An ——— ; ? 1930-talsfilmen förde ER: avi > etterkrigs fachs Nu > keologlska' äventyr. börjar i. vår i närheten av Venedig. Med dén mo- derraste” dykarutrustning som . står- > att uppbringa , ska man försöka att . hämta” upp dén sjunkna staden Me- tamauce från havsbottnen, Rotarys klubben. i. Venedig satsar kapital, fransmännen sänder dykare och tys- karna vetenskapare och tekniker, : Kärleken till "Venedig åstadkommer. en ; demonstration av. europeisk enighet, | När "Adriatiska ” havets vågor ful | - Jar in mot Lido rider antika riddare . på vita stridshingstar genom. skum- "met. Fiskare i Chioggia och Palle: strina kan 'svära på att de har sett dem. stiga upp ur vattnet: i. dimma . och storm... De "känner: sedan länge : den hemlighet som. vilar på havs- bottnen utanför, Lido, När:havet:lig- ger stilla kastar de nattetid ut sina nät: över. den sjunkna.+.kusten.: Med jämna mellanrum -Uppenbarar” sig i byarna på den :venezianska kusten arkeologins »Svartabörshajar : som kö- Per upp. de: upptiskade vaserna, smyckena och r brönsstatyerna, « För inte så länge -sedan'skall en vackert arbetad bronsdörr! som tillhört en kyrka eller vett Flats. Ha försvunnit på anti ldsinarknad Som så ofta förr: här" smugglarnaå När vågorna rullar in. mot Li- "do rider antika riddare på vita | Stridshingstar. genom: skummet, berättar sägnerna. För nära 900 år sedan övergavs den märkliga |" staden Metamaucs 'och omkring [ år 1110 försvann den i havet. Ar- | 4 keologer och dykare ska nu för söka hämta upp dess skatter ur ie > djupet. oa - Jd d etsen , nedför - Brenta-floden, och; ' sökte skydd i'Metamauco, Och sena-! re, när longobarderna härjade områ-; det, utgjorde Metamauco återigen ett, fäste, I Metamaucos. kyrkor; får dy-; från Padua vilar, de rika köpmännens "gravar och minnesstenarna, över do= gerna; MM : Havet har för Jänge sedan spolat bort det blod som flutit på Metamau- cos murar enligt krönikorna. I .år- tionden rasade : ett inbördeskrig i staden, I stadens befästa torn för= skansade. sig fientliga familjer. som tog parti för. eller" emot grekerna, longobarderna och frankerna, som :i tur: och ordning ockuperade staden, -: ”" Dogerna,. som regerade 'i.staden . 742—810, - hade -'stora . svårigheter att : brottas med. En del mördades, en del « . kommit :före - också - till Met - staden på h havsbott. nen utanför Venedig, NERE Met; ö "1 havsd, riska gå i landsflykt, .I början av .800-talet måste dogen Obelerio be | frankerna om hjälp mot sina uppro- ungefär ' vid "samma tidpunkt: som Venedig började upprätta sitt herrå- ” väldé över östra Medelhavet. Bit för. ” bit sjönk Metamaueo ner i vågorna med "sina murar. och torn; palats och styrkor. Vågorna spolade sand över den gamla staden, och så småningom föll deniglömska. 0 . "Men ett. gammalt dokument finns ”kvär som bevisar. stadens existens, Giovanni. Diacono,. som var präst i ” Metamauco, berättar i sin krönikebok att sladen hade stora . öppna platser, rika palats: och: en. mycket vacker basilika. Staden , var. omgiven av " försvarsanläggningar och var en av de. mest blomstrande städerna vid Adriatiska havet, Ännu för 400 år se- ” dan kunde man se ruinerna av Me- tamauco när. vattnet var lugnt. Och redan då :' drog ' fiskare upp me- tallstycken och