i Lä we .; ensamheten: och med: den fann - . allting ordnat för sig på ett ruti- . herat och: :standardise at sätt. Ett lörtrolkga stunder . kläddhet' trots. att de lägger ner ' het framför allt är liktydigt med "+ man kan kombinera de olika plag- . "mal man helt ens .ånte mycket; t fö "+ den, med vår tids ögon sett, Om "kök och sovrum"och modernite- "ter kan man inte tala, en fallföj "dig säng, stol och "bord är "det ! huvudsakliga -möblemanget”' och uppvärmningsanordningarna” vär, rminimala,” en järnspis är -enda värmekällan, Lite fundersam 'blir man allt över att .det går att bo så här. : Men vad det "går. För den som blivit det'van och. som inte sät- ter. finhet och : bekvämlighet i ”högsätet.”.; ” Och 7 hela. skogen" finns ' runt om med gran och björk, fåg- dar och frihet, : Tro nu, inte. att människan som bor så här; är någon sorts mind-" »re tillräknelig person, därför att' " han inte vill befatta sig med vår utomordentliga åldringsvård. Nej, han är kunnig och intelligent och .. en särpräglad naturmänniska. Ett ' hårt och obarmhärtigt öde foga-: de. det en gång så att han. sökte han sig tillrätta. Det karga livet » har givit honom. en järnfysik, . fåglar och blommor är hans vän- ner och han rår sig själv, : En" modernt rationell sjukskö terska 'från. vår huvudstad fick höra talas om den gamle och kun-' ”. de. rakt inte fatta att det i vår moderna tid med vår höga stan<' dard os v verkligen kunde till- låtas att. en ensam åldring fick . "bo. på detta. sätt. Ja, hennes för- förklärlig, ' Men, en ” människa, van sedan ' $ barndomen vid landsbygdens .re= , lativa ensamhet och mörker, van ..: att ta sig fram mediljus av sol och måne; van att klara sig själv i det mestar kan inte på sin ål-: derdom finna 'triysel med att kf ”Fru Rebell”. Er. fråga kan man. enerellt . besvara” på följande Det är lättare att vara klädd om man 'har rikligt med .klädpengar än om man, måste vän- da på var slant. Ä andra sidan "finns det mycket förmögna dämer som inte” har .en aning .om väl- stora summor på sin garderob. Per-, sonligen anser jag att. välklädd- välvalda kläder, helst stä en, högst två grundtoner, 'gen för olika tillfällen, Ett krav är dessutom "att. kläderna år, enkla: of snittet, så att det är lätt att varie- ira effekten 'med olika .äccessoarer. Den gamle / Där Inne i skogen bor en gam : '+. självrespekt och egenvärdeskäns- "hek Jivs vana går inte att ändra . helt på gamla dar, Inte om häl- RS står bi och intellektet. är va- Att se denne gamle man i kom- mna cyklande in på gårdsplanen, bänstigt kliva av och be. att få köpa lite potatis öch sedan med sin, säregna skogsmannagång föl- "ja efter, far ut till potatisstacken, "det -är en. trevlig” händelse på "gården. Det kan hända, att han ; efter att vederbörligen ha' in- .. Spekterat s lagård och 'svinhus, " kommer med in i köket för att ” dricka' en kopp kaffe och prata m gamla tider. Och i far har han en' god "lyssnare. Man blir: glad bara av att höra den gamles livs- bejakande 'ha-ha-ha ackompanje- rat av fars stillsamma grin. Och det slår en att det vore ett helge- ” rån att placera den gamle på'ett : ålderdomshem "så ' länge ' hans krafter räcker till. ” Visserligen "skule" säkert :hans goda "minne och .stora humor glädja medmäi " niskorna där, men han själv? « Kanske han skulle mista - Ja då, och det är väl med det svåraste 'som kan hända en 'män- " niska, Och kanske att ekorrarna skulle: sakna. honom, och Sråspar- varna, och granarna. - Våra gamla måste för sin egen skull :ha liv och frihet omkring sig. Det går inte att lösa alla gamlas problem med initiativlös bekvämlighet. : Visst vill många ldre krypa till ro med allting våning var stör och äkta och fullt OMG Ja, dar,' men "många vill bönder, Skog och åker, äng och » djur är ju livet för dem, + När. den