Å FÖTBOLLEN börjar n nu är. optimistiska, men frågan är en viss' pessimism på den nya « temet, rent "sportsligt ' sett: är "inte vara' några delade menin "NU . STARTAR: MAN "på . våren, visserligen -— -beroende' på geografiskt läge" ord . med”. i. viss. mån olika 'ut-' gårigsläge, men . dock -' med "möjligheter att under ett helt nära... nög > sammanhängande spelår reparera" " inledande: misslyckanden, : : Enligt ': det . gamla systemet däremot . låg. oo = PUBLIKPAKTORN + "gar e r' dö rulla: inte - vänskapsuppgörelser utan i. det: serie. bara i i mindre viktiga 'vslutas frampå, förvintern. Hur verka vet ingen ännu, Många Om inte ännu flera ser med tågordningen. Ätt de Nya Ssys- att: föredraga borde det dock igar. om. ne : den nycktulla våren i-seriens : nervpirrande . slutskede, , då fick ofta övannämnda kli- ' matiska förhållanden en ödes- ' som, så- | diger inverkan för lag, . annars totalt. sett var av. dan . slagstyrka, att” de, svarat: en plats i. den: serie de nu måste Jämna. > me emot mera svårbedömd.” Tidi- - har våruppgörelserna” med karaktär- av seriefinal alltid rlockat stora. publikskaror, . Skall en: kall: kanske "våt ' senhöst .. "te sig lika lockande? Den frågån besvarar väl de flesta med nej, men vad man förlorar i slutet kan: man kanhända. vinna i seriens . amdantag | I SÖDRA HALLAND I blir : det stor” ”säsongstart ' detta: veckoskifte, med samtliga se-' -rielag i elden, Ettan tjuvstar- tade-som bekant redan i sön!) dags med” för 'såväl Genevad : som ; Skogaby : överraskande "gott. ,resultat,. Om : lördag får ' "dock. åtminstone Genevad det” besvärligare" med ' Start borta.” Denna 'halmstadselva brukar - vara besvärlig att tas med på ' sin! egen” plan, men vem vet? "Har inte Genevad: alltför stor Våd sägs exempelvis. öm. Rännesli öv-Våsetorg. början. :Våren lockar säkert storpublik- till idrotts- ven. om” det" inte är "frågan om > seriefinaler, Det esten förra ” "söndagens Ores start på något respekt för” inotslåndarna kan det gå vägen. .: >. et > Skogaby,' som” spelar" först om!" söndag, 'tar. hemma emot Torup och bör väl mänskligt att döma klara av. nykomlin- garna. Säker? kan : man dock : inte vara. Dels har. Skogaby trots segern ”i' "söndags inte visat ' pålitlig” form, 'och' dels vet man aldrig vad nya lag "går för. En etta blir dock vårt ” tip: H Lt Här” "möts redan i första omgången” två. lag," som "man . räknar "bland : konkurrenterna ” om ” Skall" hemmapl fälla - -avgörandet .i Ränneslövs - det i Hasslö F R ÄTT SLUTA "med vår högsta ' serie” så inleder" Lä- " holm". börta "mot Ilyltebruk, . Nu gäller" det: verkligen för LFK? att "redan från . början sikta: på "én : god placering i sin. grupp; Inget av lagen fö- refaller. så "här på. avstånd vara oslagbåra, och LFK bör börja ”méd "vinst om söndag: Borfasegrar, förefaller för öv- = ' a med kottörp, gästar.” En oviss NppEÖree, som ' tre: favör. Ett kommunderby blir. "YYYrryv System, som, för första , Sönd. 10.30 hj mel skrm och nvg kpr Eriksson. Tisd. 28/4 kyrkobr, i Central- skolan kl. 19,13 kh Liungmn. Hichnit 14 (obs. tiden) hom Xn= E”ikeson, sek inst Tisd. 28.4 kl. 19.30 kyrkobr. bibostuditm, "| Rännesläv 13,30 hem vh Sjöholm. ro P0 am kh Siöholm.: nsslöv hem Ira Uv '117 sek fru Harlira. På Den Våxtorp: 13, 30 hgm kad "Pam. - gren. ? Östra ' Korip 10 hgm ' Hars Hansson. : Skammeslöv 123: hem: /- Hang' Hansson. 