vevevrevv -- vyreyvYetFyeY Yr er Y SYFTET , t . . vevvvYreerror ev ver FOO TVO VER PT ROS OT PPOY FY YFYTYY MRAGARANAAASARAAAS | | oo i " ' . MR : 7 to 1 7 Dördagen Jen 30 maj 1959 oo | så . — FAHOLMS TIDNING - / = fr ES Ta | : | Varning av FN: De Ee stora fordbrukspröposis | tionerna” har nu behandlats :av ' riksdagen. Beslut har alltså fat- "js tats om. prissättningen på jord- 'bruksprodukterna, under -. den « framförligrand. p nd. DEN 30: MAJ 1959 : > jordbruket 72: 7 lertid igenori i regeringsförslaget. s :. Den : egentliga :stridsfrågan - k har St tid varit. den vid jordbruksupp görelsen" - aktualiserade övergå! gen från : basjordbruket -' om stödet till j kets :ratio- nalisering” och' om det särskilda. stödet” till ' det mindre jordbru- ket, ”Riksdagsbehandlingen '' av.” dessa stora frågor har varit allt . normj ket i fråga om un- derlaget. för den. allmänna pri: avvägningen efter 1965.' Center- partiet hade i. sin partimotion begärt en utredning av de frå | + för forcerad, Det måste beklägas, att så viktiga beslut fattas i så- + dan tidsnöd för. riksdagen som här varit fallet. ==. oo « I det stora hela har riksdagen godtagit — regeringsförslagen, På " en del:punkter” har riksdagen dock på jordbruksutskottets för-" resultatet av denna utredning : läggs fram för 1964 års riksdag. sked. b gor, som / häri a des. Jordbruksutskottet förorda- de en förutsättningslös utredning - om -« det" svenska . jordbrukets ställning ur olika synpunkter,” Utskottet fann det lämpligt att. lutad. i” enlighet . med sk örsl. Man kan' slag gjort . tex -hade, regeringen, kommit med 'ett åläggande för, rationali- i 'ganen 'att i for i gen ensidigt gå in för -bildande av tvåfamiljsjordbruk 1 storleks- "skilt yttrande understrukit 'bety- ." gruppen 25—45 hektar, Den mål- - sättningen är omöjlig i stora de. lar av vårt "land, där mindre = 'brukningsenheter = + fortfarande 'måste ”dominera, Centerpartiet tog I sin partimotion avstånd från ” regeringens ensidiga målsättning, :vid den allmänna jordbrukspris- "sålunda räkna med att det blir ien parlamentarisk utredning .om -, hur den i jordbruket arbetande ls då "skall kunna ' beredas inkomstlik= " jordbruket, .- -. SR . Centerpartiet hade i ett sär-” delsen av att en-sådan utredning-- tillsätts för bl a övervägande av” ställighet, "Någon ny arealgräns hette det vidare i:- "Genom riksdagsheslutet har re-' idar geringsförslaget = korrigerats, 'så" det särskilda yttrandet, bör inte-' att ionali: med förrän I av ut=" ” bibehållande av tidigare, grunder . fått sin uppgift vidgad, så att de "med anledning av detta fattats av” I . ” även kan medverka mera gene-. . rellt till. bildande av jordbruk av ' , > större storlek (25-45 hektar). sättningen kan Knappast någon invändning göras. mor vara en' besvikelse för småbru«:' karna, Småbruksutredningen få reslog' ett stöd på påstå att den förutsättningslösa 133 milj kro-, 'utredningen inte skulle få syfta - dbruk till ink redningen redovisats och beslut SI riksdagen, ” te | Centerpartiets: särskilda yttran de - framkallade, : hårda menings- Mot 'en sådan vidgning av mål- : brytningar i kammardebatterna.” -|' Hrr Netzén och Sköld m.fl ville - N ” påstå, att det särskilda yttrandet ”" De Beslutet "om ' stödet ' till "det sstod i strid med den gemensam- mindre jordbruket måste: sägas, "ma utskottsskrivningen. Men det ' gör "det inte: Om hr Sköld vill - nor per år.” J . jordbruket art TR RA nn RAR KFO