"Torsdagen .den 11 jun? 1959 . LAHOLMS TIDNING + sten är skogsbrukets 7 — Hästentalet i.lundet har under de senaste ti drygt 53 proc, Då d låld. 0 åren nedgpått med n på hä Mindre än 45 proc är över 15 år gamla säger de densen är ytterligt allvarlig för skogsbruket, na är så hög att inte t sig självt att ten. som ju oundgängligen måste ha hästar och då framför allt för hinningsarbetet. För basvägs- | : körningen, men endust för den, kan hästen ersättas med traktor. - 4 ” Den sori säger detta är 'skogsche- fen Sven G Ekman, chef för Udde- holmsbolagets- hästdepå ', och körar- skola i Brånarna i Värmland, Utta- landet, som" gjordes inför svenska och norska journalister, som deltog i Svenska skogsvårdsföreningens jour- nalistresa i Värmland, är intressant änte minst därför, att hr Ekman inte elltid varit så hästvänlig som han är nu, Han: berättade själv att han under en resa i Amerika blev trak- torfrälst och återvände hem med den föresatsen att åtminstone för sitt bo- lags räkning avskaffa hästen i skogs- bruket och ersätta den med traktorn, Men han. kom' tämli snart på Nordsvenska hin; la som tillhör Klarälvsdalens hingst- förening, Hästdepån är inte avsedd aft vara en avelsanstalt utan årstill- skottet av föl säljs i öppna mark- naden. I stället inköpes årligen ett antal unghästar som efter inkörning och uppfostran successivt säljes till bolagets fast anställda körare. . Men det är inte bara hästar som behövs i skogen, det behövs också körare, och därför utbildas även så- dana i Brånarna.' Undervisningen be- drives i två fyramånaders körarkur- ser per år, en på hösten och en på våren, ' och däremellan under som- andra tankar, Han kom nämligen un- derfund. ned : dels "att traktorn inte " med fördel kan ersatta hästen annat - än för basvägskörhingen, dels' att H traktorn blir mycket dyrare än häs- ten, Och nu är Ekman en hängiven '. hästvän, Han resonerar så här: / — — Det mellansvenska slorskogsbru- d anordna ett tremå- naders praktikantläger för yngre pojkar, som man avser ge de första Järospånen ' ifråga om hästkänne- dom och hästvård. "I anslutning till frågan om utbild- ning av skogskörare säger skogsche- fen Ekman något som verkar choc- u- ket har "av: ålder, haft mycket: god tillgång. till skogshästar. genom de små och medelstora skogsjordbruken, vilka legal" spridda inom sk k de men som kanske är riktigt: "= Vi måste försöka komma ifrån den vanföreställningen, att en stads- pojke inte kan bli 'en bra .hästkarl kö, Bönd. rådena, 1'den mån som ralionalise- ringen sattes' in, delvis framtvingad av flykten från landsbygden, har mån- ga mindre 'atrendeställen Jagts öde, vandra har sammanslagits, till större enheter ogh delvis övergått till me- kaniserad : jordbruksdrift. Detta har ganska verksamt bidragit (ill, lands- "bygdens fortgående .avhästning,. De möjligheter man nu har att motverka avhästningen är; dels att utnyttja de befintliga hästarna , så hundrapro- . ceniigt som; möjligt, dels att upp- muntra intresset för hästen och häst- . + aveln OT cn Detta senare, vill Uddeholmsbola- I I get göra genom sin hästdepå och körarskola i Brånarna, Gården om- fattar ca'40 tunnland, åkerjord och ängsmark och f.n finns. där uppstal- " lade ett äldre sto, sex treårsston, två "2-årsston, tre vallacker sex år gamla och fyra dito fyra år gamla, samt en fyraårig hingst, samtliga: av nord- och. sk 'h skogs- arbetarnas pojkar är i regel inte in- fresserade av hästar, de är intressera- le av bilar och traktorer, men stads- Pojkar, är ofta hästintresserade. Vi måste 'se till att sådana stadspojkar får tillfälle att utbilda sig till skogs- körare, Det