rpveverevreryr vyrYrereryvY vvrveevevevyvenxeryvefyYTYFYFPPPYY ” yryryvveerYYvvYV Varv x föl SOA > 7 LAHOLMS TIDNING a i ". Måndagen den 6 april 1959 > se miljenyhetet - (Forts, fr. föreg. sida) Kön iftermål övertog han sina svär- föräldrars gåård vilken han sköt- te, på ett: utmärkt sätt. Gården brukas numera av ert son. Den bortgångne sörjes när- mast av maka, barn samt barn- barn och barnbarnsbarn, .BEGRAVNING : oo — En högtidlig jordfästning ägde på lördagen rum i Hishults |. kyrka då stoftet efter fru Sel- ma Viktoria Jakobsson, f. Bengts son, Norra Össjö, vigdes till den sista vilan, Begravningsgästerna samlades vid bårhuset och däriv frångfördes kistan företrädd av prestaverande, lantbrukare Hjal- mar Jakobsson, . slöjdhandlare Carl Linderoth, båda från Nor- "ra Össjö, Organist Maja Ekstedt - intonerade på orgeln Preludium «od Ess-dur av J.K. F, Fischer. Akten i kyrkan inleddes "med ps 355:1—3 varefter kyrkoherde Gunnar Gustafson höll ett grif- tetal i' anslutning till orden i Matt, 28:20: ”Se, jag är med e- der alla dagar intill tidens än- de”, och förrättade jordfästning- en, Begravningsmässan föregicks "av ps, 447: 1—7 och följdes av ps 304:3, Under”tonerna av Fantasi 1'A-moll av Joh) Seb. Bach bars ' kibtan ut till familjegraven. Där ; tog make, barn, syskon och an- dra anhöriga och vänner avsked av den bortgångna. Officianten "lyste frid över griften, läste påskpsalmen 105 och frambar de anhörigas tack ' för medkänsla och hedersbevisning. De ni rande sjöng gemensamt ”När jag slutar mina dagar”. > os va = -"Tryckning av Bjudnings- och Tackkort. LAHOLMS TYPOGRAFISKA In. > ANSTALT. oo > Ilantverksgränden -» Laholm (FÄTAGTIDER. vid Laholms station fr. o. m; 1 sept. .e.' 1958 t, 0: mi, 30 maj. 19592" Ankommande tåg från station : Halmstad. (vard.) SV k 6. Hälsingborg (vard.) ss AT Varberg (Hässleholm) ön er 841 Malmö (Hälsingborg). ';7 i 9.44 Göteborg (Stockholm) St: («10.13 Hälsingborg tta 1127 "> Halmstad (Hässleholm) ">"; .” 11.53 Halmstad (Göteb.) (Hässleh.) 13.24 p , vå 5.05 "16.04 - 16.06 17.53 + Hälsingborg - 5 ocx Halmstad | (Hässleholm) Göteborg (Hässleholm) Malmö Hälsingborg > Göteborg (Stockholm) St. , Malmö Hälsingborg St. Göteborg (Häsleholm) 1 20.34 Malmö (Hälsingborg) . + " 22.02 Halmstad (Gbg) (Hässleh.) !) 23.41 1) Endast onsd,, dag före SoH och . "Avgående är till station Malmö (Hälsingborg) (vard.) . 6.50 18.1 "1831 19.1 Göteborg (Sthlm) (vard.) 7,19 Ängelholm. Hälsingborg ?) 8.43 Halmstad (Hässleholm, Oslo) 9.45 Malmö Hälsingborg St. =. > 10.20 Göteborg (Sthlm, Hässleh.) - 11.29 Hälsingborg Hälsingborg (Malmö) Vard, före 5, o, H. Göteborg. (Hässleholm) Halmstad (Oslo) . 1328 15.07 » 16.08 Malmö Hälsingborg " 16.10 Malmö (Hälsingborg) ss —. 17.55 Göteborg (Kristianstad) 18.12 Hälsingborg (Malmö) : = 18.33 Göteborg (Stockholm) St. 19.15 Åstorp (Hälsingborg) > 20,36 Halmstad (Varberg) !) "22.07 Halmstad (Göteborg) ") "23.50 7?) Till Varberg natt före och efter SoH, - rr ") Endast natt efter onsd. samt natt före o. efter SoH. som ) Till Malmä dag för ScH och SoH, ” Är. det Ditt barn "Som: springer blint och plötsligt över körbanan? Kyrko .se:ev - (Forts. fr. sid. 1) eauar är ganska jämna, med det un- dantaget att 1956 var ett dåligt år i Hässlöv, förmodligen be- roende på att sommarsönda- garna det året kom med i - räkningen. Dal Även i: fråga om nattvards- besöken är Hasslöv den bättre av pastoratets "båda försam- lingar. Där har det skett en glädjande uppgång av antalet nattvardsgäster, som -på 10 år ökats med 75 proc. Procenttalet är nu 43 (vilket betyder att antalet nattvardsgäster under ett år är lika med 43 proc. av be- folkningstalet). "För: hela La- holms kontrakt var genomsnittet under åren 1951—56 18 proc. och ingen församling nådde då upp till den siffra som Hasslöv nu kan redovisa. Det betyder kanske inte att Hasslöv i dag är kontraktets' bästa församling, eftersom antalet nattvardsgäster glädjande nog ökar på de flesta håll. Våxtorp håller sig kring 15 proc. och kommer. alltså Jängt efter. +. 