1030 srk. Båsted 1020 hem me? barssam- tal.'= 19.30." unes-mimöte - nå ”Stiftssården Töd 18 s-mtal mad ban, i Malens å tser har a naturliga skäl under senaste de- fehniet kommit i I skymundan för rent partipolitiska. Många har beklagat, att han pålog sig] uppgiften som partiledare, och ansett att han skulle ha gjort det svenska samhället större tjäns- ter i andra Positioner.. Däri lig- ger enligt vår mening en under- värdering av hr Ohlins Heråriga insatser , som oppositionsledare, Man kan bortse från idégrunda- de ,. meningsskiljaktigheter — och taktiska finter, som han — lik- som andra: partiledare — funnit ”litiska spelet i en demokrati och utan överdrift konstatera, att hr Ohlin i egenskap av oppositions- ledare - tvingade Tegeringssidan till Isefula för som blev be- ' Tisd. 15 arhetekratseni >: Eldlsherxa 13.39 hem med skrm kh Arahl 15 osck kh Adahl +. lingen. : Hr Ohlin är inte ländre. förmell efter - Onsd. 29-47kl. 19 mi i nrästsården. .. Tönnersiö 10 hgm skrm och ssk "kh Adahl, > Himervd 9,20 sck; 12 hem | med nvg kh'B. Andersson 4f-åre konf.- ivbilenm. Tied.' 14 "ev .. te hos Doris mHoekvist. Vivhult, > 19 kyrkl. flickringen hos Inget. Johansson, Vännehöke. Nya Gästis Ifshitt i dag kl. 19 30 ' Frälsnines?rmén. Våxtorps ' Missionskht 15 '"pred." av Dar Svenssåan, Luth. Missionshuset, Laho'm sön: dar ,14.nred av Ali 'Hektor, -. månd. 14 ärbetssmöte. ; Slå Laholm. Sion, Söndag kl.'11 sön dasgeskola, kl. 18 bön,” kl. 19 " otföntl. ” möte” P Carlson och sångerna. Torsdag kl. 19, 30 Bi- bePäsning. och" bön. - Knäred, "Sion Godtemnlarlokalen. : Söndae kl, : .offentlagmöte e.:P : Carlson! nm, Vallberga; Miss ionshomm: dag kl: 10 "söndagsskola; r Tabernaktet, : Sönd. ” sönd. ' kl. Laholm, "Salemkyrkan: Sänd.” da :prédikån Almboarg, Möten em, Se Betaria, Pkeryd. Nor bene Hishvt 'Betania. - "Möten" Se. ' . Vivljunga. '. i ( Betaniakyrkan, » Ekeryd. : Lördag 19,30" konferensens---inlednings- > möte" past: Nilsson, Börjesjö' 0. '.sångäré. Koll: Sönd;11 s-skola. 3 och. 15,30 uppbyggelsehögeti- den: Past. P O Nilsson,.H Wåh- ' leman, Börjesjö m. fl. Sångare. Missionsinssml. -. Månd. ''19.30 församli Ste: Onsd. ':19,30 gt alt bli! ingssönd gens ” melodi i denna. grupp; Kungsbacka reser till Getinge, Böljan till nya Heberg, Var- : berg till ' Leikin öch Nyhem : till Vinberg:; Ätminstone i de senare ' matcherna lutar det åt bortavinster, men osvu- | ret är bäst så här års. ' Tallandsserien, Div. IL "anv Grupp 1 April 28 Hasslöv—Ek Hishult . Knäred—Veinge :- Ränneslöv-—Våxtorp "co oc Snöstorp--Kornhult: v oe Maj 3 NH Kornhult/-Ränneslöv Skottorp—Snöstorp Vapnö—Hasslöv ,. on Veinge-—Hishult «sco or ; Växtorp -Kräred : U Maj 10 EN . en Hasslöv--Veinge : Hishult Våxtorp .' Knäred—Kornhult ;, - Ränneslöv.—Snöstorp . ... .v) Vapnö—Skottorp , Maj.18 .> re oh Kornhult-— Hishult . : "'Skottorp-—Ränneslöv . oh Snöstorp—Knäréed » Veinge-—Vaphö Växtorp—Hasslöv Maj 24. . - Hagslöv Kornhult Hishult-—-Skottorp + Knäred-Ränneslöv Vapnö—Våäxtorp ” Veinge—Shöstorp 4 Maj 31 Kornhult Vargnö > ar 7 Rännesl Skottorp-—-Knäred Snöstorp--Hasslöv . ” Växtorp Meine. Juni 0 Hasslö ar —knäred > 2 Vapnö—Snöstorp veinge—Kornhult Växtorp-—BIotterp < kl s [3 fa "Au. 2 a iabslöv > . - Knäred—) . pe . Körnhult--VAxtorp vo RBänneslöv—Vapnö AV « Skottorp--Veinge ” Snöstorp-—Hishult . Aug. 97 is ta Hasslöv—-Hishult ". ' Kornhult—Skottorp se . Vapnö—Knäred «00.04 - Velnge-—-RBänneslöv : "Växstorp--Binötorp an a Aug. 16” . Hishult Hässlöv . Knäred —Vapnö Rärmneslöv—Veinze Skottorp—Kornhult cc... oo Snöstorp--Våxtorp - oo Aug. 23 Hasslöv—Knäred + - Hishult—Snöstorp - fär Vapnö-—Ränneslöy .. "> - Veinge—Skottorp : Våxtorp Kornhult Aux: 30 : sn Knäred Hishult i Kornhult-—-Velnge, | Ränneslöv—Hasslöv -" "|- Skottorp-—Växtorp . ; Snöstorp-—Vapnö - Sept. 6. ” ot Hasslöv—Snöstorp” tta Hishult—Ränneslöv - Knäred— Skottorp- Vapnö-—-Kornhnlt "> +. Veinze- Våxtorp Sept. 13- . Kornhult-—Hasslöv . t Ränreslöv--Knäred Skottorp—Hishult . Snöstorp-—Veinge : Våxtorp" Vapnö Hishutt—Kornhult va ' Knäred—-Snöstorp ei Ränneslöv—Skottorp . «cr Vapnö— Veinge, a Så Ht. 27 Kornhult—Knäred” "Skottorp-—Vapnö no Snöstorp-—Ränneslöv. . . iVeinge—Hasslöv: sv: vv 'Växtorp--Hishult' Dn Okt. 4 Hasslöv--Vapnö ' . Hishult—Velnge > ' Knäred—Våxtorp .Ränneslöv—Kornhult Snöstorp--Skottorp oe Okty 11. 3 > se Ne Kornhult--Snöstorp sänt Skottorp—Hasslöv : 'Vapnö-—Hishult >” Veinge—Knäred ' Våxtorp Rännaslöv ” Gen Spec tid den 11 oket. Kl. i 3.30. Ar och Bllag följag att Kornhult saknar B-lag. - BADAAAR «missionär Gunnar: Lindblom. > Betel, Knäred. Sönd: 10,30 skola , Övriga . möten: Se. Potanla; » Ekeryd! Bete Våxtorp. Söndag kl. 15 stor evangelisthögtid : » Örkelljunga. 7 Torsdag + kl." 19. 30 våren - hälsas välkommen, :Söndagsskolan, str.- » musiken fr.: Örkelljunga! Hilmer Svänsson, Daga o. Axel sVigelsbo. | Kaffeservering. an Filadelfia Örkelljunga. Lördäg - kl. 19. 30 sångövn. Söndag kl. 10 sön- dd la. 15 ev. listhöj Ett ” flertal 5 sevangelister «. från + HF, 3: Strängmusiken,”. Måndag. kl. . 18 . ungdomsmöte, Torsdag kl. 19.30 vårfest i Betel Våxtorp. | vkaroar. Hilmer Svänsson, tel. 144. Våxtorns sockers brand. försäkringsbolag -hade i går årssämmanträde vn: der ordförandeskap av lantbruka- re Sven Nilsson, Hårsabäck. ÅrS; berättelsen, för vilken Laholms Tidning, tidigare redogjort,' god- kändes och årets vinst 2.820 kr, överfördes till reservfonden.. Till styrelseledamöter . för tre år omvaldes Sven Nilsson, Hår. sabäck -och Viktor” Svensson, Vindrarp, samt mnyvaldes för ett år efter Edvin Augustsson, Nor- danå, som avflyttat Johan Kar!'s- son, Nordanå. Kvarstående i sty- relsen . är Johan 'A.' Johansson, Våxtorp, Gurmar Pettersson, As- Jet, "men den personliga ställning 'han kommit att inta i poli h vara oundvikliga i det partipo- i av befolkningen under 15 år, - endast 2,7 procent över 6€5 år. I Sverige är motsvarande siff. . 3 ror 25, resp 10 procent, Uppgiften att fostra dessa ” väldiga ungdomsskaror är allt-- så enorm; ännu för tio år se- > dan förmådde endast knappa 17 procent av befolkningen lä sa och skriva. 1951. drömde ” man om att inom tio år kunna göra skolgången fri och obli- - gatorisk för all ungdom upp” till 16 års ålder. Hur har man | lyckats? :— Våra drömmar om skolan har trasats sönder av den hårda verk- ligheten, säger en skolman i Delhi. 