N:R 124. ARG. 28. 2 Laholms Tidnings "Tryckeri, Laholm a RK Nyheterna från södra Halland 4 finns i iU Laholms TISDAGEN DEN 2 JUNI 1959 Tidning . KK IDNIN Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson Lösnummer 25 öre Framfidens "väg. Hishult-Putsered - byggnationen dröjer än stakas - För några månader sedan uttalade länsvägnämndens ordförande, nämdeman Einar - . Pålsson i Restad, . -. skulle anläggas i - > Sered i Knäred. Kanske, veckor tillbaka håller vägförvaltnin dan väg, . : ". Det behövs verkligen". en ny väg här uppe,. den saken blev vi på det klara med häromda- gen. Från stora landsvägen His- hult—Markaryd leder ett par småvägar till Högaholma by. Dessa är underhållna men kro- kiga och smala, Från Högahol- ma leder en privat skogsväg upp till Putsered, men den vägen är nästan : ofarvbar för bilar, det finns ingen möjlighet att möta någon annan bil på denna väg. Detta: förhållande har. beak-' : ”"tats av vägförvaltningen i Hal- land, som gett projekteringsav- delningen i uppdrag att staka ut en ny väg. — Här finns en om- fattande bebyggelse, jag skulle och. blir han '”bönhörd fortare än tro 60 & 70 fastigheter som inte . ; har någon allmän väg, förkla- rar 'vägingenjör - Ekström speciellt -Högaholma, ”Högaryd, Handskholmen "och ' Trånget. Detta "anser vi inte vara rätt. Men fastän. vi ' nu ' låter: staka denna väg, kan det dröja länge "innan den blir byggd. 7 Vi hyser . dock förhoppningen, att : arbetsmarknadsstyrelsen skall. t "den sjort färdig stora vägen mellan Knäred och Markaryd över: Svensberg och-Majenfors;' Det finns fortfarande - rätt många arbetslösa i dessa trak- ter särskilt på vintrarna, och arbetsmarknadsstyrelsen söker arbetsobjekt. "Mitt ute i de stora skogarna i' gränstrakterna mellan Norra Össjö och Putsered träffade La- holms Tidning på de fyra, som är sysselsatta med projekterin- gen. Chef är vägmästare Allan Berg, Halmstad. I högsommar- hettan var jobbet rätt svettigt ute på mossarna men inne i sko- gen var det svalt och skönt. Här om någonsin kan man tala om att vägen kommer att — till drygt halva sin sträckning — gå genom absolut orörd vild- mark, Mitt i stråket ligger för övrigt just nu en tjäderhona och ruvar sina ägg. Den blivande vägen följer in- te på något ställe befintliga vä- gar, utan den kommer att byg- gas ny helt och hållet. Den får en total längd av 6.150 meter och" börjar i Norra Össjö där den passerar alldeles väster om ” skolan. Därifrån sträcker den sig rakt i norr och går öster om Högaryd. 'I Högaholma går Carl-Åke nekad utt. vara med i SM i fälttävlan LV 24 Linköping, 5 som i år arr var SM i n har förklarat, att Laholms Carl-Åke Hansson ej nått så- dana resultat, att han är be- rättigad att deltaga, Att ett misstag måste -föreligga är klart, när man! betänker, att Carl-Akes placeringar 1 DM de senaste åren varit 2- 1.4-3, och I 16 $i Halmstad fått hela & man med till årets SM. Än märkligare blir arrungö- rernag beslut mot bakgrunden av att 250 man får starta av de 312 armälda, och Carl-Åke I fjolårets SM kom på 36:te plats. Enligt reglerna är de 123 bästa vid föregående SM berättigade att starta, "Nu Aterstår att se, om de r för . Laholms : Tidning.: Detta gäller. . sig an den sedan + Iden 100» meter öster om-den nu- varande : vägen och 600 meter norr - om " Högaholmas : centrum korsas den nuvarande vägen. I en svag" båge mot väster når den sedan fram till" den nyan- lagda vägen c:a' 700 meter väs- er om Putsereds hållplats. .