niskor, som kan vara” "känsliga" én eller överkänsliga; om hågot går "vo dem emot. Finns .det ömtåligare s - ting än» barnasinnet? ' Tänk : vad fox: oo, många oförrätter man tycker sig - : lida, när man. bara är ett. litet >>, odygdigt barn, Man tänker egois- tiskt och känner sig tillbakasatt; VU när man "tycker "att man ”egent- gen bort spela huvudrollen, En bebådad' 'släktbjudning var - ett förebud om det roligaste som” "tänkas ! kunde; >Det bästa - med « ''slöktkalasen var ändå för en ung : grabb-tårtan, En dålig tårta vår det samma som 'ett dåligt kalas. i och efter tårtans klass och bitar-" nas storlek värderade man :värd-: . » ; folket. Det:'finns.såna ställen” : " släkten "jag inte besökt sen jag Det är inie bara gainla 'mån- — brorsan! : -Ingenting i världen kundé gräc "ma mig mer än detta, att han bjudits men inté jag. Visserligen hette det; att han skulle sällska- Då. grannens jämnårige son 'un=+ . der kvällen, men ändå... varför skilja två bröder, även om”dessa N "inte var några större vänner?! i T, Men det ordnades så småning- "om. Med ett BKarnå fräckhet vand- rade jag bort till grann. frun, som jobbade i .sitt anletes "svett med .> kalasbestyr. Det tog väl en timma -eller” två, men till: sist blev det : sagt i alla fall: = De e inte snällt I att brorsan ska. va mä-åsså ente ja! Varpå jag gjorde helt om och rusade . Kem, . förbittrad” ock » avundsjuk, Naturligtvis närde jag . också + den ; förhoppningen,' att ” brorsan under:de få' dagar, som var kvar till kalaset skulle hryta benen, bli. överkörd, få blind- tarmsinflammation eller "liknan. "de, alltså något som kunde moti- vera, "att jag blev inbjuden i hans ställe, ' . vari 10-årsäldern :,'. : Men av alla -hippor minns S jag särskilt & en från den s k trotsål- " dern, Vår granne skulle fylla 50 "och: som endast ' släkt var bjud-, na" skulle inte mor och far och maturligtvis inte jag vara 'med,. "Men en annan skulle” med, före De bräder..." la av” med den mycket fullvux- "'- I 'ne- Benkt-Ake 'Benktsson, som den ryske kapellmästaren. Sce- nen var hetydligt provisorisk: man hade "Jagt brädgolv över några '-träbockar, Varje gång Benkt-AÅke lämnade 'scenen kröp en: storvuxen,” svettig " och" till- rufsad karl "Er m' u d öghet kyler, och guld gör arih ”adkårlek ensam- är srik »och varm, i for ra ZP, Topelius, 'Schweizare och engels- "män är ir flitiga hasard-. schweizaré. Edsförbund dböo -gare får i det egna landet inte spe- la vid det gröna bordet. Resten var "italienare och engelsmän med starkt italienskt inslag. Motsvarande siff- ror för spelkasinon i Nizza ' visar emellertid '-:att ” där" ” övervägde fransmännen ” med ” 66,1 procent. ”Italienarna var med 17,6 procent av besökarantalet god ”tvåa. "Tredje platsen intogs också i Nizza av en- gelsmän, Största antalet 'utlännin- " gar noterades av spelkasinot i Di- - vonne-les-Bains, där. bara 14 pro- cent. fransmän men 86 procent ut- länningar sökte lyckan, I Cannes” På 1; B hk Ål nådde & Ak ” narna ledningen ' med '31' procent .: mot 28,7 procent. franska medbor- gare, Resten var engelsmän, skandi- naver och italienare samt” ytterli- "gare -ett tjugotal nationer, bl.a fle: Ta "asiatiska : och arabiska poten- ”tater, Spanjorerna kör gärna över gränsen till Biarritz, dit av hasard- spelarna inte: mindre än 56,2 pro- - cent kom från general Francos land; Dead är den första, varma, gårdag och småflickorna har tagit sina doc- | - kor och hittat en läplats utomhus, " där solen gassar Buvligt, Men ögå- nen måste skyddas med solglasögon och det gäller också för dockbarnen -— "de skall minsann behandlas som | riktiva människor. 