NNK, likställighet åt den i +« ökar takten ' Fioyd : Patterson har 'nu börjat ina; på allvar inför mötet med Tngemar.” Johansson den 25 juni. Och. till skillnad från sin utma- åzre tycks han inte spara på kru- fet. Nittio'; kilo tunge' sparringen 3illy Tisdale 'golvades under freda- ens träning av en kraftig vänster- trok- mot. käken i andra' rönden. Tisdale. kunde dock fortsätta -ron- den" ut” sedan han, pysslats om av sina” sekonder. "= ae : : Tisdale "råkade ut för samma omilda behandling dagen före tå han fälldes av en högerkrok. +. - Patterson" gick också två ronder mot 100 kilvsbjässen Solomon Ma- Tier. Här fick mästaren ta emot ett par kraftiga slag mot huvudet oesdat Art örArAG : Medlingsförsök ? "e oc i Machen-bråket ' "NEW "YORK" (TT—Reuter) Irving Kaufman, domaren i målet mellan Ingemar Jo- hansson. och Eddie Machen om det beryktade götebörgs- kontraktet, kallade på freda- gen båda parter till sitt kon- tor för att göra ett sista all- varligt "försök att nå en upp- görelse i godo innan målet på -måndag kommer upp inför fe- deral domstol i New York, . Ingemar Johansson flög ti New York i ett. chartat plan som "ställts. till hans förfogan- de av promotorn Bill Rosen- sohn. Machens manager Sid Flaherty, som också: kallats till” mötet kom från Kalifor-. nien, på torsdagen. a Det "omstridda : kontraktet ärinu det enda som kan lägga | hinder i lägen för. VM-mat- | chen i Yankee Stadium den (25 jun. > Dans LE RNA N RN ÖRA. ;Handbollens 'VM-lag -'.. Å, MALMÖ, (TT) :e0ev sov 277 Svenska, .handbollsförbundets ut. ingskommitté har till: världs de hefolk Netzén prutade i sin pr " till 114 milj kronor. Oppositlons- gen, så är det en fri partlerna krävde 1 reservationer ,. honom, som inte har stöd, i ut- iv "ett, förbättrat stöd åt .småbrur ,' skottsutlåtandet; Det var ju brå ket, Högern och folkpartiet ville | sträcka dig till 125. milj, kronor.” Centerpartlet, ville gå till: 135 a milj kronor, I det att det utöver, det gemensamma oppositionsför= = att ta avstånd från sig själv. Man - slaget om höjda ville "förbättra - kratiska majoriteten "drev emel positionen om inkomstlikställig-' realtillägg även -+ måste, hr H feveranstiläggen A Dahl "sätta: större värde. p de 1947, än på det som” han ' nu tolkning av " Sköld som 1947, signerade pro- het . åt ;..jordbruksbefolkningen,.y. Men nu är han, tydligen. beredd. ; kad ästersk i Ö: ike .den 14—- 21 juni tagit:.ut följande: sexton spelares a. "yr CK aan Rune "Nilsson, Majorna, Ingolf Segercrantz, AIK, Jerker Tellan- der, Majorna, Lars-Axel Johans- son, Majorna, Lennart ,Lorentzson, Majorna, ; Stig-Lennart : .Olssor - Heim, Hans Olsson, . Redbergslic P det uttalande som hr Sköld gjor-. överraskade riksdagen med. "SABBAT ot :" > Av biskop Nils Bolander;”Lun et i "DARE? :| Mos :. enbart med sina. egna resurser, Den, :rike kornbonden, som ;sin 'harids kraft, - sin hjärnas träder oss till mötes vid Trefal- dighetstidens början, var allde- Jes säkert en högst förtjänt man, en heder för sin yrkeskår. =: ' Men. varför kallade då Gud honom för en ””dåre”? vo Därför att han var rik? Nej, det var.