[ vervevveeYvyreveyYvyvyvT v v Yrvv vereptvverereveveyrvyFeryvTvYET " Konsten satt. på " irsyältkur"” "DEN: 11 MARS- 1959. > ITE | t å tet. På Is- Det är ingen lighet att 7 eckl ik : många konstnärer hör till de land utgår enligt 1959 års bud- ek tiskt tt: örslag 1.260.000 isländska kro- denna fråga. närliga insatser? garna ur. anslagen — till. " konstnärliga 0 der Även 1 den grup perna I vårt land. Jämfört med” Danmark, Norge, Finland och Is- Jand lgger vi betydiigt efter då det gäller att stödja” och upp- , muntra + konstutövare av olika ” slag. Detta förhållande har dis- kuterats då och då och vid årets riksdag . tar två motioner: upp . Vilka åtgärder kan man n ad tän- "ka sig för att ge konstnärerna — ökade möjligheter att leva dräg- ” ligt på sin konstutövning och sti- . mulera dem till ytterligare konst- En utväg är att frigöra pen- g Iotterimedelsfonden, vars tillgångar enligt, ett riks- . dagsbeslut skall delas "Jika mel- lan staten och kulturen, Som det nu är far staten 80 procent me- dan kulturlivet får nöja sig med 20. Det skulle vara ännu sämre ställt för våra konstutövare' om. inte Kungafonden funnits med "sin generösa, stipendieutdelning » två gånger om året; Men om någ- ” ra år sinar även denna källa och . ir då gäller det att på allvar ta itu ” +» med frågan om kulturanslagen, ” En av årets riksdagsmotioner " behandlar det anslagsäskande av "350.000 kronor som lagts fram av statens konstråd. ' Motionärerna påminner 'om' att Arthur Eng- - bergs program för de bdffentliga konstnärlig - ut- smyckning lagts på is, medan man 1 t ex Finland stannat för ett stöd enligt de engbergska prin- clperna, 'd v ,& räknar in "den "utsmyckningen i den byggnadskostnad, som ligger till grund för statsbidrag, Det lil- "la Danmark lämnar 700.000 kro- nor årligen I statsbidrag för ut- . smyckning av offentliga byggnar nor till konstnärs- och författar- löner. I Norge åtnjuter, 70—80 konstnärliga "yrkesutövare ”sta- tens konstnärslön”, som f£ n upp- går till 9.000 norska kronor och är skattefri. Även” denna lön ut- "RADIO 'och TV : (Forts. fr. sid. 6) Ad VECKANS SVENSKA TV ! Söndag 9,50—12, 15 VM i ishockey från "> Prag. Direktsändning från fi- ” nalspelet. 14,50—17,15 VM i ishockey från ' Prag. Direktsändning från fi- nalspelet. + 18,00—18,50 ' Disneyland. Hösten i Västern. Ett program om cowboyens bäste vän. ,; mo 20,00 10.000-kronorsfrågan. Kvitt .eller dubbelt. Tävlingsledare: "Nils Erik Behrendtz. Domare: går på livstid. Avlider inneh av sådan lön får hans änka hälf- ten av beloppet i pension. - Visserligen har 'vi här i Sve- rige någonting som beter Sveri- ges författarfond. Uppskattnings- vis utgår till författare årligen mellan 700.000 och 800.000 kronor i form av' pensioner, stipendier, ' premier och understöd från sta- ten och enskilda, Man får emel- lertid inte glömma, framhåller hr Arvidsson i sin motion angåen- de utredning om livstidsgager åt förtjänta utövare av konstnärli- ga yrken, att de svenska förfat-, har närmåre tusentalet : medlemmar. Skulle beloppet fördelas lika påj dessa, d v 3 de.”erkända” för-i . fattarna; skulle dessa inte ens få 1,000 kronor vardera. +” Ifråga om stipendier är tonsät- tarna och bildkonstens utövare mycket sämre ställda än förfat- tarna. Av' våra seriösa tonsättåre (ett 50-tal) kommer endast en upp till en årsinkomst äv mellan 10.000 och 11.000 kronor, För en symfoni, som tar kanske ett års arbete att komponera, kan ton- '-sättaren i bästa fall påräkna en inkomst av 900 kronor, Får han ett par fusen kronor i stipendier ! beskattas detta belopp hårt. . Många av -våra högt kvalifice- rade orkestermusiker, med en