24 I Skövde gavs en gång ”Kopp- | -| rör jag den med mitt spö — så här, Inget av detta hände dössbätt- re, men inbjuden till kalaset blev jag. Om” det var för att undvika . misshälligheter mellan bröderna . ska jag låta vara osagt, men tår- tan som bjöds på 50-årskalaset var något alldeles enastående, 2 FEN ”Ansman od : LAHOLMS" TIDNING 2 "Skatter! = = — På vår gård har vi tre olika sorters skatt, sa "Johansson till sin arbetskompis. >. ti — Hur kan ni.ha dei? H ;— Jo, du vet frun på gården hon arbetar och hennes arbets givare drar den vanliga A-skat- ten, själv betalar godsägaren B- skatt, Och hembiträdet hön vän-' tar, en liten: : :" -— Men det har väl ånget. me. skatten å göra? > >. ; + — Jo, man kan väl "påstå att. hon har; L-skatt. "re | I skolan” - Lilla Agne!a skall försöka redo- göra för skapelsen i småskolan,; vil: ket inte är så lätt) Efter'4 en stunds funderande”kommer det:'”'' 6: -Begynhélsen ' skapade' Gud världen; och sen skapade han man- nen' och Sen: tog "han ' ett" rev- ben in ” mannen och gjorde en kvinna : » och sen gav Gud kvin nan åt mannen och", : "Det blir en "lång paus och” så kommer. 'det” sedan den unga da” men uppmobiliserat sina sista kun- skapsresurser: - — Och sen sade hän fll & man Här har du din lustgård!. N " Ttta, mamma! 4-årige Karl-Anders var på pro- ménad med sin mamma och fick syn 'på en 'bioaffisch,' där. hjälten och hjältinnan ömt kysste varandz ra, varvid Anders utbrast: ' — Titta" mamma, ' sams. fv los vad dom är MES ES FULT VG DIM lt a la Copprigh 9.1.8 Ber 6 Coponhogsa ER PIN ER SA SC Å — Miranda! Kan .du höra mej? Jag ligger här utmattad av hunger. .Kom och hjälp mej som du har hjälpt så många andra. . Det var Grym, vargen, som ro- pade, Skogens vilt hade flytt för honom. Bönderna, vars får han hå- de farit hårt fram mot, hade jagat honom långt bort från byn med bjälp av hundar och skjutvapen. : Några höga, fina toner dallrade genom luften 'och Miranda stod framför honom — vit och lysande med sitt trollspö i handen. "= Du har rätt, Grym, sa hon. Du har inte skapat dej själv, . så du rår inte för att du måste döda för att leva. Jag vet att du endast dödar av hunger och inte av lust, Därför vill jag hjälpa dej, . .- — Tack, Miranda, sa Grym, Om du bara skaffar mej något att äta, så ska jag sedan nog få krafter till att klara mej själv. > —"Ser du den lilla vita stenen "I där? "frågade Mirsida och pekade med sitt trollspö på något vitt som lyste bland de vissna löven. Nu be- Nu har det gått kraft från mej över i stenen. Var gång du tar en ned- fallen gren "eller kvist i munnen och berör stenen med den, I blir gre- nen strax till ett köttben — ett här- ligt saftigt köttben, . : Det vattnades i munnen på Grym så han dreglade: ..; > Tack ska du ha, kära Misanda, örjar genast... --: i Ett ögonblick. sa hon. Du mås- te först samla :ihop så många ben som du behöver för att återfå kraf- terna, innan du börjar. äta, För så på. ett ben mister den vita 7 "stenen sin kraft, För du så ju nyss, att när du bara har ätit dig till nya kraf- ter, så kunde du själv" skaffa din fö- da, Och så försvann 'Miranda i "ett brus ner; stund. — Nu gör jag mej Ho stora kött ben. Det måtte vara nog för att bl snart du bara gnagar "det' "minsta nr öga, violon-. och Höjtton- ” Grym tänkte” slg "omen titen | stark och uthållig, Sen springer. jag a till: andra trakter, där det finns mel, vo ra vilt och där bönderna är mindre ö vaksamma, NE ue -Han tog en fler en äv "grenar 1 sitt gap och höll dem mot stenen. Strax förvandlades :de till de läck- raste köttfulla ben. Han skulle just | till att gnaga på det största då han] kom att tänka på, att om han gjor- de det miste stenen sin kraft. Nej, det skulle vara dumt att inte sam- .la in ett stort förråd Innan han]. började äta. . s « Han sprang omkring och ”samla- , de pinnar och kvistar och förvand- lade dem till ben... Högen med kött- ben växte och växte, men han kur- de fortfarande inte" förmå sig att äta ” av ” dem," även om thungern gnagde i "hans inälvor medan han utmattad ” släpade -sig' fram över marken efter. en pinne; ännu! en kvist... tt I En räv, som Tockades" av den stär- ka benlukten, kom försiktigt när- mare — och fick se en död varg mitt i en väldig hög av 'dé härligaste köttben, Det såg underligt ut, Men Mickel. var inte sen att hämta sin maka, så att de tillsammans kunde |. släpa hem ett förråd till lyan; : Då det ryktades att vargen var död kom skogens vilt tillbaka och bönderna drog en lättnadens suck av lättnad. » Men ingen med undantag | av Mi- randa förstod hur det kunnat gå|l2? till att vargen dog av svält på ett , berg av den läckraste föda, Nu för- står vi det också. , - "De gamla : dotter och hennes man sitter själva - I radej- os ström;. Oskar" Andersson och någ- ” Svenskarna saknade fåne för hu- "vi « levenskar överlag inte så humoris- tiskt lagda. FIB-redaktören Ivar |; 2 Vi har fått ledigt I kväll. vår : » Anton Hansen; — Höstacken är bö; a <natthärbärge.. -— Trösta dej, på ;besök i Köpenhamn.” Där träffade jag en förtjusande danska” förstås. Men hon hade. skinn på nä- san och var inte så lätt att tas med. En dag förklarade hon frankt: .— Ni svenskar är Bopplösa Ni saknar humor, ... N neta 1 Jag blev lite' ledsen r men lyckades behärska mig så Bara för att du nu haft den oturén att träffa mig, så har du välj ändå inte träffat alla svenskar, - "— Bah, sade hon. Det vet väl al- Ja att ni svenskar är stela, att ni inte har nån humor, 'v i : : Jag försökte tala om "Albert Eng- ra” andra ' framstående; -karikatyr- tecknare,” men + måste, resignera. Så alldeles galen vär nog' inte den här unga danskans i och för hårresande”. . goneralisering I med. äv Christopher dolt lin. gubbe, kila, det fr mycket” ung "student var jag|É A pass att jag :sva- j-. DN De: humoristiska danskarna]. så de Kär. Jfodrat t skildrade 'med hänsynslös skärpa de fattigas 'trista,'. förödmjukande liv, tiggare och prostituerade, tand- lösa arbetarhustrur och magra barn. Med "åren blev han "alltmer resig- nerad och förklarade: + — Av fattigdom -blir det Tump, av lump blir det papper; av papper blir det pengar, av pengar blir, det banker; av banker”blir det lån, av sj lån blir fattigdom > — av fattigdom blir det lump. =", => "Storm .P:s alter ego, 'om man så -| får. säga, är den evige vagabonden, den rotlöse, som ser tillvaron" ur | vara inställd på äktenskap där båda -: | makarna arbetar och strax - platser. Jag förstår att ni tydligen Jgon familj, sitt barnvakt, gå några " | förfaller till grubbel: och nervös - fast -att ni kan "lita "på ;er fästman .Joch hans. kärlek, han verkar. Ovan- ligt fin och rejäl. Skriv gärna igen Vörtroli ga stimder dan finfina platser ”växte på trän” och det bara Nar att välja, och vra- ke, Visst. fö jag er-rädsla: att > före bröllopet mista platsen måste vara oerhört: Rervpåfrestande, Men för- sök ändå ta det lugnt, — jag tror ni överdriver känslan av att er fäst. "Ledsen oc rä fädd”, Ja, stiderna : -- | förändras: det är inte minga år se- . Såna där saker har | gjort att - jag allt oftare har. börjat undra över om det inte kan vara något » fel med statistiken i alla fall, Och om inte felet kan ligga däri att vil -' börjar få lite för mycket statistik, Man kan numera inte lyssna till , ett föredrag utan att det plockas fram en Massa statistiska uppgifs "' ter och när det skall skrivas nån ting i tidningen måste det med nödvändighet finnas med en mas= sa statistik, för annars verkar det" "liksom på något sätt ofärdigt. Här. ” om dagen iäste jag t tidningen om att man här| gjort en statistisk un= man skulle vara besvik På er, Er rädsla gäller nog framför allt risken att'bli lämnad ensam : just som ni fått ett.nytt- fotfäste i livet. Men varför försöker ni inte helt resolut någon helt: annan' typ av. arbete? Ännu finns det gott om hushålls. haft någon typ åv 'kontorsplats, men varför inté ta plats