Måndage den -16, mars 1959. | OSS SN n gammal tradition förtäljer, att Årstad och Abild en gång ' . hade . gemensam kyrka. Men ges nom en tvist mellan ett par adels=- "kyrka till ' Systrar ' kom . Abilds ” stånd, Vi. återge här ”den gamla traditione: Ägaren till Hjuleberg Erik Clau- son Thott gifte sig 1581 med adels- . damen ' Hella Basse : Eriksdotter. "Hon hade en halvsyster, Anna; '" gom var gift med Corfitz Claus. son Thott till Sannarp, Osämja ha=" de "uppstått mellan de båda. syst. - varna 'och denna urartade sig så! att fru Hella' Basse ”försvurit” sig" att -icke gå. genom samma dörr som fru Anna. Därför lät hon på norra sidan av" deras gemensam«' ma sockenkyrka Årstad., göra en. - «+ dörr åt sig, vartill hon själv hade, ” nyckeln, Men slutligen blev för-" bitiringen så stor, att systrarna in= te längre kunde trivas under sam-' ma tak, varför fru Hella" år 1643 Jät .Uppbygga sitt eget kapell, var- + av sedan blev Abilds sockenkyrka, Denna -berättelse. är : dock . inte'' helt sann, ty Abilds. kyrka” fanns redan. under. medeltiden, Det kan,;' också nämnas; att samma tradition ' "Om, tvist mellan. adelsdöttrar är . känd på . andra håll: "första gången 1466, > VN Gamla” handlingar från: kyrkor= : nas första tid saknas i vanliga fall, 7 > Första gången : Abilds kyrka öm: hämnes är den 30 juli år. 1466; ” Ägaren till Hjuleberg, Åke Axels- son Thott, anklagades inför Viske häradsting för" våld och : orättvisa mot: folket och ' mot" en viss Nils - Bleze, Han blir då ålagd att fria sig genom tolvmannaed. Man sam= las vid Abilds kyrka och på dess -' kyrkogård får Åke Axelsson Thott. . svära . vid Gud. och alla ' helgon, ” att han var oskyldig till. anklagel- sen, Vid denna tid fanns sålunda Abilds Kyrkan. ” "Kyrkan förlängdes ät öster än- der åren” 1665—1675. - Årtalet ' 1669 jämte ,de: Lilliehöökska och ”Eke-]- bladska vapnen; är inhuggna dr en r I äldre handlingar uppges, att ingen” käj oo ner kyrkans, byggnadstid, med, TT ”Kerhet. Så mycket. vet man emcelz, lertid, . att kyrkan: stammar från » medeltiden, troligen ”1100- elle 1200-talet. "0 På kyrkomurarna' kan 'man se, Därför "kan " det vara frågan" om s k vandrings- i ål rr byggts : bara en enda: ; gång eter flera.. gånger. Med säkerhet vet man dock, att kyrkan i stort sett "| fick' sin nuvarande exteriör under tillbyggnaden 1665-—1675, då fands- "i. | hövding Bengt Lilliehöök förläng- de kyrkan : och försåg den med der "nuvarande halvrunda absiden. Vid .;'detta tillfälle byggdes också det Lilliehöökska gravkoret, vars övervåning nu användes som sak- ristia, Coooc å : Vapenhus från? medeltiden revs ” kk —. Under 1800-talet senare del 71 slutet av, medeltiden byggdes efta vapenhus framför ' ingången till kyrkan, I iriventeringen från år 1828 heter det om Abilds kyrka: hur lång: bit, som, tillagts kyrkan, . ty murarnas tjocklek" varierar.” De'| ” äldsta 'medeltida I murarna är nän ligen mycket tjocka, icke mindr än 1,6 meter, medan de övriga j te har denna tjocklek. "+. X På västra gaveln finner man en; ” nisch efter: ett delvis (igenmurali fönster. Detta fönster är ursprung” ligt och av stilen att döma ver-. kar det vara från 1200-talet. Den-' na fönsternisch har också sitt in- tresse, därför att de medeltida ur- sprungliga fönstren i kyrkorna ”of- tast är gjorda större eller 'upp- ' huggna, som det heter 1 räkenska-. perna, eller också är de helt igen": . murade.: : Hurudan kyrkan ursprungligen sett ut, kan man : naturligtvis inte säga med säkerhet utan; grund- ”A- kyrkans södra sida