Ad N:R 110. ARG. 28. n Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm FREDAGEN DEN 13 MAJ 1959 D J.BE södra Halland finns i LT & SS N IN G Lösnummer 25 öre ISkolplanerare - ungdomsledare - folkbildare Gunnar Orrling i Markaryd fyller femtio: år . 6 . Min högsta önskan är att få se Orrling hängd på ; 23 fo da i Falkenberg”. Ungefär så sade en av Falkenbergs ledande Rektor Gunnar Orrling vid = esavmsiras sens s Se 0 : män i slutet på 1240-talet, då rektor Gunnar -Orrling i Markaryds Folkhögskola har . Sa VA | tt pp Markaryd drog $'g ur striden om att få hindren undanröjda många kontakter med södra . Fo "Rn böt i fp för laxer.s uppgång i den vackra Ätran, Att inte hotelsen Halland och sydhallänningar= ' Y - - : | kunde verkstä!las är det säkerligen många som i dag är na, Som chef för den relativt / | SS Do - tacksamma för. > unga markarydsskolan har han i: . oo . - redan varit i tillfälte att un- : . Rektor Gunnar Orrling, som| -Han stannade vid Katrine- | "fervisa och vägleda ett stort > på söndag fyller 50 år, har un- | bergsskolan i elva år fram till | antal unga människor bl. a : der många år utfört ett arbete | 1930 då han kallades till Mar- | -från södra Halland, och som > som Egger betydligt över vad| karyd, där han som rektor. ha- | folkbildare har han gjort sig : - folk i allmänhet presterar. Jubi- | de att starta en ny fo!khögsko- elt gott namn i våra bygder, N laren är född och uppvuxen på | Ia. Samtidigt fick hr Orrlng en | där han alltid dragit mycket Orrholm ns kungsgård i Väster- | ordinarie adjunktstjänst "vid folk till sina föreläsningar, — SS götland vilket kanske förklarar] gossläroverket i Hälsingborg, | Inför 50-årsdngen presenteras 2 sg 4 den genuina ocha aldrig brutna| Med tacksamhet kan vi notera | Tektor Ordling avyvår meds 2 y kontakten = med landsbygdens | att han blev landsbygd h arbetare i Markaryd. | . RR kl folk. Efter studentexamen i Ud- Föygden och An ? «>, Brev från Veinge-bygden"- = SI la saa Pe nd äng me AE ae 2 dan' skett" vid Markaryds folk. ' 2 VEINGE KYRKA genomgå. ut! Man; ade "med vedki ringsplatsen. igen, då järnvä bil högskola, Beträffande arbetet Jon en! omfattande restaurering. |lorna (det var. oxar som draga- |" -1gen, då I Bg: vid" skolan framhåller ' rektor se i heten : av - t stuga vid vattentornet, ' Sten-' högen "ligger alldeles järnvägsområdet, så nära ' att frestelsen . blivit för svår - för 7 klåfingriga barn. En stor mängd "sten har det senaste halvåret: Templet är ett av Hallands äld- sta 'öch anses vara uppfört nå- "gon gång" på '1100-.eller 1210- talet, Kyrkan har över en meter tjocka, väggar, som kommer en att osökt tänka på ofredstider. Kyrkklockorna härleder sig från 1739 och 1733. Det går en sägen "om att, Veinge på 1600-talet ha- de en kyrkklocka, av en välling- ' klockas storlek eller kanske rät- tare litenhet, som drottning Kri- stina - skulle ha skänkt ' Veinge. En kyrkvärd skulle sålt den för en billig peng till någon "annan ' socken, antagligen i Skåne. Man fick" i'' varje; fall veta att den : fanns i Lund och sökte återköpa dyrgripen, men: man . fick till svar att det kunde göra detsam- ma, då man så: ringa vårdat sig om klockan förut. ma . CRESTERNA ' AV de 'gåmla Vibergs kulle är aktuell re på den tiden) men lurade ”ö- verheten”. med att lassa av ett träd här o.:var vid gårdarna. ” : SOFIESLÄTT har. det förut skrivits om i en 'veingekrönika. Nybyggarna här (det var kan- ske på 1700-eller början av 1800- talet) levde ett knappt d. fattigt liv. För att försörja sig 'tog de emot fårhjordar från Eldsberga slättbygd . och "blev alltså Elds-|.