som t ex stä- derska istället för att kastas mel- lan :”städdile- soch - apati”. som ni skriver. Eller ta -halvdagsplats i nå- timmar dagligen till någon äldre el- ler sjuklig person som kanske med ljus och lykta letar efter en hjälp? Det skulle lugna era nerver: och un= der tiden kunde ni i lugn och io söka en anställning inom ert gam-] la fack, Det viktigaste är. att ni inte] overksamhet:-Och jag trav fullt och och hoppas” innerligt vallting reder i > järtligt "Ebl mg LE” för "den upplysning ”Bro- schen” önskade, Den avbildade bro- schen med det gröna korset i guld- cirkel och bokstäverna SSF -bärs av bl a ” älderdomshemsföreständarin= Sveriges år alt rokvårera 1 förbund; Klara Västra. Kyrkogata .5,> Stock » biti holm — då y & om vederbörande an-' tagits som tjänsteman i inom soci: vården och är medlem i detta fi bund som är såväl en ideell" som facklig " organisation.'. Broschen" är med andra ord fackorganisationens kännemärke. Om ni vänder er till dl får. ni det £ betri- ad från det sociala systemets fjätt- rar, Han bär ofta klassiskt klingan-- de namn ,som Platon eller Perik- 1 les, han ' är en djupsinnig proletär | flanör 'som genomskådat. männi- skornas ävlan och tävlan, :”Han lyss förälskat till fågelsången, över Öhman menar med: viss' rätt: att ntekajses böjd”. Det lät .... | Hans utsökt trevliga bok, ”Modern |. - ' | Dansk Humor” måste ”få svenskens hop. danskkomplex "att växa till Keb- gråsparv i en rostig konservburk vid dikeskanten”, (I Öhman). Inland . verkligen danskarna avunds- värt begåvåde,' därom: är inte nå- gon' diskussion! De' har" i härva- rande 'stund kånske, några av Eu- ropas , förnämsta ” tecknare ” såsom den spirituelle : :Hans Bendix' och den "raffinerat sensuelle 'Arne ”Un- germann, för att inte tala om "den påhittige Storm-Petersen, soni vis, serligen dog för jämt tio år sedan men för. den skull inte är. mindre levande den dag som är, .". Det sägs "ofta en; smula förlde- nande om "danskarna, att de bara June; d v s gott gemyt en slagkraftiga, drab- bande humorn eller satiren. Det är naturligtvis bara löst prat.; En av de största danska, ”gkämttecknar- na", Aksel: Jörgensen (1883-1957) | lyckades på ett artistiskt sätt de-. monstrera att allvar i uppsåtet är viktigare” i shumörn” än der roliga haren. förvånansvärd kraft: där ryms ,ömhet ;och , medkänsla ' men också sting 'mot dumdryg égenrätt- färdighet som' måste svidå: Jörgen- sen "är framfi allt en social sati- Den mest bekänta a av valla humo-, rister 4 vår, tid är ändå Robert Storm Petersen; under sin 'mer än nare och filosof lär'han/ha' åstad= |, kommit 'omkring ”100:000 ”tecknin- gar och utkast, Storm P' är något | > av en Chåplin,'v femtioåriga "verksamhet som 'teck=| .... danska Hans Bendix i Berlingske, Arne e Ungere . mann i Politiken, Bo Bojesen ock- så i Politiken och Herluf Bidstrup. -En mängd tecknare har fylkats |” kring det smått' skandalösa boule- vardbladet, '”Hubridas' Jörgen Mogensen, och Asger”; Jer= rild syns ofta också i svensk: press. De är föga originella, om än: ut- rustade ' med : jen rätt uppsluppen som". Saul: Steinberg . och: James Thurber, De är. dock sällan . lika |. artistiska som sina förebilder, Rik- tigt framhäver Öhman att ”de teck- medan han ' steker ” sin | ' -De i dag mest jppmärksariunade ; flertalet | 7 av dessa såsom Cosper Cornelius, + dsfri hijd, «tips iom tlioh 8 om hur våra för - chefer är beskaffade; hur T -håriga' dom ä är, hur tjocka dom & är ».OM magen, hur gamla dom är - 0 3 Vv, och på det sättet hade. man 'ckats fastställa "hur ' en svensk :”Normaldirektör” » ser ut, Snart | ommer man förstås att företa lik. "nande undersökningar på alla yr- ;kesområden' och så" får vi sedan "gå där med mindervärdeskomplex därför" att rumpan är fem "eenti« . meter. bredare -eller magen ett Par centimeter mindre än vad de > ”Tätteligen, enligt de statistiska ns | yrket. Det'kan nästan bli nånting i åtil med dom här ”miss”-täva . lingarna, fast inte fullt Nka tta vaktivt, « ”Hur:skulle det vara om man ke=, ”nöm ten statistisk undersökning försökte utröna vilken' statistik »:vi”har "behov av och hur vanligt "det är att: statistiken visar fel? ' En sån "undersökning borde 'man ' kunna bli sstatistikprofessor på; ; (Lille. "Peri Lantarb) När | man ser vilka fröjder oc klättra tipp till — bl a 91. 