lång och dyrbar utbildning bak- "om sig, tjänar fortfarande 400 kr mindre i månaden än exempelvis | en e o folkskollärare, Härtill kan läggas att genomshnittslönen vid våra statsteatrar är 900 kronor i ånad att ork ik , tare, målare, bild Stellan Arvidsson lagt fram för årets riksdag ' göra fämförelser med förhållandena i våra nordiska grannländer. Me- " dan Sverige 1 begränsad utsträck«. I ning anslår "medel till stipendier . + 100.000 kronor årligen'tlll för= : fattare och 40.000 till tonsättare ” = utgår I Danmark hederslöner. på livstid till författare, tonsäts intressanta som | i vissa städer är utan' inkomst :.under somrarna och att korister, och balettpersonal avlönas med 100—800 kronor i månaden. Mot . denna ekonomiska bak-] grund är'det naturligt att konst-' ”närsbanan inte 'är' särskilt” Toc-| kande: -Det förefaller därför an-' geläget att de konstutövare , soml har" något att ge vårt, och ar= upp till 24 skolbarn, i ta möjliga säkerhet N 'kestrafiklöretagens het än » kitekter,- Under innevarande bud- : gelår är det samlade" beloppet för "dessa" löner 498.000 danska kro-" nor, "Pengarna ' fördelas ' genom Livsfatliga: skolskjätear . 24 skolbarn i i biltör Vare dag färdas 200.000 barn 11 skolskjutsar till och från skolan. arnen och deras föräldrar har rätt bit kräva att säkerhetssynpunkter=- na blir tillräckligt beaktade. Skol- skjutsproblemet,. som fått en sär- skild aktualitet genom den senas- te tidens olyckor, berörs i en le- dande artikel 1 Svensk Omnibus- tldolng, dör man bl a påtalar risker- na med att godkänna små person- bilar, som är avsedda för högat åt- ta vuxna, för transporter av ända . Ett sådant förfarande kan inte vara förenligt med kraven på högs- inom skol- "väsendet, skriver tidningen, Önske- målet om låga kostnader för stat "och kommun får inte drivas så -långt att säkerheten eltersättes. Denna del av säkerhetsproblemet "måste självfallet ägnas uppmärk= "samhet vid prövningen av säker: hetsbestämmelserna för skolskjut-|s! sar. Man bör också stryka under 'alt den yrkesmässiga trafikens 'er- farna "och med specialkompetens utrustade bussförare liksom den jkontinuerliga kontrollen av yr- vagnar > -bättre garantier för barnens säker- och "den. uppmuntran, "som skän-', ker arbetsro och stimulans för fortsatt utbildning och utveck- serna om yrkesmässig trafik "och skolstyrelserna skall se till att for- donen är i fullgott skick och god- kända för sådan trafik. Alltför of- ta har: dock skolstyrelserna efter anbud med låga skjutspriser träf- fat överenskommelser med perso- ner, som vid tidpunkten för över- enskommelsen inte haft tillgång till lämpligt fordon — det har i de fles-, ta fall gällt buss. Bussen har alltså inte heller varit godkänd för tra- fiken och till: yttermera visso har den tilltänkta entreprenören sak- nat tillstånd till yrkesmässig tra-' fik med buss. Först sedan överens- kommelsefi träffats med skolsty- relsen har entreprenören givit in ansökan till vederbörande länssty- relse om I tillstånd att utöva yrkes-' mässig trafik med buss, och att få buss godkänd för trafiken, . . Denna bakvända ordning vid till- pningen av föreskrifterna om kan inte rimli få fortgk då den knappast kan anses förenlig med bestämmelsernas an- . da "och mening, Den - tilltänkte - skolskjutseatreprenören bjuder ut' till skolstyrelserna något som han inte har, nämligen buss med ve- derbörligt tillstånd, . och skolstyz relsen anbudet — oftast ger och skicklighet. som inte är underkastad talik- kortsplikt eller kontrollbesiktning av fordonen och vars förare inte annat än I undantagsfall har ken som huvudsyssla och dä Inte kan ha tillräcklig