er N:R 54, ÅRG. 28, - Det kärvar fortfar för att hålla det hela ; ” gymnastiksal i Våxtorp, som 0 FK Alltfler vä Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm FREDAGEN DEN 6 MARS 1959 - [3 rr rr van sm ljer Laholms Tidning - ortstidningen & DNIN Ansvarig utgivare J. B, Bengtsson = + As Lösnummer 25 öre, Veinge kan få bygga ny skola om man börjar före den 1 juli ande på byggnads- och ärbetsrarknaden och man söker eter projekt gång. En fas i detta arbete var tydligen det tillstånd till by; skolstyrelsen där helt nyligen fick. Man har även intresserat "sig för den blivande centralskolan i Veinge, som ju möjligen k = Det är riktigt, att vi har » fått en förfrågan från arbets- marknadsstyrelsen, där man : undrar om vi kan sätta igång med byggandet av den nya sko- :lan före den 1 juli, omtalar skolstyrelsens ordförande i Ve- - inge, lantbrukaren Yngve - Jönsson, Kristineberg, för -"Labolms Tidning. Hur pass all- varligt menad denna, förfrågan » var vet jag inte, men vi svara- : de, att får vi bygga en enbhets- . skola, så har vi ritningar fär- : diga och kan sätta igång om- '; gående. Ritningarna har för fle- . ra år sedan gjorts upp av stads- - arkitekt Svend Bögh-Andersen : . i Laholm och är godkända av ":: skolöverstyrelsen., ' ' Den ritade skolan omfattar är ven högstadiet, men om vi fått > något sådant här är ju inte av- gjort ännu." Det är ju meningen att tre herrar från Stockholm, ” två från skolöverstyrelsen och en » från missionen i slutet av mars eller början av april skall komma ned hit och hålla överläggningar med kommunerna. Då klaras väl frå- gan upp, om hur enhetsskoleom- rådena skall se ut. ggande av an bli enhetsskola, — Blir det däremot så, att vi endast får bygga en vanlig en- hetsskola för små- och mellan- skola är vi inte klara att byg- ga. I så fall v:1 vi ha ritningar- na omgjorda så att småskolan kommer mera för sig själv. Birger Svensson Ahla omvaldes "tjugonde gången I endräkt och i Laholmsortens RLF-avdelning som ordförande ln; ELF-avdelning sitt årsmöt höll i går Lahol tens på L god - tillslutning. man efter mötet en klar förande i avdelningen. Mötet öppnades av Birger Svensson, som glädjande nog konstaterade, att trots att bruk- arbetsmarknadskom- lång resa över ”OPERATION 15” passerade som bekant Laholm och södra Halland förra tisdagen på sin färd från Norge till ekvatorn. Nu har man nått. Afrika och är på väg söderut genom öknen. Här lyfts den tungt lastade Scania-Vabis 75:an från båten i Algers hamn efter en dygns- Trots brä de sol i öknen. har det ännu inte märks någon avsmältning på det 3 ton tunga, glasulls- isolerade isblocket, il Men hur det har varit — med allt annat än lugn och frid innan RLF kom till, - detta fick RLF-are, f. husdjurskonsulenten Eric Larsson. Och Birger. Svensson i Ahla fick' påbörja sitt tjugonde år som ord- ; | småbrukare ut. Men sedan dess ården under mycket inblick i av Hallands förste ningsdelarna minskar, så ökar RLF i medlemsantal. Högsta antalet var 1952. då man hade 252 men så bröt sig ett tjugotal har . medlemssiffran åter' stigit och .är nu:244. Året har varit lugnt, . men nu står vi inför ett nytt prisavgörande 'och : länsför- bundsstämman kommer att kal- las med: mycket kort varsel Fjolårets resultat blev inte vad vi hoppats på men vi äro för- hoppningsfulla ' och nu ser” det ut” att bli en tidig "vår; något som alltid är bra. | ! Till ordförande för dagen val- des Ernst Lagerberg. Av styrel- seberättelsen framgick, att man hållit en deklarationskurs i La- gagården med god anslutning. Avdelningen har tecknat en aktie i Jordbrukets bank. Med- lemsantalet har ökat med 4 till 244, Berättelsen godkändes. Ar- vodena förblev oförändrade. Till styrelseledamöter omval- des för två år. Karl Johansson, Lejeby, Ebbe Bengtsson, Köpinge Allan Gustavsson, .Ebbarp och Gösta Jönsson, Restad. Kvar- (Forts. ä nästa sida) « BRILF vill visa varans väg - vid Hallands semesterorter Behovet av konsumentupplysning om jordbrukets produkter och även om jordbrukets betingelser över lag är mycket stort. Det var säkert ett ord i rätt tid, som lantbrukaren .. Nils Persson i Mellby sade i går kväll med den motion, som han lämnade fram till Laholmsortens, ELF-avdel i öte, Den fick också ett . Motionen hade följande lydelse: ”Höga livsmedelspriser utlösa alltid irritation bland konsu- menter, och syndabocken blir då jordbrukarna. Orsaken härtill är säkerligen att söka i det för- hållandet, att man i de breda konsumentgrupperna helt enkelt