2 " Ni'sson, "Östra Karup, nn Sa [0 , N:R 92, AR3ä. 28. LA HOJ Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm LÅ i KX Allt fler läser mer i Laholms Tidning - or IS I ONSDAGEN DEN 22 APRIL 1959 YYYEVETYETEYVTE FEV IV sr TY YTe TEESE FRV YES TR TEA VTT FEFFE E ETT trreren tstidnin gen & DONING ig utgi J.BBEB 1 Lösnummer 23 öre Småländsk ornitolog. gläds över exklusiv. fågel vid Skummeslöv Er smålänning med nära ankn; som kan sägas vara rent unikt, « sammanställa ett stort kartotck över fågellivet inom Göteryds "Bakom tillkomsten av detta u- . nika; kartotek ligger en hel mansålders flitiga studier av få- gellivet i södra Sverige. Han har Som sagt lagt särskild vikt vid fågellivet i gränsbygderna mel- Ian Småland och Skåne, där Gö- teryd ligger, " Många sydhallänningar har kommit I kontakt med denne fågelexpert — hr Eliasson till- bringar nämligen somrarna vid Skummeslövsstrand, där han ä- - Ber en sommarbostad. os Registret över socknens fåg- lar ' omspänner en tidrymd av närmare tjugo år. Det omfattar hittills 160 arter, alla uppförda Herr ' Gösta Santesson; Ängel- holm, ' "med: maka ' Estrid,' född "(Atelier | BSölling, Båstad),. ' nd | Eliasson har odlat sin ”nobby , holm Han inflyttade 1932 till ytning €H södra Halland uträttar ett ornitologiskt Köpman Thore Eliasson i Göteryds kommun håller på att arbete, socken, med vetenskaplig nhet på .specialtryckta blanketter, Pakom varje art har Thore Eli- asson gjort noggranna observa- tionsheskrivns. Jade 3 i sin h ] Denna genom- korsas nämligen av ett lång- smalt, sankt moss-stråk, där tyd ligen storkarna funnit goda nä- Bar, 1 tjocka dagböcker, ända sedan skolåldern i Hässle- Göteryds socken och fick där en intresserad färdkamrat i rektorn och biologiläraren Ake Gus- sarsson i Älmhult, vilken också anbetar på ett kartotek, raen i hans fall över svenskt fågelliv. De gör gemensamma exkursio- ner och har under årens lopp hunnit med en hel del inires- santa observationer. BL a. här Eliasson samman- ställt en värdefull redogörelse över -korsnäbbarnas levnadsför- hållanden och. har vid ett par ringsbetinif2Iser bland massfö- rekomsten av grodor. : Den. fågelforskande speceri- handlaren har med sorg konsta- terat; att lärkor och kornknar- rar nästan helt försvunnit från trakt. men han har i ställ. kun- nat glädja sig åt att på sin som- marstu i Sk löv kunna sitta och dricka kaffe på verandan medan en så exklusiv fågel som fältpiplärkan matar sina ungar endast något tiotal "meter från husen, ' Sockenkartoteket över fågel- livet i Göteryd torde inte höra till vardagligheterna och blir med tiden en oskattbar tillgång tillfällen träffat på vita storken som lärokälla och studieobjekt för hela bygden. " | Pom mr on | Bilinspektör Ame Undell och brandchef Nils Fehne tittar på Laholms brandbilar. : brandbilarna? Dessa får Ju Brandbilarna i Sydhalländ trafiktestas Bilinspektionen är nöjd med resultatet Hur är det med trafikdugligheten hos de sydhalländska ofta stå stilla I månader och köres inte så mycket, och det är därför sänkilg Viktigt att holm, Laholms Tidning träffade bil- inspektör Arne Undel! från Halmstad på Laholms brandsta- tion tillsammans med brandchet Nils Fehne, — Här i Laholm är brand- bilarna i gott skick och så är fallet på de flesta platser inom vårt distrikt, som omfattar Hal. land upp till Falkenberg, be- rättar inspektör Undell, Jag har besökt de flesta brandstatlonerna i distriktet och med något un= dantag uppe i mellersta Halland får jag säga, att brandbilarna är godtagbara ur, trafiksynpunkt, Det är nämligen bara ur denna synpunkt, vi tittar