1950 gick 32 procent av barnen i skola. Vi har höjt procenttalet till 40. Många barn, som börjar sko- lan tas snart från undervisningen av föräldrarna, som behöver deras inkomster. : ar inte rubbats av ett antal mandat mer” eller mindre, slår St-T fast, "SOM : NÅGOT AV MOTVALLS käring "uppträdde riksdagen härom- Jan, när" den avslog centerpartiets fö propåer om :' 'b a för landsbygdens småindu- Sstri när det gäller priserna på el- ström," anser RLF-tidningen som motiverar sin 1 uppfattning med bla följande: ” Genom att den nu allmänt till- lämpade . eltariffen för leverans av lågspänd kraft, den s K nor- > maltariffen, icke medger, någon högre grad av. differentiering; kati] ' det resulterande priset för en'li- ten "industri uppgå till 60 öre per "kWh eller ibland ännu högre. - Detta är ett pris som är mång. dubbelt : högre "än vad exempel- . vis, ett hushåll med: normal elut- - rustning behöver betala, Genom att grundavgifterna i normalta- riffen” är" högre "på" landsbygden än i städerna” blir' landsbygdens F| sängen a särskilt hårt drab- Kräaftdistributörerna H med- att småindustrien :kän erbju- das" alternativa tariffer. Det är rätt, meri dessa: kan tyvärr. inte använ- das. av'förbrukare med korta: ut nyttjningstide: : Vad. kraftdistributörer a. för . närvarande anser vara ett rimligt " pris på hög- och, lågspänd. elloraft > kan framräknas: med ledning av » de taxor som tillämpes. av Vat- ' tenfallsstyrelsen i Mellansverige. "Vid ett effektbehov, av 400 kWh " och en årsförbrukning av'.1 mil- jon: kWh : blir. medelpriset «vid 20.000 : volts 1 | Den. nuvarande femårsplanen vill : Två: svårigh har mött oss i vårt arbete ” på höjandet av. folki' bi det gamla skol och "bristen på lärarkrafter. Sko- lorna "under engelska tiden var , främst underlag för fortsatta 'stu- dier vid universiteten; man lämna- de den stora massan åt sitt öde, Vi har blivit tvungna att steg för steg :genomföra ' en skolreform. Antalet skolor av en ny typ, där man mera lägger tonvikten på fost- randet av de ungas pefsohligheter var 1951 knappt 1.800. Nu har det stigit till 10.000 och beräknas 1961 överstiga 38.000. Det är siffror, som tala. om ett. framstegsarbete, som måste betyda mycket för framti- dens Indien.: . > I : Bristen på lärarekrafter är vårt stora krux.' Och'hur:kan det vara annat?” Vi har inte gjort lärareyr- ket pop t;' det har blivit en låg- lönegrupp — "ordet är mitt! — bland de intellektuella — 50—60 rupees, (60-75 sv kr) i månaden är inte mycket att leva på i dag. söka: råda bot -på lärarebristen ge- nom nya seminarier och, special- kurser för lärare, : TÖRr i. Ett folk av drömmare blir ingenjörer "Vad säger de unga själva? ett land med sen 'gammålt 'stark för= |" äldramakt frågar man inte barnen men väl” deras föräldrar om” den utbildning, : som ' de", finner "vara önskvärd för sina unga. För Bom- bay och Calcutta har sålunda nyss redovisats resultaten äv en Gallup=. 8,55 . öre kWh. Vid ett behov av. 4 Wh ; och en sårsförbrukning... av 4.000 kWh blir medelpriset vid” låg- . .spänningsleverans ca 18 öre kWh. Jnder förutsättning att effektbe- . hovet håller sig inom måttliga gränser. borde: sålunda .en' småin- > dustri kunna garanteras ett hö " sta energipris av 20 öre kWh. .; + I stället för 60 öre som man nu ta får betala. När riksdagen åv- dade ' förslaget om att ge" den 'orkliga småirdustrien detta hand- 2, som inte innebär annat än ett s'ixaberättigande med ' andra: små- "ryrukare av elström, försatt den elt lämpligt tillfälle att i praktiken omsätta något av det allmänna prat "illå partier ofta för på sina läppar, . ämligen att man vill främja ett tfferentierat ” näringsliv” inräknat santverk och småindustri på lands- "| bildning! 