” OL LT |. pewa MARS 1959. LT = — Mss + => Borgerlig brevväxling : HERRAR HJAÄLMARSON "OCH "OHLIN har skrivit brev till herr Hedlund för att disku- tera ett gemensamt uppträdan- de i pensionsfrågan. ” Allvarlig vilja att förhindra ett genomtrumfande av rege- ” ringens obligatorium syns böra leda till e nteknisk samverkan mellan, oppositionspartierna för "att skapa garantier mot vote- + ringsmanövrer från” regerings- partiets sida”, skriver parti- ledarna bland annat. a Detta kan man utan vidare hålla med om, men hur tänker då herrar Ohlin och Hjalmar-" "son, att mar skall förfara. " Detta sägs inte' rent utsi bre- vet, men, män kan, läsa en hel del mellan raderna; =: - ,; I brevet talas mycket riktigt om, att centerpartiet och hö- ” gerpartiet i det väsentliga är på samma "linje i pensionsfrå- ”gan, Där har man alltså sent "omsider fått högerledarens be- kräftelse på, att högern hoppat över på centerns linje. - vw. ” AV FORTSÄTTNINGEN att 7: döma tycks högern dock inte "" vara främmande för tanken att hoppa tillbaka i folkpartiets ; nämera lagbundna -pensions- klart att vartdera partiet vill .CP:s prutning Al | på .värsanslaget med de 60 miljoner, som skulle användas till - eventuella — prishöjningar - under kommande budgetår, "väckte som . bekant våldsam förbittring -i. andra. partiers" "press, Centerpartiet ville rasera - "" grundvalarna för försvaret me- -> nade -man, et "> NU. har " försvarsministern själv prutat av på. det anslaget . till 40 miljoner, trots' att han " borde. varit bergsäker på att. ' få igenom, det högre anslaget, Fy på sig herr försvarsmi- ; .nister, kan han verkligen ta .. PÅ, sitt samvete att rasera en ; tredjedel av grundvalarna ; för Värt försvar, «0 Et . inför riksdagen framlägga sina egna förslag och därmed full- följa sin handlingslinje. bn Detta självklara önskemål skall man emellertid avstå från enligt vad som framgår av brevets fortsättning där det heter: Ur ”För att de tre oppositions- partierna skall kunna bevara möjligheterna att arbeta för ålderstrygghetens och familje- skyddets ordnande på det sätt, som varje parti finner bäst, är "emellertid förutsättningen, att "regeringsförslaget med dess obligatoriska och 'likriktade tilläggspensionering avvisas av riksdagens andra kammare.” I OCH FÖR. SIG är detta givetvis sant, men eftersom folkpartiledaren "med ' höger- chefens benägna bistånd nu - skickat en inbjudan om över- läggningar — till centerpartiets "ledare kan' man inte gärna |?' tänka sig, att de två herrarna har det enklaste tillvägagångs- sättet i tankarna, ett gemen- samt avslag på regeringens proposition. . Detta har ju för övrigt herr Hedlund redan föreslagit;- och därför behövs inga förhandlingar. os -- Nej planerna måste gå ut på att. förmå centerpartiet ' att sluta - upp kring folkpartiets + lagfästa pensionsförslag: Hö- gern har tydligeå redan lovat, - DETTA ' KAN GIVETVIS INTE centerpartiet gå med, på. Det skulle för 'övrigt liksom regeringsförslagets '. genomfö- rande stänga alla :de -möjlig- " heter : för. de olika' partierna att arbeta vidare efter var sina linjer, som : herrar. Ohlin och Hjalmarsson säger sig vilja 'slå - vakt om; En lagfäst:pension "modell folkpartiet utesluter fri- villiga linjer lika väl som lag- " fäst pension modell socialde- " mokrateyna,.. Vad garanterar för övrigt,' att herr Ohlin får alla, sina'. egna riksdagsmän . med. på sitt förslag? Det har som - bekant: inte varit så helt « med "den 'saken tidigare, ':.; a NAR Mat dig hos UStig. omar! » FÖDELSEDAGAR. fyller I'morgon fröken 'Albe tina Andersson, Ålderdomsherm- ” met, "Knäred, Hon ' är född - Kåphult och vistades i yngre år »1 föräldrahemmet: De senaste decennierna har hon vistats på ålderdomshemmet men är I för- hållande "till åldern fortfarande "pigg och kry, ee | i |. 