på dem — material intresserar vi oss Inte för, Bilarna körs så litet, att de blir otidscnliga men Inte ute slitna, När de blir 20 å 3 år gamla kan de trafiktoekniskt inte följa med sla tid. De bes hövde moderniseras elter bytas ut, men detta är en ekonomisk fråga av stor räckvidd, Ibland tror jag dock att kommunerna är snåla I onödan, — Brandbilarna är för stora och tunga, framhålter brandehet Fehne, Här 4 Laholm är vi tvungna att palla upp dem mod träbltar för att Inte förstöra fjädrarna. Flera mindre och brandpumpar och släcknings- (Forts, & nästa sida) : Västsverige” har allt:d varit + hästpremieringsnämnd finner Hallands hästavel" noterar framgång Premierade ardennerhästarna ökade ett hästproducerande "område men på scnare åren har en viss Ibakagång i hästpremicringarna ägt rum, främst i slättbygderna. Ordföranden i distriktets det svårt att avgöra om hästbest. " att balans mellan tillgång och efterfrågan” uppstått. .z. De' uppåtgående, priserna på arbetshästar pekar i denna: rikt- niifig.-Att -sltogshästen: och eflerz frågan på den är den prissättan- de” fatorn "är tydligt, Det ligger därför "även" i" hästavelns 'intres- Se, att vår” sh industri. kan Läholins Hantve rksförening KN RK ordnar yrkesinformation DR : va "cos Vårens sist äde med ' Laholms Hantverksföre- " ning hölls i går, som vanligt under. :ordförandeskap = av " ' skräddaremästare Filip Hägerström, Det meddelades, att sty- . relsen konstituerat sig med Gunnar Ljungberg som v, ordf., "Otto Pålsson sekreterare, Karl Westerberg kassör och Ru- .dolf Engström v. kassör. : Ordf... redogjorde för somma- res kursprogfam vid folkhögsko- lan' i" Leksand." Han meddelade att möjligheterna för hantverks- mästarna att få bidrag till ut- bildning av lärlingar är oväntat goda. Dessa böra utnyttjas bätt- ; re, sade han «och framhöll att det finns :mästare, som har lär- lingar. utan att ha sökt och fått bidrag. : Medlemmar, som är. in- tresserade av kurser kan få sti- pendiér av såväl distriktet: som den egna föreningen,' . ". SHSO hade. begärt frivilliga medlemsbidrag till. en bered- skapsfond,. närmast avsedd för en :slagkraftig näringspolitik. Frågan vållade debatt. Det på- pekades att det vore bättre med en. mindre höjning av medlems- avgifterna "men gentemot detta Påpekades att det bleve svårt " för de mindre föreningarna på |: landsbygden. = =. ' Ordf, ". meddelade ' att 'hant-j.. verksföreningen i' samråd 'med Husinodersskolan i Hök tar form : Den heltidsläsande husmo- dersskolan i Hök börjar nu ta |' form och anmälningar motta- "ges från samtliga kommuner inom Höks härads yrkesskol- region. Husmodersskolan kom- mer under höstterminen att vara förlagd till Våxtorp, me- |" dan vårterminen läses i La- holm, . "Också till den ett år gamla . LAHOLM FÅR I DAGARNA besök av den jugoslaviska konst- väverskan Vera Stefanocie, som i Andréns Möbleringsaffär visar handelsskolan i Laholm motta- ges anmälningar, som skall va- ra insända före maj månads ut- gång. Denna anmälningstid gäl- folkskolan " anordnår "en yrkes- inforrfation för sjunde klassen sista onsdagen i april, Till denna sammankomst inbjudes elever- nas föräldrar och intresserade hantverkare, so - una Till sist höll stadsfullmäktiges ordförande, ' ' sparbankskamrer Folke Willstrand, ett intressant anförande om ”hur, kommunal. skatten användes” och det var många intressanta rön, man fick göra, "Kvällen avslutades med sedvanligt samkväm. | hävda sig 'på den internationella marknaden: ” OT "1" Skaraborgs n har 'den varmblodiga' hästaveln minskat, men kvaliteten är enligt uppgift av premieringsnämndens