. Falkenberg omtalade, 'att "det "den här ovan skisserade rekla- revy swyr Toevvv vervv vervevreveyeyreyyye TT : i Rn f.: LAHOLMS TIDNING >- oe , . ' — LT - Indignerade 28 DEN 6 MARS 1959 . folkbildare." blant betet ' I: , Hr Ivar Persson i Skab 3 . fick under sin tid som ecklesia- stikminister ofta klä skott för en etet o d."Ja, även partikamrater till :: hr Edenman kar reagerat genom. = åiknand I ”Studiekon> : ganska omild kritik för att han I es intz förmådde utverka mer pen-= = takt”, ton för Tan H för den hög- bygdens leförbunc 3a utt eddnänsens frå ja d Där- ”Skab "på sin tid som "folk". emot kördes aldrig ett knyst från ' bildare skötte ordförand kli 'b Ikbild: i de breda häll: heter det bl a följande? +. lagren, Kanske var det så att hr Persson som £ d aktiv ledare in- om det frivilliga folkbildningsar- betet kände särskilt varmt för detta och trodde på dess stora uppgift i en demokrati som vår. I varje fall ifrågasattes aldrig hr Perssons goda vilja och förmåga när det gällde detta inte alls ovä- sentliga område « av vårt, kultur. = liv. cc I När | oatitionsregeringen upp= ” löstes ' efterträddes ”Skabersjö” av sin statssekreterare hr Ragnar Edenman, som även han har me-. Bemärkta hallänningar USA ce Tobi mast följande tre åren i Lund, där han ik "och teo- Sandegren” föädes i "Ce . tinge år 1858. Han tog sin student- examen 1879, tillbringade' de när- "Bröderna Sandegren från Getiä ige "Under - åren 1906—1907 : redigerade han hälften av 1800-talet, Dess tdain- gar startades alltför ofta på så här lös grund och det är därför inte så konstigt, att de flesta "inte > blev logi vid universitetet men inte av- Å lade någon: "examen; 'Sandegren des till USA 1883 och vis- ,; "Hr: Edenman gör en snöplig > figur som folkbildare och " lärdomar från. den tid han. var riksstudieledare i SSU ger en ut» ' delning, som förmodligen. kom: H .mer varje ärlig ABF-are att kän«= 'na sig bedragen. Arbetarrepre- sentanten Edenman kan visserli=- gen med stolthet péka på alla de " nyinrättade" professurerna, men" . metallarbetaren Svensson kanske vill ha del av forskningsresultat . "och på sitt sätt söka motsvara de ' " krav på kunnighet och oriente-> ring som dagens samhälle ställer på honom, - Men si, det bryr hr Edenman : sig inte om! älsar "hang ' polis, där han hade anställning vid "Svenska Folkets Tidning” och un- : der en period var. lärare i matema- tik vid. militärskolan i Fort Snel- Jing. Efter: fem år flyttade han till Seattle i "Washington, där han var "I med: om att starta en. a tidning ” på "| svenska språket, - i Denha "tidning var det första svenska företaget i tidningsbran- schen på amerikanska "västkusten. Tobias Sandegren har berättat .om företagets tillkomst, att bolaget från början utgjordes av fyra in- laren B A tades de närmaste åren i Minnea-. Startade tidningar vå löpande band Redaktör Tobias Sandegren från Getinge, som själv berättat om bildandet 'av' .detta -tidningsföretag enligt skildringen ovan, tycks varit anställd vid det så optimistiskt startade företaget ett par är, men redan år 1890 dyker f£ d getinge- bon upp i Tacoma, där han blev redaktör för Tacoma-Tribunen, en tidning han förresten lyckades bli ägare till så småningom. 