ON ONOVT Te vrevev vverreeeteetveevröeeY ” FeryrereYTN, vyvvY vyreryrt yes FETT NT M e vryvveyvr” vyvYyvyr vv « a vev PR VR YET T "med sina 1400-1800 m syns'på | Från Sydhalland till norska" gränsen '- re FÖR EN sydhallänning som ti- digare inte sett högre berg än Taberg med sina 343 m. ö. h. är det en upplevelse att se Jämt- lands mäjtiga' "fjälltoppar” som flera . mils” avstånd. Från ' dessa har man också. en utsikt som fa” te kan jämföras med något i Sydsverige; "Den -som är. intres- sgerad .vill fag gärna” med. fanta- elås hjälp” bjuda” på.en resa till Frösön och! Skurdalshöjden, "” holm. Där”går vi över på tåget mot Stockkolm! och resa norrut; Till en början är landskapet öp- pet och omväxlaride, vid Älmhult se vi den”'yackra Möckeln, Men så ändrar "det" käraktär och VI åka genom ett landskap av skog och mossar” Endast. ibland skym- tar ett samhälle eller”stad, nå- gon gång en :sjö, Först när vi Östergötland ändrar landskapet --åter : karaktär. .och "övergår 1 slättbygd, le 1 Mjölby byta vi åter tåg för att fortast möjligt::nå resans mål, Östersund. Vi åka nu för- bl Skänninge och Motala, där vi Så Be en flik av Vättern och.pas- sera Motala kanal. Snart' blir. det åter mira skogigt omkring 088, Det är, Tylöskog,' gränssko- gen mot Närke som börjar här, sjöarna och, det märks att vi ha kommit längre från kusten. . te sjö. Snart är vi framme i Ö; några dagar innan vi upp till, Storlien. ortsättå nan vi går ut 'på bron stannar vi en stund och .ser :'oså 'omkring: Intill 'bron är sjön "öppen mer 'i övrigt är den isbelagd så längt vi kamse. Det finns lite snö kvar men 'iäte så mycket att man kan åka z skidor, . annars. finns här lämpliga ' backar - att. träna i: Högst där uppe på backen ligger Frösötornet, . säkert + med vid- sträckt. utsikt över nejden," På sluttningen -ligger: en riklig" be- byggelse : vackert ”teresserat, och omgiven av vackra lövträd. <> " VI GÅR ÖVER: bron och överi raskas av det klara vattnet. Här kan mari se bottnen på flera me- ters djup och denna är ren och vacker, Det är annat än våra dylga, sjöar. Då vi kommit över bron stannar vi åter och ser på Östersund. 'Även. denna ligger vackert på sluttningen mot sjön Här börjar, också snöfläckar att appträda ' här och var, När vl åter komma” 'ut 'på slättbygden , 8 vi strax framför oss Halls. berg med aln.stora bangård, Vi sitta kvar på ' tåget och fortsätta snart övet Närkes och Västman- och lite varstans sticka lövträden Tåget ilar vidare och vid Brun- flo 'se vi'den första. viken av Storsjön, Sveriges i storlek fem- tersund och vi, lämna täget för att fara ut till Frösön. Här skall vi gemensamt "vandra omkring "Vi 'vandra bort imof Frösöbroh och följa järnvägen" gom skiljer "| gatan och. Storsjöns strand: In- några Km kommer man 'till fär- jeläget "vid--Rödösund. Hade” vi haft bil kunde vi' tagit denna vä- gen upp till fjällen. = er ap ob dofarir os er åskaftons morgon äntra vi åter tåget: och fara vidare mot väster upp till Storlien, Den för- sta” tider "följa vi Storsjöns strand. Vid Krokom åka vi över Indalsälven, just som den lämnat Storsjön, ,även vi få nu endast tillfälligt + återse" denna, Efter några mils.+resa komma vi åter till /Indalsälvens dalgång. , Här möter även" den verkliga fjällvär- den, med” sina branta stup, Ännu är dock även topparna skogkläd- da-men snart börja de kala top- parna. Den första av dem vi kom- må: till är Areskutan, som med :| sina 1420 m. är nära 1000 m. högre än rnvägsstationen vid dess föt. Ändå är det inte myc- ket, mer än en halvmil till top- pen; Det . är » inte « underligt att hastigheterna blir hög när stor- åkarna' kör störtlopp på skidor ötför fjällsidorna. "Ett par mil längre i'väster lig- ger den för sitt fågelliv” så be- kanta Ånnsjön Från ståtionen i Ann ha vå en vacker. utsikt över Jämtlands, högsta . bergstoppar. Rakt bortom: sjön se vi-Bunner- fjället) lite "längre bort i väster syns ; litet äv: Jämtlands högsta berg Sylarnay 1762 m. högt och i rake, fram se vi, Snasahö- ' YTTERLIGARE tre mil väster- ut och vi är framme vid resans . mål! Tåget ' stannar och vi stiga > av i Storlien, den Nästligaste sven- D fades genom borrning låg en- ligt publicerade amerikanska upp- gifter vid staden Titusville i Penn- sylvania, USA, Enligt ryska upp- gifter hade man dock, redan några tiotal år före, satt igång med olje- "borrning i trakter, där våra celebra Jandsmän bröderna Nobel :”genom 'användandet av' tekniska' hjälp- medel såväl för borrningar: som för transport av. oljan genom rör- ledningar till raffinaderiet och från detta i tankbåtar: på Volgafloden till det inre av landet, med alltmer krönt framgång bekämpat . avund "En bild från ett oljefält i Kaliforni ien där de tallösa borrtornen . - landskapet. skapar en första oljekällan som anträf- talet ;oljebrunnar och borrhål, en- bart i Pennsylvania omkr tvåtusen. Och av dem gav de sjuttiofyra görelse heter det: ' ”Vid användning av de en . fantastisk effekt över 2 N i eo I en kommentar till denna kun ur bergolja håll d: större 2093 hektoliter råolja om dagen, 'x lättare till lygoljor ' eller för annat” praktiskt bruk, måste hänsyn tagas till deras | (h) och 5 "I ser att även hemmaarbetande vai> pril 1959 val Familjehidragens beskattning skottet avstyrker mo= r Hansson i Göteborg -m fl om / KORAS till k Iskat-! sionsavsättningar I familjeföretag. Enligt denna får vid beräkning av aydragsgill avsätta ning till pensionastiftelse inte a hänsyn till. pensiobsförmån åt vuddelägaren ellerNhonom närstä= ende person. På måtsvarande ält som en enskild rördseidkare kan familjebolagen — ordnå' delägarnss pensionering på annat Wsätt än ge= nom avsättning till petgionsstilletr Bevillningsut tionen av; upp! i telagen för på se, säger utskottet, . ot -Höger-: och folkpartiledamöterna ; samt hr Eriksson i Bäckrsora (cp) reserverar sig för bifall till. mos tionen, + he men os 'Beskattningen av inva fordon : a åå Bevillningsutskottet - vill. vidga möjligheterna = till ; skattebefrielse ', för invalidernas fordon mer än vad finansministern föreslagit, Det an- föra i mer kvalificerade fall skall kunn. få skattefrihet för motor4 fordon; För bedömningen härav bör. emellertid Länsstyrelsen inhämta . yttrande över ansökning om skat- | tebefrielse från pensionsstyrelsen, Två centerpartiledamöter:' reser= ' verar sig för att skattebefrielse ska ' medges för minibil vars tjänstevikt inte överstiger 550 kg åt var och en som lider av invaliditet i sådan grad att den berättigar till närings-, och förflyttningshjälp. Vidare föd reslår de att skattebefrielse skalll kunna erhållas för lastbilar medl. en totalvikt som inte överstiger 2.500 kg när de används av inva-"" "Även i Sverige efter oljefyndigheter, men de borr- ningar, som verkställdes inom den siluriska formationen i Dalarna led- de inte till något resultat. v . Import av” ulja steg emellertid snabbt och vi fick i Sverige om- sider . en ' oljelagstiftning. Den 26 november 1875 återfinner vi i de större: dagliga tidningarna. en kun- n : a i började man söka” lättantändlighet och därav betinga- de eldfarlighet och därför måste de i 'lagbestämmelserna : dekreterade lider. Utskänkningsskatteri es föreskrifterna med all efterlevas, . .” De 20) Ett sl de av känknings-' skatten helt eller delvis har enligt” bevillni; kottets, mening : för Men : av. åtskilliga al di tidningsreferat att döma har så inte alltid skett, Många' olyckor hände under, transporterna och. eldsvå- dornas antal. -—. det. var. fotogen- ga aktualitet. i dagens läge, Det ärr emellertid möjligt att en sådan åt- gärd kan vidtas senare och utskot- tet anser det därför önskvärt att regeringen