redskap i sina nät, ' ' Vad väntar .sig de dykare ;som i vår skall väcka Metamauco ur dess nära 900-åriga törnrosasömn? Sta- den' existerade "mellan antiken och medeltiden, mellan det nedgående romerska väldet och den triumferana; de kristendomen, och i Europas his- toria är just den tidsperioden den, som vi vet minst om, Men Meta- mauco, ligger kvar. på havsbottnen, och där' kan historikerna fylla åtskil- liga av de luckor som ännu existe- . rar i bilden av 800—900-talets histo- ria. Kanske börjar his- motser man med en viss spänning rett « säreget ”” evenamang: ””Alban” — en parallell till vad som tilldrog sig i Ungern för ett par år sedan, Oberlerio öppnade sta- dens portar för Pippin, och Meta- maucos invånare tvingades- fly till Rialto-öarna, Under ett halvt år be- lägrades de av frankerna, -Men när: inkräktarna + slutligen drog sig till- ' baka vågade flyktingarna ändå inte återvända till Metamauco utan stan- nade 'i Rialto, Omkring Rialto växte Venedig upp, och samtidigt "dog Me- temauco, inte bara som politisk makt utan också geografiskt. Vågorna slog upp över landtungan dår Metamauco låg, och 300 år senare var staden försvunnen i havet, Krönikorna be- rättar om att en. jordbävning satte punkt för Metamaucos existens om- kring 1110, 0 Sedan dess har Metamaucos skatter” vilat på havsbottnen, Kanske förs de till I ytan och ljuset i i vår. I s ” Sune Karlsson. Effekt i orkester + I musikaliska kretsar i London Bergs symfoniska svit ”Lulu” skall framföras av Royal 'Philarmonic Orchestra — samt skåd skan Hilary Crame. Någon egentlig roll har miss' Crane inte i orkestern, men hennes insats torde bli nog så effektfull, I slutet av symfonin fö- i ett få fullt toria samtidigt med det romerska ri- kets, kanske senare. Men när Attila med sina kämpar uppenbarade sig på 'den venezianska kusten flydde skri av en kvinna, som blir mör- dad av den kuslige ”Jack Uppskä- raren”,'" som härjade i London på 1880-talet. Det är det skriet, Paduas. invånare med biskopen il miss Crane skall leverera, Honungsskö rden i Halland » minskade kraftigt | förra året Medlemmarna i i Hallands läns bi- . odlareförbund 'skördade förra året 37,197. kg honung mot 63,688 kg året förut. Medelskörden utgjorde - ca 9 kg per samhälle mot ca 15 kg år 1957, omtalar sekreteraren i bi- odlarnas : länsförbund, fabr David Gustavsson, Torpa, som grundar si- ändrat, men däremot har medlems- antalet minskats med 36 till 873.. Under året har 36 nya medlemmar tillförts avdelningarna, ”Kursverksamheten har under det . gångna året bedrivits i ungefär samma utsträckning som under fö- regående år. Sålunda har för en- d. bbetalts 'ca 424 kr i na siffror på ink rapporter na. V terna uppgick till 411 samhällen, utgörande ca 10 proc av den hös- ten 1957 invintrade samhällsstoc- ken, Den största ' orsaken härtill har varit visefall. Hösten 1957 in- vintrades 4112 samhällen och hös- ten 1958 4.191, vilket visar att sam-= kursbidrag. Genom länsförbundets försorg har utsänts en skrivelse till länets diplomerade 'sprutskötare, som har hand om besprutningen ' mot skadeinsekter och ogräs, med uppmaning om att vara solidariska med biodlarna och följa lagbestäm- melserna i dessa avseenden och så- lunda undvika skadegörelse för bi-' hällenas