1902 lät han sammanslå 'denna avisa med Vestra Posten — den tidning han varit, med om att starta — och återvände således till fadershuset, där han under tre års tid var bi- trädande redaktör. Men snart trött” And Sandegrén . själv, jour- vi från folkbildningshåll « med glädje att "till den riter som folkbildare i ik av £ d förbundsstudieledare i det bundet, Nu har emellertid det egendomliga . inträffat, att hr Edenman får motta ampla lovord från den högre undervisningens, talesmän, under det att de breda Jagrens folkbildare är ytterst issnöjda över det budgetförsl - han lade fram på nyåret. Redak- : tör Ragnar Oldberg uttrycker i - kulturtidskriften Perspektiv. den , . högre undervisningen = räknats" upp med 27,6 milj kr, men vi är förgrymmade över att detta skett på bekostnad av bland annat: . folkbildningsanslagen. Aldrig ti- digare har någon minister vari framme och petat på cirkelbidra ” gen, aldrig tidigare har departe- Å mentet maktfullkomligt och non- chalant vidtagit prutningar utan att diskutera saken med skolöver- styrelse och studieförbund; Det är en tradition som hr Edenman nu egenmäktigt behagat bryta.” Nog verkar det litet kusligt att nalisten N P Lind och metodistpas” torn. O.E Olander. "Lind och”San- degren - kom till Seattle 1888; de två ' andra” herrarna var bosatta i staden tidigare. Lind och Sandegren mottogs” med; kompakt misstroen- de.då de kom till Seattle och om- talade ' sina planer att starta en tidning. De luffade omkring i sta- - den några dagar 'under fruktlösa försök att skaffa sig ekonomisk hjälp av-penningstarka landsmän, innan de råkade en svensk advokat — han 'kallades t 0 m ”domare”! — ” som hette Söderberg. Domaren derade de båda journa” ialdemokratisk eckle-' förändrade situationen så, att så just en som ': ecklesiastikmini: Eden= ik ånslagen kommer . man :. avvägt " Ark örel: . kultur visar sådan kall- sifnighet mot det fria folkbild- att materialisera ig i upprustning betet, som utgjort en så- dan mäktig hävstång inte minst av övert och högskolor) och nedrustning ' av underbyggnaden (det fria folk- ra ord: hr Edenman rustar upp lverat och högsk Lå ningen :delvIis: på det fria bild- ningsarbetets bekostnad, ; : Men det är flera” "folkbilgare '- än "Ragnar Oldberg. som" reage- « bildningsarbetet). Eller med and='' «å arb strävan att skaffa fram kunnigt folk till be- ty dalcof; i häll: organ av skilda slag. "Folkbildar- .sna är emellertid indignerade och : det är väl Inte otroligt att riks- . dagen är mer lyhörd för deras öka fastighet; nade han. Han ville vara ”sin egen” och därför startade han år 1905 en ny tidning i Tacoma, som "han gav namnet Tacoma-Posten, Två år se- nare ändrade han tidningens namn est till Puiet Sotnd-Posten. dessutom en annan tidnin; taren” i Seattle. : Tobias Sandegren räknas som en | En n 80-talsbild: [ Der fattige båtsmannen : Halmstad var det sex" och en flv mil och att gå så lång väg" med dylika fotadon kan väl en nu= tidsmännisk$ knappast tro vara. möjligt. Men den som själv. gå Det allmänna välståndet i våra dagars Sverige är känt och erkänt. Fråga är om inte kravet och ford- ringarna , på vad som börer. till i gått väl långt i vårt av. den. pres- sens bästa pennor; Hän var humo- rist och excellent pennfäktare. Från trycket. utgav' han år 1887 ”Loga-|? rithms of; .the common system, and i in arithmetical operation”. « Sandegren - hade . en broder i —" Andrew 'Sandegren —| 'som också utvandrade till Förenta Staterna: Han utbildade sig till' ar” kitekt och bosatte sig i Chicago. Andrew :Sandegren "nämnes i ett verk om det gamla Svensk-Ameriz ka. som: ”En bland de mest anlita- de arkitekter i Chicago..." oc. ot , De båda bröderna från” Getinge blev sålédes framgångsrika i det stora landet' ”over: there”, Deras dödsdatum är oss obekant, men vi vet, att, båda levde vid tiden för det första världskrigets slut; Det torde vara ganska många år sedan de slutade's sina dagar, a [De Hjusnande vårkvällarna "Av