inte känner till vilken relativt begränsad roll produktpriserna spelar för de slutliga livsmedels- Priserna. För att vinna förståelse 0. avspänning mellan producent- och konsumentgrupper ha jord- brukets organisationer anordnat konsumentupplysning genom ut- atällningar, — annonskampanjer. m. m, . Det förefaller som om vi i Halland hade särskilt goda möjligheter att bedriva sådan upplysningsverksamhet.: = Om en är hallandsku ' hela landets badbalja, och 'en fula na LIF seriestartar i friidrott 22 maj Laholms IF seriestartar — om det uppgjorda förslaget god- "känns 'av Hallands Idrottsför. -bund — den 22 maj mot IFK Ialmstad. Den 27 maj möter man Halmstads andra friidrotts- : klubb, Spänst, den 7 juni Fal- > |kund att utställas bland siffer- utställning här av någon form i upplysande syfte skulle av allt att döma väcka uppmärk- samhet i vida kretsar, i Förslagsvis kunde en sådan utställning ha namnet "Vi Vill Visa Varans Väg - . från ' : Gröda till Föda fÉ ett skyltskåp' eller -fönster kunde vid de olika badorterna samtidigt visas planscher, som med text och bilder visade vad producenten får i pengar. för rå- varan, dennas väg via transport- organ och handel samt ev. för- ädling till konsumenten och vad denne får betala. För att göra utställningen kontinuerligt at- traktiv, kunde någon karrikatyr (snabb) tecknare rita en i orten känd producent och en konsu- ment som resp. jordbrukare 'och och textmaterialet. Dessa karri- katyrer borde bytas ut mot gen kunde också endast en vara behandlas varje vecka exempel- vis potatis en vecka, mjölk en annan osv, Med stöd av ovanstående, vill jag därför hemställa att en ut- redning verkställes huruvida möjligheter ' förefinnas för upp- andra en gång i veckan. Möjli-|' kenberg och den 13 juni Rigor. lysningsverksamhet av' antytt mycket välvilligt mottagande. slag, och om så är fallet att anordna sådan. st Motionen följdes av en kort (Forts, å sid. 47 Så minns jag ”Farfars SÄRSKILT INTRESSANT ATT ATTIOTVÅ ÅR var min far- far när han dog. Jag. var då en tös på nio år. Sista tiden bodde han i en: tillbyggd kammare hemma hos oss, emedan mina föräldrar tyckte det blev för be- svärligt att passa honom fram- me i hans "egen stuga, dit vi fick bära mat till honom och elda varmt. Jag var bara års- gammal eller så när min farmor dog, så henne. minns jag inte, men' en gammal kvinna, som hushållade för farfar en tid, och 'som hette Ingejärd, minns jag mycket väl, för hon brukade varje dag komma och hämta mjölk, och då satt hon gärna en liten stund och pratade med oss barn och mor, och det var så roligt. Farfar själv kunde inte långt gå. Han var efter sina mångtusen långa och strävsam- ma arbetsdagar nästan invalid, och kunde inte ta ett steg utan två käppar ..; : Jag minnes min farfar och den gamla, på sin tid så ståtliga far- farsgården, med dess bonings- länga — en gång byggd för två -|hushåll — och dess tre långa uthuslängor, ingärdande den dstora, prydligt -stensatta gårds- planen med inte mindre än tre inkörsportar, en åt öster och en åt väster, utifrån vägen, och en åt norr. utemot ”bakgården och gatan”, och jag tänker gärna på den tidens byggnadsstil, en stil som i större eller mindre for- mat gick igen i varenda gård i min närmaste hemtrakt och med rätt liten avvikelse också i byg- den där jag nu bor vad bonings- husen beträffar. NÄSTAN MITT på husets långsida inne på" gården var köksingången. Genom köksdör- DORIS MORIN FRÅN HORNSBORG — BÖRDIG FRÅN LA ”FARFARSGÅRDEN” I KNÄRED. HON GÅR NOG NR I GRANN ”HUSESYN”, Se SKRIVER I sSården” i Knäred DENNA ARTIKEL OM DEN GAM- OCH FÖR SENA TIDERS BARN KAN DET VARA 4 Mays FÖLJA MED PÅ RUNDVANDRINGEN I DEN STORA GÅRDSBYGGNADEN. ren, som ibland bestod av 2 halvdörrar, kom man direkt in i' köket, Mitt för fönstret, vid sidan om dörren stod ett ba- stant träbord utan duk, och mitt fram — närapå på kökets hela bredd — fanns den stora öppna spisen, murad av: gråsten och rappad och med bakugnsluckan vid innerkanten. Vid varje kort- sida av denna öppna spiselhäll fanns också en lucka in emot rummen, På. andra sidan av murväggen fanns då ett fyrkan- tigt skåpliknande ting 'av järn, kallad sättugn.. Ovanpå :dessa fyrkantiga ugnar fanns på som- liga ställen: murade skåp med blanka ' mässingsluckor — fram, Denna sorts spisar var inte så dumma, De eldades utifrån kö- ket och rymde en massa ved av nästan vad sort och format som helst, och de spred en härlig värme i stugan, , En liten Eryla eller en kaffckittel kokade bra på