+ och: för sig inget fel, |' Mästaren”hade många rika vän- ner som det inte skulle falla ho . nom in att kalla dårar. Det är med pengarna och egendomen som med elektriciteten: den kan begagnas till det goda men ock- så, till det. onda. Någon sade om en rik och snål affärsman någon- stans i Sverige att han ägdes av sju stenhus. Att vara rik kan betyda att man ägs av ett stort, massivt stenhus med många bo- |» ningar och av en massa andra saker som man är slav under, en mängd dyrbara möbler: och . antikviteter, en. stor. årsinkomst — men det behöver inte alls be- tyda det. : . : Kallade Gud den där mannen för "dåre”, därför att han kal- kulerade för framtiden? | ”'Så vill jag göra: jag vill riva ned mina lador och bygga upp större, och I dem skall jag sam- Ja in all min gröda och allt mitt goda” NH Nej, inte det heller. Det är någor Gudi behagligt att en människa har ordning och reda I sitt liv och sund omtanke om det dagliga brödet och inte lever slarv. - . oo Den rike kornbonden var en dåre, därför att han i all sina ytt- te fi ång och sitt pl d « inte räknade med Gud. Dét var hans stora räknefel, Som praktiskt ateist har den ri- ke kornbonden många eftorföl- jare-i våra dar bland alla yrken och villkor. -.' oo Man ger Gud plats I sin världs bild "men man handlar .som om han: inte : funnes till, som om Man vore sin egen Gud. Räknar si - riella kulturens möjligheter — men inte med Gud. Det är: strecket i räkningen. > Vad Gud sade var något helt an- nat, som ,slog sönder alla våra planer, Nora ; räkna med Gud. Planera allting inför Guds ansikte." Tala med Gud öm allting ”-— smått som stort'-— i bön. ”Visa mig, Herre, din väg; jag vill vandra i din sanning”, Så lyder en rätt mor- gonbön' enligt psalmistens ord: lär. mig dina stigar. Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är 'min frälsnings Gud;. dig för- bidar jag alltid.” "7 rar av Gud måste vi lära oss att alltid först ffåga Gud till. råds innan vi frågar människor till råds, + : ” : av att vi inte går in i beredda gärningar, att vi inte frågar . ter Guds vägar utan rusar i och handlar efter vårt eget hu- plötsligt avsidestagen genom en — som man tycker — ings- lös sjukdom i månatal; åratal -- | vad ska sådant tjäna til? Ett dödsfall kommer med sitt svarta ”Varför?” Eller — man har den |. bördan. ena motgången efter den andra i sitt arbete, : blir "förbigången; knuffad åt sidan. Vad är menin- gen? Sådant kommer man inte igenom ordentligt förrän man 4 ÄNKAR ' karpsinne, med hela den mate- Man ' säger: ”Så vill jag. gö- a...” ”Sedan vill jag säga: .” y ”Men Gud. sade”, står” det. Människan spåt men Gud rår. "I alla livets 'skiften måste' vi ”Herre, kungör mig dina vägar, Om vi inte ska bli kallade då Olyckorna i vårt liv "kommer En strävsam männibka "blir "1 Elfsbörg: Bo -Karneh Lunden, OM. Ahltin, Malmö, Leif And: oh mer än 100 städer i Europa och Sydamerika finns det gator, som "uppkallats" efter dr L .Zamenhof, som år 1887 i Warszawa utgav den första läroboken i världsspråket es- peranto. . Boken . innehöll en lista över ordrötter; som är gemensam- ma för 'de flesta indoeuropeiska språk och han hoppades att de skulle - bilda grundvalen 'för ett neutralt uttrycksmedel, som små- ningom skalle utveckla sig till ett rikt och levande språk. — + vt > För att ' möjliggöra detta formu- lerade han nägra enkla gramma- tiska regler och anvisade en rad för- och slutstavelser till ledning för allmän . ordbildning. ' Resten överlät han förtroendefullt till li- så inte någon färdig produkt:som han lade fram och häri visar sig hans klarsyn. I verkligheten. har esperanto, som man i dag kan hö- ra från många radiostationer lik- kongresser skapat. sig självt på den grund Zamenhof lade. Han ville vara initiativtagaren, inte skaparen. + Zamenhof var son till en