> på Lagagårdskurs ”. var i går kväll anordnad på La. : gagården" av” Norra och Södra | ' . Höks SLU-kretsar. Tillstutningen : delningarna "var ' representerade, Lars Gösta Nilsson, Adala.; Ve- « - org Karlsson och Gert Havner, Svenska bordtennismästerskapen a > för typografer ordnas i Laholm . Svensson, samtliga Falkenberg, NR 70. ARG, 28. « ONSDAGEN DEN 25 MARS 1959 Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson a Lösnummer 25 öre .SLU-funktionärer --En givande ' funktionärskurs var ganska god och de flesta 2av- inge, "hälsade" välkommen. ”Med- verkande var distriktstävlingsle- daren Assar Kristiansson, om. budsman Sture Ivarsson och re-| daktören för SLU-bladet' Lennart samt 'distriktsprogramledaren Gé- Fagered. Kvällens" arbete förde- lades på tre grupper "vilka be- håndlade tävlingar, program och Potatisproblemet. sattes i t åst: dh bättre kund Stämman öppnades som van- | ligt av föreningens | ordförande Arvid. Andersson, Ålstorp, som i sin, inledande sammanfattning över det gångna året pekade på miljonökningen, av fodermedels- försäljningen ; och . halvmiljon- stegringen på maskiner. Den avdelningarnas administrativa ar. bete” oc : - senare glädjande stora upp- Laholm blir skådeplatsen . mästerskap i bordtennis. Laholms :"Typografförening har för Sveriges typografers årliga fått det hed : års SM, och vid föreningens årsmöte i ceptera erbjudandet. é Ti ” föreningens ordförande Helgesson och Bengt Rune valdes Jan Jönsson, till avdel |Karlsson. nn ne " ningsförvaltare Eric Nilsson och - till sekreterare Gert Axel LL ”folkningen. ma d att anordna 1959 går beslöt man ac” 3 'Typografernas sjukkassa hade, t anträde, och här Styrelsesuppleant blev. : Erik | valdes till ordförande och kas- vice gången: gav han. maskinverk- staden med dess goda service- möjligheter en del av äran för, Han kom 'så in' på. vad som skulle bli dagens huvudtema, potatisen, och meddelade" här, att potatistvätten redan visat sig värdefull. Den möjliggjorde sor- tering av partier, som annars inte kunnat sorteras till matpo- tatis, men som efter tvättning bilivit fin ”matpotatis ' och till och med kunnat. Smak-märkas. Särskilt gäller detta smorda och brunröteskadade partier. Tvätten hade haft kunder ända uppifrån mellersta Halland. :' mö Styrelsens förslag om upp- förande av centralt potatislager hade mött ganska stort intresse och 12—1300 ton hade tecknats. Sedan Erik Pettersson, Berg, valts till :stämmans ordförande och disponent Knut Ringblom kommenterat den i LT tidigare återgivna . verksamhetsberättel- sen kom .man vid fastställandet av denna åter in på potatisen. Åke Gottfridsson, Ysby Gunnarsson, studieledare 'Tore|sör Tore "Andersson samt till tyckte” inte att'lantmannaföre- Andersson . och revisorer ' Ove ' sekreterare Nils Larsson. - ningen hunnit med riktigt i ga- > På Vallberga Lantmannaförenings möte NÖT - Potatisen dominerade Vallberga Lantmannaföre å ä i Stps I SA i örenings stämma i Våxtörps Bygi ” är Besked om att den nya Ppotatistvätten redan visat goda resultat lämnade ss . sä ussionen visade också att man inte ens i denna del av Sverige fått potati: om til redsställande ordnad. Tillfälliga uppköpare kommer vid goda konjunkturer och bjuder '' «4» Över noteringen men lyser med sin frånvaro, ; degård (es, men shandeln » när pris och efterfrågan är lägre, För att styrelsen föreslå uppförande av potatislagerhus. loppen, när det gällde potatis- priset. Det hade gått att få högre priser på annat håll. ön »Föreningens. ordförande Ar- vid Andersson svarade, att alla de större potatishandlarna hållit sig till noteringen, men det var mindre mera tillfälliga uppköpare, som alltid dyker upp när konjunkturerna ' är . goda, som nu -:lagt på något till gäl- lande notering. . . "Algot Hantoft, . Hansa- gård, ansåg 'att man inte kunde bortse från: detta. faktum och undrade, om det' med detta för ögonen var riktigt att anlägga ett lagerhus, som givetvis skulle dra en hel del i administration. "Arvid Andersson tvivlade på att några överpris gått att få, or dessa - tillfälliga" uppköpare inte" haft den ordnade. potatis- handeln att konkurrera med." -Kjell Bachman påtalade potatishandelns "stora problem och den stora import som före- kommit' senast i höstas. Detta beror, "ansåg han, på att de svenska odlarna inte har en lika (Forts, å sid..5y'. ahelmsfo ger m aterial til 'skares.