antal hållit sig konstant. De inkomna rapporterna ger också besked om att 14 sam- hällen dödats och 18 skadats av förgifting efter besprutning” av gifter" vid ogräs- eller ånsektsbe- 7 kämpning, Antalet Iokalavdelnitigar "var vid! redovisningsårets slut 28 eller oför- I Greta Garbos spår, | 2 a till ny av Greta "Garbor . berömda film "Grand Hotell”, efter, en bok av Vicky Baum, avslutas under. den kommande veckan, För Greta Gar= hos roll svarar i den nya' versio. nen Frankrikes Sämsta stjärna: . Den. roll. som Michéle, Morgan, Joan Craws har .an- ford fram till toppstjärna, förlrotts tyskan Sonja Ziemann. I John 'Barrymores” roll appträder den tyska filmens just nu mest om” talade” skådespelare, ow isch. Filmen har inspelats på" frariska Re "I bin och frukt.” odlarna, En gemensam bussresa till Riksförbundets = årskonferens I Trollhättan .har «varit ordnad 'i för= bundets regi, Länsförbundet deltog förenings .' utställning "Gyllene höst”. Eri monter var anordnad där i vilken ett 40-tal biodlare utställ- de honung. I samband med utstöll=- ningen hade en s'k ””biodlardag anordnats varvid dr. Ake Fansson, Lund, höll: föredrag om "Blommor, «Anslag har länsförbundet” orhål- lit från Hallands läng landsting med 600 kr och 300 kr av hushållni sällskapet samt 424 kr från riksför- bundet. Utom dessa anslag hade länsförbundet icke kunnat klara sir ekonomi och sin verksamhet. Sty« relsen har under året utgjorts sv hrf. Ivar Samuelsson, Kungsbacka, ordf, Rudolf Petersson, Morup, vi- ce ordf,, David Guslavsson,!Torpa, sekr och kassör samt Axel Johans- son; Knäred och Hj T Henriksson, Holm, Räkenskaperna balanserar å kr 0281, Bland. utgifterna märks ' pch tyska 'och synkroniseras på -mgelska,. — - ln "ng pl a undervisningskostaader. kr” "ljust detta, som så många försö- karna nu söka gravarna där biskopar, , «| hare själv Jevat -som-+en-av--0ss, i höstas i Falkenbergs-fruktodlare- : 'säger. Herren Jesus. "Matt. 1: 24, — Ingen kan tjäna Gud och : saråtidigt ha- "någon 'annan: till. sin "herre. Och dock är det ker göra. Vi lever alla under ett starkt tryck från en värld,' som inte tjänar Gud. I det som talas och skrives i vår tid märker man mera sällan, att någon räknar. med Gud. Oftare märks det; att man :icke räknar med, honom. : Gudsfientligheten i är. ofta agg ressiv.; Det brukar en ung män-' hiska få märka, som vågar gå till jr. nattvarden. Det inte. svårt. att se, hur mycket lättare .det blir att leva, om man. inte visar, att a nan "vill: vara. en kristen! Därför la finns det. så många, som vill tjä- lo; na-”denna : världens” makter åt- utmanar dem, ; Men samtidigt vill de inte all. deles sluta. att tjäna Gud, Det skulle 'kännas, förfärande ..tomt för-- dem, om, Gud .alldeles. för- svunne. ur deras värld. De skul= le. -inte” vilja leva' utan någon Fader: i' himmelen att. ropa till, när all' mänsklig hjälp sviker, och att hoppas på,. när döden inrätta sig så, alt de kan. ingå vapenstillestånd med världen och. ändå : hålla. fred. med Gud. De går inté till nattvarden, De går inte, så ofta till kyrkan, att det väcker uppmärks amhet. Men de går dit någon gång, och de fortsätter i hemlighet att be sin aftonbön. De vill gärna ha Kyr- kans välsignelse på livets'stör- sta: högtidsdagar, när de