ordfö- rande fortfarande god, Inom den nordsvenska aveln,: som är av ringa: omfattning, är intet nytt att anteckna. Ardenneraveln står i länet kvalitativt högt men har minskat i slättbygderna. Något ökad tillslutning på premierings- platserna har emellertid kunnat iakttas, Det konstateras, att lä- net har ett både tillräckligt och förstklassigt hingstbestånd. I Älvsborgs län bedrives nord- svensk avel allt fortfarande, hu- vudsakligen "förlagd till Dals- land, men rasen har även fått en viss spridning i länets västgöta- del. - Varmblodig avel bedrives främst med travare ooch i min- dre omfattning." I norra länsde- len har ardenneraveln senastte året fortsatt att gå framåt i kva- litativ riktning. .I södra länsde- len är denna avel nu liksom ti- digare den dominerande avels- riktningen, Stora uppvisningar förekommer allt fortfarande, och detta gäller såväl ung- som föl- ston. 'En. trakt där aveln gått x Jer även för husmodersskolan, bygder, - fat -KONSTVÄVERSKA I LAHOL E sina alster. Fru Stefanocic är känd från tidigare besök i våra vo åndet nu reducerats så mycket framåt och intresset för kat är Ljung. : I - Pengar. alt vinna på. fordonstrafik på Laholms broar LIONS i Laholm bjuder som ett led i sin hjälpverksamhet sydhallänningarna på ett nytt trevligt arrangemang : den 1 maj. Det gäller att tippa an- talet fordon som denna dag I Göteborgs och Bohus län är intresset för varmblodig avel yt- terst obetydligt. Raka motsatsen gäller ' däremot om övriga raser, Sålunda premierades inte mind- re än 395 nordsvenska hästar och 319 av ardennerras, sammanlagt alltså 714 hästar. Intet län kan uppvisa motsvarande ökning av antalet vid premiering uppvisa- de hästar, . och vad bättre är, kvaliteten har enligt vad premi- eringsnämndernas ordförande mellan kl. 8 och 13. Tipset skall gälla för "den riktningarna, och siffrorna kan om vädret är fint bli höga. En krona kostar en gissning, men var och en har rätt att avge valfritt antal tips, Ett par fina vinster vinkar för de skickligaste tipparna, Hur stort förstapriset blir vet man inte i förväg, bara att det inte blir. mindre än ett hundra kronor. Med denna uppger samtidigt höjts, I Bohus län köres hästarna i arbete och många brukare reder sig fortfa- rande, utan traktor. Vad det nordsvenska hästmaterialet ' an- går, är detta som tidigare bra. Jämnsides med den nordsvenska rasen följer ardenneraveln,, där man kan iaktta samma ökade in- tresse och materialets kvalita- tiva förbättring. ör H : Ifråga om' Halland konstate- ras, . att antalet vid fjolårets premieringar uppvisade hästar ånyo visat ' ökning, vilken är mer' markant än tidigare när det gäller ardennern. Varmblo- diga och 'nordsvenska hästar har däremot minskat, bottengräns kommer nämligen vinstsumman att uppgå till en fjärdedel av' nettobehållningen av " tävlingen. Andrapriset är däremot fixerat till 50 kronor. Lions har tipskuponger ut- lagda i ett 'flertal affärer och på ' andra offentliga platser i Laholm och på den omgivande landsbygden. ' " Hålländska storderbyn — Se sid. 5 -- ”Passerar över Laholms” broar sammanlagda ' trafiken i båda: & Östras med Napoli i Laholm DETTA ÄR NAPOLI — den nya härliga friska drycken, och det är Östra från Halmstad som bjuder, Så berättade en högtalarröst från ovanstående bil i går för Laholms folkskole- barn, Och rösten fortsatte: Vad hette nu drycken? — NAPOLI, svarade hundra = läsktörstiga strupar. — ”Vem bjuder? fort- satte rösten, ÖSTRA svarades i kör, och så var det tid för provsmakning, uppblåsning av balonger och sådant som av tradition tillhör Östras vårresa