”USA-utvecklin Mars blir enligt tillförlitliga förhandsuppgifter den bästa pro-" ånad USA upplevat. En ytterst stark ökning av produktionen inom stål- och koppargruveindustriep (på grund av konsumentlagring av fruktan för strejker I bägge dessa nyc- kelindustrier den 1 juli) kommer enkart den, att föra Federal Re- ” getve Boards industrie!la produk- tionsindex över föregående pro- duktionsrekordsiffra, 146, som nåddes 4 februari 1937. För feb- ruari å år var siffran 144. Men inte bara stål och koppar tende- rar. uppåt, även påbörjatde av nya husbyggen kommer att sätta rekord. I år beräknas 1,3 fniljoner nya bostadsenheter byggas. I mars beräknas byggnadsloven å nå 120.000. Påsken gör även att de- taljhandeln kommer att visa myc- ket höga siffror. I index ingår vi- dare järnvägsfrakterna, som hit- tills I år varit 103 procent bättre än 1958 och som i mars väntas ytterligare förbättras. Vidare in- landsflygets Intrader, som för mars väntas bli 30 procent över februari och ca 40 procent över mars 1938, Arbetslösheten beräk- nas minska något och den ”per- sonliga inkomsten” atiger — till minst 462 miljarder dollar eller ca 10 miljarder mera än februa= rlalffran, FRB:s index för mars beräknas därför komma att ligga vid 147—148. a Mur fint allt detta än kan Jåta, är framtiden dock inte utan be- - . gen går uppåt: . nat exempel är hamnarna I set York, som under året genom Jastning- och lossningsautoma= "tion klarar sig med 20.000 man mindre stuveriarbetare. Detta är bara två ex. Automationen fort- skrider raskt över hela den in- dustriella linjen. - I längden kan detta inte gå att unga och arbetsvilliga arbetare bara slår dank och lever få ur- derstöd. Den amerikanska |: strien arbetar nu med 40- mars arbetsvecka och lösninzen, . kan i längden knappast bli nat än 35 eller 32 timmars ar- betsvecka. Till att börja mid kommer detta naturligtvis att för- dyra produktionen och öka in- - flationshotet. Men uttaxering för arbetslöshetsunderstöd kommer I stället att gå ned. Vid årets mår ga och stora avtalsförhandlingz : kommer frågan om arbetsveckar.3 längd att med säkerhet spela den mest framträdande rollen, Det är . också möjligt, att strejker 2v relativt lång varaktighet blir den, ty en ytterligare förkortnir.g av den amerikanska arbetsvec- kan, medan resten av den indu- striellt konkurrerande världen ba- serar sin produktion på mycket längre arbetstid, är en genom- gripande reform, vars omedelba- ra konsekvenser är omöjliga att överblicka, även om viljan på alla håll är god. Ett annat osäkerhetsmoment i utvecklingen är Federal Reserve Banks ekonomiska politik, främst dess rä litik, som under se- kymmer, Arbetslöshetssiffi är fortfarande 4 1/2 milj och visar "Inte tecken att definitivt gå ned till vad som anses "normalt” I detta stora land, ea 1--1,$ miljon. Det lr automatlonen som gör att produktlonen kan löpa I ökad takt med minskad mänsklig hjälp. En- bart atålindustrien producerar nu mera stål än någonsin förut, men med ca 1/6 lirre arbotare, Ett an- nare år visat vacklande förmåga ' vid bedömande av stundens krav. T ex en ytterligare höjning av diskontot — som tyvärr inte är uteslutet — kan komma att inte bara bämma utvecklingen, utan t o m åstadkomma en tillbaka- gång, ifoll den skulle samman-; falla med svåra arbelsstrider und der sommaren, Piock ve Bön, PRESSEN Var tredje svensk har nu telefon. telefonapparater uppgick vid fjol- ER rr Kane ae . EFTER DEN 1 APRIL får med ]|Sveté början till 2.409.842 enligt te- vlasa en arbetsylvare” yrels nu from årsre= byggnadsfacket Into