gifter sig eller när de. bär sina barn till! dopet, ''De' vågar inte vara kristna 'på allvar! De vill inte heller vara riktiga hedningar. Därför försöker de att tjäna två herrar. >” DETTA. ÄR OMÖJLIGT. In- gen kan tjäna två herrar, säger Jesus. Vi bör alla göra det myc- ket - klart för oss. Det är vår barmhärtigp Wrälsare, isom ;sä- ger oss, att det är uteslutet; Han | han känner. oss rhänniskor, han vet hur vi:har det, När han sä- ger oss, att det är omöjligt, så är det omöjligt. Det: lika gott början. Falska illusioner gagnar ingen.. När vi i. denna tid. ställs inför. alla de makter, som inte vill godta ett kristet liv, som in- te förstår, varför man behöver höra. Guds ord och komma till nattvarden, så är det bäst. att - | genast göra klart för sig, att det inte finns någon medelväg mel- lan dem och Gud. Gud har givit oss: sitt" ord och sina sakra- ment, därför att vi behöver dem. De är Guds utsträckta händer, med vilka han når oss, leder oss och formar våra liv. Vill vi ha nom här, Vill vi inte söka ho- nom här, så går. vi icke den väg, som han visat oss. Vi tjänar ho- VS - na två herrar, Att tjäna två 'her- två . ofört enliga makter. : tyder att gå med dåligt samvete; FÖDELSEDAGAR | närmar sig. Så försöker. de attle.. med Gud att göra, så har Vi ho" | lut 4. stiftelsen för. —A +" MÄNNISKORNA vill gär- na ha Kyrkans wi signelse 'på. livets största ”högtidsda- gar,' när "de. gifter sig «eller när de bär sina barn till do- pet, men de. vågar inte ivara kristna. på allvar ” Dessa ord ingick i det visitations-- tal,” som biskop Giertz "på söndagen höll i Hasslövs kyr- ka.” Talet återges. "här, | NV rar, det betyder att slitas mellan "Det be- tt ständigt veta att något fattas, tt inte kunna få frid i världen ch inte” få” frid med Gud. Att tjäna Herren, det betyder också minstone så mycket, att de inte Jatt' veta; att något fattas, 4 vi ' din väg rakt fram, 'så brukar de blir aldrig sådana vi bordå var ra: Men det betyder också att veta, att man tjänar en' Herre, som betalat sina” tjänares skul- der, som går i borgen för :dem och 'svarar för dem.' Det bety- der att ha frid med Gud. Att ta sitt parti och göra :Kristus till sin Herre, det betyder också att icke mer behöva vara 'rädd för människorna: Har de väl en gång upptäckt, vilken" Herre -du. till- hör, och märker, de, att du går låta dig vara i fred. Det. är den vankelmodige, - som "får slitas mellan. alla 'slags makter i ti: den,. Den som håller sig till sin Frälsare, han står: också. under hans beskydd. Han har slagit in på en-god och trygg väg. Han vet, vart. han går. Han vet vem Vitio rädiobilar: fagade biltjuvar" "Tio radiobilar » färdades de' wild. fart - Senare även den fjärde, .- andra tre frigavs efter ' jagade. sent i går kväll ett säll - tjuvar på tre ynglingar och en flicka, ulna bit genom sprängde Polisspärrarna. Sedan de stänga in sällskapet i Gustavsberg I den 'stulna' bilen gatorna på: söder "och tio radiobilarna lyckats Sreps tre av dem' och Denne blev ankållen - medan de förhör, (Stockholm i dag TT) "ANNONSERA I LT! MARKARYD . : Markarydstfotbollen. - ' SK. | Fagerhult B-—Markaryd B 1—3 Råstorp-Sk. Värsjö +. 34 AImhult=-Strömsnäsbrulk : 0-5 Traryd —LAdhult = > > 1—1' Kornhult--Hinneryd 0—0 Hinneryd B— Södra Dju gå Ar N : 3 han tjänar... + sd as . 