går kanske inte att hejda strömmen från landsbygder; men jag tror att det går att stimulera en ström i motsatt riktning, från städerna till landsbygden, : fp Det. ligger säkert något 'i detta resonemang, Det finns utan "tvivel många 'stadsungdomar :som . vill bli skogsarbetare eller jordbrukare, men deras möjligheter att få den utbild: ning, som erfordras härför, är allt- för begränsade, 2 . Men för att återgå till skogshästar= na lämnar jag åter ordet till hr Ek- man: sh Sö i Tidigare brukade skogshästar- na, vilka praktiskt taget alltid var .” svensk ras, Dessutom finns där två". bruk, utföra skogskörningar' under knutna till större eller mindre jord- star 9 respdårgam- eye Te rneeng d i Fer SE ERE NRANNONIN Hästen, skogsbrukets hittills me: fe " nordsvenska hästarna 60-100 dagar årligen, Nu strävar man efter att'utänja årsarbetstiden till minst 200-240 dagar per kalenderår, En. förutsättning härför är emeller- tid att skogskörningen inte: längre förbehålles jordbrukarna såsom ett reservarbete under vintertiden utan att skogsbruket självt sätter upp sitt behov - av: årsarbetande skogehästar, som handhas av fast anställda skogs- görare med 'skogskörning 'året runt, Enligt erfarenhet kommer dessa” häs- tar dock inte att räcka till utan ett visst. ; tillskott av: jordbrukshästar -kommer .att , behövas under: vinter- drivningen. För. att dessa senare hästar skall kunna utnyttjas så ratio- nellt som möjligt har man på flera håll”med goda resultat gjort försök KE st fulländade maskin. En av de' på hästdepån i Bråarna. körslor under vintermånaderna. Mer å andra sidan är. det naturligtvis riktigt som hr: Ekman säger, att jordbrukets mekanisering och ratio- nalisering verksamt bidrezit till av- hästningen, Ett både-och, både hel- årsanställda skogskörare med egna hästar och jordbrukshästar under den egentliga drivningssäsongen är kan- ske under nu rådande förhållanden den bästa lösningen, I varje fall har man anledning hoppås att de vägar man slagit in på för att minska äv- hästningen skall visa'sig leda till målet, : Betäckningsstatistiken: visar också att ljusare 'tider:är på väg inom hästaveln. > Under tioårsperio- den 1947-1957 minskade häststammen i genomsnilt i med 30.000 per år, .1958 med daglig, vv och hemtr: t av hästarna frå '/hemmen.i bygden resp skogsförlär' till "arbetsol. Sena Av ös. 4 : "Här är vi inne på ett brännbart ämne, Särskilt i de norrländska skogs- bygderna har bolagens och domän- vid 11.000 och under” året. ökade; betäckningarna inom de -kallblodiga raserna med he- la 17 procent, - a .' Det var också intressant att höra chefen för Uddeholmnbolagets häst- depå och ; körarskola i Brånarna deklarers verkets, övergång till' att helå ställa" "skogskörare . skapat: kritiska situationer för småbrukarna, som för ee sin utkomst är beroende av skogs- : — Hästen - är. :trots allt skogsbrukets hittills mest fulländade om of "SÖ AIF KÖPENHAMN (Press) Medan man på Själland hlliier på att anlägga de modernaste av alla försvarsverk, raketbaserna vid Köpenhamn, förbereder man sig på katborg vid Hobro i närh av 900-årig dansk borg. kasern för vikingar ligen också ett annat ändanil, De var ala surnka fästningar och lig vid viktiga samfärdsteder. Det år därför inte orin.ligt ati anta an te hade ei inrikespolitiskt sylt, Om Sven Tveskögg inte helt behärskat sitt oroliga rike, skule det knap= Past ha varit möjligt för honom föra & de Och under det att raketbaserna har defensiv karaktär var anlägg- ningen i Fyrkat inte endast ka- sen för vikingatidens elitsolda- ter innan de drog vidare mot väs- ter, mot Eagland, Irland och rankrike utan också ett fäste med vars hjälp man kunde slå ned event ; Enligt de - fynd man gjort på Platsen daterar sig borgen från 900-talets sista årtionden eller bör- jan av: 1000-tzet. Av anläggnin- gen kvarstår nu endast de tre me- ter höga ringmurarna, Man känner tidigare tre andra danska ringbor- gar från samma tid. Som byggher. re kan endast en person komma ifråga. 