> förbättra. villebrådsstammarna . farenheterna av den lagfästa verk- "åstadkomma, den vilja till samför- i genomgående förefaller det, som 'om förutsättningarna för att kapade, é "AnARA ros ta a TAHOLMS TIDNING é FÅ CE Onsdagen den 1-juli 1050: Taktvårdsområden väg. te till. bättr e ”viltstammar.| bl a jakt- di bundets k . Vid Svenska ä 'h och iå Jutning härtill har förbun«' vår ver det vänt” sig till regeringen med prövning .av en framställning som förbun hjälpande av vissa mindre brister i : Framställningen ) blev på sin tid ö öv ning. Det betygas, att de ”20-åriga er- samheten i jaktvårdsområden i stort Er tillfredställande, Eftersom -åt- minstone i Syd- och. Mellansveri- ge varje” ” markägare av hävd jagat endast på sina egna marker har det självklart inneburit svårigheter att 'stånd och sartfarbete ävensom den tolerans,” -som är nödvändiga för” för ett jaki skrivelse, vari påkallas snar > det tidigare gjort om av= lagstiftningen på området. .: « erlämnad till 1949 års rs jaktutred- on ec Tar en då villebrådsstammarna är. klena, Påfrestningarna blir tydligen större, då stammarna är starka, Liksom inom andra samhälls-" funktioner är det av stor betydelse vilka som utses till fedare av jakt= och för« ig arena a Jer=äran" — av den" situation ligt.” Runeberg fick ju från en del håll :skulden för det finska vinter- kriget. Utan hans förhärligande av tägner” skulle det finska folket :späcialister inom" den dif- fusa ”vetdnskap - som söker utreda hb Ik till:de som måga att tillämpa ai na om 'jaktvårdsområderna i enlig het med lagstiftarnas mening, påx, - pekar förbundet, Härtill -: komme att även de ekonomiska förutsätt- i för arbetet med bildan- des bildande och fortb ånd. och detta. oaktat "gemensamhetsjakt alls änte är något. villkor för ' jaktut- 'övningen' inom ett jaktvårdsom- gåde. : Motsvarande svårigheter har 1 viss mån uppstått även. i-landets norra delar. Gemensamhetsjakt -— 1 syfte att genom fakt- och viltvård. torde emellertid åven i norra Sveri- ge, i varje fall när det gäller älg, det och skötseln. av jaktvårdsom=. rådena beaktas. Rätt ledda innebär | mar inte blott inom dessa områ=" den utan i hela den omkringliggan= de bygden. Då jaktvårdsområdena> visat sig vara en framkomlig- väg : till bättre viltstammar på ägosplitt- rade, marker bör man arbeta, fö vanligen :'vara den ö öv jaktformeni == > + Även om: tendensen” inte varit samförstånd och samarbete är bäst L fortsatt, int bild; av 5 dana områden, Lagstiftningen på området företer "dock: mindre brister " som bör avh Ipas. tesndeln; Nya pa tora' v FF Lycklig. tilldragelse BB-avdelning - Var stilla! står det på den här skylten, som står upp- ställd . på en. åstrand 4 Uxbridge, England; Det är också. viktigt,.för såvitt som fru Svan t dagarné ned- kommit, med en kull välskapta: un. gar, Medan den nyblivna mamman väntade "på den atora dagen, .blev vyfikenheten frå.v de tvåbenta va-. relsernas 'sida lite" för besvärande, varför markägaren satte upp skyl- u fen, som + pjorde, frftad! verkan a. I Ettriga,” filaluktande - och ite våldsamma sveper "bilarna förbi; nere på stora vägen, Och ibland ” frågar man slg vart alla ska, för de kör så fort "och varföj Det är många varför om man börjar jundra, Och det som 'föj . vånar mest är väl varför män- niskorna 1 bilarna inte stannar — slannar och sor sig om där det är som vackrast! Ja, man är lite av egoist, Tyc- ker alltid'det är vackrast där man själv "huserar, Och visst är det vackert uppe vid skogsbrynet där den Ulla röda stugan ligger insvept | av sommarens envisd grönska — för visst är det lite tråkigt när »alit är så grönt som det nu är? Här uppe vid skogsbryncet är det stilla, Man störs inte så myc- ket av bilarna. Det är fåglarna, fjärllarna, myrorna som ger den- na ro, Och kanske det att man