NA vY förren einer en RET se —! YAHOLMS TIDNING pm Tisdagen i den 2 funt 1959 "7 > —LT -"Vattendelaren iden ” DEN 2 JUNI 1959 ' ekonomiska politiken riksdagens slutskede kom som ka "få väntat att röra sig främst om det — gar. . Den : ekonomiska debatten 4 na förslag. Då a måste man: försö- ånd om I i de :handikappade TOCKHOLM (IT-Spe0) . - ” Tyvärr föreligger en - ganska - all- män :tendéns-' att > skala bort”. de oa Munkarna ' Iinföl så mycket or de' från och «| därmed dem "från ett nor- - växande gapet i hr Strängs bud- get. Underskottet på driftbudge- ten för nästkommande budgetår är redovisat till något över 700 "tet och nu senast i den eko- Centerpartiet vill inte ha någon allmän: omsättningsskatt. Men . partiet har under riksdagsarbe-. nomiska debatten gett besked om > milj ' kronor. Fi i: räknar "emellertid .med att. det skall ' växa: till” cirka miljardenz : På totalbudgeten ställer han i'ut- sikt ett underskott på inte mind- " re än cirka tre miljarder krnnor.' "att det inte heller .vill ha andra skattehöjningar eller pålagor på folket, Åtskilliga av de. förslag, som högern och folkpartiet be- - tecknat som besparingar, har i I oh varit skatteh Hr Sträng och tänker, vilket framgick av den ekonomis- ka debatten, reparera statens affärer genom en allmän omsätt- - ningsskatt.' Det förslaget kan ' alltså väntas till hösten. "= = >>> - Oppositionspartierna är inte med på regeringsplanerna om en allmän omsättningsskatt. Det be- skedet gavs nu åter från centern, folkpartiet .och högern. I nuva- "rande konjunkturläge med av- ättninga. och Tatt s . "righeter ” är ' omsättningsskatten "+ minst av allt välbetänkt, Det går inte "att År, från år lägga på män- " .niskorna "nya skatter, underströk genterledaren Hedlund," " Öppositionspartierna har under ksd: lagt fram + förslag, DÅ har avvisats av rege= ' ringen' och den socialdemokrati ka" majoriteten, Det är' beklag- ligt att regeringen inte visat för= H ver I " gar eller ”pålagor” med samma "verkan som "en allmän 'omsätt- ningsskatt. Det gäller t ex deras folk malt liv, och denna tendens accentu- eras när konjunkturerna förändras, konstaterar "föreståndare A Syde i Svensk vanföretidskrift, Det blir de handikappade; som då i första hand får känning av en nedgång på mark- naden, Stat och «ommun. måste i detta avseende, ta på sig en stor del av ansvaret. Det privata näringslivet frn 5 har ofta visat större förståelse för de annat här i landet. De lärde vå- ra förfäder äta väl: tillagad - mat, men ”litet. men gott” blev för våra förfäder ett okänt be- grepp — de satte 1 sig otroliga kvantiteter - matvaror, varom . gamla förteckningar vittnar. . Jiksom för; så mycket annat ha vi munkarna att tacka för lagningsk li. i Men så här 'borde' det vara över hela lin- jen: JI6PA H = kärnfragment, i atomerna och lika fantasifullt som vi söker upp film- åtjärnor måste vi lära oss att spåra "förslag "om höjda ionsav: + gifter och om” minskade bidrag äpp"är ifter åt den oförskyll 5 d v s den i skilda av- till kommunerna, Och det gäller i synnerhet högerns ättacker mot - barnbidragen. Högerpoliti= "ken är, i verkligheten en. höjd shandikappade, Låt oss ut- scouter , även på detta Vi måstesutbilda tekniker och in- ifolk med verklig näsa för att sk på iljerna, - Konjunkturläget. är. sådant, - att... A åt rder till stimulerande av 1 ringslivet måste träda i förgru den. Med vårt höga kostnadsläge får vi räkna'med hårdnandp kon ”kurrens på 'utlandsmarknaden. - En