fil der Sten Asklöf Ett stycke in på nyåret hör man ofta sägas: ”Ja, så snart vi kommer över Ky äss, så ljusnar det!” Tisterna” att ur ilare Anderson, då -denne var en ståden utmärkt sig för ”allmän- anda”. Sandegren och Lind gick till Anderson, de framförde sitt ären- 'de, och då Lind passade på att framhålla, att en svensk tidning nog skulle. kunna, öka A:s inkomster ”på fastighetsaffärer väsentligt, blev mäklaren intresserad. Han hjälpte de båda landsmännen med att få'till stånd akt med stadens synpunkter än "var hr Ede sd visat sig”vVara' i årets stafsverks-' ” proposition, I varje fall hoppas” rar, I riksdagen har flera unga ' folkbildningens tusentals arbe-', enterpartirik oti rat till förmån för det fria folk='+ detta, .- tande krafter. ute i landet på 2 EE RLF vill... - Sn , (Porta. fr, sid, 1. nl MA nor mr sär debatt, där Birger Svensson i : Ahla framhöll, att lantbrukarna | är angelägna om att producera så mycket som, möjligt. Me vill vi inte inskränka. vår pro- duktion, så riskerar "vi. över- produktion och ”då ” är det riktigt med en sådan här upp- "ysning. Den kommer att, kosta en hel del, men det är vi in? förstådda -med ' och styrelsen yrkar bifall till motionen. : + — Att Bekovet” av upplysning är stort behöver. inte vitsordas, framhöll motionären Nils Pers- » son, När det: ställdes frågor om | Jordbruk 1 radioprogrammet: Vi som vet mest” borde det hetat "Vi som vet minst”, "Bägge de tävlande lagen gick totalt bet på alla tre frågorna, En fördel med men är att. den träffar folk som har myoket gott om tid. En nackdel är att den kostar så mycket. Men vi bör offra detta på upplysning ty vi Bönder blir beskyllda för att stöna, mycket mer än vå, gör... : Ombiådånian ' Einar "Nilsson, finns en särskild - -konsumentupp- lysningskommitté, vilken organi- serades för. ett år sedun :och det har blivit bättre fart på den nu, Det-har gjorts en hel-del'i den vägen '-— i januari" var vi 1 Laholm ' med Propaganda för Mejeriprodukter 'och det slog mycket väl ut. Men jag tror Inte som : motionären att se- mesterfolket har så gott om tid — tvärtom tycker jag att man Jäktar alldeles förfärligt mycket. Det hindrar dock inte att idén är bra och att motionen bör vidarebefordras. Detta blev också enhälligt be- slutat efter ett par korta de- battinlägg. Tjärby CP CP. avd. har” hatt: gott - "verksamhetsår CP-avdelning- höll i går ' sitt” årsmöte i Daggarps "skola, Eric' Larsson, Tjärby som .Jedde förhandlingarna | omvaldes till avdelningens ordförande i för 1959, boea r Föreningens - verksamhet har värit god. Medleinsantalet har ö- kat. med i till 53 och året har även i övrigt bjudit på fram gångar inte minst vid de två va- len, ven a I styr elsen omvaldes för 1 ivå år Bertil Olsson, Daggarp,och Hen- ry Brandt, Elestorp och kvar- stående är B, Eric. Larsson och Karl Gustav Andersson, Tjärby ängar! Revisorer: Eve Brorsson, Elestorp och Bertil Viebke, Tjär by. Ombud till ortsförbunds- stämman: ordföranden och .sek- reteraren jämte Sven Olofsson, Tjärby och ' Evald Lundgren, Tjärby. Ombud till länsförbunds stämman blev ordföranden jäm- te Henry Brandt. Ordföranden utsågs till kontaktman för jord- brukets utrédningsinstitut. ” Tre Kronor såg Finlands seger: OSTRAVA, (TT:s utsände) " Kvällens sista match i Östra-' va i ishockey-VM gick mellan - Finland och Västtyskland. Det blev kanske inte så "välspelad hockey men spänningen stod på höjdpunkten och finländarna kunde så småningom triumfera med 5-3 etter Periodsiffrorna 0-0, 1—2, 4-1 Bland åskådarna märktes hela det svenska laget som På fredagen böter Finland. Även Lasse