erfarenhet En annan sida av skolskj jutspro= blemet, som också kan ha inver- kan på säkerhetsfrågan och därför Inte heller får försummas i fort- sättningen, är det sätt vilket «skolskjutskontrakt £ n rer tall tillkommer, Enligt gällande be- 'stämmelser är alla entreprenad- därför att priset är uppseendeväc- kande lågt -- varefter länsstyrel- serna' känner sig mer eller mind- re tvingade att lämna tillstånd till transport, | 20,00 Aktuellt. ' Mats E- 21,00—21,30 Strövtåg. För 15 år - sedan inkom en skrivelse till ett ämbetsverk. Karl-Axel Sjöblom 7 och Lars Ag berättar vad som hänt.' . i Måndag . 4 15,00—15,15 För de yngsta. An- "dy Pandy Storstädning. : 20,00 Härs och tvärs. Journalbil- der från hela världen. = - 20,15 : Hemma på kvällen. - Ett .; TV-magasin med Ria Wägner. 21,15—21,50 Kortfilm i dag. Gun- nar Oldin introducerar veckans 'kortfilmprogram" och; presente- : rar följande filmer: Det går med energi (USA) Ronald Searle, en av världens främste - skämttecknare, har signerat denna tecknade film om mänskligheten: och energin. Det är hans debutfilm, och den ; har vunnit tre festivalutmär- ". kelser.. I ; . Trasten (Canada) Canadensaren Norman McLa- .. ren vann i början av 50-talet ”"världsberömmelse för sina non- figurativa filmer, Han har fort- ” satt att experimentera med den "tecknade filmens form, och i " ”Tråsten” — hans senaste film — försöker han överföra ”innes «+ hållet” i en barnvisa av non- ” senskaraktär till filmen. : Francoise 'och staden 4 (Belgien) ”Francoise och staden”, som är , skriven och regisserad av den ,unge Jacques Boigelot, är re- ”sultatet av ett 'samarbete mel- ' lan film och TV — denna års- ' berättelse om en liten flicka på - ett barnhem är nämligen in- "spelad på beställning av den belgiska televisionen. Tisdag : 18, 00—18, 30 Utkik. - Journal. för flickor och pojkar. . 20,30 = Öveste Flacks bravader. > Översten, Garvey och den kej- N serliga” snusdosan, : 20,55 Uppmarsch från "öster IL Sovjet eller Kina? Ett program av docent Kart Samuelsson om styrkeförhäållandet £..njellan. de båda-''stormakterna. . Medver- kande: redaktör Sven Öste, re- daktör Caleb J. Andersson m.fl. 21,30---22,00 Kortfilm i dag. En- > ligt lag (Sverigé). De båda ex- ' primentfilmarna, - Peter . Weiss och Hang Nordenström spelade Vv 1957 in denna skildring av 1li- vet ii ett ungdomsfängelse;. fil- "men har väckt internationell - uppmärksamhet bl. a. vid ex- perimentfilmfestivalerna i Brys sel '1958 och Oberhausen 1959 men har”ännu inte kommit upp på svensk repertoar. "> Onsdag el 15,00—16,00 Mitt i veckan. Var- dagseftermiddag med Charlotte " Reimerson. 20,00 -,.Landskamp i basketball "Sverige-Danmark. : Direktut- "' sändning ' från Eriksdalshallen 1 Stockholm till svenska och dinska ' TV-tittare: Kommenta- tor: Bengt Bedrup. (Överföring till Danmark). | 21,30—22,05 Kortfilm i dag. Två män och! ett skåp (Polen). ” Polen är i dag världens ledan- - de kortfilmsnation. ”Två män - och ett skåp”, som är regisse. rad av Roman Polanski, är en av de mest berömda av de nya polska 'experimentfilmerna den har bl. a. tilldelats ett för- stapris vid experimentfilmfesti- . valen i Bryssel 1958. Det var en gång (Polen) Också ”Det var en gång”, som är skapad av paret Jan Lenica — Walerisn Borowszykr tillhör -de prisbelönta filmerna — 1957 « vann den ett av de stora pri- sen i Venedig-festivalen och samma år' de polska filmkriti- - men betecknas som ett skämt inom experimentfilmens ram ”.— det är en tecknad film med .inslag från tidningssidor, vy- kort och gamla, journalfilmer. Torsdag 18, 00—18, 15 De små, hästarna. Dockteater. = > 19,15 Vi unga. Träff med ton- »åringar. ' 20,00 "Aktuellt. 