allmän omsättningsskatt och... liknande, pålagor' är' då ingen. lämplig medicin. Det höga ränte? läget 'är en hård belastning främst för de mindre och medel- ” stora företagen, ' Kreditlättnadet ” är,, som från centerpartihåll' vi de tillfälh derst | Och början är gjord. Vad det nu It kan kanske bli in- Makare, en blind verkstads- årbetåre kan bli svarvare eller mo- fortrimmare, en studerande, som in- te' kan! fortsätta studierna, - blir en duktigroptiker, en ryggskadad bon- de lämpar «sig: för monteringsarbete, en överanstfängd affärsman duger till i ärsi: en i idi: d "husmor kan lära sig sköta sitt hem. att aktivisera verksamhe- nskaffande av lämpliga ar- r, att slå ett verkligt slag Biåelse ' för vu MN iv I kits, Inne. ävän giva] nav: "Centerpartiets "- ' skulle ha förbä budgetlä; Men i sk iska - med cirka 300 milj kronor, Det är "inget gigantiskt förslag. Men det är ,inte orealistiskt. att räkna ; med att det återstående' budget=” ” underskottet skulle kunna-upp=': lånas i nuvarande konjunkturlä= Vgare att förebygga i god tid ge- ge. Till hösten skall besparings- ! nom att stärka näringslivets.; utredningen vara färdig med si-; litik är selektiv, säsom hr Sträng: ” älskar att uttrycka det.: Det be: ]' | tyder närmast att åtgärder säti in 'först när, olyckan redan: har's. skett, . Det" torde vara, förståndi i konkurrenskraft. Je " CBåstad: - vv te bör . . Lyckad Nordenträff I Båstad. )- ISom vi tidigare talat om-1 tid- ningens 'spalter :har Nordenföre- ningarna"1l Markaryd och vänor- "ten :Farum beslutat att-det. årli- ga utbytel skall äga rum på oli- ka vackra och sevärda platser in. |” väde kens Trädgårdar, om '. respektive: Jand, I söndags . stod Föreningen Norden I Marka- ryd pom arrangör av :en:sådan , vänortsträff som var förlagd till Båstad och Torekov. "ee ti me +» Ett d0-tal föreningsmedlemmar från Markaryd och 20-talet från Farum träffades på den vackra | Hembygdsgården 1 Båstad som visadea sakligt . och elegant av Bjäro Hembygdsförenings.' drifti- ges; sckr, kapten Axel Berg von Linde, Båstad. I det Iljuvligaste son, Hov. 5e: annons, rer uppskattat”. be; Konsthantverk" måns-utsökta: batik”beund: Dagen javslutades. med besök! i Tqrekov.: och ENSE dda på Nötell "Kattegatt. I samband med ”iniddägen 'hörls tal för vän-!| ortsutbytet.; och vänskapsbahdett' av arkitekt 'O! ö sen, Markaryd, rr SLKF I Ysby' - "håller ;sitt "junimöte 1 morgon;| onsdag, 'hos- fru Elly ' Johans 1 avlades :besök | för att återföra de ”overksamma” till vid Norrvi- j:: tt någon form av verksamhet, Låt pa- rollen bli: ”Placera i stället för kas- 2 are NORA I se 4 3. NRCSöKE AN Vid såhörardagen ” fick” den "lille skolgossen fK' ikläda "sig handels- n ig-roll'i ett räk 1 I hastigheten sålde han 30 kg av en Ng 3g” betalt bara för 3 kg. tade' förstås. misstaget noraliska synpunkter på märker att hand- ch, däretft a hos, Kis Fö Greta: Dig av dagg. Det döof-' middaj g bb tar klöver och säd. Sk na av bergen. ligga .. amm ; Sören. och rektor ir... breda, blåa. bälten .. + tried över bygden med dess d " irdungar av träd. - (Hymn, till. jorden”) +. ', NA AL I INILS-MAGNUS FOLCKE.: Nikita Chr vi i Haga slotts: SN oPe är inte, som många kanske tror, ustaf II:s anrika paviljong som skall hysa Nikita Chrusjtjov under hans ,besök 1 Stockholm i augusti. Den byggnad det är frågan om är | den som byggdes för Gustav IV Adolfs räkning under” 1790-talet. Arkitek- sten.hette C C Gjörwell och ”Drott- "ningens