0 sor NÅGRA . ORD . måste "också sägas om kollekterna. Här kan man lägga märke till det mycket ovanliga; att de icke har ökat under de sista tio åren. Det--be- tyder, att de i själva verket har minskat ganska kraftigt genom penningvärdets fall. De har varit mycket ojämna från år till år.| Detta är inte så alldeles ovan- ligt, eftersom det vissa år kan komma extraordinära hjläpbehov — som häromåret till Ungern — vilka -får siffrorna att tillfälligt gå i höjden. Men även om man ser på de ordinarie. kollekterria, -''som återkommer år 'från år, är siffrorna anmärkningsvärt o- jämna, .och därtill jämförelsevis låga, vad det nu kan. bero på. Ser man på -de siffror som finns publicerade i ”Brytnings- tider”,: min. ämbetsberättelse från 'senaste prästmötet, så fin- - lets : 'mjölkbutik ' har Leverantör: (Forts, fr. sid 1) 00 har. betalts med 39,5 öre. Till efterbetalning har för 1958 av- satts 37.617 kr., vilket utgör 0,86 öre pr kg under året invägd mjölk, a oa so - "Leverantörerna ha under å- ret återtagit. 4,013,988 . kg. "skum-, och kärnmjölk, vilket utgör 91,76 97 av levererad av 5,09 öre/kg. Till leverantö- "rerna har under året förmed- lats”, producentbidrag ' med 84,535:— kr. och leveranstill- lägg med 83,136:— kr, - "Då fotala försäljningsvärdet av föreningens produkter jäm- te till leverantörerna förmedla- de varor uppgick till 1,492,002:40 kr. Årets driftskostnader '"upp- gick till 137,264:13 kr. eller pr kg. invägd mjölk 3,14 öre. Smör- tillverkningen under året har uppgått till 202,979 kg, varav i parti försålts 179.000 kg: Leve- [rantöretna har” från : mejeriet återtagit 25,428 kg.” smör. Ge- nom > återförsäljare och mejeri- 2 försålts 13,705 kg vest ES - För: -lokalmarknadens . behov har under året från Mejeriför- bundet' inköpts - 16.240 kg. ma- skinförpackat " smör, : Försäljnin- gen ”av< grädde . uppgick till 6,358 Tit”varav genom mjölkbu- tik. och" återförsäljare . försålts 5,258 lit; och till leverantörerna 1,100.-lit: Sötmjölksförsäljningen uppgick - till 136,841 lit. . genom mjölkbutik och ' -återförsälj 129,041 lit. och till leverantörer- na: 2,933 lit. samt i parti 4,867 Nit. Försäljningen - av + filmjölk uppgick till 5,811 lit. därav på den'.lokala marknaden 5,376 och till leverantörerna 435 lit. Kon- sumtionsförsäljningen av kärn- och - skummjölk : uppgick till 2138 lit.” - ig ''Taxeringsvärdet' på förenin- gens. fastigheter. är, 112.000 kr. Brandförsäkringsvärdet på fas- ner man att genomsnittet för ; detta kontrakt var — för de fasta kollekterna — 146 öre per: innevånare. . Siffran för Hasslöv var'98 och för Våx- torp 65. ' För . Ränneslöv "var motsvarande” siffra" 200" och för Östra Karup 227 KG "Ock man kaj församlingar" norra Halland "Vär: den ' stiger över 400, i hå; fall till 800 och 900; Vi "behöver allå' en på- minnelse om att de fasta sön- dagliga kollekterna är en del av vår" kyrkas dagliga bröd, som hon behöver för att kunna leva, Vår kyrka” arbetar nämligen i större utsträckning än folk