'Därnäst kom som "i 'någon mån kartlagt målsättningen för de un- gas framtida' yrkesutbildning." Det visade sig här, att detta folk av drömmare och filosofer främst: vill tänka sig sina ungdomar in på bä- nor, "som leder till — ingenjörsut- ra of verkar allt annat än lättrampade, Ett sådant. fordon kostar i dag 195 rupees (ca 225 kr) men så saknas en. hel del utrustning,. bl a sadel, Cykelströmmen i storn eykelstad långt mera grepp av gammal 'och tråkig mo= dell; den svarta färgen tycks va? och Cykelförsäljare och -reparations- verkstäder har vuxit upp över allt utmed de livligast trafikerade in-= fartsstråken till Delhi har samma ungdomar skapat företag- ett nytt näringsfång: för en liten slant lånar de: ut: sin" fotpump. Även, har, cykeln: börjat: "spåla”. politiskt en « roll: ett: oppositionsimöte i norra Indien samlade deltägare' inom 500: km:s I rayon . tack. ;vare, cykeln.” Tidi re håde något sådant. varit otänk= ' tågresans « dyrhet? och. stra naturliga ga ung lomens skol- ning "Har" utbildningen inom armén givetvis inte. så stor som I med, allmän värnplikt, Jag. "| spelat en: icke. obetydlig. roll, .dock ett land , fick. ett starkt intryck "av: den indiska ar- täderna tätnar med varje år, än Köpenhamn Vv. gamla ruskar. på huvudet: någonsi dien, som på , s a ; , Predikoturer | sa Ts IA Laholm 10 hem | kh Håk Cykel ] I d 5? , i J ANSson, ” 11,30 ssk. O ar. | b I SKORmby; 13,30 hgm kh Håkans. N i : a koka sn Mystike I d tek iksi SÅ S qvist. mL ssk. FOLKPARTILEDAREN BERTIL St ens an te 1 sinnat ae 11,15 ssk. - 13 hem kh | OHLIN får en födelsedagshonnör i : sitt £ d liv-. och hi -]. Pet gamla 1 reson 10 ham. rie. nattv.- | holms-Tidningen SY Stock]. Statistiken ger nyckeln tll der a förnö > Prof ta till d "Eriksson. Sö kl. 16 korf. kpr betonade sa Ohlins Vftenskapligt ende: i Indien är 42 proseii | Delht är I dag | un varit. Men de i Hur, har de egentligen råd?” Å der f' nådens år 1959. Han är då en god representant för det gamla In« dettå sätt är överly= gad om att han sörjer för, de ungas lyckliga framtid. Öst är alltjämt öst och väst är väst, ' ” Eric Nögge. ; nn son i Trobro |seenden' dela "tioner är. det net. "Yi Riksdagen ” Cidertillverkni gen, Bevlilningsutskotiet- vill inte till= styrka” fyrpartimotionen :med,' ihre Häånsson' i Skegrie (cp) och Nils (h). som. första namn "om att ciderdryckers med semma + | alkoholhalt som .maltdrycker skall få tillverkas och säljas! 1 vissa äv= a voi r "utskottet" motiånä- rernas, synpunkter, men 1 nuvarun- de-ovissa nykterhetspolitiska' sliun= inte "berett "att "före? slå.en omedelbar Ngstiftning Fäms 4 sbehöys méns uppgift som: när "landets ' armiéchaf' general Thi- mayya ir .Rotaryklubben ,, i” Delhi gamla 'de är, då folkbokföringen ' är |” bristfällig, : Så” det: kan ' hända, att |! väl "utvecklade ' ungdomar redan. vid. 16 år, På mindre inskrivs e tid än ett år har vi inte bara' gjort sol= dater av dessa nykomlingar, ” sade generalen inte utan stolthet, utan och vetenskaplig utbildning över huvud ; taget. Siffrorna avslöjade emellertid att dessa tendenser var förvånansvärt starka inom de lägsta inkomstklasserna, som” måste. lita till statens hjälp för att möjliggöra studier av. varje slag! Intressant 'är att ämt har också dem. lärt dem noggrann hygien, Vi har, för. vil= ket "de" flesta ' tidigare ' stod ' helt främmande, de- har bibragts viss färdighet i skrivning, så att je: vecka kan skriva, till fö . tjänstetiden na + Återstoden : av delas mellan utbildningen tära färdighet vidare k nabanan släppt sitt grepp. om de bättre situerade, medan den fö fattigaste alltjämt hägrar . so vets högsta mål. Smått skrämmande & är vidare den minimala" siffra 'som redovisas” för i ygden, anser RLF-tidni IS Halmia gör” hundrade: målet. "i söndagsderbytt Bois contra Halmia är ingen , ny schlager. Lagen har redan - ”. mötts 32 gånger; Av dessa mat- . cher "har. Halmia vunnit. 