trervrer verev N ”” Fredagen den 15 maj 1859-57 T a ; 2 Tvåfami DEN 15 MAJ. 1959 ljsjordbruk " z . artikelförfattaren för markkar- tor, som mist sin aktualitet. Ju äldre markkartan är desto min- dre är" dessvärde för lantbru- karen när denne skall ”bädda” för vårsådden. Instruktör Hå- - c . . . a . i-teori och praktik -- -- 4 Under det senaste decenniet = fallet beträffande tvåfamiljsjord=" NN ; har det I svenska jordbrukets ytt- bruken. od 4 Ire rationalisering bl a inriktats Här har redan antytts att jord-j vå att skapa bärkraftiga familje- = brukarens yrkesskicklighet och - jordbruk, d v s sådana jordbruks= = intresse för sitt eget företag kom- - heter som kan ge jordbruka= mer väl till sin rätt just i familje och hans familj full syssel= jordbruket, Brukaren själv pla- ättning och därmed även natur- ' nerar produktionen och arbetet' ige förutsättningar till en skälig — efter. egna och familjemedlems ' "Inkomst, Denna onaliseri marnas önskni; och iell politik har bedrivits genom sam= = intresseinriktningar. Skall två be- . manslagning av mindre bruks stämma i samma angelägenheter delar samt, genom ofullstä föreli, bar risk för att diga — fordbruks kompl det individuella ' intresset trub- - med ford och skog där så kunnat hag av, inte endast hos familje-, - ske, Lantbruksstyrelsen ochlant- = föderna-brukarna, utan även hog K bruksnämnderna har haft direk» övriga familjemedlemmar som BH tv — och har alltjämt — att på deltar 4 arbetet Den svenskel I detta sätt främja tillkomsten av bonden är nämligen i hög grad. H Endamåklsenliga bruknb hetef. — individualist och det är inte alls. , i Såväl - ur ekonomisk som social — säkert att vare sig jordbruket el- ] punkt har familjejordbruk ler samhället I stort tjänar på att i ansetts eflerströvansvärda. ; försöka bliminera denna: egen-' Nu har: emellertid jordbruks= skap, Detta gäller förresten inte en- minister Göstå Netzén I en pro= = dast jordbrukarna. Försök exem- "position för fordbruketa yttre ras pelvis slå samman två speceriaf- tlonallsering frångått denna mål- = färer 1 rationaliseringssyfte. Teo- sättning, som han anser otidsen= = retiskt sett är det tänkbart att ett |, lig, Hr Netzéna nya fordpolitiska — eller kanske två biträden skulle ' melodi, är alt digh ;å kunna int om två närlig- stället bör kläggas att arbeta för gande butiker slåg samman. Tan- tillkomsten av jordbruksenh » ken på en före- som kan skötas av två män utan — faller trots denna 'rationalise- anlitande' av arbetskraft utanför — ringsmöjlighet omogen, Precis! -]- deras familjer och som tillika kan samma tankegång som hr Netzén go förutsättningar till samma ar= — här applicerat på jordbruket, kan j botsinkomst som andra Jämför= med lika stor, eller lika liten rätt 5 bara näringsgrenar, » gälla för mindre företag i olika j t Ur ok Isk synp ligger bi h kt sett kan den i dot kanske något 4 hr Netzéns = förefalla tilltalande, men 1 prak=' resonemang liven . om familje= ' tiken är Idén mindre gångbar. jordbruken visar god ekonomisk Säkerligen kommer denna hr .! konkurrenskraft — Jämfört .- med Netzéns proposition att bli före- n . större "brukningsenheter. — Ilär mål för åtsklllig uppmärksamhet ' - spelar grivelvle Jordbrukarnas in= under behandlingen i riksdagen. dividuella — skicklighet även" en ;Centerpårtiet har redan reagerat visa roll och det är just detta + däremot I en motion och menar, vom här skall dryftas något när= = att redan nu finns möjligheter att. mare, förre skapa -tvåfamiljsjordbruk för de: 4 He Neltzén förulsätter alltså att som önskar- förvärva sådana, men- ta enfomiljajordbruket 1 framtie den; Det fr möjligt att dessa pla=, ner förefaller tilltalande ur tc0-" retiska synpunkter, Men den praktiska tillämpningen Vägrar inte så sällan följa skrivbordsteo= fslorna, Frågan är om Inte så är tvåfomiljsjJordbruket skall' orbite Vi na” bör "inte inriktas härpå. Centerpartiets in-' .