anställa grov |dogörelse, Det innebär en ökning urbotaro över 43 år som inte tidi: karo varit verkaam I yrket, Dessa bontlunmelser innehåller det. nya kvtalet bl a, påpekar Nondelstld- ningen (fp) som kommenterar: Do har, upplyser mun, tlkom- mlt för att begränsa den stora tillströmningen av arbetskraft till ifrågavarande bransch; Den mo- tiveringen är fullständigt otill- räcklig, Det lir uppenbart att an= talet byggnadsarbetare bör och måste växa när denna industri atarkt expanderar samtidigt som symsselskttningen aviktar på andra amråden. Att holt enkelt utestän= Ka arbetare över 45 år atrider tnot arbetzmarkpradens intresse I dess holhet bortsett från att det år ett ingrepp I rätten att söka arbete, Dessutom missgynnar klausue ton de från början minst gynna=- 10, Det finna överallt Inom näs fingslivet' tUlräckligt stor obenäs Konhet att anställa sökande som inte langre är unga. Att öka på svårigheterna med förbud kan avårligen vara riktigt. Vad skul- le em arbetslis dö-årig byggnads- arbetare säxa om han sukte sig ull ett fack med god sysselsäite ning och fick veta att han var och förblov utestängd? FÖRBUD? NES TACK skriver DalasDemokraten (6) I fråga om rumirycksförbudet, På en nykter- hetskurs I Falun hade nämligen fråga framställta, varför ingen nu talar om förbudet, vilket beteck- nades såsom det enda medtet att komma tbllrätta med spritfloden. Tkiningen svarar följande: Veterligen är det endast en liten £rupp Inom nykterhbelsrorelsen, med 97,819 under år 1957. Per 1.000 Inv var antalet telefonapparater 326. För städerna var siffran 406,4 och för landsbygden 214,6. Bland de 34 större städerna le- der ' Stockholm stort med 456.727 apparater, eller 571,7 per 1.000 inv. Som god tvåan kommer Sundsvall med 13.696 apparater och 481,6 pec 1.000 invånare och som trea Umeå med 8.881, resp 438,2, medan fjär- de platsen innehas av Göteborg med 170.789 apparater, vilket är 435 per 1.000 inv. Sist bland de 34 kommer Landskrona med 7.492 ap= parater, eller 266,8 per 1.000 inv och näst sist Motaly med 7411, resp 280,8, Av länen har Göteborgs och Bohuslän den största telefon= tätheten med 382 apparater per 1.000 inv närmast följt av Stocka holma län med 373,6 och Malmös hus med 331, Sist kommer Jämt- lands och Norrbottens län med 2026 resp 2314 apparater per 1.000 - Inv, - sInom Hallands län var antalpt telefonapparater vid fjolårets bör- jan 49452, vilket motsvarar 2953 per 1.000 inv, . . Bland de HM större städerna In= tog Halmstad 26:e platsen ifråga om telefontäthet med 12744 appa- rater, eller 14,6 per 1.000 inv. Inom Älvsborgs län var antalet tetefonapparater vid fjolårets bör= jan 106.602 vilket motsvarar 286,5 per 1.000 inv, : Bland de 34 större städerna in- tor Boris 17:e platsen ifråga om telefontäthet med 23572 appara= ter, eller 364,8 per 1.000 inv. Troll- axm arbetar fur och tror på rus- dryrkafärbud, Den atora delen, a de organiuationer som are betar för örad taknrshterhet, har valt alt vinna förtroende, an Styra Frännikorna oM bety= RA äv on (TU Dn: den petar Je KAN hättan hade 30:e platsen med 9.761 apparater, eller VI1 per inv —— Ja och mockla v ar apr. bruket, men den varken oa ber dan förbjuda månnismur att Använda svit Elee Omvänt: att rr dera tl nykterhet. AV So Kort I dat Mbsslyckats fen vara Nykterhotssure!. FRAN Yr Mite, om Branlerna samNaillet tvingats att tinla om; Den Fverlygelse 1 minga fortwer, Den titerete tulnegva [NAS 9 det år Fått och alvåndar I Bykterbetarsre'sen vinsver syd Tanea bar abnxytsnen Bilra resultat a Yanna framgingar, arbeta | Gr Uden