RANK. C.GRONLANDSFARARE &- "AM fler-vä - Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm . '" FREDAGEN DEN 27 FEBRUARI 1959... N äljer Laholms" Tidning —ortstidnirigen ÅA Ansvarig utgivare J. B.' Bengtsson + oc oh skena VEFRRN Lösnummer 25 öre, "Hans: Hedtoftts dystra ö öde” i den grönlä dska farvattnen utgör ett hemskt vittnesbörd om "att människan, trots tek- : Hedersplatsen i ”skjulet” i To- rekovs hamn — där så många - hamnbräder från förlista fartyg " hänger :— upptas, av.' namnet ”Nordlyset”.. I motsats -till de : flesta övriga mer eller: mindre konstfullt utsirade' namnbrädor- -.nai detta de gamla träfartygens minnestempel ' utgör inte Nord- ..lysets ” stora: namnöpegel den "sista resten av ett i storm eller förlist fartyg. Nej, detta stol- skepp "fick i' Torekov sluta sina' dagar på ett mindre" ödes- "digert sätt, trots att fartyget i " mera än hundra år hade seglat 1 i:de farliga farvatten, där Hans '"Hedtofft nyligen mötte sitt hem- > ska ödersa .- a: - .” Nordlyset ; av Köpenharan. var: -remastad ” grönlandsbark, Hon var på, c:a -350 reg. ton' och byggd i Köpenharan någon" gång sd söden av. :1800. talet helt i "pb örjan avsedd, att gå i regel- ” <> bunden” ; grönlandstrafik, . och on byggdes därför mycket so- d. De. svåra påfrestningarna. essa farvatten ” klarade ; hon hoösbeford: - post; e jon | ds" och : mellan Danmark och den sto- "ra besittningen uppe i ishavet » regelbundet ända fram till 1929. Ännu längre hade hon "antäg- ligen hållit både naturmakterna och "de moderna motorfartygen - stången, om inte världens stör- . sta segelfartyg, det femmastade danska skolskeppet Köpenhamn försvunigt med man och allt. Danska : staten ansåg nu, att Nordlyset borde: kunna bli en god ersättning för Köpenhamn och inköpte den därför. Planer- Hishults sparbank "inlånade fem milj. -— Hishults sparbanks verksam- . hetsberättelse för 1958 föreligger nu. Av densamma framgår," att . bankens inlåning är 4.930.958 kr, en ökning med 558.287 kr sedan | föregående .. år fördelade på "vanlig . barnsparräkning 163.985 kr, pre- miesparräkning 190.028 kr, över- t > insättningar » 20.616 kr, checkräkning 106.892 kr. Antalet insättarkonton är. 2.725 och på . dessa . har under året. insatts . 902.510 kr i 1.303 poster och" ut- "+ tagits 651.695 kr i:488 poster. i 't ”Insättarna har fått 215.180 kr i ” räntor. Redovisningen för spar- . verksamheten bland barnen visar, ; att 19 nyfödda barn fått vardera '3 kr samt att i "samtliga" skol- "klasser sbarats' 4.552 kr och att - baren "nu äger 163.985 kr. 406 hemsparbössor finns, och genom dessa har inkommit 8.348 kr i 179 poster, . :: : Antalet. utlämnade lån är 662. De har i värde ökat med 385.563 kr till 4.210.277 kr. Bankens in- > komster: av räntor här varit "267.324 kr. Under året 'har in- köpts obligationer för 50.000 kr, vilka tillsammans .med "förut . ägda. värdepapper bokförts till 304.300 kr, sedan nedskrivning "> för! året gjorts med 20.500 kr, Sedan avskrivningar på värde- papper gjorts med 24.643 kr ut- gör vinsten 5.697. kr., som före- slås fördelad så att 150 kr går is till välgörande ändamål o. 5.547 kr .