gamle; i köksdörren säger farväl till oss önskar "man " att han skall få många år till med sig själv, att man många fler gån- ger skall få hörå hans bullrande .basskratt och förnimma hans doft Klav | skog, ved” och rökos. På väg till Paris från Stockholm Antalet . kläder 'har- föga. att gö- bör det inte. Och särskilt inte gamla |; och Lasse Schmidt i. Köpenhamn där de två gick på shopping. Ty- värr r tog Ingrids danska valuta slut men: "här. får hon, hjälp med i resterande av Lasse +. . : ” Kvinnor = =. '.Den berömde ” tankspridde professorn satt ensam och ö över- given i en vrå på den stora fes- ten. En ung studentska tyckte att hon borde skingra bans en- samhet genom att prata litet med honom, ' "= Vad tycker professorn egentligén om kvinnan? sporde hon med ett vänligt leende. ” .— Å, kvinnorna — låt mej se — kvinnorna, jaha, sa profes- sorn " och. putsade glasögonen, det är de där varelserna, som rör sig baklänges när man dan-' vo9-I att man på däggdjur söker studera de reaktioner, : som .:. framtidens rymdpassagerare kommer - att ut= sättas för? soc 4 Nn : Passagerarna i framtidens” rymde skepp; som susar iväg långt utan- för jordens eller. andra' planeters dragningskraft, kommer inte att ha någon uppfattning om upp eller ner, och de kommer att känna sig vikt- lösa, : 7 » För att bilda sig € en mening om hur reaktionerna hos dessa .männi- skor kommer att ta sig uttryck, har man "utrustat kattungar , och möss' med små Iätta magneter. på tassar- na och låtit dem röra sig: under en järnplatta, alltså med ryggen. neråt, Djuren ' 'hade"”, stora " med att orientera sig” oci experimenten, . enligt "va grammenutyisade, myck mellanlandade . I ngrid Bergman välkläddhet, där- Sd lemot är naturligtvis. kroppshygie-' men och 'skönhetsvård viktiga. Nu för tiden finns det dock många da-, ” mer, som är. förvånansvärt händi- ga när det” själva och "vad skönhetsmedel be- . träffar, finns det utmärkta svenska fabrikat, som är både dryga och ” överkomliga i pris. Är man dess- utom händig när det gäller att sy, kän även en kvinna med relativt snålt tilltagna klädpengar bli verk- "+ ligt välklädd. Men därtill fordras omtanke, god smak och stark ka-' raktär, så-att man aldrig någonsin - köper ett plagg bara för att det är ; tjusigt och utan att tänka på om det smälter in i den övriga garde-: ; roben. Med hjärtlig hälsning. - ot No ”Gallie” . Exärste fl, Bie äl or vall TANT |« ör att 37 örargå 9 fin TAND]. ller "att. sköta" håret . os Varg-Olle Nygren, nyss h a Varg-Olle är hemma 4 igen och har bytt bi I SR :] Det ä är dessa druvor som i vår kar- Itmerske - ”naturhistorikern — Plinius -I nigt undersökte isens" hållbarhet på .| floderna, . där räven vågat:gi . Jutan skuld gentemot filistéerna om ; lungar. Två: män. brukade då begi- valutareform som skall äga rum i - övertrycket to nya francs”, "Nu har den slutligen introdueéruts denn | hb ya fraaska ”tun - cen. Frankrikes sedeltryckerier har: börjat förbereda Hoj Fn maj i år. Eftersom man inte: hunnit skapa några helt nya sedlar har man försett den gamla se- deltypen med övertryck, Den gamla :1.000-; francsedeln får ter Effekten kan studeras på bilden... mycket i markerna är det mycket sällan man får tillfälle att se en räv. För undertecknad har det hänt endast ett par 'gånger i livet. Rä- ven är skygg, och hans listighet har blivit ett begrepp. Även om man inte får se någon räv i frihet, så kan man läsa om detta intelligenta djur. Knut Hagberg har. i sin .bok ”Svenskt djurliv i mark och hävd” ett kapitel om. räven, och . där. får man "veta --mycket ” intressant om detta djur. Vi tar oss friheten att här använda några 'av förf:s 'sak- uppgifter. : :Alla känner titt fabeln om räven och - rönnbären, men: att ;räven skulle ha smak för rönnbär, är en orättvis" anklagelse. I