v Yvrer? Trryrtvesrypert vv vTrrvv vyrvvrrYV vvyvrt w AEA BA rr — KAHOLMS TIDNING = Onsdagen den 2 1959 BOTA ”Matsäckssmörgås ut "ännu säkrare vårtecken än pil ankomst är båtägar- 8 idoga skrapande, Att vårrusta åten är något för karlarna, något jJom de verkligen gillar, Arbeta ute det fria, doft av solstekta båtar, sjö, tjära och fern!ssa. På mammors och hustrurs lott faller det att till- går åt en hel del av den varan en arbetsfylld dag ute ti friska luften; Massor av rejäla smörgåsar, frukt och. kall eller varm dryck skickar ivl med, Slår man så in de bredda lamörgåsarna "i lätt fuktat smör- gåspapper torkar de inte, och skri- ver vl på de olika paketen vad de innehåller går, det lättare att hitta rätt., I plastpåse lägger vi tomat, gurka, rädisor och hårdkokta ägg - - Idet blir gott tilltugg. . En väldigt trevlig reda en mättande matsäck, och det |: ost gör vi av en skiva vitt och en skiva mörkt bröd. Sedan dessa smörats breder man senap på den vita och lägger skinkan på, medan vi täcker den mörka med ost, Se- dan trycker man ihop de båda med dorna mot varandra. Tomat eller gurka smakar gatt till. PS . ' De här smörgåsarna passar för- stås inte bara till båtjobbet utan närhelst man behöver packa mats, säck, . Visst har -det ofta påståtts att kvinnor är mer lögnaktiga än män, > | men det är kanske inte riktigt sant. Däremot kan det bevisas att kvin- norna ljuger: bättre än männen. Det och ändand. - av lögndetektorer, som kommer Kvinnorna . har när .de med påståendet. långt större: självkontroll, a s Lögn, min sköna; JSA:s främsta - experter merikas talan vid utrikesminis- terkonferensen i Geneve den 11 maj kommer att föras av Christian + . Herter, som president Eisenhower 'nu utnämnt till utrikesminister Dul- les efterträdare. Alltsedan mitten av februari, då Dulles hälsa inte längre stod bi, har Herter varit den främste företrädaren för State Department. . Herter var således president Eisen- howers främste "rådgivare vid mötet i mars med premiärminister Harold Macmillan. Hans roll var inte mindre Er "| framträdand under överlä na i prov med l - Experiment har visat att flickor kan dra apparaten vid näsan och i apparaten, Sanningen " om männen — de amerikanska i det här fallet, men », | deras bröder på den här sidan At. : lanten lär nog inte vara så förfär- ligt annorlunda skapta — lyder som följer: Det är fortfarande männen som bär byxor i USA, men det är kvinnorna som väljer dem. I en större New York-firma gjorde man nyligen en undersökning, och det visade sig då att två tredjedelar av de amerikanska äkta männen inte vågade köpa sig kläder utan att först fråga sina hustrur till råds, mera. beroende är han äv hustruns råd, visade det sig dessutom. ” - Och 'vad' blir" resultatet. Jo, att fabrikänter” av herrkläder måste producera sina: varor i färger och modeller som motsvarar kvinnornas man kanske vara tacksam för. Det ”inns tyvärr "alltför få herrar som de alls kan påstås ha intresse för sitt utseeende, Det är nämligen inte . klädd. ? ' agan att vara snyggt och prydligt gås lir fyllt korvbröd, Det ylle med sådant som annars har svårt att ligga kvar på vanligt bredda smör- gåsar nlir do skall packas, Välj nå- got riktigt delikat, som" nl. vet att Iga — överraskningssmörgåsen,' Så här går det till: Dela korvbrödet loch griiv ur inkråmet i, bottendelen. 'Bred smör eller margarin på bot- ten och lock. Lögg 1: fyllningen, t ex ninlonlis, rikor och hackad dill eller rökt mukrillvom med några som sillsallud, böcklingsallad eller korvaallad, u En ansjovlssmör gås gör au antins. gen på mörkt eller vitt bröd. Mpn blandar ihop en ansjoviskräm . på smör, hackat hårdkokt ägg, hackad ansjovis och hackad dill och breder på brödet, Lägg iliop två och två och ät dem dubbla, Till on fläsk och löksmörgås a an= vänder man grov limpa eller kav- ring,' Sedan man brett "4 smöret ticker man skivorna med. "ynt lök jetler hackad syltlök och Iusger på len eller två knnperstekta [liskski- vor på varje. Um gillar och låt det bli den verk= | små celtronskivor eller någon sallad | g& Sö Vad" sägs "om 'en riktig -”Rune= hatt"? ' Jo, det "skulle" kllt smaka. Rune Holmgren —, känd som lan- dets”, skickligaste”. hattkreatör och nu även, ett namn :utomlands,.