invid 'tor- net befinnes 'ett vapenhus' av sten murat. Det utgör den ena ingån- Trätorn vid kyrkans Ursprungligen har säkert” "kyrkan haft en klockstapel; Mån ser ock- så, att kyfkans' västra” gavel; här én fönsteröppning den, till ett planerat verk 0 borgs 'stift:o och ' gavelväggen har sålunda tidigare värit tri, Trä- tornet, som nu står ' vid 'kyrkåns västra gavel, ”är dock mycket gåm- malt, De kraftiga' timmerstöckarrna av ek och 'byggnadssättet sfittnår om hög. ålder," Tidigare. vär; tor- net rödmålat men är:' numera vi målat, för att det” skall gå i stil med den vitrappade kyrkobyggna” Kyrkan invigd t till Johannes Döparen iVad traditionen berättar om hur Abild: blev eget pastorat partiet. Strax söder om . detta står > hans hustrus monogram, B E v B, hennes namn var Barbara Eleono- sra nn Blumenthal, död 1780. Hans Adolph Lilliehöök och hans hust- ru hade fyra barr, två söner och "huset, Sönernas monogram står på Borra sidan, C H L och B L L Det senare syftar « Ludvig Lilliehöök, : Hjuleberg å är 1792... Döttrarnas - - monogram stär- på . Södra sidan i långhuset, där ma "Över de gamla målningarna var s "många lager av färg. Den nu be- varade ursprungliga det + sålunda sex påmålningar, . två döttrar. Deras monogram finns ” > målade två på vardera sidan i lång- På. major Bengt -. - som övertog - ” ser initialerna L'D L och € J I. ; | Väggen] Si stolen - var då Placerad "närmare d e Johan Apel- >» grått med schablonerad enkel fris, ":Uppger = konservator Thorbjörn x = Engblad, som år 1953 tog fram de ” gamla målningarna, Längst bort under' ktaren har konservatorn angett. med en di- .. skret text: "Målningen framtagen 1 bjö örn .Engblad, Aås. Kyrkans inredning” synnerlig förnämlig .> oe Bland ' Hallands' kyrkor har "Abilds kyrka en av de förnämli- + gaste inredningar. Genom konser- ' veringsarbeten framstår också kyr- kans interiör som mycket vacker och . välvårdad. : Största delen av + inventarierna stamma från 1600- talet, som trots alla krig innebär fett stort" sving för kyrkorna i Halland. Den gamla altarupp atsen 'upp- tog tre avdelningar eller våningar i stil med 1600-talets altarprydna- der, Tidigare har emellertid altar- uppsatsen haft en annan placering. Den. stod längre.in mot långhuset och icke som nu nära korväggen. I och: med ”att altaruppsatsen: pl: cerades : långt -fram : i koret, : fick .ett mellanstycke, ty kyrkans" höjd i koret var inte till- 2 7 och I ompletterad å år 1953 av Thor- utsände därför en "promemoria 1733 n till kyrkan. Den aridra' ingån- h en frå Ch tällde till hb är nära ”altardisken; även åt orästemna AJ Som han ställde ti prästerna i.de olika församlingar- |, dra sidan.” Detta murade vapen= hus revs "under, senare delen av 1800-talet i samband med « en kyr- korestaurering. - Kyrkan restaurerades på 1890- talet, då godsägare'Ludvig: von Se- gebaden var patronus och sålunda hade hand om arbetet. Man ”jäm- hade” "då de gamla skrovliga 'väg- garna och högg dem släta. Kyrko- vaktmästare Hilding Pilkvist, som då var behjälplig vid arbetet -tala- :|de om, att han knackade bort 'en. del av de gamla väggmålningarna, I slutet av medeltiden. målade: man” allmänt väggarna i kyrkorna och lig undetsökning. En 'annän, fråga, är denna, om n kyrkobyggnaden till Abilds: kyrka har också haft såda-, nå Bamla målningar en gång. na löd: "Till vilket helgon kyrkan fordom må'vara consekrerad (dvs 'Om en del? halländska kyrkor, vet man deras skyddspa- troner, Varje kyrka erhöll," då den invigdes. namn efter någon, biblisk person