överföres till reservfonden. Denna ” uppgår till 195.121 - kr vilket är 3,99/ procent 'av insät- « tarnas tillgodohavanden vid 1958 års utgång. : : s ning; 'passåde” på att köpa farty- räkning —4.449.434 > kr, |: samt |. nikens landvinningar och trots moderna principer och nya . material för skeppsbyggeri, fortfarande har, bra litet att sä- : ga till' om i kamp mot isberg och” ”polarköld, Det kan för övrigt diskuteras, om inte det hederliga gamla - träet : stod emot naturmakternas angrepp väl så bra som senare tiders' skeppsbyggnadsmaterial, . Ett bevis för den saken har vi för-, . resten inte så långt härifrån. et skolskepp byggdes istället, > - Detta öde. Den danska staten ' sålde fartyget till en herr Nils Olsen i Köpenhamn, och denne av- yttrade det i 'sin tur till några lantbrukare i "Torekov, . .under några år inköpt utran- gerade träfartyg för att hugga ganska" vanliga - på den skog-- fattiga Bjärehalvön för några Årtionden sedan. > Den vackra och ärorika Nord- lyset. kajpl I Köpenhamn helt "i skygstmdan. Därtill hade" 'denha Sn. dsfö upptagit. h "alltför stor. och kär ' Danmarks statsminister Stau- bild, en i ekträ,utskuren bild 'i kroppsstorlek, föreställande Nep- tuh i .handén hållande sin tre- uddiga stav. - En. "gammal öbjörn, "som" i många sår tillhört -den--20.tman starka besättningen på Nordly-, set”. Jindrade; hän” tillsam-] mans; "med många "andra köpen- hamnare :såg hur fartyget bog- serades ut ur' hamnen, var det skulle" bli - av.: Nordlyset. Han fick" veta, -att'hon skulle huggas upp; .men han tvivlade mycket på att detta skulle lyckas. Hon var.-så solitt byggd och hade stått .. emot så "många stormar, menade" , han, -. att inte "heller människohand : kunde - örstöra henne. , Nordlyset bogserades i slutet av september 1931 till Påarps strand 2 km söder om Torekov, där hon törnade in på nio fots djup i väntan på att bit för bit brytas : sönder och sågas upp. talrika : konstnärliga utsmyck- ningar togs loss, och ' finns åt- minstone delvis bevarade på oli- ka håll på Bjärehalvön och även i södra Halland. Det praktfulla upp dem -till ved och" virke;' Auktioner på sådant virke var : ”(Forts. å nästa sida) na ndrades dock, och ett nytt. avgjorde : Nordlysets som" fick. dock! inte lämna. sin |” plats, i ”köpenhamnarnas hjärtan. |": 7 SLUTADE I TOREKOV LT Lans Ordförandefrågan i LIF:s mötet lyckades knäcka för en Knut Svensson ny ordförande i LIF:s fria idrottssektion , friidrottsscktion, som inte års- tid sedan, har nu lösts, Vid i idrott, - Vice". ordförande i sektionen blev - Gunnar Ljungberg, och kassör Sven Carlsson, medan sekreterareposfen. ännu är obe- satt, Till märkesprovkontrollant utsågs Börje Mattisson, till att sköta resultatlistorna valdes Fritz Eriksson och tidningsurklippen Gunnar Ljungberg, Ungdomsle- dare blev Per Gudmundsson, och ungdomssektionen skall även ha hand om den kvinnliga idrot- ten tills vidare, . Till att handha klubbmäster- skapen utsågs Knut Svensson, . kväll ålog sig Knut : Svensson att under det närmasto året leda Laholms [ri- AN SN av mars, om Iokalfrågan kan ordnas, Som vanligt konimer LIF:s friidrottare att deltaga 1 Sven- ska serien, Man diskuterade också möjligheterna ' att sända - någon medlem till Bosön, NS MÖRDAREN ANTAS HA :OMKOMMIT : Per Gudmundsson > och Gösta Ingvert. Meat "IL för na Sektionen, som ju. till stora eller den. från S:t Sigfrids delar är nyvald beslöts att I sjukhus i. Växjö förrymde avstå . från , DM-arrar . Imördaren + Gert ”Jack” Däremot kommer man' att an- . Karlsson vill nu inte utesluta ordna en inomhusvecka i mitten] 5 0 (Forts. å nä ista sida) aktighet ; Medlemsantalet är oförändrat 350. och" utgifter .och inkomster balanserar på :10,930 kr med. en kassabehållning på 5,430 kr: Av inkomsterna" kan'" nämnas > att r iksinsamlingen inbringade 2367 ki och att soarén i Lagagården gav: 2,079: kr. on Kretsen'-har stått dä kostna- derna för den bil, som tidigare skänkts -till Lagalund. Kostna- derna för denna har under året varit 1,059 kr. a Bg: möte-i "pensionärshemniens ”gillesstuga,- Inför ' detsamma här : " styrelsen avgett: sin årsberättelse vilken" vittnar om god liv- fyra barn på Kronolund med 203 kr. Till, rödakorskåren i