— skall; komponera vårhatten åt våra damer — men ni får sy den själva. Det är sömnadskonsulenten Else- Marie Gutarp från Huskvarna som tagit initiativet till. den här kon- takten och det mönster man kan erhålla genom att skriva till henne är så lätt och enkelt att vem”som. helst kan åstadkomma den mest tip=top moderna vårhatt, som dess-, Dubbrlamörgåg med skinka och utom har den fördelen att den kan formas om efter vars och ens smak, : -Konsulent Gutarp har tagit hjälp äv sina kolleger och sömmerskor i Huskvarna, och samtidigt som de sytt upp Runce-hatten har de också gjort väska, blus, kjol och handskar . som passar till — allt i ett som vår- modet , föreskriver. Och eftersom den här, ekiperincen blir bi kan man ju sy flera hattar i ol terial cch färger som på: hela garderothen. Dot är roliet med alt roliet när På bilden r kansulent Gut- arp Rune-hallsn tilsammans med handskar i samma material. ljuga så det ryker om dem, utan ' att det blir något som heist utslag Ju högre inkomst mannen har desto smak, inte männens. Och. det skall - har god smak ifråga om kläder, om ' OM DU I Robert Karlsson stängde porten eftor sig och började gå uppför den branta trappan till första vå ringen. . — Äntligen! Nu hade han bara ett par steg kvar, så var han uppe. Pub! Han torkade svetten ur pannan eh blev, stående eit ögonblick, Han tyckte att korridoren ver kade oändligt lång. Hans egen - dörr låg långt borta i slutet av korridoren. Det var inte den första och Inte den andra; men... Han tvärstannade framför den andra dörren, för han fick höra ett fruktansvärt oväsen I lägen- beten där Innanför, Vad I all värkien stod på? Han härde en rasande Ät som skrok högt I falsett: — Om du Inte erkänner, Sofia, Mublce knuflfades omkring på SÄVE glar krommdes och han hörde att nlma slog sönder en stol 3å att den bler till fisor. SI härdes ett fasansfullt skrik: = Hjälp! Han mördar mej! Robert repa av panik och rus Anke nedför trappan Han hake sett en polia borm I hörnet strax ” fnraa ban kom in genom partea for em Ua stund saba — och innertigt art kon- han hoppades Fupela Mod kvar. JO Jet glonke han Han stod fred hänlerta på rycsen och än- dadeq in den frida vårtoften när Robert Karlson kom rusante fram hl honom, Fiiunte berit. fel bea väl bin bör — att herrskapet Persson råkat i ett våldsamt gräl, att de slog sönder möbler och att frun höll på att bli mördad. Konstapein hörde tåligt på honom. S&hn rusade” de iväg båda två, och när de kom upp till korridoren ställde de sig vid "dörren och lyss- nade spänt. Först hörde de inte ett ljud. ANT var tyst i Perssons kigenhet. Men så bröts plötsligt tyst. naden av att man Räpade någonting över golvet. En Konstapeln buls take på dörren, men Ingen öppar- de Haa bultade . en fång till men fortfarande ins Fet svar — bara det osamman- hängande mumlandet bördes. Så kastade ban aigymed hela sin tyrad mot dörren. Den Eöz upp med ett brak, och han trivade framlänges lost in på golvel var tomt Inte en kvande sil syntes tl Inte beler vägra Åv J.R. Jacobsen Rummet, som han bamrat Vv krossade glas eller "sönderslagna : "möbler, Det rådde perfekt ord- ning I Perssons. lägenhet, Konstapeln såg på Karlsson, Det farns ingen människa i våningen, som stod strax innanför dörren oh sig fåraktig ut — Så ri inte att det varit ett våldsamt gräl bär innanför? Och bade inte frun ropat på bjä'p? — Ja, svarade Kar'sson Han begrep absolut ingenting. I samma ögonblick hördes ev lugn och behag"g röst från rum- met intil: — Detta, var veckans