medelhavs- länderna är. det också en smakful- lare frukt än rönnbären, som rä- ven beskylles för. att eftertrakta..1 Höga . Visan, i Gamla testamentet r na ät 55, "ae små arna, . vingårdarnas. fördärvare, å nu våra' vingårdar stå i blom”, Den romerske ' författaren Varro ubpger också; att i' Främre Asiens vinberg : arsinte. vindruvorna upp- bundna som, i Italien utan hängde lågt. intill. marken, vadan räven de- lade skörden med vingårdsmännen. förvandlats fn sura rönn- gå no! bö RÄVEN -RASKAR” ÖVER ISEN, sjunga vi om julen, Enligt den ro- vår det' en utbredd: folkföreställ- ning i Trakien, att räven sakkun- fånns: det heller.ån: människan... .., Den äldsta beri telsen om rym- het mot rävar finner man i Doma- rebokens 15:e kap. Där berättas hur Simson blivit förgrymmad ; på sin svärfar, : vilken kanske. något. fö hastat givit Simsons husti bröllopssven; som ersättnin; han emellertid en yngre syster, öm var fagrare "än hon. Men Simson svarade dem: — Denna gång är jag jag gör dem något ont”, : + Simson > gick bort och” fångade trehundra rävar, det bör. ha varit ett drygt arbete. Så band han ihop rävarna två och två i svansarna och satte in en fackla mitt emellan de två svansarna. Därefter tände han "eld ' på' facklorna. och, släppte in djuren på filistéernas sädesfält olivplanteringar.: Människans grymhet har tyvärr inte försvunnit sedan Simsons da- gar. Gamla: gotländska jägare har berättat om de metoder de använt vördad lantman som berättar, hur man ”funnit på ett bra. sätt att locka till sig och döda de gamla rä- varna, när man funnit en kula med va sig dit tidigt en morgon, trampa ner kulans gångar och fånga un- garna levande.! Därpå tog en av karlsrna en unge och piskade den, så »att den skrek. och gnällde; ju högre dess bättre.:' Under tiden ställde sig den andre på lur i bus- karna med en bössa, När så de gamla , rävarna, särskilt modern, hörde kvida, kunde de ej Allt hans långfä men från USA, har sagt. adjö till fin Austin A-35 som i flera år tro- get transporterat både honom och hans två spoedwaymaskiner över halva jordklotet (bl a. genom afri- kanska öknar) och tagit en splitter ny Austin A 40 Futura i besittning. Varg-Olle kör fort även på lands- väg, men han tycker att den Lilla motorn har fullt tillräckliga fart- som även inkluderar reservdelar till ”bågarna”, får bekvämt plats tack vare A 40:ans listiga karosseérikon- struktion; Varg-Olle har. nyligen hålla sig från att komma fram, och par skott”. Rävjaktens historia över- "ÄVEN OM ; MAN , STRÖVAR. ickt ör | mickel en: god, del :av den '”Tnyst « | ka. nimbus,. varmed folktron .omgi- då kunde man fälla dem med ett |: icke av rävens men av människans djävulska sinnelag. = ++ 2 RÄVEN HAR. BLIVIT HART jagdd av människan men ändå har man inte. lyckats. utrota :den.. Rä- vens farligaste: fiende" bland dju- fen är den så gott. som "utrotade vargen, och därför. har räven kun- nat hålla. sig kvar. Räven är ett för; lahtbrukaren : huvudsakligen nyttigt djur, enl. . forskningen. De höns han kan ta spelar ringa roll i jämförelse 'med' den, tjänst han gör som . idog i rått. och ';sorkjägare. Hagberg skriver, "att ”den som icke | behöver - anlägga nyttosynpunkter |; på allt vad som lever och rör sig i markerna är-i varje fall glad över detta « sakförhållande, ty räven är utan fråga en av vår svenska na- ändat djur, skrev. den store tyske zoologen Brehm, och det gäller bå- de om hans utseende; hans 1. ser och hans sinnens skärpa. Räven ' ylar i de tidiga. nätterna; det. varslar om" sol och värme även om det är bistert kallt. Omkring" första '-maj föder: räven sina ungar. i- grytet, tre till-nio, blinda : och blågrå, Om räven be- rättar. Linné'i sina. föreläsningar om djurriket, att ”den tiden då rä- ven paras, som sker i' februari. nad, gå de fram till husen