paviljong”, , en tvåvånings- : då ett förhöjt mittparti stil som "under 1800-talet nn egentliga bostaden På Haga 0 ot "byggnad, fick FT nyantik Gustaf III hade stora planer med Haga, Är 1771 köpte han in området . och hans första boning på Haga var en enkel träbyggnad, det nuvarande gamla Haga — numera museum. år 1788 lades grunden till det väldiga slott I Korintisk tempelstil som av ekonomiska skäl aldrig nådde längre En de ännu i dag synliga grundmu- Tarna, Som provisorisk bostad åt konungen ställde man då i ordning "Konungens ' paviljong” genom att em- och tillbygga en gammal lant- Så usjtjov gård. som förseddes med utsökta in redningsarbeten i Pompeijisk stil, . Gustav IV Adolfs tid på Haga blev Lä Vavarig, strax efter-det att oltet blivit färdigt gav hi i; I krig mot Napoleon. Do efterföljande grundlig renovering. ' . i : bylla gick slötlet år 1932 igenom en ; När Nikita -Chrusitjov kommer hit med sin stab av omkring 35 Personer är det troligt att han kommer 'att kungarna trivdes aldrig på Haj - ga. De byggde Si egna slott i huvudstadens närhet. Oscar I — Karl XIV Johans Son — var emellertid mycket förtjust i Haga och han vistådes där gärna tillsammans med sin älskliga hustru drottning Eugenia, han gjorde också en hel del restaureringar. a För att åter se invånare i ”Drott- ningens paviljong” får vi gå ända fra till våra dagar om vi Inte glöm- mer bort änkehertiginnan Teresia av Dalarna som bodde bär från slutet z 1N0-talet till 1912, Hon var förres- en den som bott längst på Haga alla slottets innevånare och hon var känd för sin stora gästfrihet och sina ganska rysliga plyschmöl band -med 'dåvarande rf st dolfs giftermål med Prinsessan Si bo ir an Sibyllas våning, Att det just blivit Haga slott, som ju inte har något större historiskt. värde, be" ror i första hand på att det är utom- ordentligt lämpligt ur bevaknings- och, säkerhetssynpunkt. En hel del arbete ligger framför dem som "har med inredningen av slottet att gö- ra. Fär. omkring tio år sedan läm- nade prinsessan Sibylla Haga därför att det var i stort behov av restau Tering, Hon flyttade aldrig tillb; dit och-allteftersom åren har gått har hon flyttat sina möbler till sin vå- NIN på + kungliga- slottet, . Sedan Prinsessan flyttade därifrån har in- gen" bott där och för att värdigt ta emot. Chrusjtjov "måste nu Haga SNyggas upp och rummen fyllas med möbler, st . | tulax och torr gös samt skickade "| fisk? | rovorna i sandkulan, 'den tidens | kallades lumber, skinka 'och' ko- i detta land; de hade under 900- och 1000-talet börjat intressera sig för detta viktiga ö ut sina erfarenheter i de främman-, de länder, där de slogo sig ned. =. Här i Sverige synes denna konst . ha stått ganska lågt till framemot mitten av 1200-talet, då tyska köp- män började bosätta sig här och "öppna handel, i vilken särskilt lä-' neburgskt salt var en stor artikel, som gav möjligheter till konserve- ring av animaliska | produkter & långt större omfattning än tidiga De matglada medeltidsmunkarna. Av: Gunnar :Wirsell' Visste” ni dett. I mark, begagna idrottsplatsen. eller > e och sedan Järt samt gammal ost, För tisdagen är antecknad endast en måltid, näm- 1 re, varför medeltid blev relativt rikhaltig, särskilt se- dan man fått smak för orientens kryddor. Det var Hansan som för- medlade nyheterna och Danzig som blev den viktigaste handelsförbin- delsen med utlandet, ett skafferi för svenska stormanskök, skulle man kunna säga, men denna