75-åring > F kontraktsprosten Gustof! ; Ahlberg. + Sluttiofem år fyller den 6 april kontraktsprosten Gustaf Ahlberg, Falkenbere: nn Sör " Jubilaren är född 4 i Ljungby för- samling. Efter studentexamen 1902 avlade han teol fil exameri 1803 och teol kand 1906. Efter prästvigning året därpå blev han 1910 kommi- nister i Ljushult och Sexdrega för- samlingar i Älvsborgs län 1923 val- des han till kyrkoherde 1 Surteby och 1931 blev han kyrkoherde i Falkenbergs - och Skrea pastorat, en befattning som han lämnade på hösten" 1954. Efter framlidne kon- 'traktsprosten i Morup, blev jubilaren kontraktsprost iFal- 'kenbergs kontrakt 1941, — - Pålsson, F kontraktsprosten Ahlberg är Björckska |barnhemmet, ordförande i halland- kretsen av Kyrkliga förbundet och i nom inte som lydiga och glada barn, Vi litar mera på dem, som säger tvärtemot, vad Gud säger. Att vi sedan inte Jitar helt på anförtro oss' åt dem i liv och död, det gör inte saken :bättre. Det kallas att halta; på båda si- dor, Det- är att vara varken varm eller. kall. Och. det bety- der, att man ställer. sig utanför den hjälp, som Gud ger genom sina nådemedel.: Den hjälpen är viktigast av allt, ty det är ge- nom den som ' Gud kan' Ke Oss tro på vår Frälsare, syndernas förlåtelse, frälsning och cvigl liv... :- MEN ÄR, DET inte svårt att tjäna Herren? ho 3» Ja,- för. vår gala människa ä är det svårt, " Jagmänniskan inom oss: är för fég och” för lat. Hon dem helley och inte riktigt vill] ” ” öddes My applet: Veinge, Han vill slippa de andras gliringar| föddes av v Folkskolans Vänners. secs oa 7d-åring: F, maskinisten öd NILS ALFONS SVENSSON, Kapplet, Velnge i - Sjuttiofem- är fyller i mörgon maskinisten..' Nils" ' Alfons . Kungsgården i La- FFVETSTTVETSYTITITETVyvET och deras undran, Hon vill slip- pa självkritiken och kampan mot de egna felen. Men ändå är det många gånger lättare än att jär And nyheter KAPPOR KLÄNNINGAR '. oe "+ . G Magasin + LAHOLM | — !! lt holm och redan som mycket ung brukade han få arbeta på, tröska där. hans. far :var.rmaskinist och farfar hjälpte till'— sålunda tre generationer. på samma --arbets- plats samtidigt. "Redan tidigt vi sade Svensson goda mekaniska | anläg och" dessa har suttit i un- der. .hela hans levnad. I den lilla smedjan, uppe ' på backatna vid Kapplet. har han grejat till både det ena och andra och alltid till kundernas: stora belåtenhet. Te- dan «för. ett.:trettiotal år "sedan konstruerade ' han. en frörens- ningsapparat, ' kom fungerade alldeles ' utmärkt. - Med', denna rensade: han : bort ogräsfrö ur IJöver och timotej å ett så fint sätt, = att sången. xiktg: frörens- ” ningsmaskin kunde ha gjort "det | bättre, I över. 45 år 'höll han på med. att rensa frö men också detta" har: man nu med ålderns rätt slutat upp med. Han är dock alltjämt ganska pigg och kry och har alltid: varit en hygglig och frevhig I man. Na : 75 år. et . fyller i morgon + lantbruka- ren John Pamp, Vallberga. Jubilaren var i ett.par decen- nier.' anställd - söm lantarbetare på Rännenäs varefter han över- tog och friköpte ett torp: under Nya Skottorp, beläget. i Vrång- arp. När sedan Rännenäs styc- kades fick Pamp mera jord. och det skapades: ett bärkraftigt jordbruk, . Detta »hade han 