Björn finns med efter att ha kommit till. baka från sjukhuset där han fått en framtand bortopererad efter Oturlig smäll i matchen mot Italien. LAHOLMS TIDNINGS TELEFONER Märkligt nog var det hans gode kamrat och backkumpan Roland S:oltz som hade oturen att så ut SFamtanden på Lasse då han skulle hekla en italienare. Redaktionen sssssesesesssn 300 Ankn, redaktören Expedition och annonskon. aloe SÅR Bi Fönisona 299 ionschel Jonssona bock Stig Nykter un ngdom - framtidsun gdom 'affärsfolk, När 'A fått 500 dollars "tecknade ansåg de optimistiska bo- lagsmännen att saken var klar! -. I» Under :dessa. spännande -.. dagar träffade Lind — som en gång tagit examen. som teol. kand ' och under någon tid rest omkring som predi- kant — en. gammal bekant, meto- distpastorn . Olander, ' vilken - han lyckades intressera för tidningspro- jektet.'. Kom .så,; den stora dag då tidningsbolaget skulle bildas. ”Spegolfäkteri av ”kopifalister”.. "De fyra ”bolagsherrarna” in spe höll 'sammanträde i pastor Olan- ders' arbetsrum, . ' Efter: mycket: "”kringgående” prat kom ' man ' till frågan om hur stor summa var och en skulle tillskjuta. Man behövde 900 dollars och det, ställdes stora förhoppningar på Lind, som låtit förstå, att han var en kapitalstark man, Också Sandegren själv tycks ha gjort slika förespeglingar. De båda journalisterna sade sig behö- va på"platsen kända och aktade| män till medintressenter i företa- get, därför hade de vänt sig till Anderson och Olander! Men när det gällde att teckna andelar vår de båda: herrarna inte kapitalister längre! Lind försökte i. det längsta slingra sig undan, men när mäk- laren och. pastorn slutligen direkt frågade honom hur mycket: han kunde teckna, fick det veta att han och Sandegren kunde svara för 25 dollar vardera! Om fortsättningen skriver en krönikör i ett anlitat källverk: - ”Anderson och Olander stirrade. mållösa än på Lind och än: på Sandegren, och under. en lång stund hördes intet annat ljud i rummet än surrandet av några flugor. Den pinsamma ' tystnaden | bröts slutligen av pastor Olander, som med foglig stämma sade: komma hit och proponera att upp- sätta en tidning med blott 25 dol- lars på fickan?” Nästa talare. blev mäklare An- derson. — Jo, det är så fräckt, att jag måste beundra det; och därför skall jag teckna mig för 400 dollars, ehuru jag endast ämnat sätta in 200. Den förstymmade pastorn över- talades till att dela mäklarens me- ning och teckna sig för samma summa — och så kom bolaget till stånd, Den tidning som startades fick. först namnet Vestra Posten och bytte därefter namn flera gån- ger innan den kom att heta Svens- ka Pacifie-Tribunen, N P Lind blev dess förste redaktör, senare re- digerades tidningen längre eller kortare perioder av en rad andra k ul a av redaktör Tobias Sandegren från Getinge, . Vi skulle inte skrivit så ingåen- de om tillkomsten - av detta lilla tidningsföretag i Seattle, om det inte varit därför, att exemplet är så karakteristiskt för den svensk- amvrikanska pressen under sista an' som mer än övriga svenskar | — Men är det icke bra fräckt att |” Och det är en ganska allmän er- farenhet, att eftermiddagarna mot slutet av. februari och i början av mars månad förefaller. oss ..vara ljusnande på något alldeles sär- skilt sätt, ' + < Orsaken "till eftermiddagstjuset under den tiden är. dock ej endast. att söka i det faktum, "att dagarha verkligen blir litet längre för. var- je solvarv som förgår. Det beror på samverkar! 