judisk språklärare och föddes i Bialystok i nordöstra Polen. Där rådde en ras- och språkförbistring som inte kunde undgå, att göra intryck på honom, ; Ämbetsmännen var 'gre- kisk-ortodoxa och talade ryska och de förmögna till största delen ka< toliker, som talade polska. Det fat- tiga' folket utgjordes av . litauer och vitryssar. Härtill kom en och bodde för sig.i en särskild stadsdel. Olikheterna i seder, språk och religion ledde till ständiga för- vecklingar .och . våldsamma sam- manstötningar, . Det ingav. honom redan då tanken att ett gemensamt språk skulle bidra till att: utjämna motsättningarna. Den tanken följ- de honom när familjen flyttade till vet och utvecklingen. Det var allt: som . vid många ” internationella | mängd judar som talade jiddisch "Drömmen om vätldsspråket .niker, garantera minoriteternas språkliga 'och' religiösa rättigheter. Provin- ser eller länder med! flerspråkig befolkning: borde ges neutrala ”— inte etnografiska utan topografiska = namn så att inte en del av be- folkningen skulle känna sig främ- - mande i sitt land. Namn som USA och Schweiz ansåg han föredömli- "ga därför 'att de inte innehåller namnet på något härskande folk. Dr. Zamenhof drabbades mot slu- "tet av sitt liv av en svår hjärtsjuk- «dom'och han avled i april 1917." . Under de båda världskrigen för- lorade esperantorörelsen en stor 'del av sina anhängare. Värdefulla " bibliotek och förlag gick till spillo. "Men efter sista världskriget har rö- relsen gått framåt på nytt och nu Depressionerna 2. kan bli långa”. EW YORK (TT-Retur) |. Nn betonar å sin "senaste världs« — ekonomiska rapport att det är oklokt 74 att på grundval av efterkrigstidens . d heter anta att de nedgångsperioderna måste bli kort= . H iga. j . VN , eo YDepressloner lika" svåra som den - ilken drabbade världen på 1930-ta« - let är otänkbara men långvariga och |: 7 ntokand + perioder kan inte förebyggas ute= slutande med hjälp av någon auto=- matisk stabilisator, — nn Rapporten framhåller ' att många + har för sig att det ekonomiska upp«= ., ., svinget 1955--57 var: särdeles ' stort «Å fastän dess" verkliga omfattning var skäligen ringa. -.vx NM ss I många länder var den eKonomis= - ka tillväxten under dessa år ganska . : förekommer esperanto inte endast måttlig, i synnerhet I Storbritannien, fest vid: k utan | dä också vid världskongresser för tek- lärare, . religiösa — sam- lär av nen efter 1955 nästan inte ändrade sig alls, .. . turist I år är det 100 år sedan dr L: VÄ hof. h or : m'fl, Även rent språkligt sett har utvecklingen varit gynnsam, 2. os hål. "Dr Z hofs . skrifter i! . pp d man, föddes och esperantister- na världen runt bereder sig nu att fira minnet härav, En kom- : mitté . med representanter från 41 länder lägger upp planerna. Här berättar professor Edmond Privat. i Neuchatel" något om: Zamenh«fs «liv. och: hans för- hoppningar 'om att ett världs- språk skulle bidra till ökat sam—'| förstånd mellan folken, " ler inte blott hans egna dikter, tal och artiklar "utan också :översätt- ningar av en rad världsberömda författares verk. Han har sålunda översatt arbeten :av' Shakespeare, Moliere, Dickens, Goethe, H C An- dersen; Gogol m fl.' Det engelska bibelsällskapet har utgivit hela Bi- beln på esperanto. För översätt- ningen av Gamla tet sva- En - sådan ; begränsad ökning av! -.t produktion och i kan endast i ringa mån uppmuntra till ytterli« ion av nyckelindustri gare av .n = jan ” och är till