, vr 2 « DEN 12 MARS 1959, Bra propagandaidé från Mellby PATT SPELA MED publiken , emot sig...” Termen hör hem" ' ma i idrottssvenskan men kan med fördel användas för att beskriva de svenska jordbru- karnas aktuella arbetsförhål- Janden. Jordbrukarna har pub- len (= de många konsumen- terna) emot sig, och den nega- tiva inställningen från konsu- mentsidan är utan tvekan en tung belastning för hela jord- bruksnäringen. cv Hur denna negativism har uppstått? Orsakerna är mån- ga — en av de primära är den- na: Samtidigt med industriali- seringen och särskilt under 30", 40- och 50-talen har det på- gått en kraftig folkvandring från »landsbygden till städer och tätorter. De stora konsu- mentgrupperna har rent geo- grafiskt koncentrerats — före detta landsbydsmänniskor med ”landsbygdsmänniskornas = in. ställning till jordbruket har acklimatiserat sig 1 staden och börjat tänka och reagera som medlemmar , & ett indu- strfallserat samhälle. Av tvin- gande nödvändighet — som konsumenter av livsmedel — kan de emellertid inte undva- ra Jordbruket, även om kam” pen för en allt högre stan- dard kunde underlättas genom - en sådan ”frikoppling”, -- När kassan: sinar ligger det nära" till hands. att kritiklöst göra . Jordbruket till strykpojken — påverkade som konsumonter- , Nå Är. av många gånger .mye- rt ket-osaklig 'propaganda, +. + PROPAGANDAN, ja... Ett beprövat medel 1 tjänst hos Gott. och Ont. Dess, vägar är många 'pch;underliga — nen föp det mesta når' den 'dit den | destinerats.. Den propaganda det svenska jordbruket. Den o- initierade läsaren måste av ar- tikeln få den uppfattningen att jordbruken runt om i vårt land är i ett uselt tillstånd — kan krav från en yrkeskår, som sköter sitt jobb så illa, tas på allvar i konsumentledet? = Genom ' dessa inslag i arti- keln har man ännu en gång lyckats rubba förtroendet för jordbruket. För ett sådant re- sultat får man ta risken att en och annan upplyst läsare bör- "jar tvivla på pressens vilja att förmedla — saklig information. Den upplyste läsaren vet näm- ligen liksom det är bekant för . dem, som svarar för innehållet "i de socialdemokratiska tidnin- garna, att staten inte håller de dyrbara = lantbruksnämnderna för' att de skall plocka ihop ”vanhävdade jordbruk och sälja dem i klump till Fabian Frisk och andra unga jordbrukare. En sådan uppgift skulle inte ge herrar lantbruksdirektörer full sysselsättning. Här har statsre- "visorerria serverats ett verkligt gott argument — statsreviso- rerna vill som bekant. rationa- lisera just på lantbruksnämn- dernas arbetsområde. som riktas mot jordbruksnä- - ringen utarbetas ofta som upp- lysning om jordbruket — men ”upplysningen” kommer från fel håll rs Ett praktexempel finner vi i en cirkulärartikel, som helt nyligen — gått spaltgång i en rad socialdemokratiska tidnin- + gar. Artikeln handlar om den unge bonden Fabian Frisk, som genom lantbruksnämn-. dens medverkan fått möjlig- het "att köpa och bruka en större gård på ett rationellt sätt. Vid en första genomläs- ning verkar artikeln positiv — så positiv, att man blir miss- tänksam. Och — den som söker . skall sannerligen finna... Den yrkesutövare, som ”in- karnerar det nya svenska - jordbruket” har fått sin chans tack vare den långtgående van- hävd, som enligt artikeln tycks vara något utmärkande . för svenska gårdar. Vi citerar: ”Den s.'k, yttre rationaliserin- gen av jordbruket går ut på att man försöker lägga sam- -.' man flera små brukningsdelar : till en större. Lantbruks- nämnderna är statens, organ att påskynda den anbefallda .. Trots bättre vetande är upp- yttre rationaliseringen. Lant- ' gifterna ändå vidarebefoidrade bruksnämnderna köper in jord- " till tusentals läsare av A-tid- ”bruk, som är vanhävdade, slår - ningarna, tusentals konsumen- ihop dem och säljer dem till ter av jordbrukets produkter aktiva jordbrukare .;.”. «Och "har vidare: ”Det finns inte 'så värst ”ning” "> om producenterna... många Fabian Frisk att place- "Propagandan . går, . vidare — "ra 'på dessa: många vanhävda" man vet att den verkar. dey'illa skötta,. klent gödslade å & JORDBRUKET Me HAR sen och ' mycket arbetskrävande Sn p ” . möjlighet att nå konsumenter- Jordbruk... a > Na och tala om för dem hur det Re VAD, ÄR. DETTA? 