van- 0 lligen trör söm en frikyrka, som 3 inte lever av -kyrkoskatt utan av gåvor, Därför” måste vi alla vara "med 'och betala vår fri- villiga ” kyrkoskatt i kollektbös- sorna. Pre När det gäller att bedöma offerviljan. inom församlingarna får man naturligtvis 'inte' glöm- ma -syföreningarna, På de sista tio åren har de' arbetat ihop över 30.000 kronor. När. man ser allt det, som kyrkorna” fått mottaga av. vackra och värde- fulla" gåvor dessa sista år, både från enskilda och föreningar, så kan man återigen konstatera, att det inte saknas givarglädje här i bygden, 7”, so - - NÄR DET GÄLLER den fri- villiga insatsen i framtiden så vill jag särskilt understryka be- hovet av församlingshem. Hass- lövs församling har nyligen som gåva fått mottaga den 'gamla skolan vid kyrkan. Den har visat sig vara ett av socknens, mest minnesrika hus, själva salen i den gamla prästgården, byggd av ektimmer, den sal, där den frejdade Linnélärjungen Per Os- bech på sin tid satt till bords med Carl Gustaf Tessin! För mycket. blygsamma kostnader borde församlingen här kunna få ett välbeläget och minnesrikt församlingshem. Vi lever i en brytningstid. Vi har upplevat en epok av gud- blir för varje dag mera uppen- baka till Gud. : med en annons I Laholms Tidning löshet och avkristning. Följderna bara och skrämniande, Den som förstår att tyda tidens tecken, vet att den enda väg, som leder framåt, är den som för oss till- DET RÄCKER igheterna. utgjorde vid årsskif- tet : 160.000 kr. samt maskiner och "inventarier 150.000'kr. och varulager. 38.000 ”kr.' Pensions- förpliktelser: årliga 2.909 kr: : Kostnader och intäkter - har ba- lanserat på : 1,955,163 kr - varav mjölk inköpts för 1,627,661. kr. Uppsarnlingskostnaderna har upp- gått till 100,015 kr, löner '48,263 kr och" avgiften till VMC 14/464. kr. v - inkomsterna ' märks . försåld mjölk - för . 301,075 " kr, smör och grädde 1,144,416 kr' och prisregle- ring 500,097 kr. : Tillgångar och skulder balanserade: vid årets bör- jan .på 318,865 kr och vid dess slut på 348,758 kr.- Årets vinst på 383 kr föreslås överförd ' till re- servfonden, =” En Styrelsen har bestått av Ake Cronqvist, . Kåphult,' ordförande, Fredrik Karlsson, Gashult, v. ordf, Valdemar Isaksson, Kåphult, kas- mjölkmängd till ett medelpris |- +: New York nu ligger. (Efter I september 1960 seglade Henry Hudson, som då var i Ostindis- ka Kompaniets tjänst uppför en flod, som då veterligt ännu inte ha- de: något namn, men senare upp- kallats efter honom, Det var un- der denna färd han seglade upp- för ”Amerikas Rhen” och upp- täckte New-York-viken, AA "Han kunde ju inte då ana att världens " största stad med tiden skulle komma att växa upp på den fredliga halvön Manhattan. Men det ' var, ' enligt hävdatecknarna, hans rapport om den ypperliga na- 'turliga" hamnen, det bördiga upp- landet och' den fridsamma befolk- iningen därstädes — irokeserna, och "den rikedom på pälsbärande djur, 'som här förekom såväl på ön Man- "hattan som på . fastlandet, : som 'väckte ett livligt intresse hos upp- 'dragsgivarna och . som föranledde :dem att på södra ändan av ön 'Manhattan anlägga ett nybygge, :Nya Amsterdam — sedermera New York, 0 vn ova N Den första kolonin med sina ny- 'byggen anlades som sagt på Man- hattans södra ände. Senare, man skrev då 1615 etablerades ett han- 'delsfaktori, Fort Nassau, på Castle "Island, nära det nuvarande 'Alba- ny. . Men . då - hade ' redan ' Henry Hudson flera 'år vilat i sin okän- da grav. si SS NM sr . Hudson var. en av sin tids skick- ligaste och .