20,30 Operation Muck. Ett önske- -. program för Soldat 58. Konfe- rencier: Lennart Hyland. Med- AGA tU / WäP oss e GENONATT KÖPA jag egentligen har. LÄTT UTRAÄKNAT. — Det skulle vara intressant att veta hur många släktingar [FP — Det är väl enkelt. Köp dej en sommarstuga På landet, så kommer dom atickande allihopa; den, min gosse. GOTT RåD. — Fappa! För mej är hon allt. ör mej är hon det bästa, det skönaste i hela världen. Vv: ad skul 12 pappa själv göra I mitt ställe? — Se mej om lite mera I värl- Vv > Brita Borg, Gunwor Bergkvist, Monica Zetterlund, " Povel Ramel, Martin Ljung, ” Chris Dane, Harry Arnolds Ra. " diobana m. fl. 21.30—22.05 Prisma. Illustrerad konst. och kulturrevy. Redak- ”tör: Thorild Anderberg. Fredag 18.00—18,30 För flickor och poj- kar: Kapten Bäckdahl. (Göte- : borg). kernas pris. Stilistiskt kan fil'|. CENTRUM, (, Laholm, ger vid tvenne föreställningar söndag ”Det,hände i Wien” med Rony Schneider och Hans Moser, ”Man nickar med i marscherna och nynnar' med i valserna”, skrev Sv. .D. - - " : Valtberga biograf > ger söndag.kt 8. wild:westfil- men ”Laglöst land” med Henry Fonda, Linda Parnell m. fl. Som matine kl. 5 ges den un- derbara filmen '”Barnen från Frostmofjället”, som med "glädje ses av säväl ung som gammal. ” Våxtorps biograf” "ger söndag kl, 8. SF':s trivsam- ma film i färg ”Du är mitt även- tyr” med Sickan Carlsson och Gunnar' Björnstrand i huvudrol- lerna. Sickan spelar numera ko- medi som en'liten gudinna och är alltjämt så onaturligt söt, skri. ver Svenska Dagbladet bl. a. om denna film. Barntillåten, .. ”Hishults biograf ger söndag kl. 8. Sandrews nya film i färg ”Musik ombord”. En verkligt underhållande film med Alice Babs, Sven Asmusson, Sven Lindberg m. fl. Barntilläten. i Sk. Fagerhults bio " Söndagens program som ges kl. 8. blir filmen ”Nattkörning” med Victor Mature och Diana . Dors. En håndkokt film med -farliga kurvor och farlig last. Filmen är barnförbjuden. - Knäreds biograf MM ger. i dag lördag färgfilmen ”Det röda .. fullblodet”: med ' Oliver Grimm. En tidning skrev: ”Skönt att emellanåt få se en solskens- historia där: vänlighet och god- het sprider behag och glädje. Fil- men jär rolig och" det skrattades gott 'och ofta under föreställnin- gen.' Den är vacker i färg och ibland riktigt spännande. j Och den spelas: älskvärt och - behag- ligt. Den ” lille pojken. Oliver Grimm hör till de mest betagan- de barn: man någonsin " sctt . på hela. ti och till slut en välfö lad”. Sh t —-" Noas Eldsberga Vägen blir inte allmän? : Länsstyrelsen avstyrker i ytt- rande, till Väg- och Vattenbygg- nadsstyrelsen en av Västra Tost- arps vägsamfällighet i Tönnersjö gjord "framställning ' om . föränd- ring till'allmän av enskilda wvä- gen Möllan —frönnersjö kyrka, Eriksson intervjuas av Håkan Unsgaard, i 21,30—22,10 Kortfilm i dag. Att leva. (Frankrike). ”Att:leva” . ger ett prov på den nya fran- ska experimentfilmen — denna film, som är regisserad av Car- 108 Cilardebo,' är egentligen ett 'montage "av journalbilder &åt- följt av'kontrapunktisk "musik. Avsikten bakom filmen är att .- visa människans situation —- och människans Nidande — nutiden. : Invalidhotellet (Frankrike), Fransmannen Georges - Franju » tillhör världens ledande kort- " filmsskapare; hos oss' är, har. kanske mest känd för sin våld- samt . omdebatterade ”Djurens , blod”. ”Invalid-hotellet”, en av I hans senaste filmer, är ett för- . Sök att skildra” krigets verkliga : anda, : | vom " Lördag . 18, 00—-18, 30 Innan vi lägger oss. Inga Tobiasson och hennes barn hälsar på. 19,30 Greven av Monte" Christo. 