Tr YYYyryveery vet hat vv yryvevveverrevervevevererv ev Ye VeY PVE TTT TVP T EFT I SEN EVY Ye YY SY YNYYYSYY FTF YFYFY FT YVYTYTY vv yverevererveprrtvYvEYFYYYVY ereevvvYYtYYYE TTT ” yYveryyTYYTTT v vrvvvvvpvvtvtr | | ” | | | | | &rn saa feg ov ; , . , ' +, . ; vo . ' a no Nn : | | i LMS TIDNING a ” ' «Måndagen den 18 mars 1959 rr. LAHO s i 4, , N s I 2 | i v ; - i i . ' Yyllest utan kompletterande "lag Lag-bestämmer : " ” om företagens : -Iokalisering? STOCKHOLM (Press) -. "". Det i några motioner vid årets > riksdag. väckta förslaget. om lag- ” stiftning angående näringslivets 1o- +, kalisering biträdes av arbetsmark- tf ”nadsstyrelsen, som yttrat sig till - " bankoutskottet i saken. , : Fram till senaste årsskiftet .ut- nyttjades — byggnadstillståndslagen för att åstadkomma en från sam- hällets synpunkt ändamåslenlig 1o- kalisering av företag; säger styrel- "sen, Alla ärenden om nyetablering och - utvidgning av bl a industrifös retag prövades sålunda från loka= liseringsynpunkt. Ansågs det att en annan lokalisering än den företaget tänkt sig "borde övervägas från samhällsekonomisk . synpunkt, tog ; styrelsens lokaliseringsbyrå kon-|pet ä o takt med företaget och diskuterade | ka som tar sig en tur med. det flygande tefatet tillsammans me SS "inte alla som får ha en vovve till häst, som denna lilla flic- sin ” möjligheten att välja annan ort |cocker-spaniel. som för säkerhetsskull iklätts en skidmössa, Ja — Resultatet blev i en del fall att en | man kan aldrig vara för. säker + dessa förkylningstider. annan lokalisering valdes utan att” ”-de" företagsekonomiska : synpunk-' ' terna därför behövde eftersättas. I andra fall fick byrån acceptera fö- retagets argument för önskad för- ” läggningsort. I börs "Endast i ett fåtal fall, då före- " dagens lokalisering uppenbart stod 4 strid mot samhällets lokaliserings- | politiska. ' strävanden, : avstyrktes byggtillstånd. I regel var då fråga om lokalisering till 'storstäderna av företag, som inte kunde åberopa |intre: fö, k 1 le sset reellä isk skäl härför. Genom att byggtillstånds- 7 givning nu upphört har denna möj- " lighet att påverka lokaliseringen " bortfallit, fö Genom den service styrelsen kan lämna företagen i lokaliseringssam- "marhang är det troligt att många företag även i fortsättningen kom- mer. att vända sig, till styrelsen ring på detta område, För kort tid sedan h om gamla ' utslitna kameror, nu gäller det reklam kring ' gamla skor, ”slitna men i brukbai k ” STOCKHOLM (Press). = Den svenska detaljisthandeln har på sistone kommit i centrum för inte bara på ansvarigt håll ' utan - också bland allmänheten, Det har givits prov på metoder inom denna enskilda rek- lam, som fått Köpmannaförbundets tidning att tala om verklig urspå- adlad. Én 'tia för gamla'skor > fattning "om detaljhandelns pris- sådana . här historier? . Frän' kritik riktas också mot en annan skohandlare, som skickar ut frågeformulär till sina "kunder, Formulären är så pass enkelt ut- kan. fylla i. dem. Genom att be- -j svara frågorna det 13. till skohandeln erhåller -för att få råd och " Skall samhället kunna bevaka sina .intressen är det emellertid :nöd- .; Vändigt med någon form av lag- » stiltning. Denna bör i så fall ge lo- kaliseringsorganet -' möjlighet = att a Inlalioort, : skänks + del Éölja fö lan- 4 . denna by i "det," Samkället bör också kunna ">. förhindra uppenbart olämpliga 1o- . : kaliseringar till förmån för orter, ” fom kan behöva en förstärkning av näringslivet, . lo gare sätt än : En ledamot av Isen direktör | de skoh unnar Lindström i Arbetsgivare- |kalmfl "i Småland Föreningen har -:anmält skiljaktig mening. :Den upplysning och