3 i" Bilskolelärare STURE CARLSSON; . +". en del år och som den, duktige jordbrukare han alltid varit för= bättrade ' han ;/såväl. jord -:som byggnader avsevärt. Gården sål- de han för. sex. å sju år "sedan och " byggde "sig + då en villa i Vallbérga där. han' alltjämt ; är bosatt. Jubilaren är en trevlig och präktig; man och alltjämt står krafter gott, bi. ' 75. år, fyller i mor, gon fru "Jenny Nils- son, : maka. till framlidne, lant. brukaren + Alfred Nilsson, .Lån- gavadshem,' Ysby. = : Jubilaren är född i Perstorp och flyttade i samband med sitt giftermål till Edenberga där ma- karna brukade den gamla släkt- gården : som de 1943 överlät till en son. Då byggde de sig villan Långavadshem intill Långavads lid" på vägen Laholm--Våxtorp. Maken gick bort för fem år se- dan men fru Nilsson bor kvar i villan. Hön bar alltid varit ar- betsam och! duktig och är allt- jämt vid god vigör. - ne 60 år fyller den 7 april möbelsnicka- ren Joel "Jansson, Skärsjödal, Markaryd. ' Jubilaren ' är föda i Boda, Markaryds församling. Re- dan som ung fick han hjälpa till vid föräldrarnas lantbruk och där efter försökte han,' som många andra från Markaryd, på. han- delsmannens' yrke och under å- "I ren 1918-1919 reste han omkring 1; Norrland och" sålde sina”han- delsvaror. 1920 fick han anställ- ning vid Bröderna Gustafssons Möbelfabrik 1. Markaryd och där har han alltsedan dess varit verk. sam, På egen hand och på sin fritid har han uppfört en vacker villa utmed Lokasjöns strand. Tomten, som «hade ett. vackert läge men som var en mager grus. backe har-av ”jubilaren förvand- lats till en vacker trädgård. Han har inrett en egen snickeriverk- stad I bostaden och där tillbring- ar han många lediga stunder..- . Personligen är hr Jansson en glag och trevlig hedersman som endast, har vänner var han drä. git fram, God: ”yrkesmån är han avhällen av. säväl arbetschefer arbotskamrater, och att han själv. trivs framgår inte minst av det faktum att Jansson varit 1 Brödernas Gustafssons. tjänst inte mindre än 34 år. | 60 år 0 - fa fyller i morgon folkskollärare Gustav. Högstedty Halmstad, se- dan årsskiftet ordförande i stads- fullmäktige i Halmstad, ekndnkdnde. löv, ' Östra ' Karup, dup, tidigare bosatt” 1 Skottorp. : Jubilaren” är. i Trellet borg och började: tidigt arbeta i faderns : verkstad +bl, ai Var: berg. Under några år gjorde: han även sina lärospån vid Harald "| Jönssons bilverkstad "i Laholm, För ett trettiotal år sedan flyt- tade fadern till Skottörp, där han startade bilverkstad och körsko- Ja och för, ett 20-tal år sedan ö- vertog Sture' Carlsson densam- ma, Verkstaden It Skottorp har han hyrt ut men bilskolan dri- ver. han . alltjämt. ' Han är en mycket duktig lärare och all- mänt omtyckt, något "som den stora ' tillströmningen till hans körskola vittnar. om. För några år sedan inköpte hr Carlsson en fastighet i Hemmeslöv strax in- till. skånegränsen och”. han har körskola såväl där som i Skot” torp. Den dagliga gärningen har tagit all hans tid i anspråk. och några allmänna uppdrag har han inte intresserat sig för. Person” ligen är jubilaren. en fr ovlig och hygglig i ma . - Redaktör = Vv, rr s. MJÄLLBY; "fomne na | LT- redalktöre erna De börjar hamna på livets middags- höjd. I fjol passerade Perslow