-— Vi arbetar först och främst med avvägning och projektering, berättar hr. -Berg. Några re gen i Hallands: län på med att ' projektera en så- Vägmöstare Allan Berg, Halmstad, svårigheter ' finns här inte att i-en intevju i Laholms Tidning den förhoppningen, att en ny väg - det nästan väglösa området mellan Norra Össjö i Hishult och Put- någon anar ty sedan några övervinna då marken” är tämli- gen .plan. 'Tre mossar : skall vi emellertid över," och av dem "är en 6. meter, djup. Sten finns det gott om" i :stengärdesgårdarna " i Högaholma, -.och / grus finns i Norra Össjö så fyllningsmateria- let "behöver inte-bli så dyrbart. .— Vägen - är ' avsedd "att; bli sex meter bred med 25 cm bre- da stödkanter. Det är. meningen s (Forts. å nästa sida). Vad.såg södra Hallands förste turist? ÅR 1838 företog lundapr :ofés- > "Jo, 'åsens' usla kojor och snyggt Laholm sorp C. G. Bruning en s, k. an- tiqvarisk och arkitektonisk resa "genom Halland, Bohuslän, Dals- : | land, Värmland och Västergöt- land. Som man kan utläsa var det en vad vi i vår moderna tid kallar studieresa och uppgiften var att utforska gammal; och fornt : och en del intressant i byggnadsväg, Resultatet förelåg i bokform 1833 alltså för jämnt 12" år sedan. : Förläggare var bokhandlaren C. W. K. Gleerup, Lund, ett inte alldeles obekant 5 namn, men boken var iryckt ”uti Berglinska boktryckeriet”, alltså i Köpenhamn. Den kul- ' tur historiska boken fanns ock- så att tllgå i Gv handeln "i Köpenhamn liksom has bokhandlare Joh. Dahl i Christiania (Oslo). : + a FÖRFATTAREN = låter. först "uppleva Hallandsås allt- ifrån Margretetorps gästgiveri. Det är . bokskog, ljungbeväxta sandkullar, ' ”usla ”strölaejor” med uthus av kullersten. En 4 tråkig väg.” Så var 'man i Hal- land. --Gränsmärket---var. några kullersienar "+ ganska, enkelt. Efter en stund såg man; från samma: : Hallandsås "vad som många: resenärer sett och fortfa rande'"ser: 'det tjusande pånora- mat över Sydhallandsslätten och Laholmsbukten" därutanfö beskrives så. här: — nar sig en vidsträckt synkrets öfver ett slättland”. och" en .hafs- vik” Hallandssidan. av” åsen skådliggöres" Tr c fjällbäck har. här, bildar er senlig dal, hvars, ena sida > Idendalska bok- ” . , "OSS när rbelägna.. -hafsviken" Y är bron över Lagan och hundratal.år sedan. kala klippor ' och Hungbeväxta branter; men hvars andra sida deremot prunkar med högstam- miga "bokar: "Bäckene steniga brädder”beskuggas” af ålar. Joch hasselbuskar”,» Vi" känner igen idyllen. . Vid; åsens fot: "låg. Ka- rups. kyrka och stgivargård. Också» här 'känhner vi. igen" oss. Ty:, ”lumniiga”träd omgifva' ckyr- kan. och gästgifvargården;' bäc- ken ' som' nyss forsade öfver de steniga: branternay lyter "här sakta fram mellan frodiga.ängar för + att « snart: försvinna iden - KARUPS KYRKA är visserli- r gen liten men stilren och" vörd- i nadsbjudande gammal (nog så riktigt 'då nutida kyrkokännare anser att den härrör från 1000- talet '— Hallands kanske äldsta tempel). Prof, Brunius omtalar bl. a. flera, skadade -.helgonbil- der som förvarades i kyrkan. Självfallet hör Skottorps säte- ri till denne reseskildring. Karl XI:s " bröllop + här med, danska prinsessan — Ulrika ' Eleonora nämnes också, i (INTE MINST. intressant 'är den bild..vi får av Laholm. för :|120-år- sedan — liksom stadens historia, Staden' bestod av envå- ningshus af 'korsverk med små dörr- och fönsteröppningar och "Iskildras liksom forsens historia i CEN AV INFARTERNA til Laholm under: den tid, som Laholms ”förste turist” skildrar, Detta