-dristigaste ' navigatörer, Men han: blev först internationellt känd och berömd då han var i fem- tioårsålder va sor ; År 1607 erhöll han Moskovitiska : K. ppdrag av | - Henry Hudson utväxlar gåvor med indianerna vid sin landstigning STERN vå Amerikas" kust, där staden en tavla av den amerikanske konstnären I L G Ferris.) svårt att komma överens med sina underlydande och han upplevde fle- ra myterier - under sina, färder. Denna gång tvingades han av be- sättningen att vända” redan långt innan han uppnått Novaja Zeml- jas norra udde, Men han tog då vägen åt väster för att I stället sö- ka finna genomfarten vid Ameri- kas kust. Och denna gåhg var ho- nom lyckan bevågen. : Sin sista resa företog han för en- gelsk räkning åt samma - väder- streck men nordligare. Det var år 1610 med fartyget Discovery. Han seglade längs Grönlands västra kust norrut, genom Baffins och Hudsons sund och kom så in i den även- ledes efter honom uppkallade vi- ken, som han först trodde var Stil- la havet, Han undersökte och kart- lade delvis dess östra kust och övervintrade sedan i James Bay, för att året därpå någon gång i ju- ni anträda återfärden. Men nu ut- dast några få Irland, de övriga om- kom av hunger och umbäranden eller blev ihjälslagna av sina kam- rater. i Henry Hudson och hans olycks- kamraters vidare öden är höljda i dunkel. Flera undsättningsexpedi- tioner utsändes, men utan resultat. New York områdets upptäckare återfanns aldrig. Man ' vet därför inte med bestämdhet när han slu- tade 'sina dagar. Inte heller Hud- sons födel är känt, Hävdateck narna uppger att han kom till världen någon gång i mitten av 1500-talet. , : De av Henry Hudson upptäckta områdenas tidigare historia blev stormig och blodig. Kolonin utvid- gades och växte, men det dröjde inte länge förrän tvister" uppstod mellan koloni; och" indi Svenska UD- gjorde: ingen ockraryvinst : på husköp i Berlin” STOCKHOLM (TT). i En andra process börjar snart som svenska staten 1941 köpte eY, ! staden Berlin, vars styrelse då var FIRENE S H AJ, utr ) 4, ; mentet upplyser på förfrågan om denna rättstvist: : Det är fråga om två processe: rörande ' fastigheten ” Tiergarten« strasse 46 i Berlin, som 1941 köp= tes av svenska staten. Fastigheten togs omedelbart i bruk för svens- ka beskickningens militärattaché samt lantbruks- och. handelsavdel= ningarna, Byggnaden förstördes vid bombanfall natten mellan 22 och 23 november 1943 dan stått obebyggd, -. - Fastigheten tillhörde 1934 en ju= disk familj vid namn Idell. Den : köptes sagda år av en doktor Dess ler, Idells rättsägare anhängiggjor- de för ca sex år sedan talan vid Wiedergutmachungskammer i Ber- lin för att återfå fastigheten eller dess värde, De arsåg att Kessler, ” då han köpte fastigheten för 150.000 - RM, kunde göra det efter ett pris som inte motsvarade det verkliga te. ken till att. Kessler hade "kunnat ' köpa fastigheten: till förmånspris var 'att Idell var jude. och på” grund härav förföljd av Hitler- i februari 1958 av Wiedergutmach- nungskammer, som dels avvisade munitetsinvändning men dels också förklarade- att käromålet var ma= teriellt ogrundat, då den summa, som Kessler betalade, enligt, en ut= redning motsvarade det verkliga värder vid försäljningstillfället 1934, Utslaget har vunnit laga kraft. na som ledde till krig med svåra förluster för: både röda och vita, Och schismer och konflikter med bröt myteri, huvudsakligen på grund av livsmedelsbrist, ' ”: '-+ Besättningen tvingade honom och hans fosterson, som medföljt, samt några - befälspersoner att lämna fartyget i en livbåt som stöttes ut på isen, varpå man lämnade dem åt deras öde, :.'