i Trollhättan halvsekelgränsen, för någon mårad sedän gjorde: Ot- tosson i Jönköping detsamma och i morgon, den 7 april, är det redaktör Mjällby i Mjölby, som fyller femtio. John Sivard Mjällby är född i . | Kristianstad och kom efter av- slutade studier in på tidningsz mannabanan där han gjorde si- na» första lärospån på Sölves- borgsbladet för- att. sedan fort- Ring oss - när det gäller GOLV handiing — | Linoleum — Ek- " parkett i - Golvplattor, "Golvservi c Låga priser . GOLVBOLAGET > Persson & Co vor Hantverksgatan 25 "I der laholmstiden och ett synlig "Tel, Halmstad 15341, NL I sätta på Karlshamns Allehanda och Kristianstads läns Tidning, ; Under ” åren. ;1930—43 förestod han, Mellersta Skånes Eslövsre- daktion . och från! 1943 till och med' 1947 var han chefredaktör för Laholms Tidning, 1948 knöts" Mjällby till.den nystartade Söd- ra Skåne i Tomelilla som dess chef" och "sedan ..1953 är han v > verksam '. som lokalredaktör 1 vv Mjölby för Östgöta Correspön«'., denten, en av den svenska lands- ortens större tidningar, .: vv v Jubilarens 'stora' intresse har alltid: varit fotboll. och 'under Flövstiden var han ordförande Eslövs "allmänna Idrottsföre. "ning och styrelseledamot i Sk: nes Fotbollsförbund,; Fotbollsin ”tressöt hade han kvar även una bevis för' detta har' vi kvår 'Ta holms "Tidnings populära cup", . vet fill. Han var även med isty. relsen! förr Hallands ”Journalis förening och i TU-kretsen, : Mjällby är en duktig tidnings inan med gott sinhe för nyheter, Under, sin Iaholmstid skaffade '. har sig många vänner här ner, .' sö år : " fyller , morgon fru Al | Olofsson, maka" till hemmans-' ägare " Emil Olofsson, ', Fladalt, : Våxtorp. Hon är en. duktig och - arbetsam - människa, som helt" : ägnar sig åt t hemmet och de si-, has NN LYSNING | ee har i Veinge kyrka” kun= Gorts för: lantbrukare ' Assar - Carlsson, Bölarp, Veinge, och fröken Astrid Persson, dotter till, -. lantbrukare Alfred Persson, Bö -" ' larp; och hans maka, f född Strömberg: DÖDSFALL | a :' Paulina Larsson. I.sitt höm Skottorp avled på söndagsmor- gonen fru Paulina Larsson, ma- - ka : till snickare Carl Larsson, Lugnhem, "Skottorp. Fru Lars-.' son, som. var nära 73 år gammal - 'har en tid dit av klent hjärta, :- ”Hon var född i Hassllövv. Ef- + ter ingånget äktenskap flyttade ) först till Sk löv. Därefter bodde 'dé på Skottorps gård, där hr Larsson i 31 år ha- de anställning som snickare, 1946 flyttade makarna till Skottorps samhälle, där de köpte en fas- tighet. Den bortgångna var känd som ' en duktig - husmor,' som gjorde mycket för hemmet och de sina, "Närmast sörjande i är make och "] fem barn:. Agda, gift med mura- - re Hugo Johansson, Vallberga, : Hugo . Sparbanksvaktmästare i Laholm, Bertil, byggnadsarbeta” re i Skottorp, Olle, målare i Häl- singborg och : Anna, gift-med lantbrukare Stig Ohlsson, Gun- nared, Östra Karup. Sörjande är dessutom - sonhustrur, barnbarn, svåger och svägerska. : Alfred Jönsson. Fr ”lantbruka- ren Nils Alfred Jönsson, Kårarp, Skogaby avled på söndagen i sitt hem 88 år gammal. Han var född i Kårarp, där han varit bosatt hela sitt liv. I samband med sitt”. (Forts. å nästa sida) AN turnering, som ;han tog Ånitiati- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.