åtällning I denna"fröga delas sä- kept :äv” den stora, majoriteten , jordbrukare och "många andra + som; tillmäter ,, Individualiteten Positiv : betydelse för produktio- , hen rer lunar sa ':skriver: ”Är kartan äldre än tio -år, lägg den då försiktigt : tillbaka i byrålådan, gödsla som i fjol, samt gack till telefonen ”och beställ omkarte- ring... 2 3 oc | 2 . HUR FORT och hur omväl- vande , jordens näringstillstånd kan förändras har de senaste årens jordbruksdrift visat. An- vändningen av exempelvis fos- forhaltiga gödselmedel har under efterkrigsåren = ständigt ökat (från c:a 70.000 ton fosforsyra år 1939 till 107.550 ton 1956— 1957). ov on "I södra Halland, — framför allt på slättbygden — är jord- bruksdriften intensiv, och den kraftiga fosfatgödslingen under 50-talet har med säkerhet vä- sentligt "förbättrat ' fosfattill- ståndet på många enheter här nere. (Vid undersökningar har "det visat sig att en enda kraf- tigt ' tilltagen fosfatgiva kan höja , fosfattillståndet en hel klass). Detta skvallrar om, att en gammal markkarta kan ge felaktiga upplysningar om det mäårknäringstillstånd, som jord- brukaren bör känna för att på . ett riktigt sätt kunna använda kalk" och " handelsgödsel. Ger |, markkärtan på grund av sin ålder, felaktiga upplysningar, ”skojas” "jordbrukaren att ge en 'olimpligt avvägd och där- med ockonomisk gödselgiva, - VI HAR I VÅR gjort en iakt- tagelse,' som — om den håller längre än över vårveckorna — bör glädja alla jordbrukare och trädgårdsodlare. Humlorna ser 4 dbrukskrönika från södra Halland Får jordbruket en helt ny yrkesgrupp? I SENASTE numret av hushållningssällskapets tidskrift medverkar 'jordbruksinstruk- 'för.Bror Håkansson i Laholm med artikeln ”En titt på markkartan”. Det håkans- sonska bidraget skrevs som vägledning vid vårgödslingens planering — en arbetsdetalj 'som är avklarad här i södra Halland — men det finns ändå anledning att så här efteråt understryka åtminstone ett av de goda råd, som jordbrukarna får av sin instruktör. i år ut att vara flera än på mycket länge, och deras aktivi- tet får oss att glömma de gift- blandriingar, som under de se- naste åren sprutats ut över s:a Hallands odlade arealer. Det finns inga möjligheter att be- viss räjong — man får lita på sina iakttagelser. Dessa jaktta- gelser har den senaste tioårs- perioden pekat åt samma håll landets” jordbruksbygder har humlor och bin fört "en hård kamp'mot de kemikalier, som måst användas för att hålla efter skadeinsekter, ogräs och sjukdomar. Nyttoinsekterna har kommit till korta i den kampen. — Massdöden har inte enbart drabbat de för pollineringen av viktiga kulturgrödor ovärderliga humlorna och bina, nyckelpigor- na bl: a. (bladlössens ärkefien- der) har haft minst lika svårt att komma undan med livet i behåll, = ; : . på . SÖDRA HALLANDS intensi- va jordbruk har inte kunnat undvara den garanti för ett hyggligt skörderesultat, som be- sprutningarna i verkligheten är, "Det finns' klara siffror på att den kemiska bekämpningen av skadeinsekter, ' sjukdomår och ogräs höjt vårt jordbruks -av- kastning — och det. väsentligt. Jordbruket kan inte heller i framtiden klara sig utan kemis- ternas hjälp, den är allt för vär- ;ydefull för att yrakas. Det känns — i In i sam) d 4 I kampen mot ogräs och skade- + så - Å Fästorp . e" m