och tju- ta rätt illa, då bonden. tror det va= ra gasten, som låter så ill a”, OM SANNINGSVÄRDET: "i: alla fabler och sägner om rävens slug- het, skriver" en svensk "jägare: som vet mer än de flesta om detta djurs faktiska levnadsvanor: '”Vid nog- grannare' iakttagelse förlorar 'd vit honom; och hela hans förmenta slughet reducerar sig till 'en utom- ordentligt högt" uppdriven " försi tighet, 'alstrad eller utvecklad un- der en ständig strid mot er mäktig, i alla djurs instinkter 'endast ser ett ingrepp i sina egna planer Ty det illistigaste av alla djur är varken. räven. eller... ormen «utan . | människan, som i känslan av att jorden är hennes. och hennes alle na med hat och grymhet förföljer konkurrenter. : , Hagberg skriver, 12 att Wfölja i rävspår en vinterdag - är ett nöje som aldrig förlorar :sin spänning. Man tycker att dagen börjar. bra |: när man ser brokiga småfåglar och granna fasaner i; trädgården, när man drar upp gardinen en vacker morgon, men ännu bättre är det, äv -springa , över man nju instämma I det... :, = ic 2 I Fritz Bengtsson "Bara lungorna Sjuåriga' Lilly,” som börjat. skol lan i höst,: kom häromdagen hem med andan i halsen och berättade förtjust, att det skulle bli fotogra- fering av hela klassen, Kokett och ambitiös å dotterns vägnar tvättade] och strök och filade/ ech putsade mamma ' ungen + till -def ,yttersta. Full av förväntningar "trippade hon i väg i frasande siden 'och världens uppnosigaste hårrose ' När hon kom hem på gen, möttes hon genast” av det mo- derliga, förväntansfulla: 34 ver '— Nå, gick fotograferingen bra?, —! Jaarå... men :mammaj' dom un Under denna rubrik besvarar 7 | hinnesvullnad : "Iklart, ” och detta synes, också er rastlös och oförsonlig fiende, som | alla som hon kunnat betrakta ssom Å öd nada egitimerad läkare Ss it me icinska, "Från läsekretsen, ' frågor ". "Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön, Det är givet att envars " Gnonymitet obrottsligt bevaras. "Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till" reda? i ”Plågad år år”, Svaga ar är vår tids gissel, men man eg all- tid glädja sig' åt att den typ av diffusa ryggbesvär, som ni plågas av sällan utvecklar sig till'en allvarlig); åkomma, som” invalidiserar eller åstadkommer arbetsvförmåga, Jag tror: att det riktiga: är för sådana besvär,. som de ni redogör för, en kontinuerlig > läkarkontroll — och sjukgymnastisk behandling efter or- man sig 'också att röra sig och ar- beta med: en viss teknik, så att ryg- gen påfrestas på ett sätt som den tål. och 'då ' viker besvären oftast. Endast, i; sällsynta fall rör. det sig om diskbråck 'som går att operera i: ert fall: rn Ge mig - råd”. Det är tydligt att ni blivit ganska ordentligt un- ILE 2 rr rar dination av er läkare. Med tiden lär]? och det torde äl redan vara utrett € dersökt av olika doktorer, som ni i er ängslan och kanske en viss över- känslighet - konsulterat, Man" har känslighet med tendens till slem- i näsan torde vara symptombeskrivning :tyda på. Ofta är”det emelletrid i: inga radikala in- grepp; man kan göra för, att. häva alltså inte hittat några organiska fel, (RAN Att ni skulle ha en allergisk övers åa SAGT och : OSKRIVET. För någon tid sedan läste jag om en ånnan ishockeymatch där en av spelarna klippte till en an- . nan spelare mitt i enfacen med klubban, I referatet sades det att den förfördelade ” var känd för sin starka klubbkänsla men får' jag en plubba Placerad mitt I' nunan kan jag försäkra att jaj också - skulle kunna mobilissre" upp en rent av aktningsvärd ' klubbkänsla, Är det nöjesskatt på ishockey? >. (Flips LA BD | Det gör ens läsning lättare om . man håller sig till det originella och särskild om man inte läser vad andra har skrivit om en vis författare, (Th W Koch) st Graciöst - Ne en Utan tvekan ' er