ale Det furns å de! htet utrymet me vr fordud arskämnningar och teton, I det fallet har många darverot usa det utrynung fog dök uetne= Och propaganda Den ww; agberrg bn Byktecketsrurvisa utnytt. ( Inte snällt | Den amerikanske presidenten Franklin D Roosevelt hade hållit ett av sina många föredrag. En åNarare ville ha reda på varför Roosevelt exentigea Ulhörde det Srmokratiska partiet. — TA svarade han, min fir var demokrat och min farfar var demokrat så jag tycker det är fyska BPaturlgt att även bg är Lv = Nå men och er får och far fir hade varit histtjuvar? insis $terade Interpelanten Ja trpldersde Eocsevelt, under sklina förhåillar Sen hate Je naturligtvis tillhört det ro. : PYblånska purtiet Antuet , till televerket, auslulaar = , Präöstrocken så som vi känner den nu, både bland de Iluterska och katolska prästerna är inte alls så gammal som man kanske tror, Det var nämligen endast hundra år sedan den svarta prästrocken infördes. Under den första kristna tiden ekiljde sig prästerna inte nämnvärt > började med Gogol År 1959 kan i skilda avseenden sättas i iband med en hel rad £ sin klädedräkt från Nar klostren började sin verksam- het infördes särskilda munk- och nunnedräkter ungefär för 15 hund- ra år sedan, men de ute bland all- mogen verkande 'prästerna — som inte var munkar — började först för omkring tusen år sedan i klä- dedräkten skilja sig från omgiv- ningen. : : - : Lå Det är i år endast 40 år sedan världens första reguljära flyglinje öppnades. År 1919 började nämli- gen de regelbundna flygningarna mellan London och Paris. " I Sverige började regelbundna flygningar först år 1924, Ibland bör man uttrycket Lun- kentus, som benämning på någon som ”lunkar” fram, d v 8 som Ia= tar sig betydligt när han går. Egentligen borde det vara tvärt- 'om, d v sg Lunkentus borde vara benämning på en person som kom- mer fort fram, ty ursprungligen är Lunkentus namn på en sagofigur som. var en fjärdingsväg lång och som tog skutt på hundra mil i varje språng. " Lunkentus beskrives i en svensk folkbok; som utkom första gången år 1785 och sedan utgivits i flera upplagor, men numera synes helt bortglömd. " + Musikinstrumentet Jutan är av urgammalt datum, men hur gam- malt är det inten som vet. Ur- sprungligen hade lutan, så vitt man vet, endast fyra eller fem strängar, det har också funnits tider då den haft ända till 24 strängar. Ända till mitten av 1700-talet var lutan endast musikinstrument för 'de fi- nare sällskapskretsarna, men blev därefter ett allmännare instrument, : , Den egentliga uppfinnaren av 10- kömotivet och grundläggaren av c .sur är ju så mycket effektivare litteraturhistoriska namn: Burns Schiller, Poe, Conan Doyle — det går att göra listan längre. Man kan t o m påstå att för 150 år sedan började en stor litte- raturs guldålder med Nikolaj Gogols födelse. - . pre början av elvahundratalet, då den så -kallade Kiev- eller Nesior-krönikan skapades, har den -ryska litteraturen ingenting av vär- de att visa fram förrän på arton- hund: let. De tidvis lysande-. lit- terära — produktionsperioder som Frankrike; England och Italien fö- retedde under medeltiden har in- gen rysk motsvarighet. Västerlan- dets idéer och dess filosofiska strömningar betraktades med miss- tro av kyrkan, som hade den di- rekta kontrollen över all litteratur, och det var inte förrän Peter den store blivit tsar och efter en del in- re strider konsoliderat det ryska väldet, som impulser från den väst- liga världens kultur började trän- ga in i landet. | Och först i början av 1880-talet började vad man