eller något helgon och det- ta namn 'har i en del'fall' beva- Om invigd)”, rats ända till våra dagår. Abilds. kyrka heter det, att den fordom 'kallades Sankt. Johannes kyrka: Det är Johannes Döparen, som en gång fått ge namn ät kyr- I kan, Le Takmålningen av iyrkomålare z Johan Adolph Spaak i iVar 4 Vår 16T 0 Flera kyrkor blev "rikt? "dekore- rade" på :+1700-talet årens. lopp -har de gamla målnin- " garna: ofta” förstörts eller övermå- men ” under bestod av tre avsatser med bibel språk och målningar. Nederst har vi en tavla med nattvardens instif- telse och texten från 1 Kor 11:24. Denna, nedersta del av altarupp-' satsen, som icke fick rum + koret, är nu placerad i sakristian, = ..:-- " Mellersta avdelningen föreställer Jesu :korsfästelse och -inskriptionen är hämtad från 1 Kor 2:2:-”Jesu Christi Guds. sons - Blodh: ;Reener os aff alle Vore Synder. ' .. Överst på altaruppsatsen ser man gren, Krontorp Abild,: har” utfört snideriarbetet på det tidigare fe- lände fältet! och konservator Eng- blad har målat en bild av Matteus i stil med de övriga 4 ev angelistbil- dern; oa . 4 Läktarskranket försett med : 1, 1600- ”talsmålningar” l : : Samtidigt som" "kyrkan utökades -Jåt öster 1665—1675 och då fick ny inredning," försågs ” läktarskranket med målningar. Skranket är upp- delat 'i :17 "olika fält, Av desså är sex försedda 'med målade” bilder; föreställande bl a Kristus; apostlar- na" Petrus; Andreas, J och Nuvarande interi ren av Abi lds kyrka, herden” i ABild, Andreas Anders- sön Bohl. Denne senare skulle ha skövlats svårt under kriget mel- lan, svenskar” och danskar Under hans tid. ” Kalvariegrupp På norra sidan av långhuset hän- ger;en kalvariegrupp, ett krucifix samt en bild av Johannes och 'en av' Maria, Man hittade skulpturer- na på. kyrkans vind och de restau= rerades "av" konservator Sköld 1 Halmstad: år 1938, I äldre hand- lingar berättas, att 'Kristusbilden, Paulus, De. övriga : fälten" är för- sedda "med "dekorationer, Målnin- garna är utförda i samma stil som som är. "tänd liten, tidigare stod på. altåret. som” altarkrucifix .'och bilderna "av Maria "och. Johannes ha .stått på, predikstolen, De ha altärprydnadens: och ” predil och "har tillkommit vid samma” "tid som dessa, Nils Treschov ""A i I Abilds : kyfka har naturligtvis liksom i alla andra funnits en me- deltida 'stendopfunt; ty när en kyr-/ ka byggdes, anskaffade man 'en så- dan, 'Den äldsta dopfunt, som man känner till, var av trä och beskri ves år 1828 sålunda: ”En' dopfunt av. trä med -större ” mässingsfat, obetydligt faconeradt.” Denna trä- dock icke urspr tillhört denna, . Krucifixet' har daterats till 1600-talet, medan” de” båda "andra skulpturerna synas vara från 1700- : tålet att döma av stilen, iv ' Votivskopp ” 2 a långhuset i kyrkan hänger ett votivskepp från 1800-talets senare hälft, Skeppet har skänkts år 1888 till kyrkån av "Bödsägare' Puggaard å dött 1656. Abilds pastorat skulle ha |- ännu bevarad och genom en lucka i koret, kan man komma dit, Lillichöö ska gravkoret Den Lilliehöökska släktförenins gen lät under åren 1950 och 1951 grundligt restaurera "släktens grav= kor 1 Abilds : kyrka. I samband med restaureringen' skrev M W:son Lilliehöök en uppsats om gravka= fet och denna Uppsats är publice= rad i Vår Bygd år 1952, ” . Det Lilliehöökska gravkorol upp= fördes ” 1665—1675 1 samband med den medeltida kyrkans tillbyggnad, På kyrkans norra sida. ””, I gravkoret står 25 kistor, därav, 4 barnkistor, Tre prakikistor är gjorda av koppar och i dessa liga ga landshövding Bengt Lilliehöök, död 1665; hans son Johan, död 1697, och dennes maka Ingeborg, född Bonde; död 1683, I en ekklista klädd ” "I med svart sammiet ligger landshöv= :' ding Lilliehööks maka," Anna Ekea blad, död 1685, Gravkoret.