föga hjälp när det gäller att lätta det konstanta trycket från alla löntagargrupper som strävar att höja sin levnadsstandard, heter det i rapporten." H ” En 'sjuk' "kvinna ” som 'skulle ” transporteras till Reykjavik, hennes - +: make samt piloten omkom då ett li" ' tet isländskt Cessnaplan störtade på "' Islands västkust på måndagen. Kvin- nan hade tagits ombord i Skagafjor= : d åd rade Zamenhof ensam, 7 7 + på norra Island för att flygas till Reykjavik där hon skulle Fe a Edmond Privat läggas in på sjukhus. (TT-Reuter) . . 'Friluttsm på - Galgberget i Warszawa, .'under . g å där och ' för övrigt hela. livet ige- nom.: Hans tro på en. människo- släktets. framtida andliga gemen- samskap drev honom till inte”en- dast språklig . utan” också litterär verksamhet ' och : det "är 'givet att den senare väsentligt : bidrog: till esperantorörelsens - framgång : och till. utvécklingen av 'dess litteratur och press. ETT FD ört "Stöd från Leo Tolstoj >: .. Redan under gymnasietiden bör- jade Zamenhof' arbeta på. det nya språket. Han skrev en ordbok och en grammatik samt. dikter på det nya språket, Hans: alster -konfiske- rades -'emellertid "av fadern, som ville "att" sonen-iskulle" uppgé ; sina drömmar" och : fällfölja sina studier i' stället. Öch :Zamenhof > tog" sin Had gt He de” till vjäs Redbergslid, Kjell Jönsson. Malmi” Björn" Gullström, Hellas, Stig Nils. son, Majorna, Kjell Jarlenius, Bal- tichov, Uno” Danielsson och Göran Helder, Lägi 700 : : ON NER a "DIV II VÄSTRA GÖTALAND -. örg-Jönköping . -.. 3—2 - 8521 20—10 12 ”750214-810 841316-13,9 " 7T32218-13 3 723221 7 7 Sifhälla 6 Kinna '. [ Varbergs Bois 713 3 10—16 5 Trollhättan 5 i: 3 DIV II ÖSTRA GÖTALAND: =" ”: Sleipner5-Derby i "1-2 : Landskrona: -Bi"esholm —-4-2 : Högadal "7" 761017—5613 Landskrona 852118-512 Derby 7" ot 842219 910 Kristianstad 842218-13 10 Motala ' 741214 9 Höganäs ” 7403 812 8 Billeholm "1 832312-22 8 RAI 030: 8143 710. & Kalmar FF "Co 712410-13 4 Sleipner > ' "?12513—18 4 Alvidaberg 2 7T20510-16 4 Finspång." 7025 617 2 > HBK:s söndagslag 7 Gunnar. Johansson kommer igen i HBK:s lag som på söndag möter MFF- borta, . Rune Berg blir den som försvinner. I övrigt byter flera av spelarna platser: H Kristensson, N Håkansson,: A Persson, G Jo- hansson, .S Nilsson, O Eriksson, G Forsberg, Kjell Karlsson, 4 Johans- son, Rolf Larsson, 5 Bengtsson, «+' antaa : får veta, vad Gud vill göra med bära den eller den tunga bör- dan utan att få lära sig att se ri en . mening, - Guds mening, med Så fort hågot svårt och gåt- fullt händer oss skulle vi börja med att vända oss till Gud och säga: Herre, vad vill du göra med mig i detta mörka? Alltså -— inte fråga: Varför utan Var- en just i det som sker och skett | till Det viktigaste är inte att slippa Minns Thomas A. Kempis del franska kare i Moskva och Wien "och slog sig småningom ned, som ögonläka- re i Warszawa, FUND "Men" sina. ungdomsdrömmar glömde” han inte och 1887 gav han med ekonomiskt stöd av sin svär- far ut sin första lärobok i det nya sptåket.' Den vann dock föga an- klang "förrän Leo Tolstoj några år senare kom att läsa, den. I en. ti skriftsartikel. uppmanade den rys- ke författaren alla kristna att lära sig språket. Offret var. så obetyd- ligt: men de sresultat som - kunde uppnås + så - betydelsefulla :: för mänskligheten att ingen börde un- derlåta" att göra. ett. försök, mena- de Tolstoj. or Sot Strax före sekelskiftet 'blev en F Halmstad stod