vid lämplig tidpunkt överväger möjligheterna .'att över- . ska stationen >på denna bana, Vi och görelse oljor |1 som vållade katastroferna > fora få vi stifta bekantskap med, "den första "dalgången. Det, är Ar Vid stranden ligga gårdarna Jands slätter upp fill Krylbo där ". vi åter byta tåg. - DET FÖRSTA som mö närerna när vi med tåg resa från Krylbo upp till -Storlien -är' äe : mäktiga älvarna. Strax utanför Krylbo åka vr över den breda : Dalälven. Den som wväntat elg milsvida skogar 'äv Jätteträd blir" snart tagen ur denna vilfarelse, Till en början är, det. mest slätt- . EE S SE ut Vindart a "KNUT BENGTSSON i Linghult, Vindarnas tempel. Här uppe ha land men 1 Hälsingland ändrar det sig. För. det mesta ' följer: Järnvägen .do, många, vackra älv!" dalarna och : sjöstränderna .med -roka, vitstammiga ' pjörkår "och mora gråaktiga aspar, Vid Kila. Ljusnan som här breder ut sig Hill en tidvis kilometerbred Insjö som mestadels ' är” täckt Byrds; Här börjar. även snötäcket att bli mera jämt: Då' vi kommit upp: till Arbrå upptäcka vi plötslig att älvfåran:är helt torlläga" DÅ lir resultatet av kraftverksbygge na Ni håller säkert med om att det är en beklämmande syn; en: dast do välslipade stenarna och hältlorna vittna om de mäktiga forsar här tidigare varit, , Strax däreftor passera' vi kraftverket och älvfåran breder åter ut sig 1 all sin mäktighot.', G. Fd samlade I små byar med de sto- ra skogarna längre upp på höj. derna. Eftersom "det fr söndag ligger allt arbete nere och många av byarnas Innevånaro ha farit ut på isen för att dra upp en is- gtidda, Nere vid strandkanten ligger väldiga timmervältor och Mmassavedstravar I väntan på snösmältning och Islbasning då de ar älven skall föras ner till kusten för förädling och utskepp- ning, . . DE: MODERNA snälltågen ia fort fram och snart ha vi Ppasse- rat Ljusdal och tagit farväl av Ljusnan men ännu några mil Uppåt ha vi sjöar vid sidan av Järnvägen. Den största av dessa är Hennan och denna följa vi ca 23 mil till dosa nordända uppe vid Ramsjö. Nu få vi en mera enformig natur med ungskog 'om- växlande med kala område, Här har tydligen skogsavverkningar. Ba gått hårt fram strax efter Järnvägsbygget och föryngringen har inte kommit lgäng förrän för 30—40 år sedan, Efter en knapp halvtimme är vi framme vid: nästa älv, det är Ljungan som nu gör oss sällskap fram till Ange. Vid bron 1 östa. vall bildar älven några små for- sar, bara med någun halvmeters fall men man kan ända se vilka väldiga krafter som är I rörelse. Från Ange är det åter endast skog ett par mil tills vl komma tl Revsundasjön, som liksom nästan alla vatten här uppe, är bunden av kung Bores bojor. En- dast där det är stark ström är det öppet vatten. Här: uppe är ter rese- - Hishult, har varit på kurs i Jämt-' land.yHan passar här på att ge LT-läsarna' en ”gratisresa” upp till" jämtarnas land och norska 'gränsen, ” est yt upp sina" kala ”krohor:'Ocksä råd-' huset, och”ett"pat. kyrkor resa 'si- hatorn" över den. omgivande be-. byggelsen, see : För att snabbtkomma. till. den Yäckra 'kyrkan på" Frösön; som lgger påven höjd én halvmil in PA Jin hoppar vi ni lupp i en buss till Frösö läger. Innan 'vi kommer ffidm till kyrkan åka vi igenom stycke typiskt. Norrland. Går. na vackert. byggda, ladörna placerade: ute' på fälten och häss- lorna stående och peka mot skyn, Inte.underligt att tyska flygare trodde "det var, kanoner . som ställts upp på åkrarna under kriget. 