Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
SORTRNEENREE 1 'N:R145..- ARG. 28, | - "Rc oso > Laholms Tidnings Tryckeri, kr Ra Laholm LÖRDAGEN DEN 27 JUNI 1959 -" Ansvarig utgivare. J, B; Bengtsson ” Nyheterna från södra Halland finns i Laholms Tidnino & - ot Te SA ee er orm - en se d M + . " Lösnummer 25 öre .1700-talets Byggnader från Karup och Knäred +. 0 bildar kärnan:i fint privatmuseum 0 En ny Bollaltegård och kanske ännu förnämligare än denna, : sc ' bygdsförenings stolthet, håller i all tysthet på att'v Som Laholms: Tidning redan i höstas omtalade, h börjat bygga upp en 'ryggåsstuga på sin vackra tomt strax bakom Hishulis nya gäst- givaregård och denna" stuga står nu i det närmaste färdig, Södra: Ifallands Hem- äxa upp på privat initiativ i Hishult. ” - ade hr Gösta Hansson i Hishult då Dessutom har hr Hansson oo också inköpt en gård i Knäred som han håller på att återuppfö; å ö Å år oc oh . att pföra. Så om högst t har Hishult en turistattraktion av stora mått.” .. . : ast vå T """”" Ryggåsstugan är nu i det allra "närmaste färdig och' det -är egentligen endast halmtaket på .en härnbret som saknas. "Denna del är än så länge täckt med plåt men halmen kommer. I högstugan har hr Hansson , samlat många förnämkiga saker från gångna tider, 'skåp, bänkar, . bonader, fat och mycket annat, som så småningom kommer .att pryda sin plats. Eldstaden är . återuppbyggd in i minsta detalj med bakugnen inne bakom själ- va eldstaden och en liten, in- murad trappa upp på denna, Det var här tiggarna- brukade få ligga, Vid ena. sidåh på eldsta-: . dén finns: också. en - liten . ur- gröpning för en lysvedsbrasa. : "Fullkomligt unik i sitt, slag är en i det allra närmaste full-” ' ständig vävstol med årtalet "1776. Denna "kommer-- liksom stugan "+ från ' Eskilstorp : och man kan nästan. säga, att den : hör till stugan; Den är av ek ' «och med mycket små komplet- iteringar kommer den så små- ningoam ” att: kunna. använda Yo Y -nu:siv plats i ena -härbret. Det aniIra härbret är ännu, inte riktigt färdigt ”Stu- 7 gan är inte riktigt lik andra: ryggåsstuger. Det brukar: en-: dast finnas en långfarstu till, ena härbret men till denna har : hört två stycken, ' - Md Stugan kommer som tidigare | omtalats, från Eskilstorp i Östra Karup och inköptes på sin tid av Veinge hembygsförening. I en del år låg virket till densam- ma lagrat vid Veinge mejeri, men då pengarna inte räckte till för att återuppföra den, sålde föreningen den till Gösta Hans- son. Redan innan den togs ned från sin ursprungliga plats i Eskilstorp blev den noggrannt uppmätt och avritad varför åter- teorier som vår kände forskare Axel Ejwertz lovat att under- söka, ' Ursprungligen var det me: ningen "att hr Hansson bara skulle bygga upp ryggåsstugan, men i våras fick han reda på att lantbruksnämnden förvärvat en gammal gård i Brånalt, tidi- gare tillhörig lantbrukaren Jan- ne Johansson: och hans hustru Fredrika, för ' övrigt framlidne LT-medarbetaren ' Erik Brån- bergs föräldrahem. Dessa bygg- nader är omkring 200 år gamla och sålunda ”jämnåriga” med Eskilstorpsstugan.. Till den se-, .: nare hörde inga uthus, men så- dana fanns till gården i Brånalt eller .som den kallades ”torpet”. Nu har hr Hansson plockat ned stallet i Brånalt och tran- - sporterat 'det till Hishult, där ' han också satt upp såväl ytter- som innerväggarna. Det är sta- | (Forts. å sid. 3) dgård återuppstår Stallet från Brånalt håller på att uppföras — lägg märke till den rundade gaveln. | ont | His [4 Halmstad behåller Nu H stockholmsflyget Allt tyder på att Halmstad kommer att få behålla sin flyg- förbindelse med Stockholm, Do senaste dagarna har man