skulle kunna kal- la den ryska litteraturens guldål- der, en litteratur som blev någont- ting helt nytt för världen och som har haft — och ännu har — stort inflytande i alla kulturländer. Den- na ryska litteratur trängde fram trots en sträng censur som hade till uppgift att se till så skribenter- na inte angrep det tsaristiska väl- det. Tillräckligt mycket slank i al- la fall förbi censorernas argusögon för att den ryska litteraturen skul- le hinna få en rangplats bland de främsta i världen trots att det bara är ungefär under hundra års, tid bordades. Att Pasternak lyckats komma ut med en fullödig bok får väl mer räknas som ett olycksfall i den sovjetiska byråkratin än ett tecken på att den ryska litteratu- ren än en gång skall nå upp till ti- digare höjder. os Det första — och kanske största — namnet i den ryska prosans ti- devarv var Nikolaj 'Gogol, som föd- "des 1809 i Poltava och uppfostra- des av sin farfar, som var kosack. Kosackmiljön kom att spela en stor roll i hans diktning, många av hans bästa novellér "handlar om Ukrai- nas folk och hans roman Taras Bul- ba har blivit den klassiska skild- ringen av kosackernas liv. Redan vid tjugo års ålder reste Gogol till S:t Petersburg, han var ärelysten och ansåg att huvudsta- den var den enda plats där en ung man med framåtanda kunde till- kämpa sig en ställning i samhället. Hans tro på sina egna krafter var dock mycket större än förmågan, och ett fullständigt misslyckande blev följden då han försökte sig på skådespelarbanan. Det gick inte bättre för honom då han sedan lye- kades få en befattning i ett av äm- betsverken, Efter en kort tid av- skedades han på grund av ”odug- lighet och försumlighet”. Men Gogol gav inte upp. Trots att han saknade all vetenskaplig kompetens började han söka olika professurer och tack vare rekom- mendation av Pusjkin lyckades han faktiskt bli professor i historia vid universitetet i Petersburg. Hela den episoder kastar närmast ett löj- ligt skimmer över den dåtida rys- ka bildningsnivån, och det är un- derligt att Gogol lyckades klara sitt arbete i över ett år innan han fick sluta... ;: on Det berättas föreläsnin- dot att hans SSE Även hans författardebut blev ett misslyckande, Det var innan han erhållit sin professur som han gav ut en "samling dikter. Han brände upp största delen av upplagan se- dan kritikerna förklarat hans ver- ser vara urusla efterapningar av tidigare diktverk, och i fortsättnin- gen ägnade han sig i stället åt pro- san, Ungefär samtidigt som han fick avsked från sin universitetstjänst kom han ut med sin första novell- samling, som med ens gjorde ho- + Nikolaj Gogol. : =. första. Det var'sedan han återvänt till Ryssland — denna gång till sta verk: romanen Döda själar. oo Boken ' handlar om en skojare avlidit efter den senaste revisionen och som godsägarna därför måste skatta för. De är naturligtvis gladd över att få sälja och skojaren kan i sin tur pantsätta 'sin endast på exi d d hog papp b nom till Rysslands fi no- vellist. Pusjkin, som då var en av landets främsta diktare, uppmunt- rade Gogol att fortsätta och gav honom hjälp och stöd — inte minst i den. byråkratiska labyrint som ig] gar saknade allt skapligt vär- de, och han insåg nog själv sin in- : . den skapats. ,Sovji enz än den tsaristiska, så man kan nog frukta att den ryska litteraturens bl ingstid var avslutad i sam- järnvägarna, j George Stephenson, född 1762 och död 1848 hade också en del andra uppfin- ningar av stort värde. Bl a upp= fann han år 1818 en säkerhets- Jampa för gruvarbetare, som an= sågs så