är an= vänt av fem geherationer ny slälta ten Lilliehöök, Den sist.begravde på Hjulebkerg. Det r 1952 på Sjöfartsmuséet i Göteborg och kostnaden därför bestreds av bröderna Arvid och Rudolph San tesson i Stockholm > ” dopfunt tillkom säkerligen i sam- band med övrig inredning på ”1600- talet.: a a I törnrumme står den tidigare använda dopfunten, som är gjjord av: glaserat lergods, Den har an- skaffats någon gång under 1800- talet och är numera söndrig. > Den nuvarande. dopfunten, alltså den fjärde i ordningen, är skänkt till kyrkan av godsägare Nils Trés- chov ' på : Hjuleberg, : Den, är . ut- förd av konstnären Erik Nilssön i Harplinge i medeltida stil och bär "ir] gravningsvapen,-: Det" bär” följande ill:Svår fö till ' Md församling, - ”Begra ingsvapen över - = Jahdshövding Bengt Lillieh text: '”Hans Kongl May: rige :- Troman > och : . wälbeställter | Landshövdinge öfwer Halland samt Överst och Commendant . på Halm- stad etc ' dei, edte. "och ' wälborhe Herr Bengt Lill fordom” till I gravkoret, Bengt- Martin Lillio= höök, dog 1778, + : Vid restaureringen dagndes och målades » bristfälliga : kistor: och gen till gravkoret är förlagd. un«"' + der, trappan, som leder . upp till SSE vid: prodikstolsuppgån= gen,., Rummet "ovanför :gravkoret användes numbra till fdleristla, vr ” Vid én” kyrklig fögtäliet den 951, 72 vars kyrkoherde G V Medin mot= I; kyrkans sakristla har, man en .. förteckning över , dem; som ligga initialerna N T. ialet är gnejs från Heden, som hör till Hjuleberg. Dopfunten invigdes:av biskop Bo Giertz den 2 december 1953.. Till dopfunten hör ett mässing: fat med gyllenstiernska vapnet och | med ' årtalet 1636, möjligen samma år: som kyrkan, fick” .trädopfunt; Dopfatet ' bär; initialerna H:G'- 5, L P.B, En 'liten spå dopade står ovanpå dopfatet. ,: en fr: ällning av. Jesu h 1 färd och inskriptionen ”Gud är uppfaren medh frögd.” I triangeln, | I Märklig ack för nattvardsobläter.. Nåttvardskalken, som : är . från som avslutar: altar åter: finnes Carl XI:s namnehiffer. "+", Altarprydriaden "har tillkommit genom ' landshövding Bengt 'Lillie- hööks och” hans "makas bekostnad: Den bär också vid norra sidan det Lilliehöökska . våpnet: och" lands- hövdingens- namn och vid den söd- . lats. Kyrkan målades 1767 'men se- » nare blev denna målning överstru= ' ken. Kyrkomålaren har själv sig- - nerat sitt arbete med orden; ”Soli . Deo Gloria Målat af Joh Adolph , Spaak I Varberg. Anno 1767.” Ar- "betet är utfört i rokokostil och be- ra. det -Ekebladska : vapnet :'och namnet . Arina Ekeblad. : Vid ' var- dera ' sidan --om';-mittpartiet finns under - den runda 'pelåren målade porträtt. Det är Bengt Lilliehööks och Anna Ekeblads barn, som av- korna” ett ' oblatskrin' av silver. I Abilds kyrka" har man en' gammal : ask i form "av: en bok.Den. äl överdragen av ' svart ; sammet och " beslagen med silver. « "Den bär följande text: 1600-talet är av förgyllt silver. Den har på noden ett band av grave- rade '. Andreaskors ' och namne IHESUS, Dén tillhörande patenen; som "också är från' 1600-talet, bär. sett med det Lilliehöökska vapnet. I "vanliga ' fall har. man i: kyr: Grimstorp, Hof: och Hj: de den 23 febr 1665. Aet 53. Soae ottskå gravkammaren 2 kyrkans restaurering. fann tt murat.gravkor i kyrkans främre del. Medlemmar: av, Thott- släkten, som på: 1500- och 1600- talen”: ägde ; Hjuleberg ' ligga be- gravda' där. Enligt beräkning skul- le - ungefär tio personer vara be- gravda, i" denna gravkammare, . En vapensköld tillhörande Thott-s! ten ihar tidigare - hängt: +: Abilds kyrka -men finhs nu på' Hjuleberg. Halmstads stadsstämpel och är för-- står av kraftiga arkantusblad, . Johan Adolph es från Var- : | målats, och fått en diskret place ring bakom pelarna: H Altarpr d rest surerades i berg var en fri: . "re och alltså inte upptagen bland deri, som var anslutna till målåre- . ämbetet. Vi vet, att han utfört me- ra omfattande” målningsärbeten i + Styrsö och i Älvsereds' kyrkor. I . Alfshögs' gamla : kyrka hade” han gjort en del målningsarbeten, bl a försett takbjälkarna med - ”himb- |" lingar” 'och målat: bredikstolsupp« Aron Spaak” ” samband med takets målning år 1767, : n ”Pastor' Sam Ström”. Vid motsva- ty. nederst åt norr- läses: Predikstot från 1600: talet ”Till Guds navnes åere er denné' Bok. föraerit till. Ejbilds Kirke af Franiz Anderssön Bohl förordnede Haunefogd :vg '-skrifver. udi > Kjö: benhavn, og hans Hustru. Marga rete . Christensdotter: De ' havde Christen, : Gabriel, Anne, Bodilde, Allhed.. Gud laade sit Ord: med : i deris sande me Den . gamla predikstolen från [S; 1600-talet har blivit bevarad. Den har fyra olika fält med framställ- ningar av de fyra evångelisterna. De är målade på bräder och om- givna av en dekorativ. ram. In- skriptionen runt predikstolens öv- re kant lyder: ”1:Cor 1:23 Wij gången, Från den senare' är beva- rat en: bild ”Mose med lagens tav- lor” och denna bild: har- man nu "i Alfshögs nya kyrka. : ;s I kortaket är målat en' triangel, ; symboliserande: attribut utom Markus, som avbil- .I -övrigt »har målningarna ' endast kus, som avb dats med ett lejon vid sin sida. " dekorativ karaktär och sakna bib- dens ende. julii Aär 1693, Udi denne Bog for- > varis'. Kirehen" Obélater” nämnda text finus skriven" uniti.” oblatzsken. . Utanpå står 'initiale: nings og brug boe' rigelig hos os "Kjöbenhavd 'dend 23 - :Denra treenigheten” och - to M C CD -alltså inuti triangeln finns det hebreiska predike Den 'kors fäste Christum." na NN ASB y ha | amt ärta ; , namnet för Gud, nämligen IJWHV.)- isterna sakna ng på giv el å Denna oblatack bar flera og vore Efterkommere intill ver. : liska motiv. Johannes har ett mera: ungdomligt de än de övriga och saknar De garila rålni bekosta- des av godsägaren och ryttmästa” ren Hans Adolph Lilliehöök, som övertog Hjuleberg 1751; Hahs mo- ' nogrami finns målat på öslra Bavel- bild saknades tidigare och predik- skägg och han har sålunda målats i i traditionell stil. - Fältet med: evangelisten Matteus blivit för Teal för studium av in-- tresseratle., var E Haunef- cd och S penhamin, var bivder till kyrko= börn- sammen, som: vare ”Anders,-.--+ inger - Bg, dör + te beg i det Lillichööksk + Kyrkklocka från 1558 ', a .'Ännu användes kyrkans 400-åri= ' ga kyrkklocka. Denna klocka bär . en Bvårläst inskription! , "APR TVR. Denne klocke Tod Olaus Tott stöbe med, socknemends - tilljelp 1558,” Olaus Åkesson Tott var innehe= vare av. Hjuleberg, Det finns en sägen, som förtäljer, -att kyrkan tidigare er gång haft två klockor men då församlingen ålades- att lämna .den ena 'till' kronan; sänkte Den > Thottska ' gravkammaren: är] man den i en sjö, lena NA Det .är byggt av. sten och Ngger : gravkoret kalkslammades, Nedgåns v ” tog. det på församlingens vägnar. Brave nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.