'mellan” flera :omstän-; digheter av skilda slag: Den 'månad' som i ning synes vara den allra mörkaste är väl november, trots att. de kor- taste 'dagarna och de längsta nät- terna ligger grupperade "omkring vintersölståndet, "vid jultiden. No- vembermörkret är nog till stor del att söka i psykiska. skrymslen "och r söder klockan tolv; på dagen ör orter som är belägna på eller i när- eten :av vårt lands normalmeri- dian, den nord- och sydlinje efter vilken vi i samråd med den>s'k medelsolen . rättar , våra klockor. Denna meridian ligger. på jämnt en timmes” ”ostligt . avstånd från Greenwichobservatoriet i England, och vi har i vårt land alltsedan år 1879 rättat vår gemensamma bor- Berliga” tid efter .medelsölens. + gång genom "denna; I fråga” om inrättan- det av en gemensam tid för. ett större område, 4 »i-detta fall. » hela ri. ket, var Sverige föregångslandet i Europa, I andra länder låg detta problem i diskusslonsstadiet på den tiden. Vid midvinter är c alltså de båda daghalvorna, förmiddagen och ef- termiddagen — om vi låter dessa skiljas åt av klockornas tolvslag ”mitt på dagen” — lika långa för- orterna på eller i närheten av den nyssnämnda meridianen. Öster om densamma är förmiddagarna "läng- re: och eftermiddagarna” kortare, Västerut är förhållandet motsatt. Skillnaden i tid räknad mellan dag- halvorna är nåturligtvis beroende av orternas avstånd från den för i | hela verka il eller aldrig får man den enkla för- landet gemensamma tidsmeridia- nen, I Stockholm är sålunda efter- middagarna vid 'midvinter 24 mi- nuter kortare än förmiddagarna. I Haparanda är :skillnaden en och ken kvarts timme och åt samma håll som i Stockholm. Strömstad som ligger långt västerut om normal- »-I meridianen, har samtidigt en efter- middag som är en halvtimme läng- re än förmiddagen: Bland de orter som ha ungefär lika långa daghal- vor i' midvintern finner vi Tärna, Östersund, Leksand, Örebro, Mota- la, Eksjö och Ronneby.” Dr d " Från. mitten av januari genom februari månad, och fram till mit- ten av mars, brukar "de ljusa ef- termiddagarna”., komma på tal: Och det är, ett' faktum: Eftermidd "| bröd framställt av en blandning av land. Om man skulle göra en jä; förelse med förhållandena i berör- da hänseende för bara ett 50-tal år sedan är skillnaden betydande. Om man vill gå ännu längre till- baka, t ex ett 70—80tal år, finner möjligen tro det för han komm? ligt kortare vägsträckor. Man -g's= sar nog inte fel om båtsmar: a fick fötterna fulla av ”träskoln:t= man ej längre några jämförelser | tor”. efter den resan fram och åter. med vår tid. Då får, man tala om | Väl framkommen till Halms verklig nöd på många håll även om | gick han raka vägen. till länssi det fanns bättre lottade människor relsen där det dock upplystes om då som alltid. .Jatt landshövdingen var ute på stan, Följande tidsbild . från ”någon- | men väntades hem om en timme. stans” i mellersta Hallands skogs- bygder från , 1880-talet blottar på ett talande: sätt tillståndet bland allmänheten: i de berörda trakter- na. Den fastslår även att den mång- omtalade gamla goda tiden, ej var så god som den ofta framhålles, Yt- terst enkla och spartanska förhål- landen rådde så gott som över allt och kampen för matbiten var hård. Man var ej heller bortskämd med rätterna, Oftast. fick man lita till Då han:'på den bestämda tiv” återkom var landshövdingen red:n kommen och hade även hunnit £ = var för någonting han hade i k tet; Båtsmannen - upplyste då: o! har jag fått låna av den lit. e bonnen 'i' socknen”. bestod av en blandning av havre- och kornmjöl). Landshövdinsen . undrade förvånad om folk versl! gen levde så uselt i "båltsmangéns havre och korn, Men ej ens det fanns alltid att