radio- föjevng ne franska och tyska utrikesministrarna eller under Atlantpaktsrådets ”möte i samband med paktens tioårsjubi- leum, Som liberal republikan står Herter Eisenhower nära och hån var" en av de, kongressmän som 1952 reste till Paris för att övertala generalen att söka den republikanska nomine- ringen. -Det är sant att Dulles helt satt sin prägel på State Department un- der de senaste sex åren, Men Herter har sedan han den 1 februari 1957- blev biträdande utrikesminister: an- förtrotts mera omfattande uppgifter än som varit allmänt känt, hävdar man på initierat håll. På senare tid har han exempelvis burit ansvaret för USA:s insatser under förhand- lingarna i Geneve om inställande av -med de brittiska, . Christian Herter - - den nye mannen[ i ett av. världens viktigaste ämbeten Christian Herter. Jenmar åtskilliga kongressmän som |: var kända för isolationistiska åskåd- ningar. Under Herters ' omsorgsfulla ledning gjorde” utskottet "en rund- resa” till 18 olika länder, Medlemmar- från Californien var en av med- lemmarna av Herters utskott. N Som guvenör i Massachusetts” un- der åren 1953—56 gjorde sig Herter känd för sin kompromissvilja och förmåga att' finna samförståndslös- ningar. Innan det ännu var känt om Eisenhower efter sin sjukdom äm- "nade ställa upp för omval fanns det åtskilliga politiker som menade att Herter var en lämplig kandidat att ersätta honom. Även sedan Eisen- hower meddelat att han skulle söka omval stod guvernör Herter i cen- trum för det politiska intresset, eftersom Harold Stassen före det republikanska partikonventet 1956 meddelade att han ämnade lansera » honom som motkandidat till vice- president - Nixon. - Herter avböjde emellertid att ställa upp och för att markera enigheten . kring Nixons kandidatur höll han själv nomine- ringstalet till dennes förmån, Under senare år har den reslige Herter — han mäter 196 cm i strump- lästen — dragits med en besvärlig ledgångsreumatism, Den förvärras in- te och hindrar honom inte i ämbets- utövningen, men den kan vara smärt- na blev övertygande om : > hjälpens sam om han måste stå under längre ödvändighet och en ioder. Mrs Herter'är född Mary kongressman kommenterade: Herters insats hade Marshallplanen aldrig antagits av kongressen”. Den När unge K Richard Nixon ”Utan | Carolina Pratt. Makarna gifte sig 1917 och har tre söner och en dot- ter, . ter Dulles konc sig på kris- situationer i exempelvis Libanon, Quemoy eller Berlin så har Herter följt utvecklingen på andra världs- politiska scener, Dulles. har också Varit en stor resenär och under. hans bortovaro har Herter burit dagens tunga. Trots att Christian Herter; varit Dulles ”vice” i två år är han ännu relativt okänd i kanslierna i Europa och även bland sina landsmän, åt- minstone utanför hemstaten Mas- sachusetts. När Herter nu kommer . att bekläda ett av världens viktigaste ämbeten har han bakom sig en kar- rlär som genom sin- mångsidighet bör stå honom väl till pass inför de utomordentligt svåra uppgifter som väntar,. Världen runt försöker -man nu skaffa sig en klarare uppfattning om. den 'nye' amerikanske utrikes- ministern genom att fingranska hans antecedentia, - i ir . » Attaché men inte arkitekt >' »' Cristian" Archibald, Hetter föddes ' : Man har, gjort stora framsteg på medicinens och kirurgiens område och sjukhusvården är bra mycket förnämligare än den, var förr. Men det finns områden som; vård och vetenskap: inte. behärskar än. Det är inte bara fina sjukhus och, bra medicin som gör att en patient till- frisknar snabbt. Det finns. en hu- manitär sida av sjukhusvården som beaktas - allt för lite, På.ett. stort sjukhus med - många patienter: är det, inte lätt. att få fram den triv- sel som lantmannen försöker ge si- na djur och, sina plantor: för att utbytet av hans, arbete, skall bli det bästa. . : a Paris 1895: Hans för< äldrar hade mötts i Paris