i Laholm har anslagits' 200 kr, "Dessa pen- gar skall kåren använda: för i-1- ordningställande jav: en. -kårstuga vid' Mellbystrånd”. Utlåningsi kommit utredningar, ” , Om r vatten) rågor: Vv för . talade hä rådet :har' utökats med” rullstol och ” skumgummimadrass. vilket kostat" 590 kr. 120 kg frukt har sänts till Norrland, och till julen har skänkts julblommor och jul- paketer till gamla. och sjuka in- ciel visteise har bekostats för en moder och Laholmare i i Båstadsrevy Det blev : som bekant. ingen nyårsrevy i Laholm i år till stor sorg för alla. revyvänner 'i sta- den och bygden. I Båstad där- emot sätter man igång med .re- vy, som får premiär i nästa Vec- ka och 'i denna medverkar en Den "magnifika inredningen medhel del av laholmsrevyns främ- sta krafter, nämligen Barbro och Gunnar Falkström, Paul Eriks- son och Gunnar Gustavsson. Så nu får väl revybitna' laholmare |, åka till Båstad och se sina favo- riter. . so om k 1 En kurs i hem- sjukvård har ordnats under året med ett 25-tal deltagande; Säng- kläder ' och" babyutstyrslar har skänkts till'-behövantle i kom- munen. :Två gånger har kretsen ' bjudit på kaffe' och underhåll- ning '' vid ålderdomshemmet i Trulstorp samt ' på landstingets föror jordbri ukskonsulent Laholm, och -han "efterlyste just någon, som kunde och ville bör- digare ”- omtalade ”. i så fall även skulle omfatta Esseli 'och Linverket. +» 0 ra och varje människa måste ha en viss mängd vätska i sig varje sjukhem i Laholm, Konsum i 1 Skottorp” jubilerar > med moderniserad butikslokal. För tio år sedan startade Konsum en butik i Skottorp. : Omsättningen har sedan dess ökat väsentligt — den var. i > hjälp har sin hustru Elsy. -- = Lördagen 'den 4 mars si sättes Europas hittills största viksvarvet i Uddevalla, .Det fartyg som: då glider av sta-' " pelbädden- är drygt 250 nieter ' tankfartyg vid det nya Sör". ” långt, bredden är över 35 och djupet 17 meter. S/S W. Al-' ion Jones kommer jätten att heta och. ca 68,500 ton död- vikt blir 'det ' imponerande" tonnaget. ' Detta fartygsbygge "| ersatts : "I ör . Plängs ' "I snabbköpsaffär ', « | Belysningen fjol 270,000 kr — och ökningen ser ut att fortsätta. Sedan > nio år tillbaka ”förestås affären av hr Agne Nilssoh, som till | Lagom till "tHosrsjubileet har den rymliga 'butikslokalen 'mo- derniserats och gör nu ett ljust, och trevligt intryck. Den gamla inredningen har. tjänat ut.och med moderna: diskar, däribland en, förnämlig kyldisk kött- och "charkuterivaror. Ett särskilt kylskåp för mjölken hör också” till nyheterna, och väggarna har man. "fått moderna hyllor i stål och plast. ' I Därigenom kommer affären” att till "största ' delen” bli - en ren är 'kunderra själva kan plocka till sig de va- ror de vill ha. Det blir endast charkuteriavdelningen, som fort farande blir manuellt betjänad: D Nas N i Våxtorp diskuteras ” Våxtorps Gatubelysningsfö- rening håller i kväll sitt års- möte i banklokalen. Då ett visst missnöje gjort sig gällan- > de med gatubelysningen i Våx- "kostar ca" 65' miljoner kronor och beställare är' det ameri- "kanska oljebolaget Cities Ser- vice ' Company, efter 'vars styrglseordförande fartyget . får sitt namn, . od torp, och en del medlemmar inte velat erlägga stadgad av- gift kan man förmoda att de missnöjda — infinner sig — till mötet för att” framlägga sina synpunkter. (Forts, I & nästa sida) Bror. | Hå- kansson” inför - Rotaryklubben ' i. ja med -vattenvården, och kom - därvid in 'på frågan om det ti- : reningsverk, S som planerats i Laholm och 'som — Vatten är en nödvändig var : dag för att kunna leva. Vår vat- tenkonsumtion är i ständigt sti. gande och förbrukningen” i La-. 