råd- uppfatta + det so dömh med behö bör man kun- rt skick”, 1 några butiker i Småland betalas de med tio kronor paret om kunden sam- tidigt köper ett par för minst 25 kr. Att de gamla fotbeklädnanderna bort till behövande gör mer berättigad, menar/' tidningen; som vidare skriver: Idka: välgörenhet na göra på ett betydligt förnufti- så här, säger irritera- dlare om den senaste re- d Hur ' skall man kunna begära att kunden skall m ett utslag av utlän= "kunden ett presentkort på fem kro- nor. Formulären kan knappast sko- handeln ha någon nytta av, och de tycks ha tillkommit för att visa att” den blivande kunden gör ”en pres- tation” för det utlovade present- kortet, Meta tt handeln, säger tidningens sages- man, som anser det beklagligt när enskilda detaljister inte bättre har gjort klart för sig att byteshandelns' tid är. förbi. När påhittigheten tar dags att säga ifrån. =; AN Vid. skobranschens halvårsmöte i Göteborg för kort tid sedan be- M3derckor”? givning på området, som utövas av styrelsen : och Industriens produk- tionsråd;-synes' honom vara en ef- Fektiv' och smidig väg som är till- » stiftning, ningar?. Snarare' ser: han eller hon det söm ett utslag av rabattgivning, Och en. rabatt.på 10 kr; fö; ett in- köp på 25 kan inte anses försvärlig. Vad skall allmänheten få för upp- a i 1 2 kring 2:75. Per par är det kanske aldrig vara varor av det'släget som försäljs på det ovah beskrivna 'sät- I tetdi issn tet kni AL , . -ÄESRIAN Av 1100-TALET START, An ov. PE DEN ARABISKE GEOLOGEN EDRI- , 7 MED 7 FÖLJESLAGARE. EN DJÄRV . FORSKNINGSFÄRD UT I ATLANTEN. DE SEGLADE RAKT VÄSTER es RADE SEDAN . SÖDER, FORSKAD, 12 ÖN MADEIRA SEGLATS SÖDERUT | TILL KANARIEÖARNA . HÄ Lo HANS MÅN A ATLANTEN VAR DAGAR LANDSTEG DE PÅ OCH EFTER YTTERLIGARE ' KOM SÄLLSKAPET UT FRÅN USSABON UNDER 11 DAGAR, MEN ÄND- KURSEN OCH SEGLADE ÄNNU OUT- V INFÖDING- FRA! Å "-ARNA OCH SPÄRRADES IN I EN : - - "JORDKULA. DE FÖRDES INFÖR ÖNS KUNG EFTER EN PRESSANDE FÅNGEN: SKAP. EDRISI SÖKTE FÖRKLARA ATT DE KOMMIT 4 FREDLIGA AVSIKTER. INFÖ- DINGARNA BLEV NÅGOT MILDARE STÄM- : PR MED FÖRBUNDNA ÖGON FÖRDES . LINGARNA UTI EN BÅT OCH ' SF DYGN LANDSATTES DE EN NATT På " NORDAFRIKAS VÄSTKUST. HÄR LÄMNA- DES DE MED BUNDNA HÄNDER OCH UTAN FÖDA. DE UPPTÄCXTES Av BER- il AF . BER, SOM RÄDDADE : R ÖVERFÖLLS .' ÅTSKILLIGA ÄVENTYR KUNDE MÄNNEN ' TERVÄNDA TILL LISSABON. s + Copyright REA 7118 x DEM OCH EFTER Edenberga . .:. (Forts. fr. sid. 1) . sen vid Hallands nykterhetsför- bunds årsmöte utsågs Erik An- dersson, Åke Eriksson och Tage Larsson. Ombud för IOGT-arnas tidskrift blev Ake Eriksson, I ett anförande orienterade är, höll by, mytligt kaffes och samtli, distriktsordförande Erik Lund- bam om stadgerevisionens : för slag, som skall slutbehandlas vid Storlogemötet i Göteborg etta Efter förhandlingarna under- medlemmarna. från Skoga- ga deltog i ett ge- amkväm. Hishult Håessinformation i Hishult. annons? VKatte?s in oa sättning när man sätter igång med - formade att vilket barn som helst ' och skicka in for- ' > Sådana här och liknande reklam= metoder hör inte hemma i detalj- - sådana 'här former kan det vara - rättades om importerade japanska . med ett pris -av- om- ” säkrast att tillägga.” Det kan; väl . z Higerström.” Lärlingsi 208 - talet... Hishults RLF-avdelning ordnar m onsdag ett informatiohsmöte för samtliga Håessmedlemmar i Hishult. Vid mötet som hålls på Nya Gästis förekommer också diskussion och kaffeservering. "Se « (Forts. fr) sid. 1)... . . ga och luftiga volymen med na- turlig. bredd smälter, harmoniskt samman med den halvcirkelfor- made höjden på hjässan. Lugg eller fri panna kan varieras efter : tycke och smak, oc