insekter i växande grödor dis- i y hv dass man) | ger ponera vi moderna högeffektiva i | på NÖÉ 7. besprutningsaggregat. : lo. PAN som - s För att odlaren skall erhålla fullgott utbyte av växtskyddsåtgärd kräves att den vidtages EVALD LUNDGREN . "0 Tjärdy | Tel Kärragård 21141 HUGO LARSSON NS a AN STIG JÖNSSON . nor, on s Tel. Veinge 64 - . Tel Skogaby 60040 : ; Edet I ERSSON YNGVE NILSSON SIGURD LJUNGBERG Tel Edenberga 43 ännedlov 1 Knäred : Te ga Tell Ränneslöv 72 Tel Knäred 167 i | - Hallandsås 136 TURE OLSSON KURT ARVIDSSON ARTUR NILSSON | Tel Vallberga 97 B Tel Hårsabeck 12 Te Sedna 73. Tel. Stackarp 9 ; JUSTUS WENNSTRÖM NORE FASTH Telr N Skottorp MALMÖ, Tel 334120 (växel) | HD atåv Rännestörv Tje SN aes rå JR SN s-9 FÖR Be LJ 1 . LÄ ses Mal) Hisnult No MED TILLFÖRLITLIGA PREPARAT, AV ERFAREN SPRUTPERSONAL 0, I RÄTT TID, fyr därför I ä ullt och pu | R in £ rv dag och besten tid, vi garantera ett omsorgsfullt och punktligt utfört VILNAR CARLSSON Perstorp ” Tel, Eldsberga 42117 BERTRAND SVENSSON ATTRE. SKÖRD som det kemiska växtskyddet nu erbjuder Eder! : Tel Skottorp 183 Gullviks Fabriks AB Distriktschef: 2 s GUNNAR ANDERSSON Bökhult - Tel. Tönnersjö 43095 - STIG RENÉE Båstad. Tel 709 80 stämma antalet humlor inom en |: fr NY Jordbruksaktuellt från Sydhalland: sat sig, att instruktörerna i Sr mycket stor utsträckning kan . . ”dirigera” besprutningarna — . Nor no genom att ge "anvisningar om Markkartorna bekämpningsmedel, deras styr- ka, tider för besprutningarna 0. s. v. Br Nilsson var glad över, att man i södra länsdelen har god hjälp av en instruktör, som ser positivt på biodlingen utan att därför tappa bort jord- "brukets berättigade intresse att med besprutningarnas hjälp hö- ja avkastningen, , , DET SOM i detta stycke görs för att skydda tambina korimer även humlorna till godo, Det po- sitiva omdöme, som gavs av Ta- ge Nilsson, har därför stärkt oss i tron att vår iakttagelse 'om humlornas ökade antal är rik- tig. De lokaler vi närmare stu- derat ligger dels vid och i när- heten av Glänninge sjö, dels i utkanten av Ysby samhälle och längs Lagan nedanför Ysby kyr- ka, Den senare platsen. är för- resten ett verkligt eldorado för humlor och. bin .de här dagarna. Körsbärsträden vid ån står i full blom — för en humla måste de te sig som ”vita moln, ho- nungsdoftande”, Ir Fosfatbehovet » Flera humlor Mijölkmästare, Mjölkkontroll Nu "CVIRVELTRIM: 187. " mest sålda maskinen för! villans och lantställets! gräsmattor! 2 hk 2-taks " motor. : Klipper "även högt: och .styvt gräs, når -tätt- - intill hinder på båda sidor, Finns med snörstart eller sn . magnapullstant.; . Kraftigt. ; sänkta priser... lc fas. 4 mästare”, Titeln är inte vår uppfinning — den har nämnts - någon gång i mera interna dis- - kussioner, « ET :'MJÖLKMÄSTARNA =<:skulle kunna bli till stor nytta för kon- trollverksamheten i vårt land, Vi växlade några ord med husdjurs konsulent E Brännäng om den sa- då ken,' Konsulent Brännäng sa un- |. k -gefär så. här: — Dessa -mjölk- mästare kunde vid sidan om sin primära uppgift — den att mjöl- ka korna och transportera mjöl- ken till mejeriet. — även utföra det arbete, som kontrollassisteri- ten” fortfarande: måste" sköta på |. 4 gården, 'ta proverna och; klara l'.. « "Jav - köntrollvägningarna. - Kons trollassistenterna kunde då sitta ”i centrum” och ta emot prover och uppgifter; Tiden de' sparade |; genom. . mjölkmästarnas'. hjälp kunde assistenterna ägna åt upp- gifter, som är minst lika 'viktiga som själva kontrollen, nämligen Rätt maskin för Eri. hov, välj bland 42 grund: " modeller? . Ett års garanti ns Helirsförsäkring 2 "0 ' Service över hela landet ' . 