- YrY YrererevtrevereYYYere ve YYrreTV vyrvreveervevevvvyvetrvtvyTv , vremeyrvyvY vervyvyveYeYyryyTt TT yyryvvyvyrtvY YrrY skurna, solbrända ansikte, FRI t t x : Genäst jag vaknade, visste jag ” att något var på tok. Jag kände helst, hade hans vänner. sagt. Det var svårt att få fram de lösa trösteorden denna mig trött och retlig. Jag svepte -om mig morgonrocken och gick fram till fönstret. Solen steg just upp bakom ' bergen i all. sin prakt och drev skuggorna på flykten, I dag skulle det nog bli varmt nere i dalen, men häruppe - på berget var det kallt. Jag frös och. drog morgonrocken tätare omkring mig. Jag undrade 'om. jag någonsin mer, skulle ' bli varm, | : ot morgon. Jag teg. . ” — Ska du inte fara efter posten? frågade han efter en stund. : - — Ingen brådska, svarade jag. Jag skall laga frukost först. ' . Jag hjälpte honom upp i rull- stolen och sköt honom bort till tvättstället. Sedan gick jag -ut i köket och värmde vatten på spritköket. När jag bar in fru- kosten på.en bricka var han — Alice! Jag vände mig om ret, , on . — Ja, Dick! ropade jag. Kom- mer strax, Jag kastade en blick på mitt armbandsur. Fem minu- ter över sex. Han hade yaknat » för tidigt. Jag gick fram till toalettbordet "och .drog hastigt. kammen genom håret. Sedan tog jag temperaturlistan och termo- metern och gick nerför trappan. Han låg med huvudet vänt mot dörren: och väntade på mig; armarna vilade på täcket, och £ ena handen . höll han 'sin kikare, ” wo "0 God "morgon, sade han, Han log och då fördjupades alla fårorna i hans tunna, skarp- från fönst- -, = God morgon, Dick, sade jag. Känner du dig sämre? Eller är 'det något särskilt? " Hän hade släppt kikaren; nu ” grep han den åter och riktade den mot fönstret. — Det 'finns post i vår låda, sade han, Det var därför jag ropade på dig. . — Dot måste vara ett misstag, Dick, sade'jag, Ingen. skriver till — Nu ' skämtar du, sade han med ett litet skratt, 'Du vet, att - vå får. brev från min" mäklare; han » skriver + varje" månad : och talar -om: varför. våra checker blir mindre och mindre, : . "4 Jag skrattade: inte: —'Vi har » redan fått brev från honom den här månaden. ' vet — I allé fall har vi post, älsk-, ling, Han räckte mig kikaren: 5e . Jag tog kikaren, Min blick sökte sig fram till den 'träddunge | » där vår egen smala stig förenade sig med stora vägen, Där var brevlådan, av. aluminium,» fast- spikad vid en trädstam: En liten röd flagga vajade från locket. och lämnade tillbaka :kikaren. Vi har post, den kom nog i går, — Ska du inte fara efter den, undrade han, «0 vo 00, — Det kan inte vara något viktig. sade" jag. , Dot är ingen brådska, ' vo ME — "Tänker du inte kyssa mig? klar med sin morgontoalett. = Novell | av allav . Jerome Weidman Sedan tog jag på mig kappan för att gå och hämta posten, . Det låg ett telegram i 'brev- lådan. Jag läste det och begav mig på hemväg, Stigningen var lång och bränt, men jag märkte det knappast. . När jag hunnit upp till gläntan, stannade jag ett ögonblick för att hämta andan och såg på blockhuset. Detta var alltså hemmet: — efter tio år. Nej, inte ens detta var hemmet — vårt hem, var: två koffertar, som kunde packas i en hast och rymde 'allt. Två koffertar — det var hemmet; . Dr Han hade styrt. rullstolen :ut på: den lilla verandan, som vette mot dalen. Jag gick fram och svepte om honom en extra filt. — Vad fick vi för något, Alice? ” : on "Jag visade "honom telegram- 1 met. ot jo Det är” från: Harold 'Steu- b ben, sade jag, Han ,.::i" vv Dick gav mig en snabb blick. '— Harold Steuben? Hur: vet han... oe 7 NET "— Han har väl fått din adress av .din mäklare, Han säger att det är år sen han såg oss, 'och nu ,;teser - han ,.till. England si nästa vocka oss först... 