begä- relse efter lyxvaror framtvingade också en svensk export, varför även utförseln kom att gå över Dan- vigt oc st - «I olika källor från medeltiden finnas ' notiser, som belyser intres- set för mat och smaksättning "av den; ' minneslistor över varuinköp och förvaring av livsmedel, matsed- lar för årets olika delar med sär- skild hänsyn till fastetiderna, för- teckningar över inköp av kryddor och 'delikatesser samt uppgifter om alla de tjänare; som hade med mat- lagning att skaff: ena Vinterföret i januari skulle så- Junda utnyttjas bl a för hemtag- ning. av salt fisk, som hade stor åtgång och änskaffades -tunnevis för. storhushåll,: i februari skulle ett halvt 'årsbehov av ärter och havregryn inköpas, olja och skånsk sill, i mars lagades storbak ' och storbrygd, i: maj ;. inhandlades | skogsfågel för att beredas till pep- parsylta, : i juli: syltade man. in omogna valnötter, köpte' hem spi- bud till Lödöse för inköp av norsk 7 (baggefisk);' Körsbär ” skölle syltås" i" början "äv augusti men "också beredas till kirsedränk (saft) för vilket ändamål man skulle låta lagen koka ' upp efter tillsats av socker och nejlikor; senare under månaden skulle man bereda must, September måste man ägna åt för- beredelser' för slaktens tillvarata- gande, och då skulle alla laggkärl ses om till förvaring av saltgrön mat, gäss och mätister (medister), syltad kål, morötter och. persilje- rot; oktober var tid för syltning av fårmjölk och att se om vinter- benämning på stuka. I:november skulle man göra malt och låta röka det fläsk, som man inte ville låta härskna, och i december. slutligen köptes villebråd och färsk fisk till julens behov, = = tror. oe präglas de av kyrkoåret och de stränga be- stämmelserna ' om fastan, då: all köttmat. var förbjuden, varför man åt så mycket meta sådan 1 tiden före och efter; söndagarna gick då helt i köttets tecken, och man åt kokött, färskt eller. saltgrönt, gris, rådjursstek, höns och skogsfågel samt hare; Efter pingst började man med kött igen men hade nu lamm- och fårstek samt gås på bor- det; sistnämnda rätt återkom i slu. tet :av september och åts 'till och med Martini dag, varefter man fö- reträdesvis. höll sig till färskmat samt hare och höns...! = oo. vc : Vid gästabud åt man med störs- ta dödsförakt allt vad en skick- lig kock kunde finna på, däribland en soppa av blod och mjöl, som kött, höns i bigott (gelé), råville- Jråd, bakade struvor, stek av nå- got slag samt. olika sorters mos. Detta allt avsåg bara middagen, men som man inte blev mätt av det, intog man en bastant afton- måltid också, bestående av kokött med saltvatten och gåskrås,' svin- Tygg med gult mos, lammkött och en efterrätt av bakade russin och mandel, ee r När man ordnade” ästabud, blev det i regel ett rejält sådant i. flera dagar, eftersom gästerna vanligen Var långväga. Andra gästab gen serverades till middag skinka och vinsoppa, färskt kokött, stekt fisk, svinstek, färsk fisk med sod (spad),- fårkött, färsk lax med blod, äggost. och gult mos. Till kvällsmat samma dag blev det rökt fårkött, hirsgrö öt, kokött med salt- vatten, färsk fisk med sod, salt- E:oR svunygg och saltgrön lax igen Av andra notiser framgår att all slags inälvsmat var omtyckt samt att kojuver ansågs som en delika- tess, men man satte även värde på nyrökta feta korvar, duva, plocka- de finkar, aladåber av olika slag, nejonögon,. lutfisk, röding och ål I stället för potatis använde man kål 1 stor: myckenhet och