halt 19 passagerare Per dag i vars dera riktningen och inom linje= flyg håller man på att utreda eventuella förbättringar. . Stationschef :Tommy Johans= sön i Hahnstad omtalar att det de senaste dagarna varit fullt pådrag" på turistresor — från Stockholm" niot Hälmstad under det att aflärsresorna naturligt nog mattas av något. I genom- snitt har det'varit 13-—14 resan= de per dag'i vardera riktningen, JE maj månad var resandefre= . kvensen i. genomsnitt 11 perso= ner, Iles sva :— Inte mindre än 650 första= gångspassagerare, som. far 50 proc, rabatt på flygresorna till Stockholm; har vi haft, Den «| kommande . vinterns Cllygningar r klara, så på den punkten bes höver inte halmstadsborna vara ängsliga, "säger hr. Johansson vidare, | i Rikstvåans' -- rastplatser Kommer 'vi att förlora” våra uppskattade och väl utnyttjade rastplatser på ” Rikstvåan och andra större vägar. , Faro är faktiskt över! ähgande, om man "får tro överd:rektör Gösta” Väg”. veh /Vattonb: Betbladiusen 1 farozonen om Laholms Tidning. Jag har åkt'en rundtur. i >: mUmen jag måste säga, att hur besvärlig den än är här I i den 'södra landsändan så är det ännu värre” i Falkenbergs= trakten. Vad jag har sysslat. med "just mv är betbladsiusem, som förekommer rikligt på många håll i södra Halland; Jag i igån | les orimligt. UN H Y YR styrelsen. : Allmänheten , im'ss- hög grad och skri; ar ned allde- Tunnor för papreisavfall. och till bilisternas "förfogande och . inte" som nu ofta sker, tjäna "brukar råstplatserna ' i'alltför.|.. annat skall givetvis enbart 'stå.|. "> Eskilstorpsstugan står 'nu i :det närmaste färdig — ett fint arbete av hr Gösta Hansson, (Forts. å nästa sida): Försvar för socken-bolagen Inlägg i försäkringsdebatten I LT-debattes om försäkringsväsendet kommer i dag ett ” inlägg, som går emot signaturen Roland och även signatu- ren Charles, fastän det skrivits man det senare inlägget publ: des. Dagens insändare tar särskilt socken- och hä- Värmen fördubblar vattenåtgången Laholm men ingen bristsitvation "Solen gassar från en molnfri himmel och allt ropar efter regn och åter regn. Grödan på marken förtvinar och brun- narna börjar sina på många håll. I staden vattnar man” gräsmattor och trädgårdar och åtgången på vattnet är stor. Hur mycket ' gör egentligen Laholm av med? Laholms Tid- "södra Hallands: betfält > RE of dest N x "ee v + = Torkan har ju sina problem just nu,' berättar agronom igur d Persson från Växtskyddsanstalten; InÅkarp för södra” Halland I!e di uppförandet kan ske med största noggrannhet. . Stugan bär årtalet 1750 och de första ägarnas initialer MPS och - EPD återfinns över in- gången. Vid sidan om dessa har så hr Hansson ristat in sina och sin hustrus initialer. Men på stugan sitter också ett bomärke av följande utseende: . ” - IXIXI " Detta har säkerligen en all- deles speciell historia och helt ” otänkbart är det inte, att stu- gan på sin tid funnits i Hishult eller haft någon annan. anknyt- ning till Hishult, Detta märke har ämligen hr Hansson också funnit på vissa saker, som till- hört den gamla sätesgården Sjö- boholm. ' Detta ' är. dock bara radsbolagen i försvar och menar i övrigt att försäkringar måste säljas, ” ' SIGNATUREN ROLAND :tar | ordentligt ' till. storsläggan i sin kritik av det svenska ' försäk- ringsväsendet. Hans av den rö- daste socialism präglade insän- dare träffar naturligtvis ' rätt då och då. - Det svenska försäk- ringsväsendet är ingalunda fel- fritt, men när han pläderar för förstatligande av, försäkringsvä- sendet, 'då vill åtminstone un- dertecknad komma med en avvi- kande mening. et När man har setty' att förstat- ligande' av ett. företag 'leit till