. >: : >” Av. besättningen uppnådde ”en- - på norra ' och svenskarna i Nya Sverige i sö- der.. Så i september 1664 tog en engelsk ' eskader "området i'besitt- ning, som" England "gjort anspråk på . sedan 1621.: Och kolonin Nya Nederland och staden Nya Amster- dam fick sedan namnet New York. " | "Bertil Hanzon Kessler hä jorde ungefär samtidigt med Idells rättsägare ta= lan vid Wiedergutmachungskam= mer i Berlin för att återfå fastig- heten eller dess värde. Denna pro- cess förklarades vilande i avvaktan” på utgången av Idells process. Nu förhandling har ännu inte hållits. Kessler gör gällande att han. va- rit förföljd av Hitler-Tyskland, där- härskande uppfattningen om ”Die Ik | Daskten Hessens kyrkoprestdent Martin Niemöller. har av den » attivid . Nordpolen finna en väg till. österns kryddöar och den 12 maj samma år avseglade. han från Gravesand med ett litet fartyg med en besättning av endast tio man, Och det blev en av de' äventyrligasté ' expeditioner man känner från' denna tid: Han passerade Sketlåndsöarna och 'seg- lade därifrån; åt nordväst förbi 185 land, som hah dock aldrig såg och Nu, visste .han inte. om det, ivar en ö han äckt,; eller Zi sör, ''Edv, - Josefs å > Harry Olsson, Öhn, Sikem Carls- son; Trälshult, Einar Svensson, Bollalt, Sidof Johansson, Körsve- ka, John Pettersson, Björkered. Revisorer/! har . under, året . varit Sigfr. Carlsson, Knäred och Tage Persson, 'Dyreborg, > . BOR HöGT | ; En. bodakarl och en svärdsjö- bonde träffades på' hästmarkna- den i' Rättvik. - Svärdsjöbonden var ' sällskaplig . och språksam av sig och frågade: H —. Va ä du hemma nånstans då? sön ve - — Jag bor en mil ovanför Rätt- viks kyrka, = co er -- Körs, har du slage dej ner så högt upp, du. en N ykter ungdom - framtidsungdom .-. att. ”Unga Röster”, den kristna juniortidningen i Våx- torp, utkommit med sin nionde årgångs fjärde nummer. Som sig bör: prydes försättssidan av vå- rens blomster. +». att träningsplanen > La- holm har sina fördelar som match"arena, I det fuktiga och något kylslagna vädret satt mån- ga kvar i sina bilar och kunde ändå följa matchen som från ringside, : +++ eller rättare sagt i lördags att folk kan vara otroligt fräcka, Mitt på dagen stals en damcykel som för en liten stund hade pla- cerats i en portgång i centrala NERVEFEITE Engroueland. Han följde Grönlands kust i sex dagar' och fortsatte se- dan utefter :iskanten "mot "nordost för: att den" 22" juni nå fram : till Prins Charles Foreland i 'Spets- bergsgruppen. Han kryssade här isen "”uppför-' västra! kanten . äv Spetsbergen och, ' som det. heter, undersökte flera av dess öar 'och fjordar, som han gav namn, av vil- ka dock endast Hakluyt Headland bibehållits; på ' senare” upprättade kartor, > EKA "Men - vid Sjuöarna tvingades han av packisen att vända. På hemvä- gen besökte han Björnön och Fär- öarna och återkom den 15 septem- ber till Themsen. : Nästa år, 1608, begav: han sig ånyo ut på en farofylld.upptäckts- färd. Meningen var att han skulle söka genomfarten i havet söder om Spetstergen, men på grund av is- hinder måste han vika tillbaka mot sydost. till Novaja Zemlja och alla försök att komma fram horr om denna ö misslyckades och så tvin- gades han 'med oförrättad ärende att återvända till England. . ' : Men genom dessa bägge. resor blev han en berömd man och an- företag. Det var under nästa