85 år: | ' ss fyller I morgon: fru > Neta Hansson, maka till framlidne sparbankskamrer Janne Hans- son, Hishult. Hon är född i Ram- sjön, Fru Hansson är trots den höga åldern «synnerligen pigg och kry och sköter alltjämt hus- hållet för sina, tre söner. . Man skulle närmast tro att hon vore 60 1 stället för 85 år. Alltid glad- lynt och trevlig är hon mycket omtyckt, ” « ” 0 år : ” fyller i morgon lantarbetaren Johan Valter Svensson, Böke- berg, Veinge, Jubilaren är född I Södermanland men kom för ö- ver ett trettiotal år sedan till Veinge där han arbetade som smidesarbetare, I många år var han tälld hos Amäct. 60år DsnA " fl ' fylleri rorgoön fru, Ida Nils- gön, mäåka' tilllantbrukaren Ru- delf :”Nilssony'"Allared, Veinge. Hon är född i Plingshult och in- gick "äktenskap 1934 då hon jämte maken bosatte sig i Alla- red. Hon" har alltid 'varit en duktig och arbetsam :människa, som helt ägnat sig åt hemmet och de-'sina, ot fen i 60 år : of fyller i morgon textilarbetare Charles : Persson, Norra Össjö, Hishult. Jubilaren har under ett 20-tal är vistats i Amerika och bosatte sig efter hemkomsten i Norra Össjö. Han arbetar på Linverket och > har. gjort sig känd 'som en duktig arbetare. Personligen är han en stilla och försynt man, | HYLLNINGAR =: o> —" På sin sjuttioårsdag på '| måndagen blev fru Nanny Mår- tensson, Lagered, Knäred, före- mål för stora hyllningar. Redan på morgonen började uppvakt- ningarna, med kaffe, sång och musik. Fru M. är tillfälligt" an- ställd som vaktmästare i Betel och pastor Bärjesjö och .flera Yngve Bengtsson i Kapplet men slutade där för ett tiotal år se- dan och har sedan dess arbetat på olika gårdar, Han är en sköt- sam och duktig man, allmänt omtyckt för' sin händighet och tillmötesgående,? —”N | Alltid nyheter i <« KAPPOR e och , ' KLÄNNINGAR av na uppvaktade med blommor och pengar. En son gratuleradé med en vilstol. Många vänner i både Vivljunga och Knäred infanå sig och ö- verräckte bl i ed Får " Biograterna i 'Vallberga och isvatten Våxtorp ger denna vecka den kända aven- ska. komedin ”Löjtnantshjärtan”. Filmen är mera operett än tcater och «har alltid -haft en sällsynt förmåga ätt försätta. sin publik på ett strålande humör, .En hel mängd melodier från filmen var under. en följd + av år verkliga lagn på gerrepertoa- ren. I huvudrollerna spelar Sickan Carlsson. och Ake Söderblom och i övrigt märks på rollistan Hil- ding' Gavle, Hjördis Pettersson, Gösta Kjellertz m. fl. För musi- ken svarar Jules Sylvain. Se an- nonsiirdag! cr ee Do rr: Hishults biograf : ger. torsdag "Ringaren i "Notre Dame". Den lär vara årets mest spännande film med sensat'on, på - sensation, - häpnadsväckande masscener och tjusarde romantik. I huvudrollerna" ses ' Chårles Laughton. och Maureen O'Hara. Det är en skräckfilm gjord med kraft och ' fantasi. "Se annons i dag AE + .. Fagerhults biograf : er i kväll ”Ringaren i Notre Da- me”, En film som