2 5 Han skrattade skärande. öss? sade, han, Träffa 'dig, menar z-— Han:skriver oss, sade jag. : och vill 'gärna'träffa » Dick tog:telegrammet och läs-| te "det. Vad ska? du "göra? "frågade: hansvees tå i = Du har rätt, Dick, sade jag, |. Jag ryckte på axlarna. — Jag vet . inte, Han , telegraferade i Igår. Han säger att han kommer. till West Jordan på onsdag, Det är i dag. Han vet inte att tele- gram skickas som brev härute. Han tittade på sitt armbands- ur. — Du hinner mycket "väl fara ner och hämta honom; 'sa- frågado' hah. En god hustru ger "de han, Du måste nog, Det skul- alltid, sin .man en morgonkyss. ' Jag, böjde mig ner och kysste honom på kinden, Ian "slog ar- marna om mig och höll mig ett ögonblick i.sin famn. Jag kände "hur jag åter bley: varm: — Älskade, mumlade” han. Jag strök honom smeksamt över. det yviga, svarta håret, som Inte blivit tunnare under hans långa sjukdom, Hur gammal var han? Trettiosju — nej trettioåtta år... När man tänkte på allt han kunnat uträtta med sin be- Båvning ... : Han kan gå hur långt som le se illa ut om du'inte gjorde det. : : Jag infann mig vid stationen i god tid. Där satt jag i bilen och stirrade hjälplöst på stänk- skärmen, på stationshuset, på -Ibergen i bakgrunden. Tågets gälla signal väckte mig till besinning. Jag klämde fast min lilla fickspegel ovanför rat- ten och slätade till håret med nervös brådska. Jag var ond på mig själv. Här hade jag suttit så länge och inte gjort ett dugg, och nu. — Jag granskade kri- tiskt: mitt ansikte i spegeln. Jag behövde läppstift. Jag behövde — å, det var så mycket jag be- hövde. : moa — West Jordan, ropade kon- duktören. . - Där. stod Harold på plattfor- men, med en elegant gul res- väska i. handen, och såg. sig omkring. Han var lång och väl- klädd och lika ståtlig som förr. — Alice fs ST .. Jag blev glad, han hade genast känt igen -mig. +. . — Alice; hur mår du? . Han ställde väskan på fotste- get och grep bägge mina händer. "Du är underbar, sade han. Lika underbar som förr i. värl- den, fet s öro Det' var inte sant, men :det gladde mig att höra honom sä- ga det. vv: oe eh '" Han log mot mig, men så blev kan plötsligt allvarlig. — Hur är det med Dick? + +: oo. - —' Som vanligt, svarade jag, ingen "förändring. 7, css "—, Stackars Alice, sade han och steg upp bredvid mig, Jag tryckte ned starten och det bar i väg de ov EZ Du vet varför jag kommer, Alice? : | - . | —"Du ska resa till England, Du ville träffa oss först. | '— Nej, sade han, Bry dig.in- -te om vad jag skrev i telegram- -met.;Du vet varför jag kommer. " Jag "visste det, men jag teg. . to Är inte tio år länge nog? "frågade han, : 0: fo Det var länge nog...” : Han lade sin hand över min på ratten. — Missförstå mig in- te, Alice. Jag skulle ingenting säga, om jag kunde se. någon jusning för dig. . Men. detär hopplöst.' Jag . har hållit mig orta | så. många år.. Det har varit svårt, men jag har härdat dina. känslor: I hela tio år, Allt är sig likt. Du kan inte fortsät- ta :så här, Alice. Du har rätt till ditt 'eget. liv. Jag vill och kan gå: dig allt vad du saknar. Vad dit aldrig? ha ; och: aldrig kan få, så länge Han tvär- tystnades ii. ov ct lang TISå länge Dick lever, ifyll- de jag. EHer så”länge jag stan- nar hos honom! « oy "rn, Ja,'sade han nästan trotsigt. Du har, gett . honom. tio ' år av ditt.liv..Nu är det hans. skyldig- het:-att ge dig något, Jag kän- att ge dig fri, så gör han' det, Det. vet du Alice. cs ss Ja, jag visste. det; ' Men” just därför :var det.så svårt att be honom "0 tiaer sla vd we Jag måste tänka över sa- ken, mumlade 'jag... sn Bilen svängde in-på den öpp- na "platsen framför 'blockhuset, Dick satt fortfarande på veran- dan i sin rullstol. Han lyfte ena armen och vinkade matt. Vi vin- kade tillbaka. =. 0. 