naturligtvis inte fär- digt för 35 år sedan — ett museum blir som bekant aldrig färdigt, Men det ansågs vara så färdigt att mu- seet inbjöd '. Västsvenska '- hem- bygdskonferensen . år 1924 "till h-imstad och friluftsmuseet. ' Det var inom parentes sagt en utmärkt konferens med” föredrag "av, den finländske "forskaren," : sedermera professorn "K Rob-V: Wikman och kaol > Av: ALBERT SANDKLEF > når s vt från Harplinge var svår att place- ra, och för att kunna bättre. pass in: den i miljön, bröt Wallberg av den på mitten och lät bygga upp den -som två flankerande flyglar mstad. 35 år > punkter på friluftsmuseets byggna=- der ledde naturligtvis till intet. Vi + reste till Varberg och kom tillba= +" , ka sedan det hela var i det närmas- te färdigt. Då mätte vi upp bygg-: d. och studerade dem grund= invid tomten för b --När hembygdskonferensen öpp- nades sommaren 1924 förelåg den nuvarande Hallandsgården, dv s Krafsagården från Valinge, färdig sådan den ännu står: där. Vidare fanns ryggåsstugan från Hörsås, dänt från" Drä d en profes- > Det var. ett gammalt önskemål att få tillstånd ett -frilufi Jons" sommarstuga från Krogsered och en kvarn, '- 7 sota = Vid konfe framhölls med i Halmstad. Den som. var mest in- tresserad ' för "saken" var fabrikör AW Wallberg ”på ; Slottsmöllan. Han övertygade 'museistyrelsen att rätta, att detta Hallands Skansen helt" hade fabrikör; Wallberg att tacka för sin tillkomst; Hans .le- vande intresse, hans offervilja och hans 1. var de fatta; beslut om att ett. fril seum skulle anskaffas, och han för- mådde, styrelsen att hos stadsfull- mäktige anhålla, 'alt plats: 'måtte- upplåtas för "ändamålet 'på' 'Galg- | berget.- Vid sammanträde i februari 1923 I beslöt" Halmstads ”stadsfull- mäktige att; bifalla: museistyrelsens | framställning. ' Plats / bereddes ' för Hallands. :blivand skansen ', på Galgberget, = ue. srt Pa > Vid den tidpunkten, hade fabri- kör Wallberg ' ställt sig i: spetsen för en insamling av medel till det planerade friluftsmuseet, och han häde redan köpt en lång; enlängad uthusbyggnad i Harplinge. De av. Wallberg hoptiggda medlen upp- gingo till något över 6.000 kronor, ett belopp som självfallet var all- deles för litet för ett så vittsyftan- de och dyrbart företag som" ett fri” lufi intres- serade, Det började. utkomma tid- skrifter. på esperanto i flera län- der.. Man höll kurser. och bildade föreningar och år 1905 hölls i Bou- logne-sur-Mer : den första" världs- kongressen, Den besöktes av 800 personer från 30 länder, Det var det första stora i Ha mö- Men Alfred Wallberg var en kraftkarl, och han hade ekonomiska resurser. Hade han be- stämt sig för att det skulle finnas ett” friluftsmuseum på Galgberget, så "skulle det också komma till stånd, även om han skulle betala | det mesta själv, Så vitt- jag .vet t: de i i av innan man te vid vilket man enbart talade es- peranto.! Det var ett försök”, men det slog mycket väl. Sedan ' dess har språket utvecklats betydligt och uttalet "blivit mera likformigt. Vid de senaste " årskongresserna har mången gång utvecklats en lysan- de vältalighet på esperanto. >” on ' Arbete för fred och tolerans ' - Intet språk kan existera utan en själ. Esperanto är ett uttryck för mänsklighetens längtan efter and- lig gemenskap och. det torde för- klara ' språkets framgång. Vid de årliga "kongresserna framlade . Za- menhof alltid sina idéer om tole- rans 'och öm de allmänna mänsk- liga "rättigheterna, Han