värdefull att han av 'den engelska staten bara för denna er- höll en belöning, som utbetalades med 1000 pund 'om året från 1814 till Stephensons död trettio år se- nare, Det torde vara den största statliga belöning i ekonomiskt" av- seende som en uppfinnare hittills erhållit. Sitt första lokomotiv byggde Ste= phenson år 1814. Den första för allmän trafik byggda järnvägen konstruerade och anlade han mel= Jan åren 1822 och 1825 mellan Stockton 'och Darlington. Ar 1829 byggde han järnvägen mellan Li- verpool och Manchester. , Konsten att stenografera är inte alls så ny, som man skulle kunna tro. Stenografi är en sorts snabb- skrift, som . utföres antingen med särskilda tecken eller med förkort= ningar, Visserligen är den moder- na stenografin inte alls jämförbar med äldre metoder för snabbskrift, men redan på 300-talet före Kris- tus fanns det i det gamla Grek=' land flera olika slag av stenogra= fisystem, som alla dock byggde på det ' vanliga alfabetets stora' bok- stäver. | Lå Englands förnämsta orden är Strumpebandsorden, som också i högtidligare sammanhang kallas Georgsorden. Den instiftades av Edward III omkring år 1350 och utdelas endast till regerande furs- tar och högättade engelsmän, Or- d knet består av ett mörkblå guldkantat sammetsband som med ett guldspänne fästes nedanför vänstra knäet. Samtidigt bäres över bröstet ett brett mörkblått band med en bild av riddar Georg käm- pande med "draken, och på vänst- ra sidan av bröstet bärs samtidigt en åttauddig silverstjärna med ett rött Georgskors omgivet av strum- D Sluta vänta få .” . på färgbilden STOCKHOLM (TT) 428 personer i södra Sverige som sedan I vintras väntat på sina be. ställda och delvis betalda fargför- storingar kan nu sluta vänta. Or- dertagaren köpman Gustar Estlan- der är dömd till ett års straffarbete av Södra Roslags häradsrätt och även dömd att ersätta de 42 mils. Ägarna med tilsammans 1272 he Han bar tidigare dömts för liknan. de brott ett par gånger. ma stund som revolutionen full- för vid en examen band han en duk runt ansiktet och skyllde på en svår tandvärk för att slippa framföra några frågor och censur utgjorde för en rysk författare. Under de närmas- te" åren befäste Gogol sin ställning som "Rysslands största författare genom : en . rad” berättelser från Ukraina samt noveller från den bet: ärld 'i + Petersburg, avslöja sin i; där han var professor. Jobbigt år för Siw Malmqvist Tysk TV lockar med "kontrakt: SÅ GG Zl Hallå Umeå, anropar Siw, när hon ”Den som glad är...” ja, ni vet den där låten, som liksom wiskas fram och sedan den där biten om Auzustin och sedan... Vad heter .hon nu flickan som sjunger det där? Hon som är från Skåne — närmare bestämt Lands- krona — och Umeå på en gång? Siw Malmqvist! Just det! Hon är flickan som in- te visste, om hon skulle våga gö- ra den karriir experter förutspåd- de henne och som vände tillba- ka till Umeå efter att ha prövat sjunga i storstaden Stockholm ett slag. Men så ordnades en våning + henne och nu har hon faktiskt tort en snabb karriär, Siw är nu tllbaks efter en sjut- toa d->zars turné i Tyskland. — Vi har turnerat i Berlin, Stutt- art, Mänchen, Frankfart, Baden- Xen, Hambdurg och gjort två tv- Pitgr:m, Jag hann också med att sjunga in ”Augustin” på tyska, sä- ert Siv. - — Efiw är fenomenal, infikar ma- nasern bir.e Ekberg När vi reste ret kunde hon inte ett ord tyska Filer ca sg gäng hon schlagers Då tyska och efter två intervjua- des hin på tyska i radion, Vi kan inte förstå kommit hem från tysklandsturnén. , Inte en bil utan — en Vespa. Kan- at