-. berga ”fårahyra” . (herdar). Det: '' var ';ödsligt " här . uppe. - Men Viltrabygget, senare . känt som den mest isolerade gården i Ve- inge fick' 1851 sin förste odlare och ' rödjare. De' gamle påstod han hette Vit. Är 1852 bosatte] sig "två nybyggare. till i grann- skapet «fe a | DEN s. k, Vessingehögen (Vi- bergs, kulle). invid - Veinge” sta- ärnvägen = «> —' Drygt arbete” att röja upp Det är en överdrift men inte | ; s | någon osanning, när man säger ' att Laholms. gatsten ligger på: järnvägen. Laholms ' stad har ett stort lager gatsten liggande intill, kastats ned "för den - branta järnvägsvallen' och täpper nu "till dagvattendiket vid järn- -- vägsbanken, I samma dike har man dränkt plåtburkar ' och |: : annat skrot, — Naturligtvis är det oförståndiga barn med stor . verksamhetslusta. som - varit framme och spelat staden och SJ det här sprattet. Stenarna |” ; och burkarna har : emellertid | :” legat i järnvägsdiket så länge, "att de börjar störa, Det blir vallen är brant och hög. När det" ärbetet' är gjort bör man försäkra sig om att stenarna får ligga 'kvar, där" de skall ligga — ett sätt är att använda dem till gatubeläggning. devalla" kom, rektor Orrling till Lunds universitet, där han stu- derade teologi 'och historia och där han var kurator i Västgöta Nation 1934. Efter skoltidens slut var han vik, adjunkt vid re- alskolan i Varberg under åren 1938—1939 " och sistnämnda år blev han ämneslärare vid Katri- Markaryd trogen; Markaryds folkhögskola ' har under rektor Orrlings eminenta ledning vuxit sig stark, och till- gången på platser motsvarar in- te på långt när efterfrågan. Ge. nom jubilarens kontakter har vid skolan vuxit upp en institu- tion för arbetsledareutbildni karyds folkhögskola .. varje år] förmän och verkmästare från Sveriges 'Pappersbruksförbund, Sveriges Träindustriförbund och Skånska Cement AB. Denna ar- betsledarutbildning ha? slagit så väl ut att ett arbetsledareinsti- som är den största i södra Sve- nebergs folkhögskola. [ | rige. Således kommer till Mar- , i tut k att byggas i anslut- ning till folkhögskolan. Rektor Orrling har väl förval- I MARKARYD fick . "» nerbo-köpingen. ss. t rektor: Gunnar Orrling ' en arbetskrävande 'men inspirerande uppgift, . att organisera en helt. ny folkhögskola, Här en bild från'den tjusiga lärdomsborgen 1 Sun- ” tat kontakterna med industri- en och det är också en offentlig hemlighet att det är just reklor Orrlings förbindelser som fört from Markaryd till att stå inför en oanad utveckling av skols verksamheten omkring Ekebacs ken, där inte bara en friståon= de industriskola I Pappersbruks förbundets regt' kommer nlt viixa from utan också ett per- manent studichem I direkt un= slutning till folkhögskolan. "I dessa dagar, då mun disku= terar om det finns utrymme för folkhögskolorna efter det utt nio åriga enhetsskolnn införts över- allt, har Jubilaren sin linfo fullt klar. Han framhåller att folknög skolorna måste söka sly In på nya vägar, bl, a, genom anknyt= ning till.tndustrlen, så som ros Orrling att detta är mycket all= mulerande och beträffonda ar= « betsledarekurserna , anser han dem vara mycket trevliga kapi- tel I skolans historla. (Forts. å sid. 3) Förutsättningar för .en' av? veckling föreligger inom 65 kommuner. Hyresrådet föreslår hos regeringen att lagen upp- hävs bla i städerna Piteå, Knäred och Båstad föreslås "+ befriade från hyrestvånget | "Av de 442 kommuner med ett befolkningstal, som ligger under 20.000, och för vilka det är aktuellt med en avveck- ling av hyresregleringen har statens hyresråd prövat frågan om en regional avveckling för 151. Båstads köping föreslås befrias liksom Knäreds kommun, = >= MT ligt ge in de förslag om lagens