där de bå- da "studerade konst Farfar. Herter kom på sin tid från Stuttgart till Amerika, etablerade sig som arkitekt i New York och ritade både J P Morgans och William Vanderbilts för- näma hus ' vid Fifth Avenue, Son- sonen föreföll att vilja slå in på samma bana och efter studier vid Harvard skrev han in sig vid Colum- biauniversitetet för att studera just arkitektur. Med den diplomatiska banan 10e- kade mera än byggnadskonsten och Herter: lämnade Columbia för ,att inträda i det amerikanska utrikes- departementet, Snart befann han sig i Berlin som ung attaché. Den unge diplomaten förflyttades till Bryssel då USA inträdde i första" världs- kriget och 21 år gammal var han under en period till och med charge d'affaires vid den amerikanska lega- tionen i Bryssel i ' Där träffade han bl a Herbert Hoover, som spådde att Herter skulle gå långt på den diplomatiska banan. Det föll sig så att då Herter ut- middagen- är -lång, Åtskilliga pati- enter har : kanske- fått : permission för: söndagen, sköterskorna 'ska ha sin. nödvändiga vila, De svårast sjuka patienterna och de som har obekväma resör ligger. kvar' på sjukhuset. Det blir tid att tänka. Rutinen måste följas. Den tar: sin tid. Men någon tröst för själens ensamhet och hjärtats oro ger den inte. Ofta är det biträden och me- ra tillfällig personal som de sjuka inte är bekanta med och som bara sköter rutinarbetet som är:' kvar. Den vanliga personalen när den är som bäst har inte mycken tid för niänniskovården men den är. be- kant, den småler när den kommer, den ger kanske ett tröstens ord el- ler säger en liten rolighet när det blir för dystert på salarna. På 'sön- dagarna är det så främmande och ödsligt allt. De sjuke ligger och tänker på hemmet, Där brukar sön- dagen vara en gemenskapens dag även i vår tid, Maten är bättre, var- dagens arbete vilar, man får ro till att räka varandra, Släkt och vän- ner k på besök. Man går en nämdes till biträd; ter 40 år senare avlöste han Hoovers egen son, Under fredsförhandli na liten promenad, man hör på radio. Man känner att det är söndag. Sön- i Versailles var Herter sekreterare i USA:s delegation — han var spe- ciellt den döve Joseph Clark Grews ”lyssnare”, John Foster Dulles hette en annan yngre medlem i den amerikanska delegationen, j Då Hoover . blev handelsminister 1921 gjorde han den lovande unge mannen till sin sekreterare, men tre år senare lämnade Herter' Washing- ton för att försöka sin lycka som tidningsutgivare hemma i Boston. Han utgav bl a veckotidningen In- dependet, som Theodore Roosevelt en gång hade ägt men den gick dåligt. Samtidigt gästföreläste han i stats- kunskap och internationell rätt vid Harvard och det ledde honom in på politiken. Sin debut på den politiska arenan gjorde Herter 1931 då han invaldes i Massachusetts lagstiftande försam- ling. Atta år senare blev han talman. .Herter flyttade över till represen- tanthuset i Washington 1942 och hade säte och stämma där tills han blev guvernör i hemstaden tio år senare. Som kongressman var han medlem av ik ech på hans förslag tillsatte huset 117 en specialutskott för att studera tialpbehovel 1 efterkrigets Europa Terter om Marshallplanen sierter anförtroddes ordförande- klubban och för att hryta matståndet mot Marshalls plan för hjälp till ut- badet inkluderade ban som med . dagen på sjukt är mer vardag än vardagarna, På eftermiddagen kommer . be- sök. Kring en del bäddar samlas så många att det blir alldeles för mycket, det lyser av blommor, det doftar "från fruktpåsar och chok- ladaskar. Det är en kör av delta- gande röster eller kanske små gla- da uppmuntrande skratt. Men det finns bäddar dit ingen kommer. Visserligen brukar det svenska fol- ket tänka på familjens sjuke, men alla har inte familj. Plågan gnager, ensamheten blir obeskrivlig, tan- Söndag | på sj sjukhuset: Av. Märta Leijon— 2) | jäktigt nu. Det ska