20,00 10.000-kronorsfrågan. Kvitt eller dubbelt. - Tävlingsledare: Nils Erik Berendtz. Domare: Mats' Rehnberg. 21,00 "Aktuellt. 21,30---22,00 Kortfilm i dag. Den tjeckiske dockfilmaren Jiri Trnka presenteras av Erwin Leiser. Jirj Trnka har med si. na "på samma gång poetiska och humoristiska filmer förny- at hela dockfilmsgenren. I det. ta program får vi göra bekant- skap med :' denna särpräglade filmkonstnär, som skapar sago- filmer för vuxna och själv mo- dellerar sina .skådespelare. N Solen går upp kl: 6.33 och ned kl. 18.09. - Mi d. 20.00 Vädret inför 20.03 En fråga om mod. (A Mat- ter of Courage). En film efter Somerset Maughams «novell med samma namn med Keefe " Brasselle. 20.30 Tekniskt magasin. Redsak- tör: Erik Bergsten. 20,50 Man från Alanäset. För- fattaren Gustav Hedenvind- Mor namn KRISTOFER Solen går upp kl. 6.32 och ned kl. 18 812. Måndagens namn HERBERT Solen år upp kl. 6.30 och ned kl, 18.1 t , in yttersta vilja är v att... dessa > Me konstsaker, , som varit mitt "livs glädje inte skall begravas iett museums kyla och betraktas med stupida blickar av känslolösa för- bipasserande, Jag önskar ' att de skall gå under auktionistens.klub- ba, så att den glädje som varje fö- remål berett mig, skall få fortleva - hos deras nya ägare, om' han delar min smak. Edmond de'Concourt. (Citerad : efter Parke-Bernet Gal- leries bulletin jan 593." Det. är som synes en klok karl som skrivit dessa ord. — Inte be= gravas i ett museums kyla... Ja, den 'teflexionen har vi väl lite till mans gjort, när vi vand- rat genom ett museum och tittat på alla' de vackra ting, som un- der årens lopp hopats där. Hur ofta har man inte känt en längtan ef- ter att få ta med sig någonting av detta hem! Vi tänker nu inte på sådana saker som da Vincis Mona Lisa eller Venus från Milo eller nå- gon av Rembrandtdukarna i Na- tionalmuseum. Det är saker som är hela - mänsklighetens gemensam- ma egendom, utan fastmer på alla de vackra och fullt användbara bruksting, som museerna har så föllt av. Vi vet också att deras dyrbara lagerutrymmen i stor'ut- sträckning - är ,. belamrade ' med dubbletter till "dessa saker, som kommit dit "antingen genom för- värv — det finns ”hagalna” musei- män — eller genom gåvor från framlidna invånare på orten. Des- sa människor har ansett att deras ägodelar .haft så stort värde; att de inte blivit ordentligt bevarade, om de inte hamriat i museernas vård och ' dessutom . kommer ju deras namn att för evärderlig tid stå in- skrivna i museernas donations- handlingar : och inventarielistor. Kanske ligger det också något av hagalenskap ' bakom = -:donatio- nen. Just mina saker: skall ingen annan få lov att äga! 9 SS Det är klart att ett museum har en stor -mission att fylla, när det |; gäller. att ' ta vara på 'det som gammalt och fornt är och då. de tillvaratagna föremålen" kan ge en bild av livet i gången tid, men det är väl ändå inte meningen att museernas dyrbara lagerutrym- men skall bli en avstjälpningsplats för. allt möjligt, som inte har värde ur museal synpunkt eftersom man redan har epoken tillräckligt Mr ligt representerad. - Dessutom bör : man : betänka” att de! anslag museerna har att röra sig med i allmänhet är ganska små och i första hand måste användas för behövliga nyanskaffningar och underhåll av de saker som befin= ner sig i de olika expositionerna. Att offra pengar på underhåll 'av saker, som man har fått, men inte har intresse för, ja, det kan man väl näppeligen begära. Så får man också komma ihåg att museerna inte har stora möj- ligheter att säga nej till en 'dona- tion, utan endast har att tacka och ta emot; Det finns kanske någon |n liten sak.som