avveckling, ' vartill utredningen ger anledning. ” is co > (Forts å sid. 3). lÄggpriset i bottenläge sedan jul Ryktet' om Waldazimport oriktigt | Äggpriset har ända sedan jul legat ovanligt låg till glädje för konsumenterna men Kivel- vis till skada för södra Hallands många äggproducenter, Trots det låga priset och den goda - tillgången importerades till påsk en del ägg, och ett rykte har' varit I omlopp utt det var Ägghandelsförbundet och till och med Walda, som importerade, Laholms Tidning frågar Waldas föreståndare Gunnar Joh — Nej detta påstående är dels allt igenom osant och dels full- ständigt huvudlöst. Ägghandels- förbundet 'har 'under 1959 inte f.n. är 2:73 pr kg. Enda hind- ret för importen är att varje importerat kg ägg belägges med en importavgift på 78 öre pr kg. .om detta rykte verkligen har fog för sig, ' fördes 4 anledning av: en klar - förbättring "på utlandsmarkna- den. Tyvärr blev denna förbätt- ring mycket kortvarig. : | torpen och boplatserna i Veinge Ho n påstås enl, uppgift våra ett Gränna och Trosa. I Säffle före- : DS EN importerat . ett 'enda kilo ägg.| .Så snart den svenska riksno- Utlaridsprisernå gick strax till= skogsbygd har ganska, NBA hinder för planm SOC Islås lagen ' upphävd inom vissa Realexamen . Hur ser det ut i hjärnan på den |teringen går under denna nedre | baka. igen. och till följd Järav Moa studerats, antecknats och skizze by ggelse. D.v » 8 landsantikva- delar av staden: I följande kö- ev 3. ot som kläckt ryktet om att Whlda |prisgräns kan ägghandelsorgani- kom en viss mindre Håport äv rats 'av en” studiecirkel i-'hem- | rien föreslår att ett par tomter pingar föreslås lagen helt slopad, 1 Laholm . skulle vara importör kan man |sationen hos Statens Jordbruks- | danska :ägg att ske strax före bygdskunskap, tillhörig 1OGT- logen Syskonringen... Det var . föllt av' torpare o. backstugusit- . tare här i gamla tider, Man vet: också att Ulvered levererade ved i stället för dags- » Verken. Inspektoren' red upp och budade när veden, skulle köras slopas på grund av kullens belä- ligt. ' Sign. minns mycket ' väl när den 'stora sten- åldersgraven "sist. var aktuell hela "landets så' dock: hela: sock- nämligen Åsede, Slite, Båstad, Sjöbo, ' Svenljunga, Lilla Edet, Götene, Tibro, Storfors, Storvik och Äsele. I övrigt rör det sig om” landskommuner. |” Cs 5 redningsmaterial, omfattande 291 (Forts, å nästa sida) i . . >.den 28 maj De muntliga prövningarna till realexamen är nu fastställda. I Strömsnäsbruk den 21 och i Ör- kommuner, så snart det är möj- kelljunga den 27 maj. a > får nytt och. säkert tak” - EBBAREDSSTUGAN "i La-. holms stadspark "är just nu föremål för - en 'del /upprust- ningsarbeten inför "den stun- . » dande = turistsäsongen. Bland "annat lägger 'man nytt tak. på och det står redan, klart, att ' Ebbaredsstugan inte förlorat något av. sin karaktär. Ett mo- dernt. takläggningsmaterial som eternit får naturligtvis inte sy- i nas om. det ' används på en 4 verkligen fråga sig. Under sin begära vad man kallar nämnd 1 1 snart 60-åriga 'verk het har Walda aldrig importerat ett en- da ägg och kommer inte i fram- tiden att göra det heller. Skriv julaftonen 1958 gick riksnoierin- gen ner till 2:70. Walda kunde dock" betala 2:85 och 2:95 för kvalitetsägg. ' Denna notering gäller fortfarande, trots att vi nu är i mitten av maj. De! var bara två veckor före påsk, som noteringen var 15 öre högre. '- Vad är nu orsaken till detta dåliga äggpris? i - Till följd av den 'övanligt mil- da vintern har produktionen va- rit mycket hög inte bara i Sve- rige utan i hela Europa där för övrigt en del länder uppvisar betydande 'utökning av höns- iv