9 Just, Åsvenska- jordbruket ' arbetar. det propaganda, som i en d Dennis ligheten finns 1— pibe dan! LA oa Modern finns erad Sesam Junior . .3-skärig upplaga: CN tidningar kallas upplysning om, ; Högerpartiets '" jordbrukståd I nortas Kalmar 'län har upp- vaktat jordbruksministern för att söka utverka något slags skydd. mot' den ”osakliga upp- lysning”, vi. här givit exempel på. Enligt vår mening är det ij ett sådant faderligt beskydd från |, jordbruksministerns sida ver. Det som skall ge resul- "tat:äf den upplysning, jordbru- kets egna intresseorganisa- tioner kan bestå de stora kon- sumentgrupperna, Vårt jord- bruk.vär ett av de främsta i världen — det är en inspire- rande uppgift att propagera för "ett sådant företag. '-I. Halland har jordbrukets | fackliga och. ekonomiska för- eningar börjat gå samman för att ge konsumenterna upp- -lysning " om jordbrukets pro- "dukter bch om jordbruksföre- taget i allmänhet. Vi tänker fått en grundfalsk ”upplys- |: STF om den svenska skogen ” SN 159 års vackra bokutgåva RE | — Utsäde -) fo a "tillgång har gjort att ' Stor efterfrågan och begränsad tillgång har gjor' ett flertal sorter redan äro slut i marknaden: Det är därför hög tid a tt beställa NU medan. våra fYlager ännu äro någorlunda komplettta. .' . Vallberga Lant [OR . Tel. 200 (Växel) > mannaförening —— N ” SVENSKA TURISTFÖRENLY NGEN har'i dagarna utgivit sin ” + årsskrift 1959. Den utsökt il-lustrerade publikationen är i år > ägnad skogen, en av vårt la nds säkraste inkomstkällor i mo- ”dern tid. Bland 'annat'förek ommer. ett ”' bildreportage ';. från -”flottningarna.i Lilla Lule! äl v.: Ur” det. reportaget är "denna bild hämtad. Foto: Stig T., Karlsson, fjwe7., . sm vs är . - rationalisering av djurskötseln e.. ULF RENBORG -— Av agr. ; Underitiden efter det senaste Världskriget har rationali': - seringen "indir' växtodlingen gått: betydligt snabbare än in- om djurskötseln. Inom ett område har emellertid utveck- > lingen inom djurskötseln” .det svenska jordbruket behö- - » rister, som: i 'sommar- besöker maskinmjölkades'år 1944, hade ; Varit särskilt snabb, nämligen vad beträffar införandet av maskinmjölkning,” kautta Dot blev dessa försök en stor frår- ;.Takten i den utvecklingen kan gång: ; 1 1 demonstreras "genom beräknin- En jordbrukare från Mellby, gar stödda 'på de jordbruksräk- har nyligen motionerat om en Hingar,' som ” gjordes 1944 och RLF-regisserad -. upplysriings-' 1951 och på undersökningar som kampanj om svenska jord- årligen företages inom Jordbru- bruksprodukter, Man skall en- -kets utredningsinstitut över ma- ligt motionären i första hand skinsförsäljningens storlek; Me- vända sig'till de tusentals tu. dan endast omkring 450,000 kor ulsår endast Låt därför beta Edert utsäde med > Panogen betni dlet helat utsäde. Sänd, ; el | :Betningsmedlet mot både väx! 1aj Rensning av utsäde "och " VALLBERGA, tel. 200' väx Edenberga : Mölla Site Edenberga';26.74 Mellby Kvarn Laholm. Tel. 66 Vallberga, Stackargs Kvarn : "Tel. Stackarp 4. ; Tormargs Kvarn Tel, Ränneoslöv 128, ”Aldrogen-preparat ombesör; mot väx ler rver " 7 Panogen- och Vv. betning med . tmannaförening el '"" "> VAXTORP, tel. 50 do filialer: +. Ze. Skottorps' Kvarn” Tel, Skottorp, 3 Nn. bost.) :Värestörps. Kvarn 2 a Olle Gunnessön : Tel Ränneslöv' 19. -"Möllegården "se Evert Karlsson - Östra Karup. ' : Ålstorgs: Kvarn. «Tel, Alstorp 105 os "> Hårsabäcks Kvarn . Tel, Hårsabäck 10, och knäppar- va Fr de halländska badstränderna. år 1951 en ökning till 850,000 kor '”— En utmärkt idé, tycker vi, skett och.i dag maskinmjölkas ett piggt initiativ från en en- Sannolikt. dagligen omkring 1 skild" jordbrukare... Mellby- miljon kor," ""-. ee lantbrukarens kolleger i.La-' Eftersom under samma tid holms RLF-avdelning var tyd- koantalet minskat från drygt 1,7 ligen av samma mening — de Miljon år 1944 till c:a 1,4 miljon tyckte. liksom "motionären