aldrig m'ster sitt intresse och värde för biopu- bliken. Det är Charles Laughthon som spelar huvudrollen, $Se'an- nons i dag! lens oc Knäreds biograf "oe ger i morgon Char'es Chaplin; stora succéfilm ”En kung i New York”... Enastående, ojämförl:g. En av Chaplins roligaste filmer, Barntillåten. ” åh . . en " Veinge Veinge el. andelsförening ' — ” -'har enl. nu framlagd årsberät- te'se under 1958 inköpt 2,059,974 kwh, från Sydkraft och hos med- lemmar och abonnenter har kun- nat uppmätas 1,700,442 kwh mot- svarande 83,5 procent. Sedvanli- ga reparations-, och underhållsar- beten har gjorts och dessutom har företagits'. spänningsomläggning inom Bölarp, Kappelet och Skoga- by transformatorområden; V'd å- rets utgång hade föreningen 568 medlemmar med 8,578 andelar samt en abonnent. Intäkter och kostnader balanserar på 235,148 kr med en vinst på 305:-— kr. se- dan avskrivningar gjorts med kr 50,704. Balansräkningen omst!uter 251,913 kr. - Nämnas kan också att energiköpet år 1948 uppgick till 708,154 "kwh, > a" Veingebo till FN-bataljonen ..; I ' i Ghaza. : ”-20-årigé Lårs Johnsson, son till tunnbindäre . John . Johansson i Veinge. har . blivit uttagen till tjänst I FN-bataljonen och reser inom kort till Ghaza i Palestina. Tjänstgöringen gäller sju måna- der, ' : » Lars Johansson ryckte för nä- gra dagar sedan ut. från rekryt- tjänstgöring på I 7 i Kristian- tad. I'det civila är han e. o. brev bärare vid posten i Malmö, var- ifrån han fått: tjänstledighet un- der Ghaza-tiden. be N ykter: ungdom. = 'framtidsungdom sjukdomen bröt ned henne. Den avlidna var er -mycket begåvad och duktig kvinna. För sitt älsk- värda sätt och hjärtegoda och vänsälla sinnelag var hon även mycket omtyckt och ägde en o- vanligt - stor krets av vänner. Hårdast drabbar 'sorgen hennes närmaste, en son samt föräldrar och syskon. ' Ellen Ringblom, I Skövde avled - den 23 mars fru Ellen Ringblom, maka till framlidne lantbrukaren , Carl. Ringblom. Närmast sörjande äro fyra dött- rar och . sex söner, svärsöner, sonhustrur och barnbarn. En son är disponenten vid "Vallberga Lantmannaförening Knut Ring- blom, : oc : ' Paulus Svensson. Efter en tids sjukdom har f. lantbrukaren stad, avlidit i en ålder av 81 år. Den bortgångne var född i E- rikstorp och var i unga år bygg- Issnick och presenter, Dessutom anlän- de en hel 'del telegram. DÖDSFALL ; Brita Lind. Biträdande rektor vid Broby skolhem i Södertälje, Brita Lind, har efter en tids sjukdom avlidit, 33 år gammal. Hon var dotter till rektor Albert Hansson och hans maka; Örkel- ljunga. Efter. realexamen i Ör- kelljunga tog hon studentexa- men i Lund samt genomgick se- dan dne sor a År 1907 inköpte han det lantbruk i Småryd som han bedrev till för ett 10-tal år sedan då sonen Folke övertog detsamma. Svensson har inne- haft ' flera: förtroendeuppdrag. Han har bl. a, varit styrelsele- damot i V. Karups sparbank och ledamot av kyrkorådet i ett Par olika perioder. Svensson har ä- ven varit skiftesgodeman och Intresserad medlem i föreningar rörande lantbruk m, m. När- mast” sörjande är sönerna Nils i stad. Hon ägnade sig åt social- vårdande arbete samt gick med största intresse upp i sin verk- samhet på detta viktiga område och hann med att uträtta myc- by kare i Båstad, Fol- ke innehavare av gården, Helge anställd vid Elektro-Helios i Stockholm 'och dottern Margit gift med