tillgå, utan många fick tigga och låna sig fram så långt nu detta kunde gå för sig. Båtsman Klang — han får heta så nu — hörde till dem för vilka sötebrödsdagarna lätt voro räkna- de, När han så en gång skulle gå till landshövdingen i Halmstad för att lyfta sin pension fanns intet i det torftiga båtmanstorpet att stoppa i matsäcken. Men båtsman- nen fann på råd — bättre brödlös än rådlös — han gick till en av de likaste bönderna i socknen och bad få låna en kaka bröd för sin resa. Han fick det också. -. Sr Som han var kopparslagare och förtennare tog han med sin drag- kärra och sina verktyg för att un- der vägen dit och hem kunna skaf- fa sig en välbehövlig inkomst. — . Sålunda . resfärdig. startade båts- mannen med träskor på - fötterna. de som hade det sämst ställt verk= ligen blev” hjälpta. .Båtsmannens brödkaka 'ville han emellertid hi hålla, men 'se det protesterade båts mannen emot, ”Vad skall jag då leva på under hemresan”. Ingen- ting värre, tyckte landshövdingen. ”Du skall få en redig matsäck i stället”, Och efter att han fått 's pension fick han tillsägelse att ner i köket där han av landsh dingskan undfägnades, med et" så bastant . mål mat, som han ald. g varken förr. eller senare känt n:a= ken till, så gott och rikligt var det. komst anlände fyrahundra kg. rig och två tunnor sill, som de styran- de inom socknen. hade att. utdela : till de fattiga och behövande. Bits. tal en kvarts timme. (Den varierar | Om förhållandet förrän en tid'ef.er från 14 minuter till 10). För orter som ligger så långt' österut som | bonden som han fått låna br na längdas På ett påtagligt sätt, de förefaller så”. äsentligt' mycket längre än 'förut.; Och '”folk” som regelbundet går hem från sitt dag- liga arbete på bestämd tid märker det noga: Vad är det då som hän- idianen, att”deras tids. )kan av och undråde om inte även skillnad ” från "denna uppgår till sagda tidsbelopp, står solen, him. |Sens gåva. lakroppen, rätt i söder vid, eller | Socknen” ”Den 'likaste bonden i ”det blev ingenting 'till dig”. . Då blev båtsmannen arg och talade om att det var han som var or. . Tabeller. anses väl i allmänhet vara en ganska -misslyckad under- A der med, eft iddagsljuset? det någon, aktor vi glömt av? Det mystiskt och 'sällan kläringen'i tänket ; Förhållandet är ju detta: Våra klockor som visar oss "tiden, dagens timmar , och livets” förinnande mot sitt enda och entydiga mål, går inte efter den :verkliga solen som vi ser på himlen under klara vack- ra dagar. De går efter en rent teo- -retisk och ' sålunda för vårt öga osynlig sol; vilken i motsats mot den verkliga himlakroppen rör sig skenbart över himlavlvat med jämn och stadig hastighet året igenom. Denna teoretiska sol;eller tidssol går stundom före den verkliga so- len, tidtals. efter den, Vid' midvin- ter intar de båda solarna alldeles .samma plats på himlen, Och det var ju detta läge vi nyss talade om. Efter vintersolståndet skiljas de bå- da solarna åt. Den teoretiska solen, tidssolen, drar sig före den verkli- ga. Med andra ord kommer den verkliga solen "att stå rätt i söder efter tidssolen.. De båda' solarna skiljas åt allt mer soch mer i tid räknat, och här har vi orsaken till den uppkommande skillnaden mel-' lan daghalvorna, - I februari' och ett stycke in i mars månad -:är skillnaden i tid mellan de båda solarna i avrundat Är | hållni om. .vi -dem. av ihåg: hur det kändes efter belyd« 7 Sedan båtsmannen lämnat kvar's'n : matsäck gick även han' ut i sd nos (Brödkalban' En tid efter båtsmannens hem-" han. skulle få 'med av. länsstyrel-' svärade . då att. alltsam- . mycket