-släktstudier . TRUT "VV Knäred har i flera århundraden varit en gränssocken mel- ' : "lan Sverige och Danmark, och den stora skogssocknen på "båda sidor om södra Sveriges. mest betydande vattendrag ' har alltid spelat en betydande roll i historien. Här slöts 1613 en betydelsefull fred och från 1645 blev Knäred liksom öv- riga Halland genom freden krigshärar dragit fram, här na, Man skulle tro, att ji en - strukturen, ' or i Brömsebro svenskt. Här har - härjade på sin tid snapphanar” sådan socken skulle härjnings- tåg o. dyl. ha satt djupa spår i befolkningen och den sociala - Men så egendomligt det än lå- ja dem ända till 1574, vilket är ter stod utvecklingen i Knäred stilla i runt tal 250 år. Det kom väl folk dit, men redan efter. en generation hade de inflyttade assimilerats av den övriga be- Utflyttningeri har under två och ett halvt århund- rade varit nära nog obefintlig. Skriftställaren - Axel Ej . weritz i Laholm, har under det 'senaste halvåret giort en stor. social och strukturell av- handling över » två "släkter i Knäred under nära 400 år. Han giorde då många intressanta och " -uppseendeväckande rön, " som han här nedan berättar om för Laholms Tidning. ' ” = Jag har alltid hyst ett stort . intresse för Knäred, som är en " som för övrigt mycket intressant occh mycket typisk skogssocken i Halland och bjuder på många rika minnen, berättar hr Ei- - wertz, I höstas började jag syss- la” ' med ' släktforskning just i - Khäred, och detta arbete blev allt mera fascinerande. Det. var två skilda släkter, jag följde — vilka gör detsamma — men jag märkligt, då de första kyrkoböc" kerna härstammar från 1679, och dessa blev inte fullständiga förr- än något decennium senare. — När man skall forska så | långt tillbaka i tiden: får man gå till andra källor, och bara man vet var man skall finna. dem, går det bra. Men det ford- rar ett noggrant studium. En så-' . dan källa är de s. k. maga-skit- tebreven. Dessa är skiftesbrev - från tillfällen. då kronan bytte ägor med bönderna -— man skul- le. också kunna kalla dem lika skifte. Där finns det mycket att hämta, > . Doe ' Från år 1603 finns det i dan- ska riksarkivet ”en mantals- längd från Knäred med mycket utförliga beskrivningar över alla fastigheter och invånare i socknen. Tack vare att jag är personlig bekant med den dan- ske "riksarkivarien har jag fått låna denna' mantalslängd i o- riginal , och haft mycket god nytta av den: toi — Jag har följt de båda släk- terna tillbaka" till 1574 och kom” gick bakåt och har kunnat föl- Festplatsen vid Karsefors — >> | . Upprustas Den vackra sommarfestplatsen "Karsefors utanför skall rustas upp! Det är SLU-avdelningen i (Forts. å sid. 5) inför sommaren | . , Ysby Ysby som be= och ledni — med en flic-. slutat sig för uppr . ka på ordförandeposten: — hoppas på medlemmarnas "akti- va stöd i det omfattande arbetet, VS | Festplatsen låg tyst och öde hela året 1958 — sist man sam” lades till fest i Karsefors var vid SLU-tinget högsommaren 1957, Det har visat sig svårt att dra tillräckligt mycket folk till ' Karseforsfesterna — varför är svårt att' säga, Festplatsen lig-, ger naturskönare än de flesta , , d dd Li och 'ganska' centralt i södra Halland. Nu ' skall man emel- lertid ta chansen igen och an” ordna . en midsommarfest — många hoppas att försöket skall "lyckas... > > NN Vid det möte, där man fatta- , + . Intendent Axel Ejwertz = i udier-Linäred- 