För frisyren fordras kort hår. Nacken 2—4 cm, vidden vid sidor. na 4—10 och på hjässan 6—8 cin. Klippningen , får naturligtvis an- passas efter 'hårets kvalité "och efter vad som är klädsammast — mjukt eller djärvt, allt efter vad som är för kvinnan mest till. talande. Färgningen i pastoll är en toppmodesak i vär. et Två fick ... (Forts. fr, sid. 1) Sn inlägget: Styrelsen skall un- dersöka möjligheterna att an- ordna kursen i fråga. Hr Hägerström -redogjorde också för det TV-lotteri, som man sålt den gångna hösten, Behållningen kunde tack vare försäljarnas goda arbete' bli så hygglig som 2.725 kr. Hrr Erik Pålsson och Hägerström tackade alla som hjälpt till med lotteriet, varvid hr Hägerström först och främst tackade medlemmarna i kvinnoklubben. t Vale : . ' . Till ordförande för 2 år om- valdes Karl' Filip, Hägerström och till styrelseledamöter för 2 år Otto Pålsson och Rudolf Engström. Suppleanter blev Erik Pålsson och Yngve Nilsson. Re- visorer blev Curt Persson och och Sune -Broms, . suppl.' Gösta Persson, Klubmästare är Ragnar Bengtson och Sigvard "Johans- son... Fanbärare: - Karl Wester- berg och Curt Persson, Industri-' ombud: . Tage Karlson. Nämnd för kommunala. spörsmål: Karl Filip Hägerström, Karl. Wester- berg, Axel E. Larsson, Karl E. Svensson och Erik Pålsson. Di- striktsombud: . Gunnar , Ljung- Berg, Karl ' Westerberg, Hugo Uhlin, Erik Pålsson och Sigvard Johansson. Suppleanter för des- sa: Valdemar Josse, Yngve Nils- sön, Curt Persson, Karl Anders- sön 'och Rudolf Engström. Kon- taktman' för kretsen: Kärl Filip snämnd för : Karl. Westerberg, - Olle Larsson, Yngve Andersson, Göte Pärsén och' Karl 'Filip ' Häger- öm, den' sistnämnde nyvald. : sm Förnämlig i... (Forts, fr, sid, 1): 0 dan”. Tio sekunder före: det-ap- pParaten bryter hör nämligen a- bonnenten” en varningston' och han kan då lägga i mera pen- ".| gar, om han vill fortsätta sam” Vårbruket .. : > - (Forts. fri sid.-1)7 en . redan fina 'chanser att ta sig fram med plogekipagen i jorden. . Gödsling; kalkutkörning och de första harvningarna är andra aktuella jobb 'på gårdarna här nere, moon N od oo Då Optimistiskt ...-' (Forts. fr. sid. 1)... arbetslösheten från ett område till ett annat. : -Herr Stefanson kom också in på frågan "om hantverkets' och småindustriens ” kreditmöjlighe- ter. Han påpekade att kapitalbe- hovet numera är mycket stort I mot vad det var förr i tiden, Då var det inte någon svår match att sätta upp en hantverksverk- stad. Enkla maskiner. var inte så dyrbara att ersätta som nutidens fulländade tekniska hjälpredor. Ett stort' crux för kategorierna hantverk och småindustri är ock så den skattepolitik, vi har i lan det, Genom de' dryga skatterna och det stegrade kapitalbehovet måste kréditerna bli. allt större. , Slutligen vidrörde herr Ste" fanson Ppensionsfrågan, vars slut. behandling är aktuell. Hur frå- gan än kommer att lösas har SHSO haft framgångar i för- handlingarna - om ' bevakningen av de fonder, som kommer att bildas. I sammanhanget ville ta- laren understryka, att hantver- kare och småföretagare nu mer än någonsin är den kategori, som Politikerna” är intresserade för. = Och det känns ju gott att vi är omhuldade, skämtade Stefan- Son. Som hela tiden verkade se Optimistiskt' på 'hantverkarnas hoppningar på dess framtid. " Blommigt är något som bidrager och väskmode, De här båda expo i . Det blir en färgglad vår i vår vad det gäller skor och väskor och - vi -får massor av trevliga: nyheter att glädja oss åt. Länge har vi haft på känn att aprikos skulle bli fär- gen, Paris har redan sagt det, och för Skobranschrådet — som pla- nerar ett år i förväg — var det en glad överraskning