2 Alice, sade Harold med låg röst, "då vi steg ur bilen. Jag förstår att det är svårt, men du måste. ":. Mer —- Vänta tills i morgon, sade jag.” I' morgon skall du få mitt svar... ' > MA ” Jag. visste inte hur länge jag suttit - vid fönstret och stirrat ned i dalen 'utan att röra mig, utan, att. tänka, Fullmånen stod högt på himlen, och en silvervit " | dimma hängde över bergen. De var mycket vackert, «sv: — Alice? Alice! bt 'Jag' snarare anade än hörde honom "viska mitt namn; I en blick var jag 'på fötter, ilade ned för "trappan ' och "öppnade hans dörr. Månskenet strömma- de in. genom fönstret och föll ver hans ansikte, — Vad är det, Dick? frågade jag, es | : Han. svarade inte, vred blott sakta huvudet på kudden. Jag sprang fram: till 'sängen. - — Dick! ropade jag Törskräckt. ' Hans” läppar rörde sig, men inte ett ljud hördes. Jag rusade ut i hallen och knackade på Ha- rolds dörr. Han öppnade genast Han hade tydligen inte heller sovit. — Det är Dick, förklarade jag hastigt. En hjärtattack. Han tål inte minsta sinnesrörelse. Var snäll och sitt hos honom, medan jag far efter doktorn. Ge honom hans. droppar. | Han grep mig i armen för att hålla mig kvar. — Stanna hos honom du, så far jag efter dok- torn, N ut. Nu har du prövat dig själv, |j ner" Dick:: Om 'du ber- honom li FÖDELSEDAGAR 85 år. : . fyller i morgon f. snickare- mästaren Svante Ebbesson, Ve- inge-byss so co Jubilaren är född i Öringe och kom tidigt ut i förvärvslivet och hade olika platser på jordbruk. Ett slag hade E. anställning som kusk i Laholm innan han slog sig på snickareyrket och blev så småningom ' sin. egen mästare, Han har varit en duktig yrkes- man, "som flitigt anlitats i byg- den ' för såväl nybyggen som reparationer, Han har även ar- betat. på sockerbruket i: Gene- vad och vid kraftverksbygget I Skogaby. Ebbesson är en hant- verkare av den gamla stam" men, rejäl och präktig. Han är alltjämt vid god vigör. den 2 mars f. d. snickarmästa- ren Karl Månsson, Nygatan 24, Markaryd. Jubilaren är” född i Ystad. Redan som mycket ung kom han med i Frälsningsarmén och dess musikkår. Han började som "trumslagare och som 16- åring", övergick ' han till blåsin- strument. Sången och musiken låg honom i blodet och som 17- åring blev han ledare för en kör och : tjänstgjorde :dessutom som musiklärare. . Vid 20 års ålder flyttade han till Stockholm 'men kom "efter .'ett par år "åter till Skåne "då han bosatte sig i Mal- mö, där han vär verksam som sång” — och " musikledare” inom Frälsningsarmén. Här träffade han också: sin blivande maka och paret . bosåtte sig i Stockholm. 1912” återvände ” makarna > till Ystad och 1952 kom de till Mar- karyd och sedan déss har de va- rit anslutna. till Issjöa baptist- Ö Al in lär jubilaren. allt- verksam inom sång- och musikföreningen. För omkring 1 år 'sedan fick han mottaga bap- — Nej, sade "jag, jag känner vägen och är” nart tillbaka... ktig, hördes jag ör 7” sluttningen. ” Marken - / var gropig, och jag hade inte stor dimman.iMen jag visste: vad det framför mig... oo: MALE Doktorn ' öppnade själv tam" burdörren " och kände . genast i nästa minut" satt han bredvid mig på framsätet. Jag körde som ligt, fast bilen nätt och : jämnt orkade "klättra uppför den sista avsatsen.v =nr ng re vs Jag ville följa med doktorn in i sjukrummet, . men han sköt mig tillbaka och stängde dör- ren, Då gick jag ut på verandan och stod där en lång stund och såg-ner över den dimmhöljda dalen. Harold kom ut och ställ- de sig bredvid mig. Ingen av oss sade ett ord. Jag visste, vad han tänkte, och jag vissté, att han trodde, att han visste, vad jag tänkte. ' mar : Äntligen - hörde jag dörren löppnas och stängas bakom oss. Jag skyndade in. Doktorn stod utanför Dicks rum och torkade sig om händerna, Jag såg "spänt på honom, och han smålog, lug- nande. - SA — Faran är över sade han. " Han ' följde mig in i Dicks rum, . Dick låg på rygg med slutna ögon. och andades lungt. — Hur är det med honom, doktorn, frågade jag enträget. Han sköt ut läpparna . och ryckte på axlarna. — Det häng- de på ett hår den här gången, svarade han. Om ni hade kom- mit tio minuter senare, om ni hade kört långsammare... Åter ryckte han på axlarna. Men nu är det ingen fara. . Vi talade med viskande röster. — Nu? menar doktorn att...? Han 'såg. stadigt på mig med sina klara blå ögon. . — Det är hopplöst, sade han. Han kan aldrig bli bra. Det vet nio : : Jag nickade, Se Om ni vårdar honom 'som hittills — ja, då kan han leva i några år ännu. Det är svårt att säga. Men skickar. ni honom till ett sanatorium, är det slut med honom. s — Tack, doktorn, sade, - : var allt jag (Forts. ä sid. 7) jag körde ner- |: nytta : av -lyktorna i. den: täta |. gällde. : Jag ; såg. Dicks ansikte - Min man, sade jag, och il: en galning, men allt gick lyckt " tistförsamlingarnas förtjänsttec- ken för sin insats som sångare och musiker, Jubilaren behär- skar ett stort antal instrument ren ' hans älsklingsinstrument är S-kornett.. Bl, a.-spelar han ett såpass. ovanligt instrumen som Alprzittra, + > V HI Åres nen fit, fyller , på måndag fru Alma Larsson, maka till £. lantbruka- ren ', Bernhard Larsson, Jons- torp, Våxtorp. Jubilaren är född i" Ysby. och ingick äktenskap 1908 — makarna' kunde sålunda fira guldbröllop några dagar fö- re jul i fjol, I samband med gif- termålet flyttade ' de till Jons- torp, där de innehaft ett lant- bruk, som de numera överläm. nat. till en , dotterdotter och hennes make. Makarna bor e- mellertid kvar i en stuga på gården, Fru Larsson har alltid varit en mycket duktig och ar- betsam människa och hon är alltjämt pigg och kry, 75 år ana . ln fyller den 1 mars f. järnarbe- taren . Adolf Bengtsson, ' Torp, Markaryds... 7 Ne . 70 år - : NN | fyller : på måndag snickaren Ernst Sjöberg, 'Stackarp, Våx. torp, Fa -N ' Jubilaren "är född i' Låholm och kom tidigt i snickarelära Så småningom flyttade han till Våxtorp och bosatte sig i Stack- arp, Han är något av! en tusen- konstnär och: sysslar med allt möjligt. BL. a. har han verkat som: tröskverksmaskinist och i många år-var han 'också hem- värnschef. i Våxtorp. : 60 år” Natt : | fyller" på: måndag skomakar- mästare Ernst Persson, Tims- fors.” Jubilaren är född i Van- stad församling, Malmöhus län. 0 + 50-åring ZE pinge, som i dag fyller 50 år, Fru Lilje- strand presenterades : närmare i gårdagens tidning... + . sn 50 år Se : fyller på lördagen handl. Mal- te Bokelund, Vivljunga, Han är bördig från Össjöa i Torpa, samt vistades i uppväxtåren hos sina morföräldrar i Össjöa.. | Hr Bokelund har varit en ta- på litet av varje. I tidiga ung- domsår. arbetade han i betfälten |i "Halland.' Han var den förste som med - bil körde mjölk till -| Vivhults mejeri. Var under nå- gra år uppköpare av. slaktdjur för Ängelholms slakteri, På 30- talet "arbetade han. som bygg. nadssnickare : - hos byggmästare Joel Larsson, Språxhult. Ingick 1938 äktenskap och inköpte då en fastighet i Vivljunga sam” hälle samt etablerade charkute- riaffär och körturer med char- kuterivaror. g År 1948 lät Bokelund bygga en ny modern affärsfastighet med även speceri- och diverse- handel, B. bar varit vice brand- chef för Vivljunga brandkår, samt. tillhör styrelsen för Viv- ljunga hembygdsförening. Som en glad och humoristisk männi- ska äger han gott handlag med sina kunder, och säkert kommer högtidsdagen att bära vittne om en stor krets av vänner. 