civiling. Georg Sones- Son samt svärdöttrar och barn- Paulus Svensson, Småryd, , Bå-|- är en häpnadsväs Knut Hamsun — pot Tynut kande levande diktare, När han Hog för. sex år sedan skrev den svenske författaren 'Sven Rosen-”" dabl: ”Ingen annan diktare har med silnärmelsevi: 3 ötslighet samma hisnande perspektiv inåt mot li- ter... Mycken propagandistisk en- gidighet, för att inte stundom säga blindhet, vidlåter den hamsunska dikten, Men vad 'som måste vara oförstörbart i den är just diktens eget element: gestaltandet, neoner- språket — detta sagolika flöjtsolo, lan fjället och fjorden”. så Många är här beredda att reser- väl dem han skrev i unga år som gar”. som han skrev 90 år gammal, döv: och förödmjukad, gäller att ur. varje mening, varje ord talar en levande människa, en karaktär, en själ. Norrmännen var också ofant- ligt stolta över sin store son, man- nen som-diktade om deras land och 'mänruskor som ingen gjort det förr, manner som förtrollade en hel värld. och i sinom tid förstås också krönte 'sin diktarära med ett nobei- ris. Vv NN Fiaa hyllningsartiklar skrevs till hans 60-årsdag, till hans 70-årsdag och till hans 80-årsdag. Men då han fyllde 90 år var han dömd för landsförräderi och hänvisad vård hos psykiaternå. Man var generad och försökte glömma honom," Men inte var Hamsun en mindre stor skald för det, Ändå menade somli- ga att så var fallet. Eyvind Johnson, som här hemma på neutral mark var engagerad i kampen mot nazis- men, hävdade att ”det liksom ha- de gått förgiftning i hans verk, att hans trolldom' upplöstes och att kvar stod endast det nakna skelet- tet till en åskådning som innehöll grymhet, 'barbari. och människo- fientlighet: "en maktdyrkan långt utöver förnuftets gränser”. Y "Han fjäskade inte för Hitler! Knut Hamsun hade - alltså sam- arbetat med tyskarna och svikit si- na landsmän i nödens stund? Jo, den 80-årige diktaren hade upp- manat sina landsmän att ge sig in«- för övermakten. Han bar sedan un- der hela ockupationen förrädarpar- och styrka för mig slagit upp nya, vets väsen och konstens möjlighe-' 'nas subjektivt gåtfulla klärobskyr,-- stigande liksom ur tystnaden mel- verat instämma, Hamsun var en. ordmagikeér: om hans böcker, så- den allra sista, ”På igenvuxna sti- .. Knut Hamsuns knoddar”. De miste: sin självakt- ning, menade Hamsun, " Engelsmännen är roten till allt ont! Roten till det onda tyckte sig Hamsun' Å mycket grumligt tänkt — spåra till engelsmännen, De till- hörde ju en gemen krämarnation, som till råga på eländet alls inte i samma fart och omfattning förstod sig på hans' diktning till 'skillnad från tyskarna som (till stor del tack vare den svenske skalden Ola uppmärk de kritik .ordmagikern” markanta profil. + > N : främmande för båg och svindel i städernas ' förföriska glitter om framgång och lycka i ett nafs. I vevtereyvev vvrer 4 wYreYT vY A ” | : ” os - SÅ CR . | | | - | | ” | SN | H ' FA H + k | a | - Onsdagen den 25 mars 1059 ' ee NA on +» «LAHOLMS TIDNING :” | I 2 == Avtalsrörelsen ; ' Statstjänstemännens -förhandlin. ' gar tas upp igen' 4 riksdagshuset på tisdag, De ajournerades 12 mers, Förhandlingarna gäller O-ställnin. ” gen, B-listan, allmänna ersättnin. gar. och generella löneförhöjningar för året. Vv i — Förhandlingar för sockerindu« strien,' städfirmornas manliga are. / betare, droskor och hyrverk, bygge På