konståkningen på skridskor den vackraste av alla ' sportgrenar, inte minst för damer= nas vidkommande, då de här har öjlighet att ' dem både: dessa: "besvär, utan det synes många gånger vara att kom- ma 7 tillrätta . med den nervositet, nervösa ' spänning, .av-. mer eller mindre. omedveten natur, som i de flesta" fall beledsagar symptom :' av = | den' typ ni redogör för, Skulle. ni.nu med "de - mediciner » ni fått 'av era7' läkare. inte: bli hjälpt på ett sätt, som ni tycker att ni kan klara er med, vill jag råda er: att söka psyr kiatriker och ge er tid och sta be- sväret att (ala ut ordentligt om era olika problem med denne, Eventu- 'ellt "kan :ni få hjälp "och lugn råd: detta «= sätt, seventuellt akan Kr et styrka och behagfullhet på samma gång. Se bara på den vackra atti-' tyden, son den nybakade europa=" mästarinnan Hanna Walter, Öste rike, demonstrerar” på isen i Davog, : n naturen "skön Jag finner | det blott i ensamheten är, «> ...! den .ljuvsta orts behag försvinner, - då jag en mänska skådar där, + - a Bengt Lidner. "De satt We en bänk, i "månskenet" och tittade på landskapet, som läg ; användbarhet” i korsordsgåtor.. Men ehiru' strutséns namn sålunda nus och. är egentligen inte. en. "struts (tröts korsordsfabrikörernas ; upp= er därom) utan en kastar, som är en "strutsliknande fågel, men'in= gen. egentlig ' struts. Släktet kallas Dromeus och omfattar endast tre tre är: Dromeus Nove. Hollandie. Den fanns förr i "tusentals exem= 'plår över hela” "Australien och:'på - angränsande öar,- men finns nus 'mera på grund "av en allt för in- tensiv Jakt, endast i något tusentals . | exemplar i de ännu glest "bebygg- da trakterna'i Västaustralien. Förz modligen kommer” den. om' några år.endast att: leva- kvar. som, ett användbart ord i i korsorden: Vad; den betydde peta "dans ombord och "den unge” sjöofficeren” kunde "inte ta ögonen > från - broschen som hans dam hade på, klänningen.” Den be- stod av några signalflaggor i emalj. "Jag 'ser att ni är intresserad av min brosch", sa n. ”Den harjag fått av min man « S de där signal- flaggorna .betydey ”jag älskar, dig.” « Han visste. mycket väl att någon signal för ordet älska inte fanns flödar , av liknande , illustrationer | fotograferade bara lungorna. inom flottan, oc och när han kom till : Aden: tänker ja blivit särskilt : bekant” genom dess |: mera är välbekant. för. alla" vet: äg dt arter. Den: mest "kända "av dessa |" irgat framför "dem, Du, en till, sa han. i h adv, fr eh varfor de sedda med, ”stjärtfenor"? "Ju finare ett bilkarosserl är ritat,” de to mindre lufimotstånd erbjuder bilen, I till gengäld stiger käns- ligheten för sidvinden starkt, Vin= den pressar alltid hårdast mot bi= Jens främre halvdel, men glider av mot den ,strömlinjeformade bakre halvan. : N H : Om man nu sätter åtjärtfenor på i bilen; kommer vinden även att få em .angreppsyta där, så att vind-; presset på fordonet blir förhållande=" vis jämnt fördelat, Idén har i mån=" ga år varit utnyttjad P på racerbilar. sin är slog han. "upp sin signal" svart att. flaggorna i broschen i - stället betydde ”Tillstånd att ankra långsides”. rn återvänt från en ti kors resa till USA, där planer för framtiden av-- handlats. Han kommer att i fran: tiden mest gå in för storarrange! mång inom "mce-sporten och. i stäl- let satsa desto mer på sin ”civila” karriär. ; , Na ”HJÄLPBEHOVEN ÄR MANGAN: t Frälsningsärméns de behövande. : Giv ditt, sted ä di Ipver: fom. Hlumstationer och övriga in- . : stitutioner fördelade över hela Cl F det, vill vi ge värd och Hjälp il, Sänd ditt vidrag! "Frälsningsärméns” a verksamhet, Box 5090, ksamhet, Vid vård- . "sociala - hjälp- Stockholm 5 SYTSYVYvS NIT handbok. Han upptäckte, ganska 2 as sa TT ÄTT IN FVTEERXANITYT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.