2 |Vatnlörorennara a stort: Pp Måste lösas: ocksa. i'södra Halland - Föroreningen av våra vattendrag tilltar allt mer; Alt flera vicka, åar och 1 ökade. mängder avfall och gyttja. Längs ' stränderna vid den förr så vackra Laholmsbukten ' ' ligger nästan ständigt i "vattenbrynet en tjock, otrevlig ”välling”. na tenvård men det räcker inte med att bara tala om det — man måste också göra något, Kom- munerna längs Lagan har bildat” Lagans . Vattenvårdsförening i Den "gången räckte. vattnet ti /svämningar a Knäred för någ holm är inté mindre" än "230 liter vatten pr person och dag '—= i vissa städer går den" upp ända till 500 liter. Men då' är ju WC, bad, disk, tvätt o, 5 v » medräk- nade, CN AN. on so — Konsumtionen ökar, men tillgången minskar, och därvid- lag är jordbruket delvis "skuld. De forna vattenområdena kring floder "och åar har dikats ut, åkrarna - täckdikats, kanaler grävts, och vattnet rusar nu allt snabbare. och allt kortare vä- gar uti havet. KH Ett typiskt exempel är Käv- lingeån . i..Skåné 'och analogt med detta är Stensån i södra Halland. Den rinner upp i Små- land 'öch" 'har sedan gammalt haft ; ett stort ' vattenområde kring Nordanå. Detta har di-. kats ut, och och nu rusar vatt- "net fortare ned till slätten mel- lan. Hasslöv och Skottorp. - " ' För att lättare bli av med ! vattnet härnere borde man ur jordbrukets ; synpunkt egentli- gen gräva en kanal rakt ut till Skummeslöv. Men för att öka :vattentillgången ” skulle man egentligen i stället sätta en damm vid rikstvåan och behål. sc ang roblem floder Visar . Det talas mycket om val”. n än har den endast åstad. 2 . 1 — en bila från Lagans över | ra år sedan, : . a även dessa är i fara, berättade hi! Håkanssön "vidare, Inte för jag tyor att det är någon risk att man tar så mycket grus att vatt- net inte kommer fram längre. + ” Men på ' många håll användes både gamla och-nya grustag till upplagsplatser för olja, och då : är det alltid risk för att spillolja skall tränga . ned och förstöra vattenådrorna, v— Man kommer ju inte ifrån att vattnet ger oss ett mycket bekvämt , sätt att transportera bort vårt avfall, men låt mig ci- tera vad en grekisk ' författare, " jag tror han hette Herodotos, 400 år före Kristi födelse skrev om, perserna: :”De kasta icke något i sina flodgr, de låta icke sitt vatten i dem, de vörda sina floder”. . "Med oss är det raka motsatsen, och det namn, som författaren Ludvig Nordström på 30-talet gav vårt land — Lort-sverige — äger alltjämt: giltighet, - Alla är vi syndare i.det fallet, inte ba- ra industrierna. Det som släp-. pes ut är organiska substanser och i många fall förjäses de av bakterierna i , floderna. Men samtidigt ger det oss ett helt: annat iskt liv i våra vat- Ja området som en vat voar och-lösa in berörda jord- | bruk. Att dika så som man gjort har dock varit nödvändigt ur folkförsörjningens' synpuunkt; De «vattenreservoarer, - som Sydkraft har skapat , vid sina kraftstationer är. alltså enbart av godo. Lagan är en ovärderlig tillgång i fråga om” vatten, och det är inte. så underligt, att fle- ra skånestäder har planer på att ta sitt dricksvatten från. denna. — Våra": grusåsar är sedan gammalt, goda vattenledare; men tendrag än det funnits förut. Vi os har fått alger och mikroorganis= . ;' mer av annat slag än vi varit vana vid. — Vad kan man då göra? Man räknar med att det finns 2,5 miljoner. WC-stolar i vårt land, och de går ju inte att taga bort, allra minst i städerna. Men en sak; som ” absolut borde förbju- das är de avfallskvarnar, som allt mer börjar installeras i mo= derna kök. Det är dock bevisat + i (Forts. å nästa sida)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.