den, och det gick till och med att grädda en kaka bröd på den... Åt ena sidan 4 köket (Forts, & nästa nida) ”M jölk papper” för Sydhälland verklighet redan" om" ett par år Mjölkproducenterna i vårt, sa land förlorade i fjol 130 miljoner kronor på det försämrade smörpriset och de starkt försvårade exportmöjligheterna. Detta omtalade — som Laholms, Tidning återgav i går — disponent Sune Jacobsson i IHalmstadsortens mejeriförening .vid onsdagens RLF-möte i Ysby bygdegård, Dessa pengar hoppos man givetvis & någon " mån återfå genom de prisförhandlingar, som nu hanteringen så billigt som möjligt. En brännande fråga som mest rör konsumenterna är förpack- ningen, och disponent Jacobs- son ' påpekade, att konsumen- terna lika väl som handeln poc. kar på engångsförpackningar, förslagsvis i Tetra Pak. Prak- tiskt är detta inget problem — som en jämförelse nämnde han att man i det nya, stora Göte- borgsmejeriet installerat inte mindre : än elva förpacknings- maskiner för Tetra Pak. Men Tetra Pak kostar pengar, och då är frågan vem som skall be- tala. En Tetra Pak-förpackning blir 3, 5 å 4 öre dyrare än en glasförpackning, och det har re” dan klargjorts, att mejeriet el- ler producenterna inte betalar detta. Handeln har gått med på att ta två öre för att slippa be- sväret med returflaskor men då . dagen var enastående för att GUNNAR SVENSSON Sydhallands vår kom i februari ÅN - DEN NU FÖRFLUTNA feb- ruari månad blev en riktig <vårmånad för södra Hallands del. Redan den 6 var det +13 grader i solen. Staren var syn- lig den 22, och den 25 var ring- duvan kommen. Dagen efter hade även råkor och tofsvipor anlänt hit. Den 27 sjöng lär” korna i jättestora körer och den 28 blommade snödroppar- na för fullt i trädgården här |- hemma. Sent skall -man glöm- ma den 28 februari 1959 — den vara en vinterdag. 21 grader varmt i solen och 13 i skuggan! Humlor och bin surrade runt och nyckelpigor och en mängd andra insekter var ute och luf- tade sig i det varma, goda sol- skenet, — Mars har börgat som Disponent SUNE JACOBSSON. "kvarstår det faktum att konsu- menten för denna bekvämlig- het kan få betala två öre. Tetra : Pak kommer hur som helst — senast om ett par år, sade hr Jacobsson. Ma — En sak som i ganska hög grad kan förbilliga' framförallt vår smörproduktion, : är smör- [centraler, framhöll disponenten, Vi måste även inom vår näring taga mekaniseringen allt mer i anspråk och spara pengar åt jordbruket, Vi håller just nu på föres, Men det gäller också alt driva mjölk- I sak, och så mycket är klart alt "det bör finnas en central för ho- la Halland, men var den skall (Forts, & nästa sida) Å Stor publik" vid : ålstorpsföredrag . På grund av sjukdom och återbud i sista stund kunde det uppgjorda föreläsningsprogram- met i Älstorp inte följas. I stäl- let hade man anmodat folkskoll, Sven A. Liljestrand i Köpinge att' ”hoppa, in”. Han berättade om Afrika och Rhodesia, där, hans far utfört en pionjärgär- ning som missionär. Det var spännande och intressant att höra om färder på obanade vä- gar, där vilda djur såsom lejon, leoparder, antiloper m; m, strö- vade omkring, Ocrhörda strapat- ser kunde ej avskräcka de första" missionärerna, Äventyr under boerkriget och i, de stora vild- markerna — fick ” missionärerna vara med om, Världens farli- gaste och giftigaste ormar finns i dessa trakter. Folkskoll. Lilje- med en större utredning i denna - strand visade föremål, som de (Forts. å nästa sida) rande år 1959. ” Med hänsyn till den nuvaran” de betongbeläggningens tillstånd på vägsträckan Genevad—Stora Fladje är det angeläget, att den av vägförvaltningen föreslagna februari slutade. Skall vi få re- kordtidig vår och sommar i År? förstärkningen påbörjas och ut- Länsstyret vill. förbättra 0 rikstvåan ovanför Genevad Länsstyrelsen i Hallands län har till Väg- och Vatten. byggnadsstyrelsen överlämnat en av vägförvaltningen gjord framställning, att förstärkning och beläggning av riksväg 2 på delen Genevad—Stora Fladje, kostnadsberäknat till kr 350,000, måtte injämkas i flerårsplanen för byggande av riks- vägar i Hallands län under perioden 1958—1962 med utfö- föres utan dröjsmål våren 1959, så att arbetet kan vara i hu- vudsak färdigställt innan som- marsäsongens intensiva trafik på riksväg 2 börjar. Länsstyrelsen hemställer därför om skyndsam handläggniog av ärendet, — . et SN , + RANE an fasas I oppna I NÅ < I YES EEE nd bad end and band band kos dl UN On [NTE TN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.