4 . v En. vacker vårsöndag' under nes fjärde skolår — han var — kom en glasmästare och ram- taste lilla staden åkande på be-, sök med hustru och två barn. Det var. en flicka på bara tio år "och en pojke som knappt lärt sig gå. Blomgren .var gammal ; bekant till Isak Johansson, som var bland hans .bästa kunder. Isak "sysslade Nämligen även med» inramning pv tavlor och fötografier. Blomgren hade där- för med sig en laddning glas och ramlister,' Medan ' karlarna .reso- nerade . affärer och fruntimren drack kaffe och såg till Blom- grens lilla pojke skickades Jan- | ne' och flickan . Anna Lena uti ängen för 'att plocka, vitsippor I'stadsborna; Flickan 'vär skär- it och rundkindad, "Hon var klädd "i, hatt och en: halvlång vitprickig klänning, Janne kän- de sig lätt' förvirrad i hennes sällskap men hon ' var: fullkom- ligt obesvärad. Hon var egent- "ligen med på resan för att se till lillpojken och ni'var hon glad att få slippa : det bestyret en stund, CC nens Dagen var” solig och varm. träden började få nya blad; gö- ken gol och småfåglar kvittrade. Bin och humlor surrade, i. den blickstilla : vårluften, 'Det' var. en paradisisk stund; Sedan de sam: an varsin bukett satte. sig a. Lena på en tuva med upp- dragna knän för att ordna blom- morna med klänningen. som un- rlag... Hon hade bara' en: vit underkjol : under. klänningen, Janne låg i: gräset framför hen- | ne med blommor, som' han säm- lat. Nu såg han tydligt vad han ' förut endast anat. och kände den unga mödomens :söta :doft.. Han blev röd. i: ansiktet och Hans ; eiva år nu och gick i'storskolav makare Blomgren från den när-" JÖrdagen den 25 aprit. 1959 ln hjärta bultade hårt. Flickan såg på honom undrande, . SOT "A— Vad är det med dig, Jan-: ne? Varför blev du så röd? Ve ryvrrYFT? vrån en'hel timma och skäm- YrtrevrYTYTYE? YYFrY re . — Det är väl solen; Här är så ' kats med attentatet, . . .- d sig och återvände ' med sin skörd. På hemvägen tog hon hans hand i sin och gnolade J sakta, Hennes hand;var slät och mjuk, Han. kände en stark lust att få om henne och krama hen- ne men han vågade inte. Då de närmade sig hemmet tog 'hon handen till sig, 3 0 de Janne. återvände "sedan ofta” till tuvan där Anna Lenai suttit den, där -majdägen.: Märken av. hennes - kropp : syntes länge i gräset. Och alltid blev han lika upprörd: av minnet, vt "Cd Några dagar därefter var det qg, repetition i skolan med de äldre klasserna; .".Då . hade ” pojkarna . skurit visselpipor av ränn, som. d var. ”löpt” eller savig vid den här tiden. De gjorde. också små: Det blev skrik "och. hallå” och sprutor av samma material, med vilka .de” under, middagsrasten besprutade; var andra med'vat- ten ur en så' på: gården, Janne 'b ochk"en annan pojke fyllde sina sprutor och smög bort till en hop flickor som satt i'gräset och danne lyckades tömma sin.spru- ta under kjolarna på en av dem; flickorna kappsprang till -lä innan för”, att. berätta! om-det som” hänt. ' Janne; blev inkallad och tagen i skarp upptuktelse av' lärarinnan,'Han fick en så. hård örfil 'som. hon kunde: åStadkpm- ma med sin mjuka hand och ef- ter' rasten fick han stå I skam- år! högre klasserna" in dT, ettinytt skolhus, I' bondgården hölls nu var att det'sklle bli' plats för den också i det' nya ;skolkom- plexet när det blev. fullt färdigt, plockade ', med. .blombuketter, Det hade" även kommit en n "manlig "lärare för de övre klä serna. Det var en'ung karl, som ette "Nilsson; nyss. utexamine- fick både nyp:i örat'oci smäll -huvudet av linjalen: Men det: värsta var att få ”sitta efter”: läste” "unde sedan ge andra barnen gått hem.! sån Mest var det för” : anne fick beröm för: sin kun- han ju « Han full- +; Ja, medgav hon, "han - är uktig! men han är nog lite yr) och obetänksam: ören = Ja man är: ju: gärna det” i en åldern. Ack, dessa” lyckliga Ett par'år senare flyttade de ara småskola. men meningen . Han förde. ett "hårdare rex mente" än fröken "Andersson, minstone mot :pojkaina.