stadens pfasadr så som tecknaren. B, Emil - Libert såg dem [Lör ott höga tegeltak röja fornlidens anspråkslösa byggnadssält; men snygga gator. och en rymlig torgplats ge 'häråt en täckhet, som ofta saknas i vida ansenl- gare städer, Lagaholms-forsarna , korta -drag: ”Här. höjde sig for- dom ett slott, hvilet 1284 eröv- rades av norrmännen, Detta slott utgjordes liksom , Helsingborgs af en kringbyggd kärna eller hu- vudtorn”, inleder prof, Brunius. Sedan ' bliv "det historiskt svep med - hertig. Kristoffer, drottning Margareta, kung Albrekt, En- gelbrekt,. Kristian IV och Karl XI som huvudpersoner. (Forts. å nästa-sida) Trettio elever från I: ps Lant kol Vid tolvtiden på måndagen togs ungdomarna — bland vilka befinner sig ett antal ”agronom- aspiranter”, som till hösten äm- nar fortsätta studierna vid Lant- brukshögskolan emot. på Axelvolds gård i Våxtorp, där de visades runt av ladufogden Niklasson, Särskild vikt lades här vid studierna av lösdriftsla- dugården och - gårdens ensile- ringsmaskiner, som var i arbete vid besöket. Efter middag på Lagagården besökte studieresenärerna Vall- berga Lantmannaförening, där disponent K, Ringblom: hälsade välkommen och orienterade om de lantmannaföreningar, som ar- betar efter det s. k, Hallands- systemet. En absolut nyhet för kalma- riterna var ,polatistvättanlägg- ningen, som var huvudpwnkten Flickor gallrar ” bäst 1. Ålstorp Ränneslövs SLU-avd. hade på måndagskvällen anordnat "= en tävling i rotfruktsgallring hos lantbrukaren Erik Karlsson i Alstorp. 11 SLU- are deltog och resultaten blev: Kerstin Johans- son, Edenberga, 90,75 P-> Karin Gunnar Augustsson, Ålstorp och Helge Björnstedt, Edenberga, 87,5 p, Göte ' Nilsson, Tormarp, 86,50 o, Majken Nilsson, Tormarp 86,26 p. Avdelningen vill genom tid- ningen framföra ett tack till värdfölket för kaffe med dopp och till bedömarna Rune Bengts- Isaksson, Stäme, 90,25 Pp. Carl] 1 studieprogrammet på denna ”stat'on”. Vidare fick man en orientering om hur SMAK- i, kontrol'en arbetar och efter vilka regler mer går vid själva kontrollarbetet, ” Innan gästerna fortsatte resan Ungt. jordbrukstolk - från Kalmar på studiebesök i södra Halland] som ligger em mil utanför Kalmar; be- sökte södra Halland på måndagen. Med agronom Evald Ohlsson som färdledare är de ute på en studieresa, vars slutmål är Rikslantbruksmötet i Jönköping. Resars första mål södra -Hallands jordbruksbygder. — : var Volvö i Göteborg, fick 'de' till- fälle att studera landets meder- naste äggpackeri, Waldas hyper- moderna anläggning. Här var fö- reståndare Gunnar Johansson ciceron, och det var många goda lärdomar han hade att meddela norr ut, de skall bl. a besökasina unga gäster, Visst är alla gäster välkomna jer också problem, Det största är utan. tvivel parkeringsfrågor- na, Var skall alla bilar nålla me- dan dess Passagerare tittar på staden eller handlar i affärerna? Stortorget kommer ju främst i tollehöask "LARSAGARD — den gamla hallindskt a bondgården från Lustorp i Alla byggnaderna är bergs står nu sl, rangörerna indrar - ' mllitära ARR son och Rolf Cronqvist, båda |. sitt felaktiga hes y från Stäme, U - on ; | - : LD e é i i H a ack A NETvovv dra a gammaldags trädgård med blommor, tarier har 4 man också fått, men ännu kräs sagård av prins Bertil. Se vi askar, träd och t om en idare artikel inuti färdiga, och lika : humlegård. En hel del gamla inven- vs vissa kompletteringar. ä ars till Katrine? > Köinge. som i har man anlagt fåndagen den 8 juni