göras så I många resor, det är kalas och kafferep och sammanträden här och där. En sön- dag eller ett par kan överlevas men när det blir många blir söndagarna en mara, den värsta tiden på sjuk- huset, Då känns svedan värst både andligen och lekamligen, Det är så Börsho cit som ägt rum på vårl börs under veckan, Omsättningen har endast en dag orkat över 1 milj kr och - köparna, som förhålla fig avvak= tande, har tydligen lyssnåt till var= ningsord från de utländska börs-' a akties' luster kanske mindre — våta börs de — men även utsikterna til kor= ta vinstgivande köp äro myckbt be= ekonomiskt farligt äro väsentligt ” större på börserna i i New York'och London, + Trots :den avvaktande hållningen har ett par nya årsbästa noterats t ex Astra 680, Separator båda ses rierna: 260 och Scania-Vabis 500. Trots ” verkstädernas " ningsproblem har en lätt uppjus=- tering inträtt med exempelvis 4 kr för ESAB till 172, 3 kr för SKF B fria till 286, Av varuhuspapperen med 165 tangerat tidigare högsta na med t ex plus 6 för Munksjö B till 184 medan däremot Billerud tap=- pat en femma till 315, Bankerna äro” tämligen oförändrade; Handelsban= ken har dock gått ned 11 kr till 201 sedan teckningsrätten, värd 7 14: 50, avskiljts. + säljning för 1958 men resultatet är 1258 milj kr till 1332 milj medan överskottet på rörelsen sjönk från ten från 110,3 till 107 milj kr trots 20 milj, Nettovinst 28,4 milj kr (f å 29,0). Antalet anställda var 17.241 (17.141) och 221,52 milj kr "mot 205,21 för 1957, ria översteg tjänstemännens löner arbetarnas, Det försämrade resul= tatet beror på tryckt prisläge och ' sämre orderingång. Företagets chef rar beska piller som kommentarer. nader; sparsamhet" intill snålhet och derligt att somliga blir så uttröttade av för många besök och för mycken kärlek att tempen stiger och doktorn skakar på huvu- det nästa dag. Det går att få temp av för mycken ensamhet också, hur orimligt det ä än kan låta. > Någon” gång hålles det gudstjänst på sjukhuset men sällan en sön=- dag: Då Kar. präster och predikan ter nog av tjänsten 1 de egna kyrkorna. En och annan gång kom- mer någon och sjunger; offrar sin egen tid och sitt eget nöje för att göra en ensam 'människa glad, men det är inte så ofta. På en del sjuk- hus finns det någon som varit sjuk själv och som disponerar. sin tid efter eget val och kan ägna sina lediga stunder åt besök på sjuk- De är sjukhusens andliga tillgån- gar. De skulle bara vara så många fler, .Det har talats om sjukhusvär- dinnor. Landsting och städer har inte kapital till att' avlöna dem ständigt. Många anser att radion ersätter människorna, men på sjuk- huset är sällan radion bra, det är inte tid till att lyssna, det är:stän- digt så mycket som ska göras och som stör. : Alla förstår heller inte de sjukas: längtan just efter en människa i lidandets ocean, någon att hålla i handen fem minuter när det är söndag, när de friska har helg och gemenskap och den sjuke simmar på sin ensamma planka i h effekti ök hålles den 29 ds och det blir oföränd= husen hos dem som är ensamma. | rad utdelning med 8 kr per aktie, i som fn ligger i 186 efter att pend=- Ford Motor Company AB ökade .|sin försäljning 1958 till" 171 milj kr mot 160' för 1957, vilket gjorde det möjligt för företaget att ytterligare”, stärka. sin likviditet; I "samband därmed företogs en ytterligare av=. sevärd. "ökning av 'lagerreserven, Bruttovinsten på 'rörelsen blev 6,7 milj (£f å 5,5), och nettovins- mot 37,9 för 1957. Utdelningen 'fö- reslås höjd. från 13 till 14 -kr per Senaste betalkursen är 270. skogsindustrien. återspeglas i Igge=, sunds Bruks bokslut i dét att för=" säljningen sjunkit från 145,9 -milj kr till 136,2 och överskottet på rö- Eruttovinsten' uppgår till 26,04 (26,71) och nettot till 6,37 (7,54), Det är tämligen små förändringar, : noterade företag är välkonsölidera= " gränsade. Möjligheterna ' att) leva - sysselsätt= v har "Furitz med betalt 545 och NK .' » ASEA — vår största ”verkstads= | industri — redovisar stigande för=. 