21, Bois 7 medan 4 slutat oavgjorda. Målskillnaden är 99—44 i Hal- . och-nu är frågan - tarp och Erik Baste. na. Revisorer” Eirår . Jönsson, Skråmered och Axel Andersson, Våxtorp 'med Ture ' Nilsson, ' Få- gelsång, och Erik Jönsson, Yne. vad som suppl. : Föregående årsmötes beslut” om att försäkringarna skall omfatta även, stormskadeförsäkring kon- formerades. Löner : h: arvoden HISHULTS SKYTTEFÖRE Medlemmarna samlas vid: skjut- banan lördag kl.:14 för att avsluta de "påbörjade arbetena, "Medtag + verktyg. På söndag skjuter vi med början kl: 8.30. "Träning samt första månadstä är två gevär uppsatta som priser. Alla gamla och nya "medlemmar välkomna, - Fr rån I idrottssekr. u ' Knäreds IK. ” gamtliga deltagare 1 pojkseri- erna samlas på Svea: Svensson , café i morgon kl. 17... ;” om Halmia: skall slå in mål nr. 100 på Bois i söndagsderbyt. - Debutmatchen :- mellan . Jagen gick "redan 1926, då . Halmia. "vann i hallandsserien med 1—0. Mera "statistik: I 'seriesamman- ” kommas försörjning. Den. avslöjar -| sätt än tidigare. Förr såg man na- äldrar, som i kr ser en önskvärd möjlighet för sin av- onekligen 'att undersökningen i hög grad bär ; önsketänkandets, stäms pek ee Ofrånkomligt emellertid, att det unga Indien: visar en naturlig fallenhet . för mekaniskt arbete och, intresse för ingenjörsstudier. Den nya femårsplanen räknar m att tillskapa studiemöjligheter så de var- äldrar- i” mili- och påbyggnad av deras : allmänbildning. Den miljon man, som armén räknar, bidrar till sammansvetsning av landets' olika .I delar på ett sätt, som tidigare var otänkbart. Förr skulle enbart mat- hållningen varit . ett. olösligt pro- att alla kan äta vid samma : hela samhällets kris - ; Disdolinlöshet avspeglar - blem. Nu: går: vi-en medelväg så bord av C Riksförbund | regeringen" skall ' hur spörsmål til prövrin; Grekland: skär: ned västliga importen" - östhandeln ; - ökar. ÅTEN TT: tag -av Spa pa mera frå för, att> klarlägga verkningarna ' av ' en sådan framställning och försälfs ning, av: eiderdryoker. som" motlo= närerna begärt, Yrkestruktodlarjiäs har också anhållit att ta". upp. ” dessa, Cd korr), « Grekiska" regeringen har beslutat ' att med 30-40; procent skära” ner importen av vissa viktiga varor. från USA och, samtliga europeiska län- der utanför järnridån med undan« nien, Jugoslavien. och Finland. I stället 'skall Grekland kö- n öststaterna.” Av' de produkter - det gäller "är "trävaror, och ti jer, de för införsel dylik import ”" textilier, Meningen från länder som inte , ' ur svensk synpunkt viktigaste. c , Licens kommer vidare att krävas av motorfordon och är att. stoppa de mån" -köper- gre- Hur ärdet med discipli Generalen beklagade, - att för- hållandena på detta område inte är . som 'för 25 år sedan. Und er 17 år hade han då inte haft en enda be- straffning i sin Pr till nu. hör rige har eh stt antalet de vid tek-l ya. niska skolor skall kunna stiga