rovor, både kokta och stekta. Pastejer fö- rekom, olika slags välling, äppel- mos och sylt av alla de slag; av äpple och päron, I långfast: frukt omtalas ; kalaset var väl då slut, och gästerna skulle ha ordent- lig förplägnad före hemresan. De bjödos då på skinka, skuret höns, stekt kokött, villebråd med sod, bakat villebråd och lammkött med än som en satkärlng av betydande mått. Nåväl, till hennes fars be- gravning gjordes inköp bl-ai Stockholm hos: Konrad krämare, som fick leverera saffran, kummin, ingefära, paradiskorn (ett slags peppar), kanel, peppar, anis, ga- langrot (från Kina), ingefära, 90 skålpund mandel, 105 skålpund ris och 40 skålpund olja, ett fat vitt vin, ett fat rött från la Rochelle och ett fat shenvin. En del andra saker köptes på närmare håll, näm- ligen mandel och ris i Sigtuna samt tre far sill, 10 lispund salt, spece- rier, humle, myrten och socker hos Gerder i Upsala. Uppräkningen av varuslagen tyder på att man hade en hel del varor i förråd i sorge- huset, bl a kryddnejlikor, muskot och muskotblomma, senap och ät- tika,:ty sådant ansågs höra till de 1 tott, al nötter 'och valnö blev det: emellertid mera spar- tanskt men i gengäld hade man många sorters sill och fisk att välja på, både inhemsk och importerad, och för att det inte skulle bli. allt- för enformigt, hade man ' fund liga längre fram i tiden fick man smak även för korinter, sviskon, fikon, lagerbär, oliver, kapris och suckat, I ett 'stormanshus funnos många tjänare? för' husbondens och hans lighet och ut olika mer eller mindre raffine- i der; en del fisk rade till; hustrus bekvä Pp ning. :En' bissare skulle "vid alla tillreddes med socker eller honung, slag av inkokt fisk' om- och många talas. :En kryddgård - hörde till "varje hushåll, och där odlades det mesta av sådant som. hade daglig åtgång, särskilt till tjänareborden. De för- mögnare' i samhället var emellertid synnerligen. kräsna och kostade på sig både specerier och kryddor samt viner och'öl från utlandet; det fö- refaller som om man aldrig riktigt lyckats få fram ett fullgott svenskt öl på den tiden utan helst ville ha tyskt eller danskt... Av" specerier nämnas hirs, ris och gryn samt soc- ker, melis eller 'canarier. Vidare omtalas russin. mandel och nötter, puder. (socker) "och, olja; av kryd- dor förekommer främst ättika och senap;' humle myrten och hampfrö, av viner både röda och vita. En lista över en del av de inköp som gjordes till herr Birger Pers- sofis till. Finsta begravning 1328 finns i behåll: och' visar: vad. som ansågs behö åltider stå bakom husbondens stol och tillhandahålla honom kniv och gaffel, sked," handkläde "och" näs- duk samt vara' förskärare och av- smaka all mat, innan den servera- des husbonden, Redesvennen skul- le bröda bordet och di På psykiska, avdelningen vid ett veteransjukhus i Texas hyser man, patienten nr A-29465. Han beteck- - nas som en ”lugn, samarbetsvillig och omtyckt” patient. Han kan pro- » menera -- omkring som' han sil på 42 pyssla i köksträdgården. Han stiger. upp kl 8, äter tre mål om dagen :; — och tillbringar. en timme .hos:« olika läkare, som har hand om hans « fall; Ty han är psykiskt sjuk. " « När kriget slutade fick den nu 40-årige " Claude R Eatherley av= sked som 'major'i flyget med fly- | garkorset på bröstet, Sedan dess ' har ”han fem gånger varit i:delo". med rättvisan för sådana sakér som” förfalskning, rån och inbrott. Hur ' har denne Jånge, ljuslockige flyga- ' re, som 1945 var så bekymmerslös e och trevlig i mässen, lugn och på-"' HKtlig i luften, kommit 'dithän? . - 7 Hans tragedi började. på ön 'Ti- : nian, då han fick order att rteko noscera luftrummet. över Hiroshi ma och Nagasaki före de atom- bombslastade , planens anflygning.. "Patienten A-29465 förföljes nu av våg efter. våg av japanska män, i kvinnor och barn.:.”Jag känner att jag dödat alla: dessa människor ” ; säger han. .'