upp- täcktsfärd år 1609 som han, 'som vi tidigare nämnt, kom att upptäcka de landområden, där sedermera "| New York blev till. Enligt upp- dragsgivarnas direktiv, som var Ostindiska Kompaniet, skulle" han söka vägen norr om Novaja Zeml- ja. Henry Hudson syntes ha' haft , Säkerhetsbälte Pe i bilen — självklart! "> NIF AA kom den 13 juni fram till. Grönland d på sextiosju graders nordlig bredd. |. litades för nya uppdrag av olika |. Strauss stämts för ärekränkning 'av. den tyska: armén. : Som - bekant tillhör fid u-båtskaptenen Niemöller den tyska . elit som under nazisttiden kompromisslöst. höll fast vid sam- vetsfrihetens principer och av den- Ina anledning hamnade i konhcentra- tionsläger. :1945 kandiderade han skottgluggen kan uppvisar im a o åter Samma deml- under. . 30-talet, ett. faktum, , som | | k som kä; tecknad även återspeglas i tidningarnas in- sändarspalter. ” : vv är, att ingen av de präster som nu övergivit Niemöller rört ett fin- ger när försvarsminister Strauss för någon tid sedan i ett offentligt tal till." förbundspresidentposten och har under senare år i sin egen- skap av kyrkopresident bekämpat en - tyska, atomupprustningen li- ka hänsynslöst som han tidigare vänt sig mot Hitlerregimen. När- maste anledningen till det åtal för- svarsministern väckt mot Niemöller är ett tal denne den 26 januari i år höll i Kassel vid ett möte, som -”Samfundet för mellanfolkligt sam- förstånd” anordnat. . st :; Av en händelse: har. en band- upptagning av Niemöllers tal kom- "mit: till: offentlighetens'. kännedom. Denna upptagning kommer att bli av avgörande : betydelse för den väntade ' processer, eftersom för- svarsministerns åtal bygger på tid- ningsreferat, där vissa meningar återgivits i förvanskad form. En- ligt bevismaterialet har Niemöller vid ifrågavarande tillfälle sagt föl- jande: ”Det har talats om de rätt- visa medlen som bör användas i ett "krig.. Vi har övergivit denna ståndpunkt sedan general Luden- dorff under första världskriget de- monstrerat och påtvingat oss det totala kriget, där alla medel är tillåtna: . catch as catch can... Därför är i dag den militära ut- bildningen, kommando-utbildnin- gen enligt andra världskrigets mo- dell en yrkesförbrytarnas höga sko- la. Mödrar och fäder skall veta vad de gör, när de låter sin son bli soldat. De låter honom utbilda sig till förbrytare.” ara Detta yttrande har givetvis åstadkommit en 'storm av förbitt- ring i de kretsar, som ' drömmer om en ny storhetstid för den tys- ka armén. Men: det har även häl- sats med jubel av massor av män- niskor "som . inte glömt andra världskrigets fasor och fått nog'av förstörelse och elände, Samtidigt som den tyska. evangeliska kyrkans överhuvud, 'biskop Dibelius distan- serat sig från Niemöller och mili- tärbiskop Kunst söker göra gällan- de att atombeväpning och kris. kt ''värnpliktsvägrarna som ”potentiella ' krigsförbrytare”. När militärbiskopen ' hänvisar . till den senaste synodens beslut i atom- frågan- och uppmanar de. kristna att samlas kring evangeliet, borde ju en dylik uppmaning rimligen även omfatta en man, vars brin- nande sanningslidelse : hämtar sin eld från Jesu egna ord. Men det är tydligt att den som i dagens Tyskland följer sitt samvete ris- kerar samma förföljelse som freds- nobelpristagaren "Ossietzky 'råkade ut för när han i början av 30-talet vände sig mot riksvärnet, fröet till Hitlers ”ärorika” armé, Även då stämdes den obekväme kritikern av en militärjunta — närmare bestämt riksvärnets chef Groener — för samma ”ärekränkning av den tys- ka soldaten”, som nu åberopas av försvarsminister Strauss. Vem skul- le i dag våga påstå att Ossietzky hade orätt med sin dom över den tyska militarismen? Vår generation som upplevt de tyska ”Sonderkom- mandos” framfart i Polen, Litauen, m fl ockuperade länder vet, att det inte finns någon som helst ga- ranti för att inte samma sak kan inträffa igen om de tyska militä. rerna åter skulle få . oinskränkt makt, . : . . Det är därför män 'som Niemöl- ler inte stillatigandé kan .