAAAAAR. ++ v så AAAASMAAADIADASDAADSSAAAAALAAAA , å - FEFSTETTEYSETTIYYSTVYT TVN AAAKASASASAARAMNAAMARMA : SAMA. AA AMAMAMASARAA At rrerdrdhr, FEFFETITIT ALAMSSAANANAASAASMODAAARHAASDÄAAL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.