-Janne : slarv: 'eler'.o-; DÖR, > Näve om nacken och slängde ho- YTYYFTYTTYT Y CYTYYFYTYYTYTYTYFTTTYTT FVT LAHOLMS TIDNING " "YTYYYYYTYTYYT TFT Tv dygd. I kunnighet brast han in . mas. Det sved värre' än örfilen. ite = / Kamraten slapp undan med en : s förmaning, . Han bade misslyc- |S£olan kom det en ny flicka, Lä son a Sista” året Janne. gick i stor- rare Nilsson hade gift s'g och : 20. "n. den nya var syster till hans hu- | "Om några dagar var det all- : ov SON män examen med alla klasserna. Sal n ickan hette Viktoria ef- "Prosten var. där och höll: tal, Sr "kronprinsessan; .Hon ' var jämnårig med Janne. . Det var nighet i både det ena och andra. ! meningen att hon skulle bli lä- Han var otvivelaktigt skölans mest begåvade lärjunge, . - 2 '— Den pojken har ett gott hu- .vud,' sade prosten efteråt till lä- rarinnan. Han kunde komrna att gå långt ifall tan fick tillfälle att studera, Men" så lär också vara född med segerhu-] va. Skada bara att.. 2 följde inte meningen. rarinna med tiden. Därför gick hon i skola här för att svågern skulle kunna förbereda henne. : ' ;' Viktoria' var ljus och burrhå- rig och Janne' hade "aldrig förr soda IN VÄv so Oscar. Sjunneson DJATAeTSS ooh rNTS Ia errut TK fs enn aT za IML ziL JT sett en så vacker flicka. Hon satt -så att han ständigt hade henne för ögonen och, hon: gjor- de' honom så förvirrad att han fick "oupphörliga tillsägelser av läraren. för slarv och bristande uppmärksamhet, Aldrig : hade han varit så'svag i sina stycken 'som detta sista år. För Viktoria var han .som luft, tycktes "det. Hon » talade. "aldrig till: horiom. Men. det "var: cmöjligt; att ;hon kunnat undgå att, ga; märke till '.hans. beundrande; blickar. Och. hon - var; fj Viktoria deltog ra. barnens lekar, : Hon" satt i ställét inne i lärarebostaden och > "a middagsrasterna. Någon gång kunde det hända att hon deltog'i flickornas bollekar men hon var inte med då fli a var högfärdig men de beundra- de henne, i hemlighet. Och Janne ögonen från henne” antingen hon'var inne eller ute, En dag när bar- hade svårt för att slita tanför ringen och såg på... banor. :uv.«. = el 2 — Nej tack, sade Vi visande. : KOR — Varför det? : nä. la förnäm." «3 ov > Det: hjärta” ' hans idol trots allt; Sr I livets majv. > år, [pa till med torvskärning, bark: skalning och annat i gränngår- d : . Han var väl utvecklad | de bjudit upp den :andra; de ha- |- ide it 'sammi darna. för sin ålder och höll kor och. pojkar gemensamt ' dan- sade ringdanser eller sprang än- keleken. Pojkarna sade , att hon nen dansade ”Tag en annan”. på skolgården gick han bort. och bjöd upp hénne där hon stod u- 3 — Får jag lov? sade han ar- tigt och bockade sig som han sett bättre herrar göra vid dans- Jag har inte lust; sade hon i dot hon svepte med kjolen ch — Fick du nej? skrattade de andra då Janne med rodnande kinder återvände till kamrater- '— Bry dej bara inte'om hen- ne, ropade' Evelina; hon är. fis- lindrade".;i :hans sårade ia' förblev fanns mycket'att' syssla -med på moarfadérns" jordbruk och "dess- ucom giek' han bort för ätt njä nom; hårt i marken, ':' '- "AL Ge fan i sånt, din dj-la hör "> unge! skrek han, s s— Men Nise, det var ju bas ra" lek, ;tyckte Manda. > ic — Lek! skrek karlen, Jag ska ge dej :för le slå henne, 'men hon sprang undan, Nu hade de andra karlärna' kommit" på benen och avystyrde vidare bråk. Men Jan- ne'kåade sig öm i halsen Jänge efteråt och vaktade sig noga för att' komma "i närheten" av den hårdhänte Nisse och hans flic- ka, Händelsen blev emellertid en chock"för Janne. Hans liv hade hittills mest värit lek" och hans motigheter och bestraffningar i hem. och skola hade varit lätt glömda, 'Men detta uppträde och "| den medfart han. lidit av den svartsjuke Nisses hårda näve gav honom -en kärv "känsla -av den fara som kunde vara ' förenad något han aldrig tänkt