att i dag, har den procentuella an- - förutsättningarna för en sådan delen: kor som maskinmjölkas bland annat på de h dagar, som RLF och Mejeri- föreni i Halmstad anord- Sedan linge har Överums Bruk varit Nordens största plogfabrik, och under de senaste åren har även exportmark naderna öppnats för dess produkter. Men Brukets konstruk- |r törer har Ingalunda lagt sig till vila på lagrarna — det sor man bl, a. på den nya Pplogmodell som kommit fram lagom till denna säsong, Den nya modellen är en mo- derniserad form av Sesam" Ju- nlor = traktorplogen som på knappa tolv år blivit den mest sålda plogen I denna del av världen, Den nya typen kallas Junior C, är rymligare mellan Plogkropparna och är försedd med ny, ställbar topp som passar alla traktorer. In- ställningen — från förarplatsen = är ännu enklare än förut, I standardutrustningen Ingår se- Parata skum-= och skivrister I stället för som förut kombine- Den nya plogmodelten Sesam Junior C. . nade i de halländska städerna för 'någon tid sedan, Som vi upplysningskampanj skall un- ökats kraftigare än vad de abso- .dersökas. Vi önskar motionen luta siffrorna anger, 1944 be- en Positiv behandling — det räknades sålunda att 2$ pro- är propaganda som den i mo- cent av de befintliga. korna tionen skisserade vårt jordbruk mjölkades med maskin. Motsva- tidigare nämnt på denna spalt rade, Särskilt lägger man mär- ke till att den nya plogmodellen nu också levereras 3-skärig. -— Treskäriga bärplogar har säkert fråmtiden för sig, säger verkställande — direktören att ständigt förbättra traktorer- nas hydraul — och ju starkare den hydrauliska lyften blir, des- to större redskap kan den kla. ra och desto bättre blir drifts- ekonomien : för jordbrukaren. Därför kommer de treskäriga UA LUloer KLÖVER plogarna säkert att bli en van- lig syn på svenska åkrar redan inom de närmaste åren. = Vi ställer stora förhoppnin. ka Tr nya plogmodell, som vi tror motsvara jordbru- karnas krav På en modern och rymlig traktorplog. Försedd med SM-kropp eller annan lämplig Plogkropp, kommer den att ut- föra ett förstklassigt plöjnings- arbete på de oha mycket be T svärliga svenska rdarna, slu- tar dir, Sundberg " s==-&&.5| S0M man sår får mån sköra . För jordens beredning och sådd krävs goda maskiner och redskap, Kontakta oss” Vi har i lager Stallgödselspridare ” Konstgödningsspridare Radsåningsmaskiner Potatissättare Vallberga | LANTAANNAFÖRENING Vallberga 200, växel behöver. : Äss, irande siffra för 1951 är 54 och jför 1956 kan den beräknas till AN nn c:a 70 procent. ' ” no Mjölkningsmaskiner van- Egast på större gårdar, Det relativa antalet maskin- mjölkade kor är emellertid myc- ket olika stort vid olika stora jordbruk. 90 procent eller där- över "av .de kor som finns på jordbruk med mer än 30 ha å- ker maskinmjölkas. För jord- bruk med mellan 20 och 20 ha åker är siffran 85. Antalet ma- ,skinmjölkade kor vid jordbruk med mindre än 10 ha är å an- jdra sidan relativt litet, Endast 14 av dessa kor maskinmjölka- des år 1951 - : Dessa olikheter är ganska na- turliga. Den högmekaniserade i Stuppen har i regel besättnin- - Ear om 10 kor eller däröver och det torde för dem utan vidare vara ckonomiskt fördelaktigt att anskaffa mjölkningsmaski- ner. Den mindre mekaniserade gruppen ufgörs av jordbruk med som "regel mindre än 5 kor. Vid de minsta av dessa besättningsstorlekar är den dagliga tid, som Iadugårdsarbe- tet tar, inte eng vid handmjölk. ning särskilt stor. 2 (Forts. ä nästa sida) nm STALLGÖDSELSPRIDARE KONSTGÖDSELSPRIDARE " Ysta-Yrsa och Wilmo. TRAKTORPLOGAR SLADDHARVAR Kultivator RADSANINGSMASKINER POTATISSÄTTARE för trak gummihjul samt 2-radiga lyft." ' CAMBRIDGEVÄLTAR, 3-delade samt alla övriga lantb, Välkomna in och bese maskinerna, d Lakossen Aktuellt! == Cynna LT:s bruket. : Volvo traktörserie Bensin och diesel Five, ' . a för traktor- och hästdrift, er Saxonia Arvika, . ' tordrift, 3- och 4-radiga med för montering på hydraulisk ruksmaskiner, de flesta finnas i lager, annonsörer / HH 4: a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.