1 unik social avhandling [5 ivrig hembygdsforskare. Na "Direktör Vallberga, Undersökningarna, som .star- tar "redan i vår, kommer: att bedrivas av Institutet för växt- forskning och kyllagring i Ny- äst Enligt vetensk; ä nens. uppfattning 'finns stora : HERBERT: ANDERSSON + Sedan någon tid är Tj arbetsstyrkan fulltalig. Det har varit ex trevlig Andersson:'i en avskedsintervju för Laholms Tidning.: Men nu börjar jag bli så pass till åren och är för övrigt inte riktigt kry längre, så jag vill dra mig till- baka och lämna plats för yngre krafter. Har. man "varit. direktör i 23 år och. med i styrelsen i 34 år så kan man ju ha den rätten. i För några dagar sedan sat. te vi igång tegelbruket efter vintervilan, och det var givet- vis en glädjande åtgärd, inte minst för våra arbetare, som delv!s sysselsatts med vägarbe- te under ,vintern, De trivs na? turl'gtvis bäst med sina rikti- ga jobb. Ännu har inte alla börjat, men om några dagar ber5knar vi att arbetsstyrkar skall vara uppe i 23 å 24 man, alltså helt ordinarie,' och den styrkan hoppas vi kunna hålla fill fram på höst- e!ler vinter- kanten, MAN — Det var några år. före andra | världskriget, som jag fick ta vid, sedan C. G. Rentrop gått bort. Visst var det besvärligt ibland under kriget då byggnationen var beroende åv regleringar och restriktioner, men det gick. På RARE Rekord vid Laholms samrealskola — + > 31 elever söker till gymnasium Ett wnikt rekord för Laholms vidkommande "meddelade rektor Harald Waldert - vid gårdagens föräldramöte .i Laholms samrealskola — ej mindri som i år kommer att avlägga prov för realexamen att de tänker fortsätta sina studier vid gymnasium. skulle kunna utgöra grunden för ett blivande gymnasium i är verkligen fantastisk då det under senare år södra I alland, som gått gymnasievägen. » Föräldramötet, som. hölls i aulan, var ovanligt talrikt'be- sökt.' Det öppnades av rektor Waldert, som inledningsvis re- dogjorde för kontaktmöjlighe- terna ' mellan ' hem och skola och beklagade, att dessa tyvärr 'lutnyttjas för litet. Han med- delade också vissa ändringar i stadgarna och att det . från hösten även skall inrättas en treårig linje vid samrealskolan. Huruvida denna skall omfatta en eller två paralleller 'bestäm- mes av skolöverstyrelsen. För inträde i den treåriga linjen fordras minst 17 poäng och de beslut om Karsefors närma- = (Forts å sid. 3), kompetens i engelska, medan 1 det .räcker med 13,5, för inträde i den fyraåriga. Efter rektors anförande höll föreningen Iem och skola, -alltså målsmannaföreningen vid skolan, sitt årsmöte under ord- förandeskap av rektor Gustav Sundgren, Laholm. Han gav en kort redogörelse för före- ningens syftemål, 'som är att främja samarbetet mellan hem och skola. " s- i Föreningen 'har 105 medlem- mar och inkomster och utgifter balanserade på 370 kr med ett överskott av 25 kr och en kassabehållning : på 423 kr. Ansvarsfrihet beviljades. Års- år i Laholm, Denna siffra är så hög, att den: brukat vara sex å åttta ellever från e än 31 av de 74 elever, har nämligen meddelat, Laholmy' tillade rektor. Den -- avgiften blev: oförändrat 3 kr. Vid val av: styrelse förelåg gren samt fruarnä Barbro ' Nils- son och Ann Marie Christens- son, ' Laholm, Jantbr. Torsten Alfort, Tjärby och fabrikör I'Torsten Svensson, Ränneslöv. Till styrelseledamöter valdes, suppl. inom parentes, från. La- holms stad: Sonja Edén och Stina Persson (Alf Göranson och Elsa Sandström), lands- kommunen: Nore ' Erlandsson (Greta Vångmar), Veinge-Tjär- by: B. Erig Larsson, Tjärby (Johannes Nilsson, Genevad), Ränneslöv-Ysby: Bertil Anders- by Tegelbruk igång igen efter ". derns rätt och blev vederbörligen avtackad Ad ch fs "| intressant tid, berättar direktör avsägelser från rektor Sund- I möjligheter att öka sundhets-- Statens forskningsråd "undersöker tvättning av potatis i Vallberga Statens forskningsråd har be viljat. ett