man vill ha, medan resten är av föga eller intet intres- se. Skulle man i: dylikt fall bara vilja ha den enda ;saken, blir gi- varen förnärmad och så får muse- zhet att” befria sig från allt 'överskoltsmatérial:: har man inte heller på museerna. Men varför. inte göra som man Bör i utlandet? Där gör man då och då en storstädning och' sorterar bort sådant som är överflödigt och ev gör man en auktion på det hela el- ler säljer det under hand. Härige- Giovanno Bellini; nom får a riuseérna mn pengar, som kan användas för inköp av saker, som man verkligen har behov av. Här i landet vågar man inte pos ta på allt överflödsgods. Betänk ba- ra vilket ramaskri, som på sin tid Harvard eta vilka nad sd Hr stora auktionshall. När od W A Martin, chef för firmans . konstavdelning, öppnade auktio= ; nerna hade han en stor publik att se ut över. Uppvisarna hade vita d. åh för att teck-, höjdes då Intendent pings museum för en del år sedan ville befria museet från en hel del donationskonst, som man inte kun« de finna plats för och som skänkts till. museet av ' förhoppningsfulla konstnärer. Det gick inte alls, ' Varför denna missriktade pietet? Nej låt museerna sanera sina över- lastade lagerutrymmen och släpp ut i marknaden sådana saker som inte behövs. En ständigt hungran- de antikmarknad skulle bli om inte mättad — det kan' den aldrig bli —.så åtminstone temporärt till- fredsställd. Detta är under alla för- hållanden bättre än att låta saker- na ligga till ingen nytta, ingenj|" glädje men väl förfång och förar- gelse, Att de skulle komma att ex- poneras någon gång är mer än tvi- velaktigt. N Inte begravas i ett museums ky- la... Skippesamlingen så skingrad. ”Handlare och samlare betråktar teckningar av gamla mästare som minst lika värdefulla som impres- sionistiska målningar och de anser också, att de är lika värdefulla ur investeringssynpunkt”, "Yttrandet fälldes av en talesman för den stora auktionsfirman Chris- tie, Manson & Woods, Ltd, mera känd som Christies i. London, och det var i samband med att en kol- lektion teckningar nyligen gick un- der klubban till rent fabulöst höga priser. Nu var det för allt i världen inte fråga om vilka teckningar som helst, utan de ingick i en kollek- tion som länge varit föremål för den konsthistoriska världens : intresse och som blivit känd under namnet Skippekollektionen. Det mest märkliga med samlin- gen var att den bevarats intakt från sin — tilkomsttid på : 1700-talet, Grundläggaren .. av samlingen, Skippe,' var själv, som man. förstår, en ivrig. samlare,' men var också verksam som amatörkonstnär med specialitet att kopiera. I hans pro- duktion hår nog kopiorna av An- dreas Mantagnas fresker i Eremi- tanikapellet i Padua blivit mest be- kanta, vilka han utförde 1773. Han var. också en god klärobskyrtryc- kare.. Denna konst hade han lärt genom att noggrant studera 'de ar- beten, .som utförts”; av . Ugo. da Carpi. Klärobskyrtryckét var, en sorts träsnitt med kontrasterande effek- Le ter i vitt. och färg och konsten omhuldades särskilt på 1500-talet. Snitten utfördes ofta med hjälp av flera stockar. Tekniken sökte efter- härma de samtida handteckningar- na på förgat papper med höjninr gar i täckvitt. "För att nu återvända til Skip- pesamlingen kan nämnas, att den- de mer än 700 Ägare var "mr Edward Holland Martin, en av direktörerna i Bank of London and South America, vars familj ärvt samlingen; Direk Holland-Martin var till för några år sedan; då en olyckshändelse sat- te stopp för hans vidare, karriär, en av Englands mest Fända upp- visningsryttare. a Om auktionen kan nåmnas, att det kommit många handlare och samlare