11 LANTMANRAFÖRENING 20 > Tel, växel 200, 74 tv ” Efter kont.-tid Ysby 62170. ' -- - AGRONOM Ove Samuelsson vid AB Alfa-Laval i Södertälje besökte södra Halland för någon tid sedan. Han kom till Vallber- ga för att. presentera sitt bolags nya giv, mjölkpatrullbilen och dess praktiska utrustning. Vi har a AN EKEBY: | | L lmråsss AMASAAMAADAA É t d as - 1 | utarbetandet av fodersta "under 'sådana förhållanden Iug- |! Laholms Tidning vid flera till- AN må mil Oleg nande, när” man ' vet, tatt "såväl fällen, skrivit om mjölkningspa- er råd vad rör skötselr oe > jordbrukskemisterna som 'jord- |'trullernas' verksamhet — första ro otar redan för att + : brukarna själva i dag på ett helt | gången efter ett introducerande |. man a kör rolla oto et das SKOTTKÄRROR. annat sätt än under de första |RLF-möte här nere i fjol, senast IA M får Mans enternas oe "olika storlekar kl åren behärskar medel och tek-|Just efter mjölkpatrullbilens'be- öl On anske ta med | Hä! et nik vid den ”kemiska krigförin- sök vid Vallberga mejeri. I dag mäst. Ed oh möra i a Sr I 5 nn” os . |skall vi nöja oss med att beröra |MESfarna I de planer, som görs Handelsbola et "EN FRAMSTÅENDE biodlare | ett par detaljer, som tidigare in- |UPP: =. ct : Åss. SD oTaget i. vårt distrikt, muraren Tage|te uppmärksammats när manl : ' | Äss, Östra Karup.” ” Tel, 15. Nilsson i Laholm, lade för någon | skrivit om - denna nyhet på - - - = d tid sedan i en intervju på LT:s |mjölkningsarbetets område, : : ses gar > jordbrukssida fram en rad kloka | För att kunna organisera ef. : i oe EE synpunkter på biodlingen och fektiva mjölkningspatruller krävs | / "a , : dess ”samröre” med jordbruket, |att man ger patrullernas perso- |] AS N - Vid samtalet vi hade med hr|2al specialutbildning. Arbets- H ÅA R U vi Nilsson framkoni det'också, att |uppgiften är mycket viktig — Å ” 5 NS ,de sydhalländska jordbrukarna | endast ett förstklassigt arbete SRK köa fö a : : enligt biodlarnas uppfattning haz | kan godkännas av djurhållare universalmaskin för det svenska :de bättrat sig när det gäller an- | och mejerier. - . : H db ke t RES : i , vändandet av kemiska medel för Kommer idén med mjölkpa- || ' Ior ru <e ! | ee z att hålla grödorna rena från ska- | trullerna att slå igenom '— | : dedjur och sjukdomar. ' . många experter och lantbruka- ” Hr Nilsson framhöll i sam- | re håller detta för troligt — får penanget ER betydelse jord- vi med tiden en -helt ny yrkes- pd sinstru! törens inställning | kategori inom det svenska nä- till biodlingen har. Det har vi- ringslivet, jordbrukets ”mjölk- Vv : Rälna | Vilket är mest LI - ” | Räkna | ekonomiskt Rök aina 1420 cc Räl I 1 e er en " TAARUP UNIVERSAI söndag sn . ERSAL ö Räkna häst? upp material på vagn MASKIN sönderdelar och blåser - : ” 1 Material på rot: ; - na | I juzern, "klöver, fodermärgkål, "majs, lång stub BM " Volvo 425 är jordbrukstraktorn med marks 2, Material i AA or 2 nadens lägsta pris — 8.650: — 425 är billigare i Klöv hb Sträng: ta : drift än en häst — men den uträttar betydligt TAARUP UNIvE sne blst eta mer. 425 kräver ingen stalltjänst — den fler ” rk ) SÄLMASKIN sö lelar och er T. 425 j ger fler halm och tatt sönderdelar och ider lediga till 285 Potatisblast 2 NH spr aa . . TAARUP UNIVERSALM. än re i timmar till andra göromål, A on ee EN Räkna med 425 I Er kalkyl — och fråga gärna konstruktion, Maskinen är SKIN har en genialisk enkel någon som redan har en] kan blåsas Sn oförställd BOLINDER-MUNKTELL I - a NDER-MUNKTELL - ESKILSTUNA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.