000 om året nogå är det något av en ut= . maning när man .ser 'vad en am= ös konstnär kan nå fram till, | ' "Uppsala stod; exempelvis den : tligt ine k Karl'Birger Blomdahl : upp "och . talte"om' vad han kan tjäna. Skria ver han7en symfoni, som tar en halvtimme” att spela, så går det - nörmalt.åt ett år, 'I gynnsammaste fall, om! han har en verkligt stor. möj. för olika ( dande yrken som -kunde lämpa :sig för er, Ni skriver tyvärr för knapp- händigt om era förkunskaper. för att jag skall kunna råd. Lycka till! direkt I ie”, f, fed denna "syrifonl och ”. "får den spelad 'både"”1 radion, på "konserter" i Stockholm, och Göte. borg och Malmö, så kan hån tj » Nå 920 kr.(En duktig "kompositör > kan alltsål i bästa fall tjäna ex ' hundradel av vad en duktig d och beklämmande uttryck fö näm vårt” San p Av. anläg och, mi ljö, förlåter man ' +. 6ig Jättare jsjälv. sitt :livs :dårska utplåna dem ge- Under, denna'rubrik..besvärai. en. svensk : legitimerad läkarr . kostnadsfritt medicinska frågo i från läsekretsen. -Förse frågorna med lä ignatur och uppgiv helst ålder r " och köni Det är givet att envärs'; anonymitet .obrottsligt "bevaras ”Märk breven DOKTORN SVA- i "RAR och sänd dem au "redak seat nar gfom på löpande band och utan att kunna dölja hur' de .själva gäs- niska, grälla okonstnärliga. i, .. "Den banko c ”Ayginstruktören Jean Falloux gör: anspråk på det inofficiella världsrekordet i kons- teh att. flyga ett plan upp och ned. I två timmar höll han häromda- gen. ett övningsplan : i detta läge. Det gamla rekordet på en och en kvarts "timme : innehades av, hans kollega «Leon : -Biano : Cotto. er: är så "underfundig, ta det SS en grön läck X kvar. i-syn- fältet när ni tittat på en röd lampa en .stund och däxefter tittar åt ett anat håll 'är en fullständigt normal 1 ter som "om vi DAR a något. Vv Känner «.vi'; Sträng rätt, så: går, jafis planer ut på motsatsen. Hur » ulle'-det. vara sett -byta ut kly= "schan ,”Strängs .nya "giv? , mot . mer eller "mindre lätta "”nervösa rubbningar ; får . reaktioner ' från mag-tarmkanalen. Det hela är alltså ! icke något farligt, tyder. inte på nå- -- företeelse 'och' beror. på att näthli ödkänsliga' organ "utmattas av Ja ljuset, varefter det öna får erhanden; som” är en fomplementfärg. - Alla; normala människor får på detta. sätt en grön bild efter att ha tittat på en rt om de, fixerar tex ent vit t vägg." »å Det ingen. ivekari om att de kurrningar i magen och bul- Jer, som ni erfar, när ni sitter i säll skap och märker "att en.” tystnad uppstår, är av nervös :natuf. Det. är mycket vanligt, att patienter , med gon speciell men «' väl 'på- nervösa 'spänningar, trots, - att" ni anser er fullständigt ITugn, De nervösa spänningarna kan alltså ligga på ett undermedvetet plan och försöka ta det hela lugnt, inte bry. er: om 'att "det kurrar i magen och. : turlig företeelse, som kanske även deandra”. har, men bryr sig mindre - om på grund av att de inte är Jika' känsliga som ni, : hemma "och passar sina bdrn, t Au kasa bed AKA LÅ ARLANDA AMANABASNAARS Ak brknrdkeddrodeta dersökningarna, bör vara för det ' . höjder :ett . direktörsämne kan! vv cv inte erfaras av er på annat sätt än | genorfi dessa tarmreaktioner. Ni får att kanske! någon kan höra det; i i förvissningen om att det är en na- =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.