förbilligande 'av administratio- neh? Tag sjukförsäkringen som tjänstemannastaben, . Är det för övrigt alldeles säkert att stor- drift, statlig eller enskild, blir billigare än mindre effektivt ar- betande enheter? , Signaturen Roland ondgör sig över” de små socken- och hä- radsbolagen och menar att des- sas 'administration blir alltför dyrbar, Var har han fått bevis på den saken. Jag tror tvärtom, att just dessa bolag har den bil- Egaste . administrationen. : Här arbetar fortfarande förtroende- män, som för sakens skull inte för förtjänstens sköter en gagne- rik försäkringsverksamhet för exempel. Inte har den , minskat pappersexercisen, - inte - helle den egna bygden, - ” Ye (Forts, å sid. 3) i ning ställer frågan till vattenverksföreståndare Persson ' : . i — Just i dag, alltså fredag, "vattenbrist, Det mesta vattnet tas på kvällarna när villaägar- na kommer hem och vill friska upp i trädgården. slöseri tror jag inte att det blir — allt vatten går ju på mätare pumpar jag ' upp 21 liter i se- kunden vilket motsvarar 12,600 liter i minuten och 75,000 liter i timman.'I torsdags var åtgången 1,428,000 liter mot 1,390,000 på onsdagen. Den normala dygnsåt- gången på somrarna håller sig Gösta desfält. l Till färgen är betbladlusen svart och då den dessutom upp- träder i kolonier,- kan omfatt- Men något mellan 670-' och 800,000 liter så att i runt tal kan man säga att förbrukningen är fördubblad, förklarar; hr Persson, «007 — Vatinet hämtar vi ur bor- ran på -Tivolitorget och brun- narna ute vid Glänningesjö ock om inte torkan fortsätter i må- nader framåt, 'så tror jag säkert att vi inte behöver befara någon "0 Världsmästaren i tungv | I nattens uppskjutna titelmatch i Ye tansvärd knock out på titelhållaren F pressen och hela Amerika i en historien som en av de mest sensationella i profes 4 . annaler. Sju gånger räkning, innan domaren bröt matchen och n; som tog titeln utan att någon slog svenske ,; iktsboxning heter i dag Ingemar Johansson. | inkee Stadium slog Ingemar en fruk- loyd Pattersson, den amerikanska tredje rond, som lär gå till: boxnings- sionellå boxningens AN ; n under denna rond ned amerikanen för korade den nye världs- gång vara allvarligt träffad. - Ar ee ex. (Forts. å nästa sida) - ningen av dess förekomst lätt z j Arka Aki 4 - Agronom 'Sigurd Persson studerar bladlössangreppen i ett sä- uppskattas, ' Ofta finner man skottspetsar och blad, som till större delen är täckta äv kolo- hier. Plantorna, hämmas i' sin till växt och blir mer eller mindre klibbiga av bladlusens exkre= menter. Av viss betydelse är också, att betbladlusen överför virusgulsot och betmosaik. . Under den närmaste tiden bör fälten . dagligen. kontrolleras. Lämpligen undersöks varje dag i fältets inre tio plantor, med c:a 10 meters mellanrum mellan plantorna men utan urval med hänsyn till bladlusförekomsten. Om trettio eller fler individ av bladlusen upptäcks på vardera av minst sju av de tio plantor= na kan det anses vara befogat snarast företa bekämpning. Behandling med metasystox (0,8 I i:400 I vatfen/ha) är ef- fektiv. Besprutning stärkt sol-. sken bör undvikas. > Manganbrist. "+ =, "Symptom på manganbrist har på sina håll hastigt utvecklats på betorna under den senaste veckan och kan väntas öka ye terligare i intensitet och mn = vens under den närmaste ti dan Särskilt på lätta, porösa jor ar brukar symptomen bli svårarta= de framhåller agronom Persson idare, - "an vareblir ofta mangan= bristområdena i fälten på långt (Forts, ä nästa sida), . +. mästaren; i ma : H Se vidare sporten, sid. 5. NO , 7 s mt pr” 2 : ror ee on setet ons ne -— |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.