på för- - Midsommarafton hade ungdo- men "i, Adalabygden dans kring majstången” på ;den sedvanliga utomhusdansplatsen.: Det Var en tillträmpad rundning i ett skogs bryn: "Adel: skötte: musiken som vanligt. "Men han måste vila sig ibland. och då dansades ringdan- ser. liksom i skolan, Då var. bås be så | de' unga”och äldre med: De bil dåde” en stor: ring och inne. i ringen "svängde paren , omkring under sång och trall, Det var;en snabb . växling och . Janne" fann ; ligt med Viktoria som det hände och ingen av dem ha- fast '- såg Nisse att/Janne och Manda brottades på lek: Han ru- sade upp, grep Janne med järn hon." Gokväll ek efter' lekehs regler, ån . Kar : Jaså, sade KE med ”nojs "med flickor, Det' var |. lärt, tyckte : prosten. Har du. al- mnoitié.” Det var: första gången t- — Ja gokväll, svara han.. Mera kunde han inte få fram, . Men han höll en kort minut om ennes Jiv och hennes ena hand "> och kände" hennes väsens doft, =” medan de svängde om,” Och så var det slut. Sedan blev det tik- 1 tig dans igen. Janne bjöd upp en : flicka till en polka, Det gick bra. . Polka kunde: han. Trodde han. Skulle han våga bj ida upp Vika! toria? Han tvekade. Hon verka- de' ju nästan fullvuxen sedan hon fått lång kjol och han var bara en pojke fastän de var li- ka gamla, Nej, han vågade inte, ” Nu kom förresten en beväring söm hon tydligen kände och bjöd upp” henne; Och den bevä- ringen höll" sig envist kvar hos lärarefamiljen hela kvällen, Det os blev en tråkig midsommarafton . för Janne, Och nu förstod han Nisses ilska över leken med Manda, En borde aldrig bry sig om flickor, tänkte han, Dot blev bara' tråkigheter. ' : Det. dröjde över ett år från skolans plut tills prästaläsnin= gen. började för Janne och hans sklass. .Under' denna långa väntan glömde Janne det' mesta han "Järt i' frågeboken, bibliska , historien" och . psalmboken och när han kom till första förhöret fann ; prosten att han var be-' tänkligt. svag i sina stycken, Då tittade han I Jannes betyg: De var goda. otro oe 5 Du har yisst, glömt vad du drig sett i boken sen du slutade = + i skolan ins. wo rt iöena a Janne” rodnade skuldmédvés"' fö, nån gång, mumlade han ' osäkert... >. av ou = Det måste ha varit en fat- : ång, menade prosten, Nu får du”, börja” lösa på' allvar igen, i allesamman, Detta" är , viktigt, kom ihåg det ' FM > Forts, - - viss tid den, , följa vissa" lagar. , man arbetar med att skillnaden är av > Q edan fem år tillbaka h - ningar pågått med Ultunas antomatiska klimatkam- mare. Anläggningen är sedan julafton 1957 i bruk och i ' detta reportage skall vi'dels beskriva systemet och dels « den teoretiska' bakgrunden för forskningarna'och -" om i hypoteserna kåller,.—' vart man i framtiden kan komma. Den" är alltså ' olika" klimat på konstgjord, väg.alstras. I var- je.sådan kammare reproduceras således temperatur, fuktighet: och ljus dygn - efter dygn: under'en från en viss plats på”jor- MN Huvudprincipen vid. forsknin: garna är följande: Man försöker "komma underfund med bakgrän. den' till" rasbildningen." V naturen finns det en skillnad mellan de olika'raserna' och dessa'skillnader näste '— enligt natörlagarna — Det är dessa” förskarna tänker ta reda .på och den hypotesen ' biokemisk na: ” DET ÄR - ett "komplicerat "och - onstriktionsarbete och test. st klargöra vad en upp i ungefär. 20 delptantor för” är alltså | att man skall få 'ett större antal individer av samma ursprung.” "I MUTATION PAS 000 >. GÖR FRAMSTEG ledare för försöken och. han be- rättar vidare: «00 oe no — Vi vill göra en förutsätt ningslös undersökning av hur na- turén fysiologiskt och bivkemiskt omformar växter för olika klimat; Vet vi hur detta går till finns det framkalla mutationer (förändring Fr " Laborator A x el Nygren är en möjlighet att genom strålning ästan!) går att: framställa på konstgjord väg numera. Till : och" "med" klimat! 