783 till 54,4 milj och bruttovinsz' att man tagit fram en 'resery på N avlöningssumman ' För första gången i bolagets histo .. — direktör Ake Vrethem — serve= ' aktie och stämma hålles den 27 ds, . relsen från 24,24 till 21,39 milj kr. - lägen, Träaktierna äro regelbund-;> . ; magert, Omsättningen' ökade från ' ” Han fordrar bl a minskade omkost- . lat mellan 180 och 200 betalt, i år. ,; ten redovisas i 2,21 milj (£ å:1,75). .. Balansräkningen slutar på 45,9 milj : Den vikande konjunkturen inom Utdelningen blir :8 kr per aktie '' och kursen är £ n köpare 312 kr. nu de icke utbytta obligationerna eller sammanlagt för 5 milj kr, vil-' ket innebär att utbytet ägde rum till 98 proc, Försäljningen sker en= dast genom Riksgäldskontoret och priset är gällande dagskurs eller £ n 52 kr per obligation,” ödsli; Va är värst på sjukhusen; Värdebeständiga statsbidrag till skolmåltiderna? STOCKHOLM (TTspec) Den omläggning av reglerna för statsbidragets beräknande till kom- för de fria skolmåltiderna har gett statsk ledni Lyft utd kr. kup, Atlas Copco 2:50, 22 Scania-Vabis 10:— 4. Turitz 12: 29 ANANAS RINANPNNPNDN Annonsera : — det är en investering som ger god utdelning, et till ett principuttalande, I sakkunnigförsl har bl a karna irrar och far. Ingen k inte ett kort, inte ett brev. De fles- ta läkarna har söndagsledigt. Den som har jouren har några salar att springa igenom och måste där- till sköta löpande fall som kom- mer in. Doktorn hinner inte stan- na, Sköterskorna hinner inte stan- na, Man vill inte ringa och besvä- ra. Längtan efter någon att prata några ord med anses inte vara sjuklig. För den behövs ingen lä- kare, Tror man. De svårast sjuka ligger i sina bäddar. Det är nästan bäst då. Det går att dra lakanet över huvudet och låtsas att man : draget till skolmåltidi derstry- sover. De som oörjar gå uppe irrar | lagts fram förslag till sådan om- läggning, att garantier skulle ska- pas för ett i möjligaste mån värde- beständigt bidrag. Helt allmänt ut- talar nu statskontoret att den re- ella storleken av ett statsbidrag in- te torde kunna bibehållas oföränd- rad under alla förhållanden utan måste bli beroende av såväl den rå- dande statsfinansiella situationen som den aktuella b av ringarna har således helt fått bäras. : av staten, . Att förhållanden av dylik art bör föranleda omprövning av grunder= na har också beaktats I samband med tillkallandet av sakkunniga för utredning rörande den kommunala skatteutjämningen, Denna kommit=- mitté, skall bl a kartlägga den ge- nom penningvärdets förändring in« trädda först ik ning statsbidragsgivningens syfte. Vad särskilt angår den konstate- rade relativa försämringen av bi- fördelningen mellan staten och. kommunerna; Då frågan om bl a bidragen till derna får förutsättas vara ker statskontoret den ur statsfinan- föremål för överväganden, bör en= 4 omkring i Tidoren i sor- let av människor som de inte kän- ner. De sitter i dagrummet och kring dem trängs den glada sorlan- 2e hopen. Kanske hoppas de att' na ska komma, kanske har de älva besökt sjuka, men det är så. siell synpunkt långtifrån betydel: het stat; ets mening det nu lösa utveckling ti!l statens nackdel som ägt rum på vissa närliggande områden. Så'unda har kommunbi- dragen till folkskolans lärarlöner lämnats helt föreliggande" förslaget främst prö- vas ur de förenklingssynpunkter . som varit utmärkande för de un= der senare år genomförda refor- oförändrade sedan merna på det statliga bidragsvä 1917. De därefter inträdda lönesteg- l sendets område, En sydhallänning - AAAA kan inte gärna vara utan Laholms Tidning YEFTETTITV SPN NANA té, 1958 års skatteutjämningskoms" / Av 1959 års premielån försäljes ” -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.