nadsämnesbranschen . och motor branschen börjar på fredag, 4 vo dsind: i i; tek : y niska industrien, elbranschen, rör= ledningsfi Masm5 N lerna, : väg- och = vattenbyggnadsbran- - : schen, de anställda i mejerier och | charkuterihbutiker och väskindu= strien fortsätter sina överläggnin= = - gar på fredag, SS — För sadelmakare- och tapet- serarebranechens 1,500 anställda har nytt avtal träffats, Timlönerna höjs med 8 öre, ne AA 22 Vägväsendet,. : Vägmästare Sven Gösta Hulles ' gård vid vägförvaltningen 4' Hals lands" län har förordnats till'in., genjör i Ag 15 med placering från 1 april t.v vid vägförvaltningen i, | Stockholms län, Väg- och vatten= a k d. elsen har ä in= genjören i Ag 15 S- T Clausén > ' vid vägförvaltningen i Norrbottens” Jän till övervägmästare i Ao 17- vid ” vägförvaltningen i Hallands län. (P) H " allt detta var Hamsun en djup ro- mantiker och en' sann demokrat, trots allt; Christopher Jolin , i tyska tidskrifter) flitigt översatte och hyllade honom. sc Hamsuns anglefobi. tilltog, när han kom till Amerika. Vid bägge sina uppehåll i Amerika led Ham- sun svårt av. smakens frånvaro, av massans opinionstryck och indivi- dens mekanisering, allt detta som förr: förknippades med begreppet förflackning ”amerikanism”, =”. Men Hamsun hatade inte bara England och Amerika därför. att han av olika skäl inte kunnat sam-' sas med | och amerikaner tiets, N: 1 Samling, märke på rockuppslaget. Han var tlldeles avgjort pro-tysk under de svåra åren. Men man bör sahner! ligen 'akta "sig för all förhävelse. Hamsun uträttade många märkliga ting, Han anklagade Hitler för att ödelägga' Norge och grät, när tol- ken vägrade översätta det. Han sa- de också att Hitler var en ”strunt- viktig målargesäll och skrävlare”, då höga tyska officerare hörde på Han telegraferade både till Hitler och Terboven och bad om nåd för landsmän 4 koncentrationsläger, — Inte alla ”frihetskämpar', som rym- de över till Sverige eller England; utan främst för att han såg de ang- losaxiska” länderna som den nya ”stadskulturens”:-länder par préfe- rence. Hamsun som: var. född 'på [en bondgård i Lom i Guldbrar ds- dalen och som bebotts av hans för- fader i flera generationer, var djupt, ja på ett mystiskt sätt, fästad vid jorden: an ' — Jag är från jorden och skogen med alla mina rötter, skrev han (1910). I städerna bara lever jag ett konstlat liv med kaféer och sinnrikheter och alla slags hjärn- spöken. Men jag är från jorden. Ja, H isstänk het var kan' berömma sig av sådan frimo- dighet... - sö Varför drogs denne själsligt ly- hörde diktare till nazismens bru- tala trumvirvlar, varför kände han sig lockad av dem? Frågan är långt ifrån av sekundärt intresse. Ty om man kan få den något sånär besva- rad, vet man en smula om man- nen och har därmed kanske också lättare att få en smula grepp om den hamsunska diktens säregna Knut . Hamsun härstammar ur bondeallmoge. Hans iar var en fat- tig skräddare som hade: många munnar att mätta. Ända tills han var 29 år gammal fick han livnära sig som kroppsarbetare överallt där tillfälle erbjöds och där han själv med sitt otroliga, vagabondartade sinnelag kunde ge sig till tåls. Men trots sina mödosamma ungdomsår, rats möjligheter att få en utbild- ning som svarade mot hans begåv- ning utvecklades han aldrig till nå- gon ”proletärförfattare”. I själ och hjärta var Hamsun ”en