genom södra Halland, ' Årets nyhet på läskfronten, Napoli, som på detta sätt i går presenterades I Laholm och på den sydhalländska landsbygden är tillverkad av ett extrukt, som utvinnes ur mispeln, en orientalisk frukt, Denna för oss relativt okiän- - da sydfrukt kan ätag direkt, men den har främst anvints till safter och sylter, Av den friska ganska ptkanta smaken att döma kommer den dock att få än större användning vid Lliskedryckstillverkningen, och vi tippar nog inte fel, när vl tror, att Östra och Napoli fått fram sommarens schlager på läskfronten, - Totalt kunde premieras 394 hästar mot 365 år 1957 och 335 år 1956.- Ardennern dominerar helt i Halland. Det är tydligt att hästen ännu får fylla &n del av lantbrukarnas:' dragkraftbehov i dessa trakter, Enligt premierings nämndens ordförande. torde det emellertid vara den ökade efter- frågan och de därigenom höjda priserna på hästar för skogsbru- ket, som utgör främsta anlednin- dan omfattning. Nordsvenska hästar finnes en- dast i Kungsbacka- och La- holms-trakterna. Framförallt i Kungsbacka-trakten = kan gott avelsmaterial premieras. Varmblod torde förekomma i ungefär samma orbfattning som tidigare, men antalet vid premi- eringarna visade hästar har ned- gått. Överhuvudtaget har premi- eringsnämndens ordförande an- sett Hallands hästar vara av god kvalitet, och han har ansett sig kunna på grundval av anslut- ningen till premieringarna utta- la, att intresset för hästen är väl gen till att aveln hålles vid så- | - När. dansen debatt i stadsfullmäktige i ”Så beslöto stadsfullmäktige i Laholklm vid ett sammanträde den siste april. Frågan rörde den varje år återkommande ansökan av den blinde musikanten C. Berggren att under årets som- marmånader eller närmare be- stämt från den 1 maj till och handlar om dansen i Tivoli. Så här skriver han: vid Tivoli i Laholm "under rubriken: tränseli och” 1; med dansbanans gynnare. Hela tillställningen vore endast till ”sorg och förargelse” som hu- vudsakligast orsakades av 'all den lösa och oregerliga kontin- gent, som tillströmmade från grannkommunerna och som för d dom fördärvade dess med den 15 tember.för all- män dans få begagna dansbanan å Tivoli Efter en ganska het debatt, därvid särskilt -rege- mentspastor S. Dahl hade ett ganska behjärtansvärt yttrande, segrade ”de små”, och att dan- sen får trådas i Laholm även under detta året beslöts med 10 röster mot 8. nd . förankrad i halländska bygder. El PASTOR, DAHL nagelfor andel i förströelserna. Talaren visste sig vara i minoriteten och endast ”en ropandes röst i ök- nen” men ville det oaktat in- lägga en kraftig protest mot ansökningen i fråga samt ifall den beviljades, ett yrkande att tillståndet icke finge gälla sön- Laholm . var värre än Sodom och Gomorra ÖN: N Dixi b ättar i sina dagböcker för 1890 om en brännande ' JOHAN JÖNSSON Dixius berä! "Så begyrner dansen”, och cpisteln fabrikör Dock, kamrer Persson, bokhandålande Rådberg och hr . . DIXIUS KOMMER sedan med ” en lång kommentar, som kan ha sitt intresse. Han skriver: ”Män- niskan behöver till omväxling med arbetet vila och veder- kvickande nöjen." Det kan icke förnekas. Men skola nöjena verkligen bliva vederkvickande för själ och kropp så få de icke vara av den art att de innebära någon fara för sedlighet eller något rått och anstötligt. Ty att smaka på sådana förlustelser kan väl, liksom ruset, för stun- och helgdagar. Med pastor Dahl instämde dr Söderberg, hand-| lande Simson, hr Henriksson, den försätta sinnet i ett slags (Forts. ä sid. 5) 2 2 4 ÄTIT TTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.