nära, tolvslaget på dagen. Mans allaredan var. utdelat och att med träskor i sin barndom, kan” ra en titt i båtsmannens' matsäck, - > >> Han frågade båtsmannen vad: det. att det var en kaka. bröd,-”å den hemtrakt. Då måste han:se till att nn mannen kom ej att få kännedom SS utdelningen, Då gick han till den.” H våra medvandrare på livets: öken- stig, som på. grund av sin: dagliga gärning med tiden lärt sig att hålx la' av tabellverk, ja t o m' älska siffrorna själva, men i detta sam- manhang torde nedan givna fram- ställning dock vara av ett visst in- tresse, Tabellen anger hur många minuter: som eftermiddagen är längre (tecknet"plus) eller kortare (tecknet ' minus) än förmiddagen för några orter i vitt skilda delar livsmedlen till socknen och så å skul e han --— båtsmannen — 'som var mest i behov, inte få det ringaste med av hjälpen. Vad bonden -sva= rade på det berättigade i båtsman= nens skarpa reprimand, förmäler de gå till på det relaterade sättet” behöver man ej betvivla. Men efter som åren gått har för= inte skildringen. Men att det kun-. ken "till ”ätt”landskö Co hållandena' ändrats 'till det bättre, | av vårt land. a Människovärdet kom mer och mer Ua OR min. till sin rätt och fattigdomen mild- : . Abisko s — 6. rades eller försvann." Numera är Haparanda 7 48 välståndet i de' berörda bygderna' Åre se I an fullt ut lika stort som annorstädes Storlien. Boerin rå dm - så varit sedan många år. Östersund =..." + 28 tillba TR MU Mrs Härnösand . +—- - 0 a | Me; Falun : >> +" 20 H ER Stockholm ör 0. " Karlstad Zoo 38" få arb lö Strömstad vo + 565 ärre” är ets ösa. Skara + 36 b Vänersborg + 46, i yggfacken : . Göteborg > ' er + '48 ut FALKENBERG . > + 44 STOCKHOLM (TT) |. Tor: » Hälsingborg : " + 42. | Arbetslösheten" i: byggfdcken almö + 40 |siönk de två första veckorna av februari från 9.548 till > Siffrorna avse förra hälften av mars månad. Givetvis förändrar sig förhålland digt. Ändrin- gen är dock här ej större än tre minuter från den 1 till den 15 mars, från 8,6 till 7,7 proc av antalet kas- » I mitten av febru- ari i fjol var Procentsiffran 10,2. , Murarna har den största ' arbets- jan 'av imånaden och 16,2 proc.i [Krig i över mitten av februari i fjol); Därnäst kommer £rovarbetarna med 8,6 C:A GK ETANER Ha VA NESER: oo hå (80.000 KINES rr I: 20.000 TIBETANKI R) 100.001 redan sommaren 19356 €:s 80.000 partisaner. Khatmn- ba-stammen och lama-sekten Mimano betecknas av New Delhi som ide L Uappras dustan TS ö " Ta (Indute republiken) hade é Tibet me INDIEN 2 "Sa PAKISTAN É ibeta Stillgängli ka trakter. | Om 20. Eskilstan Torshälla 208 / AL” od. Jordskaty skakade. 7 | - | ; Kalifornien” AR KN (AN FRANCISCO (TT I BURMA” resp > 11.5) och mål y > 83 (118 och 10,1). i anka med Uppgifterna gäller på 76 orter. Av dem har ' Stock- holm de högsta talen. ' med 1.599 (1.733 i början av februari), följt av Götekorg 985 -139), Sunds. . & 2 FE 3 3 E Itplaiser området 235 (269), Örebro 210 (236), Borås 230 (291), Gävle 209 (232), joma char av Kalifornien skaka. mån: eskväll af. tigt jordskal lv. ia er = F I Holister, 160 kr Sydost o om San ' - . Tancisco, Sprang många av invås J harna skräckslagna ut'på gatorna TIBET JATER. SIC INTE FÖRSLAVAS JKL AJ och det höll" på att' bli full panik Några allvarliga skador + En sy dhallänning kan inte gärna vara utan Laholms inte ha anställts, :. . Tidning förhållandena 2 vallsområdet. 307 (327), Skellefteå= tycks döck 8532 eller med 10,4 proc (12,5 i bör- no ). I absoluta tal. a. if var siffrorna 1,067, 3.991 och 1.262, '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.