1: Ultuna unsterkastas växter prov : ÅF unika klimatkamrar: repa nån man är ken minst 3 gånger ker. man vs Klimatkamrarnå, -- som kostar 100.000 kronor, är de enda i sitt "slag i världen och har konstrue: rats av ingenjör Hadar Gille (en prov som 'så åni Av 1000 mutationer är 990 skadliga för växten och de 10 återstående :, jämngoda med utgångsmaterialet — alltså in- te bättre. Det är bara ungefiir en mutation på 5000 som ut- Rör ett framsteg. "2-5 0 "Varje försöksserie ' med gullris tar mellan 3 och 9 månader be: roende på klimatet, men vid ett "| positivt resultat måste man upp: "| förs in i kamrarna med luft. av : männen bakom. Farstas” och Studsviks atomreaktorer).:Rocke- feller Foundation" bidrar med: and. | faktorer —. temperatur, fuk- -| nan”. laddas, Ett diagram - görs j fom kammaren > skall ha varmt klimat) och ,därefter förbi: ett' ångmunstycke, som ger. den" rätta fuktighetshal- ten: Den'rätta ljusstyrkan fås genom 60 lysämnesrör. I ta | ket' på. kamrarna. : Dessa tre tighet och ljus regleras aw iskt' i anläggning ”hjärna”, som ger. elektriska impulser till olika ventiler: » Så här'går det till: när ”hj upp för ett'dygn över temperatu. ren varje timme på en viss' plats. Motsvarande ' diagram" görs för fuktigheten medan ljuset regleras i fyra steg' från mörker; till ljus. Detta blir ett slags program för apparaterna. .Skulle. sedan. t. ex. temperaturen i kammaren föränd. | re s lägna om att framhålla, att dessa experiment närmast kan karakte riserks som grundforskning, Man vet inte hur många år eller decen nier 'det kao ta innan proven får praktisk betydelse: Men e5'av an läggningens viktigaste uppgifter är, att man geiiom de"nu 'pågåen: de proven — trots att de är tids ödande > spar tid-och pengar ge nom att : kunna eliminera vissa växter "och träd. Redan:4 klimat. kammäåren' ser man ju om, en växt ä i inplantering i stör- ders > Dessutom behövs dot Inte” många tyckade" exherinient ; för, att”vätta Igång.en kedjes ' reaktion. inon' hela vårt "näs ringslivi: För: att ta'ett, exem. barrträd. Den svenska tallen börjar växa vid ungefär 4 gras plustemperatur. Kunde” man genom en mulation eller. genom. att' Inplantera någon ': utländsk;" mera". köldhärdig' variant. få” ett. barrträd, som «>: börja växa vid plus 2 grader skulle ju' vegetatlonsperloden" ." -, bli längre och avkastningen! > > högre. Me MEN -. Men,- som” sagt,. det: tar Ar av. : . forskningar'. innab . man ' tyckas ändra på nature Posen Van ' "hl pågår prov, med, RM OK VAGN ade fl a ig Thörnblad Hen ; 180.000 kr. för. den kom . femårsperiodens "ss" 107 ae 3 ..Det är -naturligvis en” mycket komplicerad teknisk | apparatur, som behövs för dessa experiment, Det är här automationen kommer in i bilden, +. 20 " Värmen "och fuktigheten Denna 'går först genom ' en trumma med kylbatterier in. nehållande glykol (—18 gra- der). Sedan till uppvärmning ; v aa Aja . tidsödande arbete: att syssla, med ">. dessutom" en . ånsamlats från olika platser, i Sve rige och utlandet och alla kom-: 7 ON klimatforskning, Först och främst , måste raan bestämma sig för en , viss växt, som” uppfyller” kraven " för forsknirigarna. 'Det måste va-' ”ra.'en'vildväxt — ej ogräs' eller kulturväxter — som spontant bil dat olika raser. Den'skall finnas" allmänt i de mest skiftande klimat för att utgångsmaterialet skall bli det bästa möjliga. "> :irs Gullris :: (Solidago Virgaurea) finns: ända från Nordkap och pet, i delhavsländerna "och ” har till Medelha' del andra Sbra”. egenskaper 'och 'blev därför det första försöksobjektet. Prov har; mer från sådana, plåtser- där. det - finns vederhäftiga meteorologiska ; observationer. Uppgifterna föra. växtens ”förflutna” ir ju den. ker ta förutsättningen. Men det räcker : ånte med detta, Det finns en nar" turlig variation inom” em” populas tion på en viss plats, och för att det statistiska materialet skall bli av värde måste varlé planta delas é AAA. ARA