själv mår bra, trivs med att ha ro amkring sig, N Går man vägen som slingrar sig bort bakom stugan ett hundra- tal meter så kommer man till nästa vis-röda stuga. Den har också, vita knutar och fönsterkar= mir... Därborta bor gamla Anna, Hon har varit sin bygd trogen i lite mer än åttto år, och det hon inte . vet om folk och fö å trakten on- £03 inte värt att veta. Men hon är inte alls av den typen-som skvallrar — snarare tvärtom, Ibland händer det att jag går At upp tillsammans med några andra ungdomar, sitter .ute på bron och språkar medan solen fuldröd glider ner bakom åsar och fält, Sitter stilla och lyssnar till hennes historier från forna tider, eller bara sitter och avnjuter kaf- fet som handelsman kallar för sin ”specialblandning”, Mig förefal- ler det som om det är samma A kaffe man säljer inne i stan... : | toratsindelningen skall kunna träd: : "Röda stugan”. De sakkunniga frän de olika stif-- ter som av. regeringen utsetts att biträda- kammarkollegiet vid bered= -| ningen av det vidlyftiga ärendet an«= gående nya pastoratsindelning iri- ket kommer ej att kallas till sam=" manträden förrän till hösten; upps lyser kollegiets chef, generaldir Rolf. Dahlgren. : t ” Domkapitlens förslag skall visser- ligen vara kollegiet tillhanda- senast 30 juni — på onsdagen förelåg så- ”| dana från åtta stift —, men kolle- glet behöver viss tid för förbereZ dande av ärendet, När sammanträ«: dena' börjar frampå hösten komrher: indelningsfrågan att behandlas stift. för stift, varefter' kollegiet succes- "| sivt avlämnar sina indelningsförslag till regeringen under, loppet av år 1960, Regeringsbeslut torde komma att fattas under 1961, så att nya påsö? i kraft 1962, DAGENS NTF- MANING Mörkertrafik' - forlig teafik, kräver ansvar, omdöme, . bänsyn. Men Anna är Inte, allt här. v ' har en gammal ruin efter ett klos« , ter och det är trevligt att gå och 'se på. den ibland. Det finns skyl- > tar nere vid vägen men , bilarna ' har för bråttom” De rasar förbi £ " kundra och det "angår ingen om . det sker en krock — det verkar så i varje fall, > Någon gång har det inträffat att någon stannat en i'l och kommit upp till stugan med en vattenbe- hållare, Och visst har de fått ta vatten både en och två gånger —. men det är som om ryktet gick mellan bilarna att man har gott "vatten, Och till slut måste man säga nej, Brunnen har börjat si- na och det är något turisten från” stan inte känner fill, Vatten' som : finns överallt) i varenda kran... Och nejet resulterar i alt man. blir utskälld; kallad för både det ena och det andra och så får man höra något om stugan man bebor,': om det sockersöta .,. Jodå — och- " när turisten ger sig av ler man. Man förstår så väl hans avund-.. sjuka. Bilen är ju bara en bil som kostar bensin och olja och en massa onödiga skatter; «Men de är i alla tall välkomna att fråga efter vatten. Det är så. trevligt med lite avbrott i tillva-'- ron vid en rödmålad stuga. Ron” är så kompakt att man hart när glömmer bort hur världen egent- + ligen är. Och det får man inte göra. Glömmer man tillvaron får man en chock vid återkomsten till det dagliga livet, som så här På avstånd faktiskt roar. Man bar så svårt att förstå varför män- niskorna jäktar, och varför de är så sura när naturen inte vill släp- Pa till mera vatten. Men det är kanske som gamla Anna brukar säga: Människan, hon är ett på- fund som vår Herre har ångrat mer än en gå Och det är kanske sant. a EPW Fru Andersson hade fått I Olyckstägela bör sha t På och infaller i en paus: ee -— Snälla frun, det var väl in- dor gatt bråka om — vad är mol yttersta domen, d ålla ska förgås.” "fv DE FLESTA OCH BÄ MASASAA MA. 4 bli ett nederlag. . En annan skald i ett annat Jard « | gom fått bli ett skolexempel på får människorna att villigt ge sig ut i-krigsföretag -— även sådana där" förnuftet' s ger att det måste hur sto) dikt, kan forma 'ett folks öde”är Friedrich Schiller, som föd-' des'"för" tvåhundra år sedan och" vars diktning anses ha skapat den nationalitetskänsla som möjliggjor= de Tysklands enande: de små fur- stedömenas sämmanslutning till det i stortyska tike som Hitler senare | använde som redskap i sin, dröm om att bli världshärskare, (År 1801 s skrev Schiller en dikt söm lill 'sin ton helt överensstäm- mer? hed" åd Göbbels propagan- daministeriurd: åstadkom på tret- tiotalet.