forskningsanslag för vetenskaplig undersöknin, il | a S le & beträffande tvättning! av . potatis; Dessa undersökningar kommer att förläggas till Vv vars potatistvätt redan visat sig verksamt bi till att höja potatisodlingens lönsamhet, mt bidraga tillståndet — på = utsädespotatts efter tvättning. Det anses möja ligt att "komma tillrätta med skördenedtKttande — sjukdomar såsom stjälkbaktertos och rot filtsjuka, r pörex och ce” mentsten ' och, allt vad de nya sorterna. heter börjat inkräkta på teglet :som "byggnadsmaterial men glädjande nog har efterfrå- gan ökat betydligt, så i dagens läge ligger vi inne med ganska stora order. Vi tillverkar både murtegel, fasadtegel, 'taktegel och sedan två år tillbaka även Våxtorp-Hishult - + jordbrukskassa ; - utlånade 17 milj Våxtorps—Hishults' jordbruks- kassa ' hade i går årsmöte på Gamla Gäst's i Iishult under "ordförandeskap av Egron Jo- hansson, Killhult, Arsberättel- sen godkändes, Vinst- och för- Justräkningen balanserade på ” 124,973 kr. Sammanlagda upp låningen . uppgick till kronor 1,775,250 och inlåningen kronor 1,095,516. Ränterabatt har ut- gått med 4,802 kr. Ärets vinst uppgår tll 597 kr varav 280 kr avsattes till ränta å frivilli- ga insatser och till reservfon” den överfördes 3117 kr. . : Styrelsen omvaldes och” be- står . av Egron Johansson, Kill- hult, ordförande, Erik H. Nils- son, - Ernst Carlsson, och Nils Carlsson, , samtliga ' Hishult. Kvarstående i styrelsen äro Ivar R. Carlsson, Våxtorp, Erik Pet- tersson, Berg, och Sven Nilsson, Hårsabäck. Till suppl omvaldes "] Albin Carlsson, Bökehatten, Ar- betsutskottet består av Egron Johansson, ordf, Erik -H,. Nils- son, v. ordf. och Ernst Carlsson, H (Forts. å nästa sida) Direktören för Tjärby Tegelbruk | avgår . efter | 23-år” i ledningen - Det blev chefsskifte vid Tjärby Tegelbruks AB i Gencvad vid bolagsstämman i går. Di- " rektör: Herbert Andersson, som under 23 år beklätt posten som 'verkställande dir « rektör — en post som han för övrigt skött på ett ypperligt sätt — avsade sig då - med. ål- för sina stora insatser för tegelbrukeis framgån- | blocktegel, .en ; större sort, som konkurrerar. med cementbloc- ken, Och det råder som sagt god efterfrågan på alla sorterna. : — Några särskilda önskemål inför. min avgång 'har jag inte annat än att tegel alltjämt skall hålla sin ställning som ett gott och att tegelbruket i Genevad skall. gå ytterligare framåt. Det startades "1898 och har sålunda nu passerat sextioårsgränsen, Ett önskemål är också att man skall kunna köra bruket året om så att man 'slapp permitteringar. Detta gjorde vi under krigsåren men det berodde på att det då inte fanns så många: tegelbruk igång. Sedan dess; har det star- tats många nya bruk som kon= kurrerar' hårt, / sc Tjärby Tegelbruks AB höll'1 går ord. bolagsstämma på Stads. hotellet under ordförandeskap av Gottfrid 'Bonnarp och med jur dr, Karl Hillgård, Halmstad, vid (Forts, å sid. 5) Direktör I FRANK ANDERSSON é Stenexporten vållar tvist --. | i sommaridyllen Torekov! Det stora stenkriget har brutit ut i idylliska badorten Torekov där invånarna i ett slag delats Orsaken är den alltmer ökade stenexporten ” över Torekovs hamn, som man fruktar skall bli ett enda en, vilket komr i två partier. till Tyskland att skrämma bort lag till trånga kajutrymmen för att Hallands Väderö. Kommunens . protester har klingat' förgäves hos sjöfartssty- relsen, som bestämt, att ham- nen skall utnyttjas för stenex- porten. Nu gör' badortens och (Forts. å sid. 5) ;t idyllens bevarare en sista kraft- turisterna, som i fortsättningen får armbåga sig fram på . . gå ombord på båtarna till. 1 oa 2 ansträngning för att söka rädda ansiktet åt ”sommar-Torekov”, genom en begäran att stenex- porten skall' slopas, åtminstone sommartid. Direktör Edvard (Forts, å sid. 3) FS och . hållbart byggnadsmaterial ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.