50 år. | : SN : fyller i morgon bilpacknings- arbetaren Erik Jönsson, S:t Cle- mens gränd, Laholm. Jubilaren är född i Nyby och började i unga år att arbeta som ketting- smed vilket han höll på med till langfull människa, som prövat |: för 12 år sedan, då han erhöll anställning på Svenska Bilpack- ningsfabriken. Han är 'en duktig och : noggrann arbetare, högt uppskattad av såväl arbetsgiva" re som kamrater, Jönsson har helt ägnat sig åt sin dagliga gärning. - ,” 50 år ” . fyller den 3 mars hemmansäg. Karl ' Johansson, Össjöa, Torpa, Vid faderns frånfälle 1939 ö- vertog han den vackert belägna fädernegården vid 'Össjöasjön, där han alltsedan barndomen varit bosatt och under årens lopp nedlagt: ett betydelsefullt arbete. - ee - Varmt intresserad av den kristna verksamheten tillhör J: Vänneböke ' missionsförsamling och ungdomsförening samt har deltagit i söndagsskolarbetet. : Makarna Johanssons hem är också : ofta öppet för andliga sammankomster. OK 50 årg > Cd : fyller i morgon fru Karin Joh- lin, maka till lantbrukaren Os- kar Johlin, Edenberga.. Hon är född i Västra Karup. Fru Johlin är en duktig och arbetsam män- niska och vid sidan om de dag-' liga sysslorna i hemmet är hon mycket inttresserad av SLKF i varg Rännéslövsavdelning hon är v. ordf. "= . : oo DÖDSFALL Gerda Hansson. I en ålder "av 75 år - avled på. torsdagen på Halmstads lasarett efter en tids sjukdom fröken Gerda Hansson, Vallberga. Hon var född i Rän- neslöv, där hon tillbringat den största delen av sin levnad. Frö- ken Hansson var sina föräldrar behjälplig med gårdens' skötsel tills deras bortgång, varefter hon jämte två syskon övertog gården och brukade denna ett 10-tal år. De avyttrade sedan lantbruket och bosatte sig i Vall berga, . där de lät uppföra en villa. ' " : Gerda Hansson hyste ett varmt intresse för Röda Korsets verksamhet och var medlem i Ränneslövs Rödakorskrets, : Hon var en mycket snäll, uppoffran- de och duktig människa. . Den två systrar Emma bosatt i Vall” berga "och Hedvig, gift med £. lantbrukare . Algot — Jönsson, Vrångarp, samt svägerska och syskonbarn, > o- Klara Helgesson, I en ålder av 73 år avled i torsdags på Ha'm- stads lasarett efter en tids sjuk- dom fru Klara Helgesson, maka till framlidne. banvakt Anders Helgesson, Skottorp, Den'bort- gångna var född i Munka Ljung- by. De båda makarna voro på s'n tid bosatta först i Ängelholm och sedan i Hemmeslöv varefter de flyttade till Skottorp. Den ;' bortgångna! efterlämnar minnet av en snäll och” duktig kvinna, som - helt ägnat sig å' sitt, hem, Närmast sörjande är fyra barn: Jean, köpman och bo- satt i Höganäs, Freddy | fastig- hetsskörare i Örebro, Mailen bortgångna. sörjes närmast av | Lördagen den 28 februar! 1959 gift med typograf Karl-Gustaf Jönsson, Hälsingborg och Ingrid med bavbiträdet Jarl Ståhl, Äl. storp. Sörjande är dessutom gon” hustrur,, barnbarn och syskon samt övrig släkt och vänkrets, ” Edith Eklund. Hos en dotter och svärson i Bygget där hon vårdats avled på onsdagen fru Edith - Eklund maka till fram- lund, Tönnersjö, Fru Eklund var i sitt 68:de levnadsår. : Den bortgångna var född i Breared. Hon flyttade til Tönnersjö strax efter sitt giftermål där hon äg- nade sina: krafter helt åt hem- met och familjen. ” i barn Anna gift med lantbr. Carl Börjesson, Trönninge, Märtha gift med lantbr. Rudolf Johans- son, Bjersahult, Edvin, lantbr. i Bala, Gertrud gift med byggm. Algot Nilsson, Halmstad, John fabriksarbetare, Årnarp, Kerstin gift med ' trafikbilägare . Inge Löfstedt, Bygget, och Stig fab- riksarbetare i Skedala, svärdöttrar, svärsöner och sys-" kon. sov. e Nils Petter Nilsson. På freda- gårdsarbetaren Nils Petter Nils. son, Halmstad, efter 'endast ett par dagars sjukdom i: en ålder av 101 år, Han var född i Ahla, Halmstad där han sedan dess vis tats, Närmast sörjande är barn. BEGRAVNING | — En: högtidlig jordfästning kyrka, då stoftet