-I:dikten, vars idéinnehåll kommit, att vara ständigt aktuellt för tysk patriotism, frågar Schiller: ”Törs en tysk man i detta ögon- blick; när” hän utan ära kommer hem från ett strida tårar framkal- lande krig, vari två övermodiga när franken 'och britten med stolta segerlater råda: över hans öde — törs han då.berömma sig av och glädjas över 'sitt namn? Törs han höja sitt huvud och med självkän- sla inträdd i folkens led? Ja, han törd det,” svatar skalden och fort- sätter: ”Må frank och britt i detta nu behärska: världen; tysken skall en gång gå dem förbi, Hans upp- gift! är"det att arbeta på männi- skobildningens höga bygge, att fö- ra-idealet till fullbordan; icke glän- sa i ögonblicket, utan vinna" ti-: dens stora process; språket. är na- tionens ispegel; om: vi se oss i den- nå, iträder en stor och skön bild emot ossx vårt Språk skall e en gång behärska världen ploe ågor w0 med lämplig”, " signatur. och uppgiv helst älder anonymitet” ”obrottsligt bevaras.” Märle breven DOKTORN SVA "RAR och sänd! dem till redak: "tionen. : ier Under. dema rubrik besvarar. en svensk . legitimerad läkare kostnadsfritt "medicinska frågor ifrån Jäsekretsen. is T3-åring”. Frågan huru- vida mjölk är ”hälsosamt” eller inte ar no; det. indi nerellt. Hos. vissa personer, som ej vanemässigt använt mjölk kan detta ge b ningsrubbningar "utan att någon egentlig sjuklig förändring förelig- ger utan endast en av fterna till en mjölk. fri:diet och därmed en benägenhet för reaktion om mjölk plötsligt in- föres i kosten igen. Likaså kan en del äldre människor -med benägen- et för, magkatarr må mindre väl stora mängder mjölk utan att därför mjölken i och för sig är o- hälsosam, Socker är givetvis aldrig skadligt eller giftigt ö tror jag att ni gör" rätt i att följa er I STopps reaktioner och era Skalden Schiller ga till de tyska staternas. enande! At ge. en" diktare skulden — el. ett land hamnat 1 är inte så ovan- finske. soldaten i ”Fänrik Ståls som 'en revolutionens sångare och Ita ; ring ändrades "snart till. en tra på "| det :tyska folket och dess .|2ismen;, hans patriotism var. inte och kön. Det är givet att envars | legat enbart i det. propagandistiska '] världskriget och senare under. Hit- än' er fråga som kan avgöras ge- | folk satt sin fot på hans nacke, ni Den diktön ger en god vild av Schillers idévärld ' samtidigt. som den i koncentrerad form också är ett uttryck för” den' storhetsdröm som fick det tyska folket att följa Hitler på det världserövringståg som varit det här århundradets största katastrof, av. impulsen i över folket. Det är ' skrivet med en så tydlig förbittring över tids- förhållandena att dess starka käns- la grep publiken. Men därmed kan man säga att det revolutionära draget i hans författarskap var slut, Han börjar skriva historiska . skådespel, där idéinnehållet dock har föga ge- med den historiska verk- ” Hisk, 1 3, ne I " iParis sf " Schiller” började ' sin diktarbana förespråkare för ett republikanskt statsskick, Hans. första :; arbeten uppmärksammades också ' för . sin revolutionära glöd, och under fran- ska" revolutionen "utnämndes 'han till ihedersborgare i Paris. Det var en: utmärkelse: som, Schiller" dock inte kände sig hedrad av. Han fat- eti:djup avsky för de blodiga uppgörelser som följde i den fran=: ska! revolutionens : spår och hans trö tpå en - internationell: förbröd- enande, kärlek”, lighet ' dramat utger sig för att återspegla. Här skall inte innehål- let. i hans olika pjäser refereras, |2 men :de innehåller allt mer av > dana tendenser enligt en enkät som ” Det. har förekommit fall där famil- : hyra och. kontantmedel i bagaget Juycket komm tör att ve ke '. STOCKHOLM (TT) ' Kommunala hjälpmyndigheter sö-' ker smussla med socialhjälp över .kommungränserna på samma sätt analt 'smussel slippa. 