importre vil- ket är detsamma som importför- bud. ' - ss Sådant importförbud begärdes i slutet av 1958 och framställ- Under 'den gångna delen av 1959 har vi således haft importförbud hela tiden bortsett från de två nämnda veckorna före påsk, då det automatiskt bortföll i och med att. noteringen gick över den nedre prisgränsen. ; . Höjningen före påsk genom- påsk, dock givetvis inte av vare sig Walda eller Ägghandelsför- bundet. Hurudant är, då löget för dagen?" . on Ja, förra, veckan kunde man notera en viss höjning av ut- "med ' Karaskogen - hörde = till |Det var sommaren 1923 som ”Vi- 3 oh det herrar ryktessmidare. |; Sr : är NV ölems] fö å stt efter [Laholm kommer gråmössorna ut |upp det herrar ry SR av DN p p Stjärnarps gods i Eldsberga. Man | bergs kulle” var föremål för ut-|. Hyresrådet Vv åorstående ut |den 28 maj, i Båstad den 29, i| Sant är däremot, att äggpri-|ningen bifölls sedan man kon-|landspriserna. Ma äl grävning, forskning och om inte |2er a , set legat ovanligt lågt.. Själva |lstaterat att -importhot förelåg. | det tyvärr neråt ige ” följd av stora utbud av polska ägg på den västtyska marknaden. För dagen är således läget detta, att .om danska ägg fmge importeras, .så 'skulle de trots importavgiften på 78 öre pr kg kunna: säljas billigare än svenska äggen. Mera turister än "någonsin . på sydhalländska badorter " ARETS TURISTSOMMA R ser ut att bli än intensivare än ' "”mellanbyggnaden”, som vid inspektion förra året ' visade. sig vara i behov av' bättre" » skydd mot regn och rusk, Det ,. stuga av denna typ och ålder. >> ben eternit har man använt : täcks emellertid effektivt stora flak björknäver, som sina föregångare. Stug- och rumsuthyrningen vid västkus- tens badorter har pågått i stort sett sedan nyår, och nu finns det under högsä k t någonting kvar. Tidi- gare än vanligt har semesterfirarna velat försäkra $i; Om stammen. Det har varit mycket trångt på exportmarknaden med låga priser som följd. Som exem- pel kan nämnas att den danska . har : variy ett "uppdrag utöver de vanliga för byggmästare Albin Johansson, från Halmstad. och hans medarbetare att lägp] .om taket på denna gamla kj vurbyggnad. ” Det ; nya tf” , måste vara ett, förstklaso skydd . för byggnaden, för samtidigt måste det hålla en it från Dalarna, och” av jocka torvlager, som tidi- Jåg på stugtaket. - När fått ligga till sig någon vjar gräset spira, och 5t turismens högsäsong ter ha en. ”grönskande” SR stuga "i Stadsparken. NN | : He byggmästare Jo- h en av hans med- -/ producentnoteringen vissa tider varit nere i 1:73 sv. kr. pr. kg. Även under den tid då vi in- te har något exportöverskott är den svenska prisbildningen be- roende av utlandspriserna. Det är nämligen så, att det i prin- cip står vem som belst fritt att importera ägg $å HKinge den svenska noteringen ligger över plats på de eftertraktade sommarorterna, — I Mellbystrand har vi fullt under juli och en god bit in i förresten alltid vara svärt att få uthyrt. : vill bo ute vid augusti, berättar fastigi äk lare Hjalmar Karlsson, och vi har fått avvisa många hundra sökande, trots att antalet stugor i år är större än tidigare. Där- emot finns det en hel del kvar Alla stranden. Det finns laholmare, som gärna vill hyra ut inne i stan, men det går inte att få badgästerna att slå sig ned sju kilometer från kusten. ir Ja stilen — med torviden h a higg . å ar det (Forts, & nästa sida) ” översta skikt. Man är. nu : Rasen nader taklä den s. . nedre prisgränsen somrunt midsommar. Då brukar , . "ich. närmaste färdig med af me Ma ee en , : . - Jan . : ve - ma - : i M H »a on su ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.