till över 5.000 ont året och vid lägre tekniska institut till hela 8.000. Allt ö av ele- Han ville inte vara hård i sitt om- döme om soldaterna; förhållandena inom armén avspeglar endast vad tyder på att till hället i'stort upp . ver kommer att vida överstiga ute Härmed hade Echef bildningsmöjligheterna. Något som genast slår Vesökaren av det nya Indien är att han m möter ungdomen på eft helt annat turligtvis pojkar. ströva omkring, men de, utgjorde inte samma do- hang har lagen mötts 8 gånger med 4 halrmi; ; 3 Bois-dito och en oavgjord.” Målskillnad '13—12 för Halmia. Sista matchen var i Halm- stad: 1943; då Halmia vann med 2— om ett litet seriekuriosum in- r div II-starten kan nämnas att när Bois premiärspelade sista gån- gen i div II (på hösten 1942). hette 'motståndarna - också Halmia. Mat- Iehen gick, på . Påskbergsvallen | i "Varberg och slöt 1—1, +. H En historisk Bois-match bar” spe-. Jats med Halmia som motståndare. . Det var 1948 års DM-final, då Bois » tog "hem det hittills enda senior- mästerskapet genom att vinna med 1-0 : de inslag i g som nu, där de far fram på tvåhjulin- gar, ännu så länge endast undan- tagsvis motordrivna. Den standard- höjning, som otvivelaktigt ägt rum i Indien under det senaste decen- niet, avläses bäst i den stigande cy- kelmängden.: Enligt senaste ” fem- årsplan - beräknades ' antalet. nya cyklar per år till 900.000. Skriv- bordsteoretikerna fann snart siff- ran vara i underkant;den har nu höjts till 1,5 milj, huvudparten 1e-]. 5 mens” elände och ” fattigaste — dock inte rubbat för- äldraauktoriteten, inte ens på omr råden där vi finner den rent av onaturlig. Som exempel på detta senare klippte jag den här annon- sen! ten ett värde då kiska produkter. Atentidningarna: påpellar att Sve. särskilt liten + import från Grekland i förhållande till:ex= porten dit, mindre än andra i sams hh aktuella Iänder, +. . ” Ar 1958 hade den svenska impor« av 7 milj kr medan exporten uppgick till.82 milj kr. Importen hade gått ned med. hälf- tobaksi pekat på en öm punkt i indiskt samhälls- u | liv av i dag. Landet uppl brytningstid. ggamla fasta lever en former har: raserats, österlandet har skyn- dat sig att aptera västerlandet i se- der, bruk och livsuppfattning. Där- med:har man kommit på glid. Na- tionell frihet har av -vissa folkla- ger uppfattats som individuella är keter.. Ungdomens ”förvil Indien har — bortsett från slum- vereras eller tts vid in- hemska fabriker, endast 200.000 im- porteras, främst tydligen från Eng? land, Cyklarna är enligt våra be- intresse för konst och ” musik. Husligt intresserad” landsbyarnas | Fäkta man önskas till vacker ka, 23 år gammal, med klassisk fa- ten b vändiga 'om på för stora köp året innan, Under 1959 beräke nas emellertid den svenska impor« ten av grekiska varor åter komma att stiga. Vissa förhandlingar kom= mer kanske dock att visa sig nöd= exporten av: svenska tunga lastbilar, som har en domine- rande ställning i Grekland? och bus- sar skall kunna fortgå, ' Jaså mt tredje alternativ till jar och nej-omröstningen till skolornas lör= get mötte vål dom. har han föreslagit att' mal för fria lördagar skulle ha ledigt på: måndagsförmiddagarna, försla= dagsstängning har ”framförts av bälsingborgsgymnasisten Stellan dbi Vid ett man i stället” dsamt bifall från det Så ar en 4 AASARA.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.