. d 4 , Men varför. . bar han blivit en brottsling? En psykiatriker förkla- . rar, att Eatherley . lider av det ”Jlassiska — skuldkomplexet”, det som en gång kom kung Oidipus att slita- ut sina ögon och Jämna > sin tron. Genom sina brott har den olycklige flygaren sökt förmå sam= hället att straffa honom; Det gäller 7; att få honom att inse detta och att ” undanrödja de underliggande orsa- kerna — enbart Hiroshima kan in te förklara hans beteende,” ” Denna > uppfattning stöds 1 viss utsträckning av andra flygare, som deltog i angreppet, Av de 42 man som var med har bara Eatherley ," ådragit sig bestående mental ska- dor. De andra tycks dela den upp- fattning som en av dem gav ut- tryck åt häromdagen i samband med fallet 'Eatherley: — För mig var det bara en större bomb, som påskyndade krigets slut, I 'Till deltagare i den svenska jord- unionen : i juni har. utsetts jord- bruksminister Gösta Netzén, gene- raldirektör Sam Norup i lantbruks- se till att allt som behövdes till hus- hållet blev anskaffat,. dukesven- kreterare ' Harry ' tet, överdirektör: Folke Johansson i historien, . köksmästarens ” uppgift var densamma som nu; och en be- tydande man under honom var kocken. Bryggaren, mältaren och bagaren hörde också till den inre ? len, likaså fatburshusfrun, nens. och ällarsvennens uppgifter elsen, för framgå sv. | "ngarna, -mun- | statens veterinärmedicinska ”anstalt skänkens känner vi från bibliska professor ' Hans-Jörgen : Hansen, professor Lennart Hjelm vid lan brukshögskolan, -', byråchef Nikita. Tolstoy. i jordbruksnämnden samt direktör Harald Håkansson i Sve- riges lantbruksförbund, 7: > "va som svarade för linneförrådet m m, Av ekonomipersonal med uppgifter att svara för detaljer i hushållet, sörjt i förnämare hus, där en sär- . skild 1 stund ingick > i" omtalas trädgårdskarlen och hum- legårdsmannen, mjölnaren och går- dens fiskare samt mjölkdejan; en jägare ' omtalas stundom ävensom en brevdragare samt svenner (la- kejer) av olika grader för uppass- ligt i ett vid ett sådant tillfälle; herr Birger var ju riksråd bl a men är väl mest känd som far till, den omtvistade Birgitta, uppfattad än som helgon, ning, en k ven för skötsel av garderob och bädd, en dörr- sven för städning och andra syss- ibland kunde omfatta ett 80-tal personer, de flesta i husbondens : då inkomster, och för att få såda- tanke vid valet av hustru; en 'så- dan med många jordgods att vän- - lor." Även för 'underhållning :vid måltider ' och gästabud hade man |: föremål för Nn mycken uppvaktning. on oc GWios > Ser man noga på saken så hi der det knappast någonting oför=- utsett. Sibylla siade om flygkons-. tens härjningar, och Allers Famil- jejournal tippade rätt ifråga om .. rymdfärder av olika slag. £ibylla yrade vidare någonting om att är- terna skulle vända sig i skidorna, men i skrivande stund har vi inte kunnat kontrollera om, så ännu skett. Om inte, så har den flitiga spågumman i alla fall tiden för sig Skulle någon börja trilla' litet o- försiktigt med atomerna, så torde både