inviges. Lar- . tidningen. till vår stad, men med dem föl- | i I v fråga,” men det räcker inte så långt, allra helst som parkerin- gen inte är ordnad på något sätt, Denna fråga -har också varit föremål för- utredning från po- lisens sida och förelades drvätsel- kammaren vid dess sista sam- manträde av kommunälborgmä-' stare, Torsten Dufva, Resultatet blev emellertid, rätt 3å magert efter vad borgmästaren omtalar för: Laholms Tidning. — Vid sammanträdet. begärde jag att drätselkammaren skulle medverka till en ordnad parke- ring på Stortorget genom att lå- ta ruta in 'detta. De är ju inte någon ny. fråga, och redan den gången då torget lades om var den "uppe. Men då som nu sade drätselkammeren absolut nej till en upprutning av torget. " '-- Vänortsbesök från Danmark Sydhalland Medan vänortsbesöken mellan övriga Norden-avåelningarna i södra Hallana och Danmark är ganska sporadiska, är de desto livligare mellan Hishult—Kräred - —Våäxtorp å ena sidan och Boru —FEjby på den andra. I söndags gästades sålunda södra Halland av ett femtiotal danskar som kom på förmiddagen i två bussar. De danska gästerna fördelades på olika värdar för att på eftermid- dagen åter samlas till ett gemen- samt kaffesamkväm på Hishults Nya Gästis. Här rådde den bästa stämning och tal hölls av bl, a. kyrkoherde Gunnar Gustafson och konstnär Eyvind Lassen samt sogneprost Fönns-Jörgensen. Till "Inga lastfordon: på Stortorget ” « P-problemen i Laholm olösta! Sommaren ' nalkas och redan nu har många sommargi: tor sökt sig till södra Halland, in- - te minst till våra vackra badorter; Även Laholms stad får sin ' andel av den allt mer ökade turistströmmen och man ser gott om bilar på våra gator. Ännu flera blir det givelvis när --somestrama i juli sätter in på allvar. i ; Porsonligen är Jag heller inte tilltalad av parkeringsriutor på det vackert stersatta torget, men å andra sidan ställer man sig frågan hur länge man kan undvika 'att göra något åt tor- get, Som bilarna mu sti ä det ju rena sammelsurict, Med en ordnad parkering skulle det ju kunna gå in åtskilligt flera bilar, Det tråkiga är, att torget inte är försett med kantsten u-. lan man kan köra: ut och in var och hur som helst, Med kantstenar runt om detsamma hade det varit lättare att ord- na de. utam en massa skyltar. -— Nu har jag i alla fall fått ordna det så att Jastfordon inte får hålla på Stortorget, utan dessa hänvisas till Tivolitorget. Här är det'meningen "att ordna ordentliga parkeringsplatser, men hur vi vill ha det vet vi inte riktigt själva ännu. Vi skall i varje fall inte hindra ev. cir- kusföretag att:slå upp sina bo- pålar där. Parkgårdens träd- gårdsanläggning skall också gö- ras iordning först, — Jag hade också" föreslagit, fortsätter hr Dufva, att den s. k. Appeltofftska tomten i hörnet av Storgatan och Kyrkogatan, som nu inköpts av landstinget, skul- le göras iordning till parkerings- plats, vilket Laholms Tidning flera gånger ivrat för. Men ej 'neller detta fann nåd inför drät- selkammaren, då det endast ble- ve ett provisorium, Det fram- hölls, att det inte dröjer så län- ge förrän landstinget kommer att bygga på tomten, men i det sammanhanget vore det ju tack- nämligt om rman kunde ordna några parkeringsplatser. — Parkeringsproblemen kvar= står alltså olösta för Laholms stads del; Vi får "väl hoppas att nästa år är sydhallänningarna in- bjudna till Borup och Ejby. keringen skall klara sig parse (Forts. å sid. 3) FT an Ö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.