0 N sn Kyrkan ligger vackert på en höjd mitt på ön med en vackert utsirad klockstapel av trä strax öster om. . Kyrkan däremot är byggd av sten och. vackert ,Vit- rappad. På kvällarna är den be- lyst av strålkastare från alla hål och 1 vinterskrud är det en myc- ket vacker syn, Nästan mitt för kyrkans södersida är öns store son . Wilhelm Pettersson-Berger begravd, Gå vi in 1 kyrkan möter Oss en vacker syn. Väggarna är ganska mörka men Predikstolen och krusifixen vid altaret är vac- kort förgylda och -templet är även I övrigt vackert smyckat. Mitt emot kyrkan går vägen ner mot Pettersson-Bergers Som- marhagen. Här hade han sitt hem en vacker trävilla och omgiven av en lika vacker lövhage av björk och asp och med ståtlig ut- sikt över storsjän och fjällvärl. den. Hans byst är uppställd utan- för villan. Hagen bör helst ses På våren och inte På vintern då alla träd är kala. YI VANDRA tillbaka förbi kyrkan och vidare västerut nå- got hundratar meter. Här ha vi en strålande utsikt över Storsjön och där i sydväst ca 3 mil bort reser sig Aviksfjällets mäktiga massiv, Lite längre bort se vi ett ännu högre berg resa sig, Det är den 73 mil bort belägna Are- skutan som visar sin vita hjässa. Det trodde ni säkert inte att den Var så långt borta, men så är hften också klar och ren här uppe och klar solig dag. Här går också vägen ner till Linjeflygs Östersunds station på öns norra sida. Lite längre I vVäs- hämta : våra 'skidor "och bege” oss bort mot" Skurdalshöjden, För att spara tid och krafter ta vi skid- liften och åka upp mot höjderna. Stå nu stadigt på skidorna så är vil snart uppe.en bra. bit ovan trädgränsen, 'Från skidliftens hög- sta 'punkt' får" vi för 'egen "maskin arbeta oss upp någon km till topp- stugan 'och det stenrös som kallas vindarna också” fritt spelrum, inte ens "den, minsta, buske. finns, Vi stanha ' och. se . oss. omkfing,, Mil efter ”mil' av vita fjälltoppar - åt alla håll. Nere i dålarna se 'vi skog men: «annars! ä . fortsätta" möt Adrdväst bör'det ut- för ganska bra men inte värre än vi kan hålla, farten inom rimliga gränser... Vi följa den utstakade leden, ! vädret! är - nyckfullt här uppe, ena timmen kan det vara strålande"sol”och andra en rykan- e' snöstorm "eller tät dimma." Har man "då inte stakarna att följa är man genast; helt utlämnad åt fjäl- let. . : "Efter: någon "timmes åkning ' är vi vid svensk-norska gränsen. Här är den -.markerad med små: trä- kors och. vi.följa dem ner i den lilla dalen vid Skurdalsporten, Här nere ha några små videbuskar och dvärgbjörkar funnit tillräckligt lä och värme och sticka upp ur snön på sydsluttningen, Själva porten är en några meter bred ravin med tiotals meter höga, nästan lodrä- ta väggar. på -båda sidor, VI VÄNDA .nu åter mot Stor- lien, men efter en stund ta vi en liten - omväg och åka åter mot norska gränsen och > följa sedan fjällets västra rand. Efter att ha Passerat en raststuga ta vi oss så sakteliga nedåt. Här få vi ta det lite försiktigt, snart är vi nere bland :: dvärgbjörkarna . och då gäller det att hinna väja i tid. Allt går lyckligt och snart är vi åter nedanför skidliften. Här kan vi stå och beundra de mera vana åkarnas färdigheter när de äka slalom , utför. den långa, -branta backen där en bred gata är. upp- huggen, En och annan faller i de farligt; man 'slår sig inte i den djupa" snön. De flesta klara sig dock fint men så är det också skidföre från ' oktober. och fram mot midsommar här uppe på fjäl- let så infödingarna hinna träna ordentligt, - > oo. «on " Vi är dock nöjda av skidåkning för i 'dag och dra oss ned mot samhället för att se oss om där innan det blir tid för återresan. I kaffestugan kan man få lite till livs och om man så vill köpa min- nessaker och naturligtvis vill alla ha sådana från en sådan ort som Det lider nu åter mot kväll och tåget sätter sig i rörelse och där- med börjar "återresan på 117 mil det mest barrskog även nere vid ter har Jämtlands Nygklottilj' sitt område, Följer man vägen vidare genom 10 landskap tillbaka till södra "Halland. . - tvära svängarna, det är inte så|- förföljelse : från konkurren- Oljeutvinningen har. gamla anor. Bergsoljan> var känd och: använd redan på Gamla