att man samti- digt med -Paris kommit fram till samma nyanser. Utöver aprikosen är de. .”gångbara” färgerna azur, : café au lait, azalea och elfenben. Vårskons. silhuett är långsträckt, och de tre olika slag av tålinje som » Noteras är tvärtån,' den 'spetsiga tån ” och den'"rundspetsiga tån. Det kor- ta: ovanlädret fortsätter att vara modernt." Många djupt urringade -skor har gärna en liten isättning "av. något slag, gärna i avvikande oe . + | Vörvindar friska:. | Även . om. ”vårens ' ljumma | vind” sveper frestande runt gat- hörnen, så var försiktig med att. ta av er alltför mycket. Visst känns det Wjuvligt efter alla is- kalla vindpustar, men än är det vårens” skofärg .. nyanser azalea, Väskan har vitt stelt handtag och vit passpoal. PTA till det färgstarka i vårens sko- nenterna är i bomullstyg i olika färg, Promenadpumpsen har -.ofta en snörningseffekt' som gör att len ser mer arbetad ut, oc ote Populärt i alla sammanhang är förstås att ha väska och skor i sam- ma färg. Två färgkombinationer är 'på retur, däremot ser man ofta skor med samma färg fastän materialen är olika, T-sleifen finns fortfaran- de för den: som tycker: om den, men den höga linjen är borta. Man har flyttat sleifen betydligt längre ner, någonting som endast är till fördel för den långa benlinjen. . rs: Nyaste nytt är ”skåneklacken”, | som ändå inte är helt ny. Katja of Sweden har fått idén från ett mu- seum, och den lär vara mycket be- :SVillabestyr Man måste se om sitt hus... Hur ' välbyggd en villa än är behöver ' den ha ständig översyn. En kapi< ; talvara måste vårdas, om den inte- skall förlora i värde, Och en vil la är väl i högsta grad en kapital= vara. Men även ur andra synpunk= ter bör man se till att man håller sitt hus i gott skick, Bränslepri- serna är höga: Genom att värme= isolera minskar man bränslekost- naderna — och får på så sätt re= parationen betald, ör Framförallt i äldre bostadshus finner man bristfällig . värmeisole=- ring, Bara för tio—tjugo år sedan .| var inte bränslepriserna högre än att man inte ansåg det så nödvän- digt med god isolation på ytter- väggarna. Nu är situationen helt annorlunda, framhåller man i Hem- Tips. Särskilt lönande blir det om väggarnas ytterbeklädnad behöver förnyas och repareras. Man place- rar en tilläggsisolering på utsidan av väggen och sedan en ny yt- terbeklädnad, Förr hade man inte så mycket att välja på när det gällde värme= = - isolering. Men mycket har hänt på byggnadsmaterialområdet. Nu har man många alternativ. kväm att gå i trots sin ”taxighet”, I USA har den gjort stormande succé. I stort sett kan man säga att klackarna, är lägre och myce- ket graciösa, och med det följer också att skostilen blivit .bekvä- mare... eng : : Den röda färgen som heter ap- rikos är mycket lättburen och pas- , sar praktiskt taget till allting. Aza-! lean är rosa-röd och elfenbensfär- gen är en benfärg som ibland har en liten överton. åt grönt. Azur” slutligen är en milt blå mockafärg (Forts. fr, sid. 1) : att” säga, att om de kommit i den tron att de efter slutad kurs kunde kalla sig. utbildade konst- närer '—' då hade 'de gått fel Om de 'däremot efter slutad kurs insåg, att de inte var det, skulle jag anse kursen lyckad. Konstigt tal detta inför en kurs som skulle samla så många deltagare som. möjligt — även en TBV- kurs 'bör ju tänka ekonomiskt, Jag fick 'gärna vara besvärlig så länge det gällde uppbyggan- det av kompositionen, men om jag sen under färgleken började motivera, mina anvisningar ' var det svårt att få eleverna att lyssna på alla ”varför” och ”där- för” — just de' problem, vilkas lösning var själva kärnan ikurs- planen. Nå; vi kom överens, och