efter f. lantar- torp, vigdes till den sista vilan. Prestaverna fördes av snickare Werner ' Nilsson, Skottorp och smedmästare Harald Karlsson,, med ' att kantor J. Andersson J, 5. Bach, Efter ps. 575:1—3 för rättade kyrkoherde H. Ljung- man jordfästningen och begrav- ningsmässan inramades av psal- merna 95:4--6 och ps 425:6. Vid den öppna graven tog de anhöri- ga och vännerna. farväl 'av den häs och ns 396:5 siönes unisont. Te avhördas tack framfördes av torn ” Pland ' blommorna som prydde. båsen märktes "ransar från rer på Åsliden, Östra Karup, samt. vännerna | på Skottorps Alltid nyhefer t - "XLÄNNINGAR. « . : VRörts fe sd 1 denhet "känner ”Skägget från Sundsvall”, ..- jobbarkompisen, som är en' annorlundakille men ' hederlig , och'”arbetsam ... . oo — Dimmorna bor visst i södra ; Halland, säger han, Det tröttar | att famla omkring i det här vår- vinterdiset, Även pigga ögon kan få svårt att se och rak rygg kan krokna. Jag vill vidare söder ut — så här års vill man liksom gå och möta solén ,.. Och söder ut skall jag — om det så bara blir Ängelholm innan man kry- per till kojs. Men jag tar tåget i kväll över åsen — det törs in- | gen människa gå rikstvåan i den här kvällsdimman, : Bilisterna räknar inte med att Johansson skall trampa samma väg som de- ras åk skall rulla. Det är farligt — och Johansson är glad att Ie- med de flesta :medvandrare — rädd om livhanken och rädd för ond bråd död. nn — DET ÄR ANDRA tider nu än när jag först började rivg upp landsvägsdammet, Då hade man vännerria med på vägen, jämtar,: dalmasar, stockholmare och smålänningar. Alla gick vi för att finna bättre platser -— 1 arbete, : ett ordnat liv, Mån fann det, andra fann det 'aldrig. Många föll ifrån, några är kvar. Några som sagt — de sista tio åren har jag träffat tre säger tre ”fria bröder”. > - RICKARD JOHANSSON hör inte till den typ männis skor, som 4 "Dimmorna bör. iS ydhalland vad lycklig "den gubben, som går andas Årisk luft, att man va. Det har jag ändå gemensamt | in 1? Pen söker blidka ”äluppfostrade : ungar: på. flykt och till och med får vuxet folk att vända sig om och titta. Man känner blickarna i 2 | istället. borde de andra' över atomkraft. Månen, i Å . s' Ja, TImenterar bort Man Ex kområa till månen, ag min vän, för ett mål kan hålla mig kvår på kats bättre. — Johansson har lyckats, säger han, -— det-bäst för mannen att få arbe- ta, att ha ett jobb som. behöver lidne f. lantbrukaren Alfr, Ek. ' Hon sörjes närmast av sina samt ; gen avled i sitt hem f, d. träd- Laholm men kom i unga år till ' ägde i går rum i Skummeslövs - betare Sven Magnusson, Skot- - Skottorps gård. Akten inleddes. sjöng ”Jesu, Jesu du är min” av ' hädangånene. Officianten läste . — "Visst: är" 2 ROND ana SS FANOLN klagar och" tycker att andra lye= >. "honom, varje dag. Men finner >. han inte samtidigt arbetsglädjen där, ja, då. är livet ändå tji. Då kör han fast, blir tjatig och less. Ryter på tanten och. hyssjar åt : ungarna, ser vresig ut och små. . grälar på grannen, — Själv trivs jag, utmärkt då jag 'sjåar, Min kropp är liten men den är seg — jag slår inte av På takten för att kosingen kommer mera av en tillfällighet. Me ” arbetet inte. allt. Om ni visste ' ensamme man I 7». den skäggige, Vägen fram och Tråkigt bara, Passar så illa -välfärdsstat;att trots att ögo. —' skrämmer. > Numera /. i bilden av en da och då "ryggen... —> Och känske är man en un... derlig prick, Litet efter sin tid... . r går man. omkrin ivsgåtor och trivs. Meda”, löser dc an ma glädjas med alla raketer och 3 pen | miljarder fö är glad, At — som åa jorden." n ändå är" ratt. socialnämnden . i Karuns' I ommimn, nereanal och neneionä- = snickere > Verner Nilsson. Skott
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.