Testamentets tidi Biblens. länder. Vid Babylons' och Ninives återuppbyggnad betjänade man sig av intorkad bergsolja, el- ler "asfalt, söm murbruk, Och de gamla egyptierna begagnade sig av denna"”olja” vid; balsameringen " av sina suveräner och stormän. ;' — - Herodotos” talar” om oljebrunrar på ön. Zakynthos vid. Greklands västkust och Plinius: och Dioskri- des berättår, att vid den lilla sta- den. Agrigehto"på' Sicilien! fanns en olja ” som invånarna ;”uppsamlade och brände:i sina lampor”; Och den så kallade eviga elden som parser- na dyrkade, anses som det heter i en gammal skrift, ”inte ha haft nå- gon annan orsak än ständigt ström- mande källor av bergsolja och gas, vilka blivit antända vid ytan”. i skor”; ' ”och vissa därmed jämförliga. vät- — ökades'på åtagligt. (270 Fo fo B, Ifanzon Sprickor i'Arabförbundet 3 — Nasser +" BEIRUT (AEP) oc. '- Arabförbundets med 's tora förväntningar emotsedda” kongress > s stora. nederlag i Beirut bekräftade på nytt två rådande tendenser. i. de ' arabiska ” - länderna: Det blev för det första kl hållningen råkat in' i en' återvänds, >. Dågönsin "sedan "andra ärldskrigets -ovedersägligt "att ' president ' Nassers > Beirut, inför : + nederlag, .. Nova Det: var "nämligen den egyptiska presidenten Abdel , Gamal "Nasser | E som sammankallat ” konferensen i| - iska huvudstaden. Han +: Nya världens urinvånare ände nafta. Förekomsten av bergsolja antingen 4 droppvis eller i: tunna skikt flytande på vattenytan i sjöar och träsk, även som bäddar av as- falt bildade genom /' oljans -intork- Iden lib sig också i den grå forntiden av|h des av. de samlad bled. na” få" klart formulerat moraliskt stöd i den farliga strid som Egyp- tens härskare -hade” givit sig in i mot kommunismen och Iraks revo- Iutionslédare: Kassem.- Konferensen ning, väckte indi uppmärk- 'samhet årtusenden tillbaka "i ti- "den, so = ve ; De vita invandrarna började ve terligt först ta" oljan: i bruk på 1700-talet; men någon" utvinning i större skala förekom, eriligt häv- datecknerna, först i mitten av förra århundradet. Dy PN > Någon "gång i slutet av 1840- talet påträffades, då man sökte efter saltfyndigheter en, som det heter; "stark: oljeåder”, men enligt tra- ditionen var- det den 1 dariske .| bakslag för Nasser, redan innan den i Libanon blev' emellertid till: ett kunde sammanträda och sedan, de få delegerade som kom var samla- de. Tre medlemmar av 'Arabför- bundet, det anklagade Irak, vidare Jordanien och det. tidigare av :ara- biska ligan förorättade',: Tunisien vägrade att sända delegerade till kongressen. En fjärde medlemsstat, Libyen, sade ingenting men: ute-: äventyraren överste Edwin Drake, som påträffade den” första, större 'oljekällan genom borrning och var först att med det förfaringssätt som än i dag tillämpas "finna och'ut- Ninna en oljeskatt av betydenhet”. + Edwin. Drake var enligt den amerikanska ' oljehistoriens kröni- körer, en man med ett sällsport 'stormigt förflutet.: Och det var egentligen inte han som uppfann den moderna 'borrningsmetoden utan två av honom engagerade in- genjörer. Tidigare hade alla djup- borrningsförsök misslyckats. Borra- 'de man, så sprutade det upp vatten, "Men Edwin Drakes ingenjörer fann bå en metod som rådde bot på detta. De' slog, populärt uttryckt, ner ett rör omkring borren och borrade i röret. Det var den 23 augusti. 