aristokrat. ”Han avskydde politisk "demagogi och tomt frasmakeri. Hans med- känsla var individuellt inriktad, inz te socialt. " NN Redan.i unga år kände han harm och förtrytelse över att Nörge höll på att förvandlas till ett turistland. Hamsun, som hade läst sin Nietz- sche, gav sig'ut på långa ensliga strövtåg i-det majestätiska norska Nordlandet, han lärde sig älska fjäll och fjordar, det :strävsamma, enkla folket, bönder och fiskare, som stod fast vid sina fäderneärv- da sysslor sedan generationer till- baka. De var äkta, naturliga. Med turistväsendets uppkomst fylldes landet av en massa utlänningar fö- reträdesvis engelsmän med den på- följd att massvis av norska ung- domar övergav sin traditionsbund- na näring och förvandlades till boc- kande uppassare, till ”portierer, betjänter och Ppomaderade kbod- oerhört högt uppdriven mot stads- kulturen och dess ordvrängande land repr : byråkrater, penningprasslande af- färsmän, ' flinka journalister och författare. Alla dessa företrädare för staden hade han haft tråkiga personliga erfarenheter av, Följden blev den, att Hamsun' med mer el- ler mindre stor rätt kom att iden- tifiera ”samhället” och alla strävan- den som försvarade eller anklaga- de detta som något ruttet. Han vil- le helt enkelt som ”sund lantbo” inte kännas vid det, . > : I hans diktning går också hjäl- tarna utanför samhället, De vill genomgående" bara leva sitt eget liv för att uppleva en fläkt av det högsta livet, kontakt eller samklang med naturen, med universum. Li- danden möts inte med veklagan utan med stumt trots; kärleken är den enda mänskliga kraft som kan bringa en hamsunsk hjälte ur jäm- vikt: där träder diktarens fint or- kestrerade kulturmedvetande rätt in i naturen, ” , a Han älskade ” de blyga och ensamma ' ' : «En företeelse i den : moderna världen 'som väckte Hamsuns spe- ciellt stora förtrytelse var uppsjön av ”vår tids stora män”: han gyck- lade hejdlöst med Gladstones själv: rättfärdighet, Victor Hugos inbilsk- het (det var han som. lät sig av- porträtteras medan han lyssnade på Gud), med Ibsens djupsinne och 'Tolstojs moralpredikningar. Han såg i dessa och andra ”borgardö- mets uppblåsta ' sagokungar, som med. aplomb formulerade massans truismer, eller dess överstepräster, som under diverse hokuspokus iscensätta någon för borgarens mys- tiska sinne avpassad ritual” (John Landquist). Denna ”stora mäns” självbelåtenhet, aktörgester och re-. klamhunger äcklade Hamsun. Nej, det var de blyga, ensamma och , okända, som Hamsun älskade. Han hyllade de ödmjuka, de som stod Fransk olj etörst släcks | i | ur Saharas väldiga öken: ÖKNEN LEVER! > ' — MEDELHAVETS AEA RE Philippe RSS N GF TD - ALGERIET På TUNISIEN:/7 KM. CEO kasÖljelkdning sm m Planerad 3 möjligne- öljeledning . "Fer till olje - från Edjelé. I skolan har vi väl lärt oss, att ökar är: torra, oöverskådliga sandvidder, där inget liv .