åse den ödesdigra utveckling som åter dri- ver Tyskland mot krigets avgrund. Hellre vill han 'bli . beskylld för Betecknande för hela situationen Wirtschaftspoli r— TELEVISIONEN ERÖVRAR Hva | ANTAL LÄNDER, SOM HAR TELEVISION. 58 2 Il = RER ala d BOT sk TV:s frammarsch I ett häpnadsväckande tempo har televisionen erövrat världen, och därmed har hos en del av mänsk=- 2 sans i och med att man tillbringar kvällarna framför den magiska du= ken,.s oc - des, så ser man numera TV-sända- re sticka upp i ett tiotal länder. Det är verkligen inte bara de eu- ropeiska 'länderna ' öch USA, som har TV — också länder som Vene= zuela, Cuba, Fillipinerna och Ma= rocko förfogar över detta teknikens nya medium. För närvarande fi det 70—80 miljoner TV-apparater £ bruk i världen, och naturligtvis le- I der USA ifråga om antalet appara= ter, närmare bestämt med den im= på patier och defaiti än att svika sitt samvete och den Herre. han tjänar. ; Tyskland . bör vara stolt över. att kunna räkna en sådan man till de sina. Men den tyska ämbetsmannabyråkratin har i alla tider” båttre tyckt om undersåtar” än om självständigt tänkande individer, Och det ser ty- värr så ut, som om en stor del av tyska folket fortfarande inte lärt sig något av det förflutna. Det skall bli intressant att se, hur dom- stolen kommer att ställa sig "till tendom visst inte behöver uteslu- ta varandra, har de västtyska kyr- kobröderna"'i en protestskrivelse till Dibelius tagit Niemöllers Parti och i likhet med honom förklarat, att atomvapenbildningen är att be- 'rakta som en ”utbildning till för inisterns åtal. Eftersom även det halvnazistiska ”Deutsche Partei”. stämt Niemöller och den- na försvaras av förbundsd 1 siffran 46 miljoner. Eng- lanr kommer, -som nummer två bland ”TV-länderna : med c:a 85 nada ligger trea: och Sovjet-uni nen lar. med c:a 2 miljoner ap m "man överbli tillgängliga siffrorna kan mon doc statera; att antalet TV-apparater i världen ' tredubblats «Sedan 19537 Me antalet TV-sändare beträffar, eder . Amerika naturligtvis igen emd sina c:a 520 sändare. Men Eu> N get, ty sammanlagt ad N a 435 TV-sändare i vår el, ehuru d sändare , e flesta av dessa gaten, dr Heinemann, vänta sig eh ytterst wu match, Kommer den ty: kan. man Pplysande ska justitian, sVarott”. Den tyska lutherska kyr- som under Weimarr 'epubliki i systematiskt ;underg ens tid rävt demokra- X tin, att åter svika "eller skall den visa Sig vara vuxen uppgiften att La anna en dom, fri från politisk' 2? s VS i utan Laholms "Tidning - för att han inte delade den för- . PRAEOS miljoner TV-apparater i bruk, Ca= i Tyskland om en'tomt i Berlin, , och tomten har se= + , värdet. Vidare ansåg de att orsa= .. Tyskland. Denna process avgjordes « käromålet på grund av svensk im= . a har den på nytt upptagits. Någon , ligheten hemlivet upplevt en renäs=' ' Även om det var i USA, England | och Tyskland, som televisionen föds... ändes för relä-ändamål, '-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.