ärter, morötter och andra grönsaker vända 'på sig, så än fians det hopp. alles rn fr Det är egentligen det fina med spågummor, och -gubbar med för der: delen, att de tar rundlig tid ” på sig, Luffare-Fiskarn, ett orginal som i många år nötte fabrikspann- murar, ljög och spådde om vart.; serna gäller det nog att ta till" annat, brukade. förutsäga väldiga 2 " Genévegubt blodbad, , ofärd och hemskheter; men alltid var tidpunkten ställd. långt in i en oviss framtid, varför ytterst få torde ha möjlighet kon trolfera sanningshalten, Detta för.” tröt en gång Ystad-Kalle,: som ilsket. sporde: Varför stalar - du bara om vad som ska hända om” femtio , år, . varför säjer, du, inte vad som ska hända i möra; om vi får någon mat eller vi.ska svälta ihjäl?”. I likhet: med 'dagens stor. heter, som t ex Gromyko, före. drog Luffare-Fiskarn att inte sv: Ta på så intrikata frågor, -— Trots flitigt forskande i'grund texterna, har. vi Inte kunnat hitta" någon som förutspålt den lagfäs- ta tjänstepensionen på längre sikt," - - YVSTESE > En sydhallännin Spådomar Troligen finns det även sådana sibyllor, och då och då har ju kon- .junkturerna pekat uppåt med så' » väldig fart att man liksom tiggt .. om välfärdsfrämjande åtgärder på + bred basis, Just nu är det litet - darrigt med boksluten vom man gör sig noga och koxar på debet och kredit, men vi får väl göra '.som Elsas Karl-Gustaf när mant . sporde honom om hans”personliga budget: Dä törs inte fn göra upp -. nån budget, då skulle en inte vå- ga ta ut en liter i kvartalet." +, ot Nej, man får inte vara för pet- "noga. Om det fattas en eller :an- nan . miljard i'statsfinanserna ' så ;- behöver det ju inte betyda så myc- ket. Kassan har stor omslutning," . så det finns ju litet svängrum, - - .« Om - man 'skulle leka spåman ifråga 'om de stora värdshändel- fininställni s visar ingen större samarbetsvilja, och man får taga till alla konster . för att kunna ge några. rapporter om ”De storas” småprat. I. går . hörde vi i alla fall i ångradion' . att man kommit överens om' en "sak, men vilken ville man inte ta- la om. Kanske ' man bara hade enats om. att spela' ”plock-tolva” på - kvällen. Om man liksom Si- bylla skulle våga sig på ett tips, . så får det bli så här/”När fyrkan- tiga pluggar passar i runda hål så kan vi börja vänta' resultat"; ". Sen skall vi väl inte" helt riss- « trösta utan säga som Kalle Mäs- ,.sing när han hade tre pojkar på « häktet: "De ska. väl arta sig når SE 2 ; be od fällig och ökad ansträngnin, da råd, att undersöka tycker ni skall era förhållanden Ly Sn läkare i hemorten och av. ert ma, Ta TF därifj — "SVARAR: Under denna: rubrik besvarar en bt legitimerad - läkare kostnadsfritt medicinsk å är från läsekretsen. : :..: ” frågor Förse. frågorna med lämplig > signatur och uppgiv helst ålder - och kön. Det är givet att envara anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA- och sänd d i ” ven och em till redak- mm "I B", De besvär Ni har av övergående dimsyn vid 8 är kanske 'inte då jag och bli undersökt | a goch fra beskrivningar att dö- några Jag inte ni behöver befa i: ST mer alarmerande uvngiftel + : > 2 . Wikström i jordbruksdepartemen- -. - den "talrika ”tjänarestaben, som -” kost, Det ville därför till att ha go- | bruksdelegationens resa till Sovjet= . : na ägnade man vanligen stor om= ="; tills vn Jordbruksresan till Ryssländ.: Te ta var synnerligen eftertraktad och Dee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.