från både Amerika och kontinenten liksom man såg. re- presentanter för British Museum, Louvren, Ryks Museum, Fogg mu- Kristi nedstigande i Jelvetets förgåra : Gynna LT:s antionsörer SS - vid Norrkö- | h ningarna inte skulle smutsas ner. , Under första dagen fördes en bits; 0 ter strid mellan New York och London ..om den gamle italienske mästaren Giovann ' Pellinis / Två studier av Kristus' vid spöpålen/ " - Buden steg i höjden och klubban föll först vid 15,000 guineas, vilket bjöds av en ' konsthandlare vid Bond Street. New VYork-konkur=« =" >. irenten, Charles Locke, kommente- ; rade affären med orden: Jag har redan 'gått betydligt högre än vad Jag tänkt, men det finns god'mark- nad för teckningar av denna kvali- e tet i Amerika , "4; Av Giovanni Bellini hand finns endast ett tjugotal teckningar ; be- arade och därför får man väl an- 'se det vara enastående att det vid auktionen - fanns ytterligare en, Kristus nedstigande i helvets för- gård vilken klubbades för 1.550 gs. ” En annan tecknare av mnmärk- . | ningsvärd kvalitet är Lorenzo Lot- to, som med sin Mantel-studie bi- drog till auktionens goda resultat, Denna utsökta teckning blev den i näst högst betalda vid auktionen ! z med 8.500 gs. Det var en privat köpare, men troligen kommer teck- ningen, att tillföras mil. ..wuser i» Francesso Cossa var represente- Irad med en mytologisk teckning: 'Venus vid Vuleanus smedja. Den Igick till New York för 8.000 gs. Nå- ft över ' 3.000 gs fick köparen av 'rederico Baroccis ”Trästudie” be- tala och samma summa jämnt blev det för en Mansprofil av Piero di |Cosimos. Totalt gav auktionen 91.582 pund - eller; omräknat i svenskt. mynt 1.374.000 kr, vilket väl inte kan an- -|ses vars 'ett särskilt dåligt resul- ; tat LU or - N r jörirolie ga 'stimdér” TN ”Olycklig 21-åring”. Visst förstår jag har svårt det måste vara för, > "57 en så ung man att oskyldigt blij | dömd som far till ett barn som intej är hans, och det var naturligt att; ni ville bli fri från. försörjnings-; plikten 'och dessutom ville få upp: rättelse. Men ni har ju uppnått bå> da delarna — varför inte vara storsint och låta det förgångna vara, förgånget. Omöjligt är det ju inte att ni av barnets far kunde få ut det underhåll ni hann betala innan, flickans släktingar övertog bet pingeskyldigheterna — men för: i så fall göra upp saken i godo, Att nu så många år efteråt stämma för ärekränkning och" annat tror jag.” dels inte lönar sig, dels inte skulle| ge er någon verklig tillfredsställel- ” se, Det vore ju närmast ett utslag) | av hämndlystnad, Men om: ni tän- ker vidta några åtgärder så talal först med en jurist eller med Rätts«! - hjälpen i länet, Med hjärtlig häls- ning. vr i ”Gollie ; ”En som ej tingat läkare” efter” helgen”. Jag förstår att det kan Vva- ra ansträngande med en hel del julbjudningar kväll efter kväll och . RE jag. förstår också att ni inte vill ..- 4 stöta er med de människor 'som är é vänliga att bjuda er. Problemet inte" så lättlöst, men -i ert skulle jag redan på förhand sj åt inbjudarna: aga ”Tack kära du, : ska bli roligt, men eftersom a det ningarna, och | tycks avlösa var- - andra i år och jag inte känne; riktigt kry: så hoppas jag du me säktar om jag bryter upp litet tidi- gare, Och ta inte illa upp om jag inte smakar på alla läckerheterna, men doktorn har rått mig att vara - litet försiktig med min diet” Det borde åtminstone. 'en någotsånär ” förnuftig värdinna respektera, Och i nu har ni ju f ö ett helt år-på er och kanske er hälsa och motstånds. kraft förbättras till nästa jul M d hjärtlig hälsning, ; . ' ”Gallie” :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.