1859 som jättefyndet gjordes. På sjuttio fots djup påträffades en oljeåder som "under många veckor” dagligen levererade 4000 liter mineralolja. Drake gjorde, berättas det, sedan nya borrtingar och blev på kort tid en rik man. Men han tvangs genom en mångomskriven. skum Process att avstå från sina olje- källor och dog utfattig 1824. De nya oljemagnaterna gjorde nya borrningar på skilda platser och före slutet av 1860-talet var an- blev. Uppenbarli, hade Libyens regering ingen lust att delta i en konferens där Irak sattes på de an- klagades bänk utan 'att Kassem arabiska förbundets representanter, :Ied kostnaderna, men tet," innehållande uttal Iraks president .Kassem som ankla= ” | gades för kommunistiska” sympati- er, slutade med ett 'upprop till "ett heligt: krig” mot , denne" ”Moskvas vasall”. Nassers förslag stötte på resolut och enhälligt. motstånd - i Beirut, Det är knappast troligt att de närvarande arabrepr na skulle ha velat skydda. Kassem eller kommunismen, Vad de emel- |: lertid ville demonstrera var uppen- barligen att de inte ämnade följa Nasser i den ständiga strävan att spela sig-'upp som , arahvärldens främste talesman, De andra 'arab> ledarna ville inte delta i farofyllda äventyr som Nasser ”drives till av anspråket att under sin egen spi- ra få samla årabländerna till en- het. Därmed är Nassers saga' som ””panarabismens” sentant kanske slutspelad, - gå till ett system med endast: en skatt :-— "'omsättningsskatt '-—" på spritdrycker, «cc cv Med denna' motivering ningsson i Tranemo" och. Bengtsson. i. Göteborg (h) om en reducering - av utskänkningsskatten i sådan ut- sträckning att den endast kommer. att. motsvara :restauratörernas. er- sättning för utskänkningen liksom. motionen av hr. Svensson .i Malmö ” (s). om ett' slopande av. utskänk-; ingsskatten med”en idig” ning av omsättningsskatten.'... Sk bh t att den arabiska : änd.: Den är.nu svagare än ' : Propositionen om omläggning av skogsbeskattningen.:.godtås, av hes” villning: 'slut.""För-det-andra- är - def . stjärna (är: på : ående. I n svåra gypten -har hittills betalat något. Det ' egyptiska " resolutionsutkas-" "ingen utanför ' Utskottet "tillstyrker. motionen - av hrr Eliasson i Sundborn och Cars, ” son i Vikmanshyttan m fl (cp) om. en förlängning till tre år av den” tid inom vilken utgivaren av stånd- skogslikvid skall äga rätt att gö värdeminskni drag, 0: di mot stänga skogsbilvägar som är bygg- eller kommunala medel? undiar hr främste ''repre- "Benny Rouget. Haglund (s) i en enkel fråga till Kommunalskattelagen > Hrr Bohman i Stockholm. (hj 'äch | Johansscn i. Mysinge (ep)..m f mos; tionerar om en ändring av kom- munalskattelagen så :att avdrags- : rätt beviljas för. bidrag och avgif- ter som medlemmar. i vissa närings- organisationer. betalat till organisa- tionerna, själv ville stå till svars. Därmed var Arabförbundets . högsta råd ' inte representativt, inte ens i tillfälle att fatta beslut eller att på med- lemmarnas vägnar göra uttaland- den, Bara Egypten—Syrien, värden Libanon, Saud-Arabien,: Marocko och Sudan deltog. Rd De fem deltagarstaterna försök- te inte såsom vid tidigare. tillfällen att utåt demonstrera den s k ara- biska enigheten. Tvärtom, Maroc- ko, Saud-Arabien och Sudan före- drog en sorts neutralitet i den rå- dande irakisk-egyptiska konflikten och Libanon följde samma linje, Nasser stod för första gången i sin karriär fullständigt isolerad inom Arabiska ligan, som har sitt säte i Kairo, vars generalsekreterare är er egyptier, Abdel Halek Hassuna, en Nasser helt tillgiven: man. Arabförbundet uppfattades - alltid, både ute i den stora världen och av de arabiska ländernas opinion som ett den arabiska nationalis- mens centrala samordningsorgan.” Lizan var den arabiska samman- hållni banér, en isation ” under ledning av den ”store arab- ledaren”: Nasser och dennes land Egypten, vilket ensam betalade! , I a för Arabförbundets propaganda och verksamhet. De öv- i. na riga medlemmarna bade vid, flera tillfällen åtegit sig att bidra till|/' höj-. : skottet med én ”ändringe så. - Vem har laglig rätt — 'och' un«« der vilka förutsättningar — att av= - går ut- . skottet. ernot 'motiorien av hrr/Sve= . . ' då. och' underhållna "med .statliva
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.