inte] RE SEGA 3 Augustin slog bättre i Cannes I Tyskland var i varje fall Siws in- sjungning riktigt populär. Hon fick ett fint erbjudande atf komma ner till en stor tv-show i höst där bl a den kände italienske sångstjärnan Umberto Marcato också skulle medverka. Ett filmbolag i Minchen var också intresserat att få henne med i en film. ' — Nu skall jag vila ett slog och åka upp till fjällen. Sedan blir det Stora famnen, ler Siw. Ja, värdin- nejobbet i TV med Lennart Hy- land förstås! Så väntar Chat Noir i Oslo, där Git Gay just nu gästspelar och sedan Tivoli i Köpenhamn. Hela augustimånaden är reserverad för Chinavarieten, Och det danska filmbolag som gjorde senaste Nina och Fredrik-filmen är också in- tresserad att göra en film med Siw. Så nog blir det ett jobbigt år för vår nya sångstjärna! Siw är annars mest g.ad över att hona filt en lägenhet i Stock- holm. Och så avslöjar hon att hon kanske kommer at ses i vimlet till somraren körande est fordon ske är det Umberia som påver- i det ämne Jä som han blivit förtrogen med, Det är också ämbetsmännen och byråkratin som fått lämna stoffet till Revisorn, den komedi som gett inom världsdramatiken. Den bitan- de satir, mot den dålida statsför- valiningen "sot komedin” är "gjor- de att Gogol inte brydde sig om att försöka få den tryckt, han för- stod att censuren aldrig skulle till- låta att den utgavs, I stället läste han upp den för sina vänner och vid en av dessa uppläshingsaftnar var en kvinnlig hovfunktionär när- varande, Hon tyckte pjäsen var så rolig att hon övertalade tsaren att läsa "den. Vad som gjorde att den stränge självhärskaren Nikolaj I den gången tillät uppförandet av en pjäs, som hans censur aldrig skulle ha släppt igenom, är inte gott att veta, För mindre satiriska skrifter än ”Revisorn” hade det hänt att författare blivit förvisade från huvudstaden. . Kejsarens välvilja sträckte sig så långt att han också var närvarande vid urpremiären på pjäsen där han hade mycket roligt och det berät- tas att han vid ridåfallet sade att ”här fick sig alla en snärt, och framför allt jag”. Roade "var däremot inte större delen av den övriga publiken som till största delen utgjordes av hu- vudstadens högbyråkratiska aristo- krati. Gogol blev mycket impopu- lär i de bättre kretsarna efter den framgången. Han skrev om saken i ett brev till en av sina vänner: "Stycket har gjort ett enormt in- tryck. Alla är mot mig, Alla äldre och aktade ämbetsmän skriker, att ingenting är heligt för mig, då jag haft fräckheten att tala så om'”per- soner i statens tjänst. Polismyn- digheterna är mot mig, köpmännen är mot mig, litteratörerna är mot mig. De skäller på migz men' går och ser Pjäsen, det var omöjligt att få biljetter till fjärde föreställnin- gen. Att man var ilsken är inte så svårt att förstå. Gogols skildring av förhållandena i en liten rysk små- stad var — trots den stora humor som präglar verket —. en bitter kri- tik mot hela det tsaristiska själv härskardömet, De fantastiska och karikerade personer pjäsen hand- lar om har han lyckats ge så all- mänmänskliga drag att det hela är lika levande och aktuellf.i dag som vid det första uppförandet på Alek- sandrinskijteatern år 1836 Gogol som. vantrivdes i Ryssland sedan man börjat titta snett på ho- nom för den satiriska pjäsen reste till Pom där han stannade ett par år. Resan möjliggjordes bland an- nat av att tsaren skänkte hon 5.00 rubel för att han uppskattade den pjäs scm hans ämbetsmän tyckte så ila om. Under tiden i Rom skrev Gagol ytterligare en kat henze tll det vajet "Irving