avstod från varje hedersplats vid kongresserna och överlät 'de språkliga frågorna till särskilda organisationer, bla en akademi, som kontrollerar språ- kets regelrätta utveckling och auk- toriserar nya ord. Zamenhof ville själv helt ägna sig åt mänskliga "tiska - problem, "och han framlad nått 7.000. kronor, Under årén 1923 och 1924 torde emellertid kostna- derna ha uppgått till i runt tal séx gånger det insamlade kapitalet det felande betalte Wallberg själv. Så snart stadsfullmäktige beslu- tat om: markupplåtelsen, började Wallberg köpta byggnader litet varstädes, Redan tidigare hade han, som nämnts,. köpt. en uthusbygg- nad i Harplinge. I maj 1923 köpte han en stuga i Drängsered, och i juni samma år köpte han. den 's k ”Jon i Slätthults stuga”..i Krogse- red. velo. Ms « Vid ett besök i Varberg frågade fabrikör Wallberg om jag kunde anvisa ett bra bostadshus för hans friluftsmuseum, Han ville gärna ha ett loftshus av 1800-talstyp -med tämligen stora utrymmen. Jag ha- de "hållit. på med byggnadsunder- sökningar ett par år, och jak före-- slog att vi skulle se på Krafsagår- den i Valinge. Bostadshbuset . på denna gård stod öde,' sedan ägaren REA: åtskilliga förslag, bl a rörände ras- ”tigor, språkundervisning' och all- raän etisk samhällsuppfattning. " c " Första. världskrigets utbrott blev et hårt slag för Zamenhof. Är 1916 f:rev han ett brev till världens di- s-lomater. Han ville att man 'skulle byggt sig ett mod e hus. Vi for strax ut till Valinge, och Wallberg köpte huset genast. Redan på vå. ren 1924 började Wallbergs bygg-' mästare att återuppföra Krafsågår- den — som nu kallades Hallands gården — uppe på Galgberget, på den plats Wallberg ”hade 'sett ut. Han hade i förväg”lagt ut tomt på platsen, och så snart det var klart började han' med att bygga "uthus, med honom och leva nära ,ho- nom i hans löften." Det är lev- ord: "Saliga äro de, vars glädje det är ått ha tid över för Gud.” e sor nadskonsteri. =. ; Text: Luk, 12: 13—21, Tid för Gud — det är att räkna Den långa enlärgade utluslärgan go et es 7 faktorer, förutan vilka anläggnin-. gen aldrig kommit till stånd, Vid konferensen talades många vackra ord om Wallberg och hans skapel- se, De som var med torde väl ännu minnas det strålande tal konferen- sens ordförande höll. Så vitt jag kan minnas förekom icke ett ord av kritik, 200 Poe erat Det betydde inte, att fackmän- nen anammade anläggningen utan vidare, Man noterade en lång: rad fakta, som man önskat annorlun- da. Men man teg,' För att traves- tera Runeberg kunde man säga, att Alfred Wallberg tålde att kritise- ras, men mera hedras ändå, =: . Vi som var'med på den tiden och som kände gamle Alfred Wallberg, vi visste att han gjorde som det föll honom in, Han brukade gärna berätta om hur han ärnade. göra, och råkade man då säga att det vo- re bättre att göra på något annat sätt så förklarade han, att han viss- te nog hur gamla hus i Halland skulle se utå: ss veto sa. Sommaren 1923 "bodde dåvaran- de fil kand greve Sten Kalling i Halmstad. Han. är numera inten- dent och chef för kulturhistoriska avdelningen 'på. Malmö Museum, Wallberg" berättade för- honom om sina : 'planer, "och. Kalling - sökte förmå. Wallberg- att 'kalla dit Si- gurd Erixon för: konsultation,' Vi rådgjorde f.