är möj- ligt. Endast de tunnsådda . oaserha tjänstgör som lantliga kaféer i en den resande vederkvickelse efter hundramilafärder. | Detta, och inte mycket mera, lär= de vi oss i skolan om öknarna, och som klassiskt exempel pekade lä- raren på gränserna till Sahara på den afrikanska kartan, och därmed var problemet ”öken” utagerat, Men vetenskap och teknik har kommit till en annan slutsats, och resultatet är, att 1958 den första ol- jan från Sahara forslats till Frank- rike, Dyrbar olja, blodet i dagens och morgondagens samhälle, ty en- ligt prof Perrin i ”France Atome”, kan Frankrike täcka en fjärdedel av sitt energibehov med atomkraft, men resten måste komma från Sa- hara! Den olja, som Frankrike har ett så skriande behov av, har nu plötsligen vällt fram ur der egna jorden, och det är ett faktum, att man, behöver Saharas oljeförråd. Frankrike konsumerar årligen ca 30 miljoner ton olja och ger därför ut sina modiga 100 miljarder francs per år i valutor Och ehuru olje- brunnarna, som nu är i verksam- het i Sahara, ännu endast bidra- ger med en mycket liten del av det franska behovet, vågar. man, anta-' ga' att den franska oljetörsten om två år till hälften kommer att' släc- kas av Sahara «os ov oc oo De förnämsta fälten," som man hittills upptäckt, ligger vid Hassi Messaoud, där man utvinner olja av utmärkt kvålitet.' Det :är också härifrån, som den företa oljeled- ningen i Sahara anlägges, över en sträcka på 187 km, Är 1960 kommer denna ledning att vara framdragen till Medelhavet och /transportera 7 miljoner ton olja per år, Den prio- ritet, som detta oljefält åtnjuter, framgår av det faktum, att prak- tiskt allt material, som i Frankrike riceras för oljeborrning är ber törstgivande omgivning och bjuder :ij stämt för Hassi Messaoud, vilket enligt expertisen om några år kom= mer att bli världens förnämsta o'= jefält. Frankrike. skulle då kunra . bli nummer tre bland världens o'= - ! jeländer, Men Frankrike har fle:2» rn i ”oljeelden”, t ex Edjelé's ola.” jefält (Se. kartan). 10 miljarder francs har investerats i dessa olje= , fält, men detta syns.knappast på de ruckliga baracker, som härbär= gerar oljepionjärerna — hundra= > = oc tals kilometer från närmaste sam= hälle. 14 aktiva brunnar finns re=" 4 1dan i Edjelé, och där går dyrbar olja förlorad, eftersom man inte räknat med ett sådant flöde. När inom kort 160 brunnar arbetar för full kraft i Edjelé kommer man att "behöva en oljeledning fir, tv den finns där ännu inte. Planer på dylika ledningar finns det emeller- tid gott om, men politiken spelar här en icke obetydlig roll, Man är ” i valet och kvalet mellan tre led> ningsanläggningar (se kartan). En viktig grupp av intressenterna vill a emellertid "inte att den franska ol= >" I jan ska gå över främmande mark '' och vill. söka lösningen i en led= - ning till Hassi Messagud. Detta skulle ansluta' till en plan på att - gräva" en kanal från. Gabes-viken inåt landet, till ett planerat inhav vid Chott Melrhir, varigenom tank=" "> båtar skulle kunna fara djupt in i Algeriet för att hämta oljan från Sahara. Detta inhav skulle sämti- digt förorsaka en förändring av kli. matét,' varigenom ca 2 miljoner har fruktbart land skulle kunna, ut= vinnas, os ste Fa ' Undersökningen av. oljefälten har hittills kostat Frankrike 60 miljar- der francs, men resultaten bevisar väl, att dessa investeringar är obe- tydliga jämfört med den komman- de vinsten, Kort sagt betyder det= ta, att Frankrike väl ännu kan re= da sig bra, när det gäller oljan, ' Men även de rikaste oljefälten si= . har en gång, Och då, ja, då har man kanske löst flera av öknent gåtor, » så "att - man - i framtiden också kan klara sig ytan oljan av ket och värdefullt arbete innan oo” ydhallänning kan inte gärna vara utan Laholms Tidning
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.