va, och leva glada dagar för de pengar han på så sätt 'skojar till sig, Det är också en satir över rysk ryska. verkligheten säkrare än vad åstadkomma." ..: KeA ” Gogol slutförde aldrig ronianen, Det är bara första: delen "som -är kens värde. Av de två övriga :de= lar han tänkte ge ut, vet man att han skrivit en som han brände:kort före sin död; det är möjligt att han Gogol en plats bland de främsta |insåg att han inte kunde 'ågtadlkom=' : ma något-ännu bättre än det mäs- a terverk - den första. delen” är ' och därför" "förstörde vad 'hah, skrivit, Han var ju "också mycket känslig för kritik, det visar episoden då han brände upp sitt första tryckta verk sedan kritiken underkänt det. De år då Gogol höll på att hrot= själar som aldrig kom ut bodde han omväxlande i. Rom och : Moskva, Han drogs starkt till den katolska kyrkans religiösa "mysticism, e:t made sig sinnessjukdom, och man kan beteckna de sista åren av Go- gols liv som en andlig medlryt= ningsprocess, då han inte längre . var i stånd att skapa något; nytt." Han ville inte längre ha något att göra med den' realism 'som tidigare präglat hans diktning, han började" försvara det tsaristiska diktatursy= 4 stemet han tidigare karikerat och hånat, och sedan hans väninna döit blev han helst sinnessjuk, ' , Han tillbringade ' några utan. sömn och mat och brände då” upp alla sina manuskript, Den 21 februari 1852 hittades ' han" död framför en helgonbild i sitt rum i Moskva. ” . Just det sista skedet av Gogols liv är nästan karakteritiskt för de ryska diktarna och bildar ett in=:- tressant kapitel i den psykologisa kulturhistorlen. I Gogols person= lighet och författarskap koncentre« rar sig drag som kan spåras hos de flesta ryska skalder: realistisk klarhet vid sidan av mystiskt dun= kel, modern satir tillsammans med reaktionär romantik, andligt hög- mod vid sidan av kristlig ödmjuk- het och genialisk siarblick i för=. ening med politisk eller nationell trångsynthet. Det är kanske ur den : råotsättningen. I diktarnas person= lighet som den stora ryska littera= turen uppstått — men som sam- tidigt gett de flesta av dem ett olyckligt liv och ett bittert slut, Y , Bill Andersson Marx-professor flydde västerut arofessorn 1 historia vid Karl "Universitetet i Leipzi Karl Mildenberger, har flytt. till, Västtyskland, enl den anti-kommu= Bistiska — Informationsburo West UWE) i Västberlin, | Mildenberger säges nyligen ha posten som ledare för historiska institutet vid universitetet i Greifs- wald, Östtyskland, Om den direkta YVESTEFSTIFFEN ry | EN SYDHALLÄNNING KAN INTE CÄRNA TIDNING > del sine, men ingen av dem har orsaken till hans flykt västerut är hittills inget känt. FU trrer nått samma berömmelse som den Moskva — som han skrev sitt stör=. som reser omkring och köper. upp ”döda själar”, d v s livegna som har , någon annan författare. har lyckats ve 2 et färdig,. men det förringar inf&'bo= svärmeri som så småningom när= ' de". avböjt ett erbjudande att tillträda : ik i Petersburg och Mosk= ' statsförvaltning, men samtidigt, ett imponerande panorama "över dåti«" da ryskt "liv, som främställer' den i tas med den' fortsättning på Döda” -' dagar vereveeervt Näd vev : verrervevveyvevyrpv vevivervepvvyre rr Pet vröF ee YRORTTEPTFR SFF YTTRE FET YSTYYYEYNYE TTT . . prorornns ve vn yvfesryvrveyrer yrerevv . ” N ne | | ” Onsdagen den 1 april 1959. | a - — 7 orena — - NM > " s u MR LT "pes ter 199 > JUT= "| VEM VET : FT 2 oo | "; Jexikon för en var ” . es : . a sames > I Den tyska prosan .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.