'Endast kungen kan ha för- "nått att genomföra så stora anläggningar, Byggherre är då an- tingen Harald Blåtand eller hans son Sven Tveskägg, som omkring år '985 'förjagade sin åldrige far från tronen. - MN ' Fyrkat och de tre övriga 'ring- borgarna — Trelleborg vid Slagel- se,. Nonnebakken vid Odense och Aggersborg vid Limfjorden — har tydligen utgjort vinterkaserner och träningsläger för Sven Tveskäggs vikingahär, Från början av 990-ta- let iserade den stridsly kungen under 20 år oavlåtliga här- färder till det då svaga och: splitt- rade England, lockad av den skatt, danegäld. em, som alltför villigt erlade' till: vikinga- flottorna för att slippa ifrån plund- ring och: våld. De 'vikingaska- ror som den lätt förtjänta dane- gälden" gjorde till professionella krigare hade säkerligen ingen lust att under vintern återvända till det hårda -arbetet i hembyarna utan föredrog ' att ligga ' kasernerade' i kungens borgar, > ova oe att de rikin. gatlgen till England, vika till slut gjorde honom till Englands herre. Märklig kvinnograv vid Fyrkat Utanför borgen I Fyrkat har men funnit ett gravfält från vi- kingatiden och därinom ena kvin- nograv, till vilken motsvarighet inte finns på annat hill än vid Oseberg t Norge och på ett par , . InneVäll svuaker och om Irepeten, Och hågta tinga av MUN, Ånge lera kn hen ba bety trssr få tårua VA ena mdan hilede men el toremåll som ME ul sam el spett. Någet bknande har man Fa tila odig funnit i oa Ber hån denna vid. Hon var kladd LK klänning eller klortel, som var tål Eenamvård med guiduid, Ringborgarnaa liratid blev hort, Några ervaliga samhällen wire inte ha upprrlit där, De skule hue ha kunnat inorinss | dera rat militära — anlartningar, Horgarna försvann efter rista årtionden le ka fört iom de upptött Och de 33116 Inga spår I menark Udora färta Ringsbyggande, Dea kungliga borg som vi känner till från den pina mast följande perioden var en la ten obetydlig anlacgning, som In= te hade plats för mer än ett Tåral man. I skillnaden mellan de stora fingborgarna och denna Illa fäste ning avspeglar sig den histotinta utvecklingen, som gjorde de stora anläggningarna föråldrade —— i Men ringbocgarna tjänade säker> -- Platser i Frankrike, Det är en hög- ättad kvinna, som gravsatts I en SI-a Vagn av den typ som man känner till från Osebergsfynden. Hon har alla sina personliga ägodelar med sig med undantag av pengar, Där finns spännen av olika slag, krukor, pärlor, glas och mycket annat, Vid fotändan låg en påse av skinn, som 2 Sålerhenbilie bvf I bilen ken tåda Hvt NIF A Mån 8sysslaren. Tumba ” Sitt livs slitsammaste vecka får Tuinba Johansson frellan den = " RYLJE SER ARA SEKT NE Å C KÄNS KENT nn in 4 12 juli, Han skall nämligen hinna med två atoru folkparksennanes "mang per kväll. Samtidigt är han instruktör vid tio skolor I vetters ca skidor. Han reser mellan, olika badorter och Inutruerar. > "Tumba I högform 4 färd med att åka vattenskidor. Hur ce Sn ad HÖGAR ELLER cc A KVIST PÅ FRÅMMAN- DE FRÅD |S «$, 4, CRUND. LES. Y- TJÄNSTE » > WAPEN FÖRRÄTT FOR- ABA TANDE [JATexAR TRIST (ANS FURS, ; v” Asa /IYdBRE- FULEf > v- VIRKE lABANS [DOTTER had | DEFLESTA OCH BÄSTA Ö I i a [ssa f ses | sorts (ND) OM) ner | anD | ARSA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.