MAAAAAMAAAARA - K inatkammarhjärnan i närbi ser till de ventiler'som reglerar. d. Ett program görs upp I diegramfo; över de meteorologiska rap- iska instr ö i j lektriska impul- I h: de automatiska instrumenten för temperatur, fuktighet och ljus ger e | ber till de ventil klimatet i kamrarna. — Fil. kand. Olle Björkman. Kontrollerar: då AAADDDANSDADASAANSARBAANS Testa er själv: ";i Den här tabell é -velvis amerikansk, men. | stora'drag torde den dock " kunna läsas; begrundas och . smältas av våra svenska lä- .. sare. Varsågod! - Ju högre summa'ni kommer till i denna självanalys ju mera. | omtyckt är ni i stort sett: Högsta möjliga poäng är 78. .- Omkring tid procent”av' alla människor har denna summa. ' Den. lägsta 'poäng som erkållits av en gersun, som var ganska allmänt omtyckt, var |” 56. Den unga genomsnittsmänni skan uppnår en poäng av.64 Ce- nomsnittspoängeri hos en person; som är tämligen illa. omtyckt, är 30. Den lägsta poäng författaren funnit var 12. Bästa sättet att få : en högre poäng för framtiden är att förändra' varje nej-svar till ett ja-svar genom att ge akt på: sig själv. Författaren är professor och föreståndare för Psykologiska. äv: delni POPULÄR? 5. Undviker. ni att Å frågor som ni inte är insatt i? Känher ni er: underlägsen de Hesta av" era' umgängesvän- ner? sc Iden st 7. Låter ni-bli att befalla” över « ” folk'som inte är'i er tjänst? :8&. Avhåller ni er från att förebrå personer vilka gör saker som |...” . ni ogillar? on: 2-5 .|29. Undviker'ni att hålla ett sams 7 Db 9. Undviker ni att göra narr av) > tal vid makt genom ständiga. ..z "folk mm. ryggen? .' frågor? ; RA AN GA ra N 2 CK bakom TYGER 1. 130. Försöker ni. ondvika att be on : 10. Ävhåller ni er från att "do ” gera över andra?.'” =" '22. Har ni, behagligt tdende?' 23." Undviker ni att prata utan oc uppehåll? al, flag - 24. Avhåller nå er' från att lägga ' "fråga" ni, kan . 25. Har ni tålamod med modere ' . '. na åsikter? =; nns; : andra- människor" om tjänk . : - ärer? sc en poäng för. varje . ; kan besvara med, jo. ; . 26. Undviker nå att komma med .. ” ; >, smicker? >. : : 27. Avhäåller ot er från skvaller? . 28. Låter ni bli att ständigt fråga om vad folk just har sagt? Vr sa ter?. 7.os er NR KE . AR Ponera försöka före > oo 'å poäng för var och | 31. Undviker nå att försöka na te Gee si jr kan | bättra andra? Cs or - ssa' frågor som ni osar de 2 5 ” d Geir ja, "132. Behåller oi era personliga bes faire . kymmer för er själv?” . 11. Håller.ni era kl der: anjega 33. Är ni naturlig snarare än våra "entusiastisk snarare än . dig och framfusig?.... jo 13 I missmodig? - : 13. Avhåller oi er från”att skratta . os KA 4 - ;. ål andras misstag? > --.-136 Uttatar ni, främmande , ord.” oe Är er hållning gentemot det) -— korrekt? ;;: a aa re ES otsa könet TG från vul- |37. Ser ni; på människorna utan gen vid Colgate- site- tet i Förenta Staterna.” en av'dessa frågor sam ni kan +. besvara med ja =: 0: 1. Kan man alltid. tita på att ni gör. det ni säger att ni skall göra? . 2 Gör ni er gä "> hjälpa andra? s 3. Undviker ni'överdriher i alla :.. -/ era yttranden? , De 4. Avstår ni trän att skryta med "hur mycket ni kan? «cc, tre poäng för var och |" + I - "" misstänksamhet? . «so cc id 1å. | 38. Undviker oi att vara lat? >" . 139. Undviker ni att lånar saker? foct 0. 40. Avstår oj från att tala om t - folks moraliska plikter för sco f-- fs dem? ses eden 41. Avhåller ni er från att förs +" söka 'omvända folk till era år a sikter? - E + 16. Låter ni andras m eg + r. sera utan att:rätta" derm?," +. N i gärna ut saker' till i att inte be 13. Är ni-ndga me istori "Bö d- mel ra der NA ade a BAN 42. Undviker ni att tala: alt:för - 43. Undviker oå att skratta höga . ljutt? -" . 41. Låter aå bli att göra narr av ” folk för deias utseende? : i . N AAA ASA DA ALARM AASMASARAADMARAMIANSAAADDA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.