ö om saken och' jag föreslog : att' Varbergs . Museum skulle bjuda in' Erixon och hålla föredrag i Varberg och Halmstad, Det lyckades naturligtvis inte, Till de lustiga minnena från detta är de hör också vårt försök. att för- må landshövding" Mörner att kalla den sakkunnige. Sigurd Erixon till Halmstad, Mörner 'skruvade' sig stolert, synbart besvärad, Slutligen menn Be Te om vad som helst, i rn red Wallberg”. i HH omvända Ar q Fmellertid. brukade dåvarande, fil ic "Åke Campbell: — ' sedermera professor — gästa mig om somrar- Na. Jag berättade om det, under uppbyggnad varande friluftsmuse- et i Halmstad,. och ivi gjorde säll- skap dit, Alldenstund Campbell var en av, landets främsta -etnologer och bl a kännare"av 'sydsvensk bygg- nadskultur föreslog jag att, han skulle studera ” friluftsmuseet så grundligt 'att. han efteråt : kunde skriva en uppsats om det. Vi sökte naturligtvis upp Wallberg, och han följe oss till Galgberget, där han hunnit så långt med ärbetet att d flesta byggnaderna var under tok 'en- . | redningsdetaljerna, dels ock av.da ' ligt. Det-stod klart för oss att den enda byggnad, som var någotsånär riktigt " bevarad : var ryggåsstu= gan från Hörsås i Getinge. = sr, 7 " Campbells --uppsats publicerades ' . år 1926. Beträffande manbyggna= .. den från Krafsagården i Valinge konstaterade Campbell. att den. ”ej kunnat förbliva ett oberört bygg- nadshistoriskt dokument".. Denna försynta' formulering innebar: till... räckligt skäl att inte ta med denna byggnad i beskrivningen. I stället ägnade Campbell. sin 'uppsats åt stugan frånuHörsåsamen sinte.hel=; 4-3 ler den fann han vara” utan skal A? vanker; hans kritik var dock ytterst = ': modest, At ll RT na Fabrikör : Wallberg hade : en byggmästare som han litade på, Han var själv en alltför upptagen man för att kunna lägga hand vid alla detaljer, men då han inte själv ha> de. tid,. lät "han byggmästaren ar- beta självständigt. . Campbell och jag behövde ingen lång tid för att > konstatera, att både Wallberg och hans byggmästare "hade "sett så 3 mycket av det "sena . 1800-talet” by dsskick" och "bostadsskick i Halland, att de med en viss rå ansåg . sig känna till. detta skede,” Tyvärr drog de emellertid därifrån slutsatser om tidigt 1800-tal” och 1709-tal utan att besinna, att t é&x bevarade" byggnader från 1700-ta: let nästan alltid förändrats och mo derniserats, under .senaré delen äv 1800-talet, eller kanske in på 1900- talet, Fönster har' förstorats, nya fönster. har' tillkommit, dörrar ha ändrats, nya dörrar har tillkommi halvdörrar har ”kasserat3, "heldör=" rar har satts in i stället, golven har förändrats o s v. Och byggnadernas inredning har helt ändrat karaktär; de få till vår tid bevarade allmo-, gemöblerna' från 1700-talet” — och tidigare — ' eller från 1800-talet: början, återfinnas. numera. på mu seerha, Härmed intet ont om Wall "7 berg och hans "byggmästare. Verka lig kunskap or byggnads-;och box " . stadsskick urider 1700-talet och det ”” skriftliga dokumenten: husesynsina 'strument, skattläggningsakter; pos uppteckningar. o s v, liksom natur: Campbells försynt Åramförda syn- ligtvis av samtida beskrivnin; | litterär art. pc. vc sar N "När Åke Campbell reste hem var märder de gångna åren” har en: Hålli. glada "och givande fester : Gc På Halmstads Skansen uppe - . algberget; Friluftsmuseet: har. vit en kär tillflyktsort, Anlägg= SS Ningens storvulne skapare lever I Gi verk; jag kan. aldrig besöka Galgberget utan att sända en tack samhetens "tanke till'mannen bak digt nödgas hn h För med ett: viss minnas Åke Campbells ord
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.