vi sen sökte oss ut i naturen för' att måla och ordnade alla inomhusträffar söm rena teori- lektioner tror jag. Konsten fånga- de dem -—: och höll dem fast. . Konsten, sa jag. Ja, vi lekte ju under dess skugga, ty fär- ” gens problem och samordnan- det av bildens. k t deri bästa reklam TBV kan ön- ska sig. Här 'har den frivilliga bildningsverksamheten , ett ut- märkt. arbetsresultat ' att visa fram. ” FORE många . utställare blir' den ett helt : att "dessa amatörmålare gått i skola för 1 sen har själv känt att eleverna anammat hans" synpunkter — i ”konstlivet” di ör. att man lärt sig efterlysa . brödet där 'den officiellt". erkända bära ger stenar.:. Och konst- rörelserna likaså — fast sor- ; terade. NS - konstnären — Vi har genom egna lyckade eller. inte : lyckade erfarenheter' lärt oss värdera andras kunnan- de och fått. större intresse för |: konst över: huvud taget än vi någon gång drömt om... Jag säger- tack till er för de år vij ungdomens” idol Tommy Steele, ' haft tillsammans, alla goda gla- da stunder i kamratlig samvaro. Tack för att ni lyssnat på mig... BÄSTA. REKLAMEN ”' FÖR TBV-ARBETET .: ; : Denna jubileumsutställning är Trots att denna utställning har Iman: noterar omgående amme Järare."Hr Las- 1 "måste" så klart vara utgångs- . Punkten för amatören lika väl som '; för... den . professionelle s konstnären, > = Man : kan» undra hur. det officiella” konstlivet ställer sig s aktuella situation och, med för-; amatören aldrig hamnar i kohst- |s Pärsproletärernas ”:gråa ' skaror, [i hans ' denna passus: — Ni' har” följt mig i den uppfattning som jag Denna följsamhet har emellertid ; or inte blivit någon fastlåsning för till .en. amatörkurs. Jag tror, attjeleverna — man” ser mycket ver fanns även jälv' kämpat mig: fram till' och som blivit: sanning för mig... nart, att de haft stora friheter d för tidigt att slopa varma strum- mel påminner om en sommarhim: : . por och yllebyxor. Eftersom all= De mörka strumporna som be- , De stora modehusen i Paris gör gi= mäntillståndet i regel är nedsatt bådades i höstas som det allena! ”£fvis inte bara festkläder utan ock för de flesta människor den här saliggörande- har redan 1 t Mi så enkla: och vardagliga plagg. Den - il ziden på året riskerar inan lät= || Bg: IL h ar få speral ha här dräkten har Balmain ,sytt upp tare. att bli förkyld. . Sm rota och vi Jär nu gärna hal; smårutint ylle i rött och vitt, och s :yld. . aprikosfärgade strumpor till dito! keppan är marinblå med bandkan= . ses ) skor — mycket raffigt! ter i dräktens tyg. / Dn "> cl men k nan” bli farlig för Laholms seen 2 .kan man bli farlig för "> Centrum, Laholm, visar tisdag och onsdag en film betitlad ”Mord 2?” Glenn Ford; Do- rothy Mc Guire och Arthur Ken-: nery i huvudrollerna. ”En intelli- gent film, gjord med fräsande in- dignation,: ja' patos,” skrev ST. > Knäreds Bio "> ger tisdag ”Hertig i Jeans” med En film med rytm och - glädje. Tommy Steele har verkligen fina strängar på sin 'gitarr. . . : Mestocka bio / : . ger FÅ mand. kl: 8 ”Vild ungdom” en bra film om vår tids 'un Nerlon Brando har en praktröll = strälande som gänget: - . Barnförbjuden. gets. ledare, | u Lå toa ” - oocKkarup Karups högerförening . a - och familjeasrn då mA motelete ' Hallandsås. Programmet "upptar film och samkväm och dessutom talar fru Ann-Marie Christens- märks "det i färgerna — 3 7 — utställ- ningen är framför fil! (och de sydhalländska i 2 de Mmoti ana gming, "Vi. rekommenda i) alla konstintresserade 1 och andra . sydhallä jaoolmare allt' färgernas > sitt : kursarbete; --Inte' minst hedra sök, ' utställningen med ett be- > s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.