'socialfall a arbetslösheten orsakade bldragsöks= vd ningen. ” H Givetvig har: -socialhjälpslagen. z genom de möjligheter till differen=' 3 ve tierad ' individuell , hjälp som den "som. det tidigare -med = fattigvårdsbidrag för . att hålla nere egna kommunens un- derstödskostnader, Nästan samtli- "za socialvårdskonsulenter i landet : har haft en viss erfarenhet av så- redavisas i senaste numret av so- cialstyrelsens' -; tidskrift Sociala Meddelanden, «Vissa svårigheter har uppstålt i "samband .med alt en socialnämnd sarge ger föranlett ökade krav hos alle mänheten på hjälp från" samhäl- lets sida, -." Små landöortskkömmuner f n att hänga med? Socialvårdskonsulenten |borg befarar, att | vissa” ” med ekonomi får det svårt att följa med. i den: nyd> given. MEN” och ahnan gmärre l ;Å lämnat delse. för. en ilångvarig. ornskolning eller yrkes- Il utbildning och familjen . flyttar under tiden . varigenom mantals- skrivningen blir ändrad, Det har då hänt att man, överlämnat ansvaret modstulet att ; det finns landsändar även i väl bärgade ' distrikt som ännu inte . nåtts av, den nya lagens, bud, Som SS exempel :anförs att det fortfar-r. ” finns Kommuner. Bom” fait” och :; till den nya mantalsskri munen som givetvis blir irriterad, jen med socialhjälp flyttat till an- nan kommun med bidrag av -so- ämnden «till flyttningsk €. ning för socialhjälp till us Ul onde fall är ytterligt svårt utom i sarz= bänd med flyttning till.; annan . derna, en månads- eller kvartals- 'så att den nya kommunens social- nämnd inte omedelbart behövt an- litas. IT o m skjuts i nämndordfö- randens bil för att bese den nya lägenheten har ordnats, . Polisutredning avi H > avpolletteringstall "Nyinflyttad i kommunen som än- au inte mantalsskrivits får inte säl- lan hjälp under tre fjärdedelar av året med stor beredvillighet. Men när hösten kommer gör man mån- ga gånger allt för att vederböran- de skall flytta så att det inte kan |, Borgensinstitutet tecken att döma på las till en förnämlig och popuär. tillgång i det förehyygande social hjälpsarbetet även .om - det ännu utnyttjas med en viss :varsamhet. Konsulenterna säger sig /över lag : vara överraskade . att så många ' lämnat socialnä borgensmöjlighet. - : En verklig omfattning bar bord i gensinstitutet fått när. det - gäller. hjälp till bostäder. Det är vanligt= " vis den egna insatsen i ett egna hem eller insatsen för en bostuds= ! rättslägenhet som det gäller. Me även borgen för annuiteternas' ers k öch här har | bli tal om talsskrivning för föl- jande år, Till varje pris vill man ha i väg personen eller familjen före den avgörande natten till den 1 november, I vissa fall har läns- styrelsen på konsulentenr - begä- "Tran påkallat polisutredning men åt- gärden har gett mycket ringa ut- byte. Med många fraser om dåli- ga' bostäder m m söker socialnä det uppkommit vissa svårigheter att fixera ett visst belopp, I något fall i övre Norrland har man fixerat summan - till hela ” skuldbelopre t ex 49.000 kr på" varje egnahem. Som exempel på annan form av hjälp” ” genom borgensteckning' nämns från andra håll startande av:2'' egen rörelse, för inköp av jordé"- + un dernas företrädare att skyla ett fat- den hellenistiska kl idéer ju äldre Schiller blir. De två dramer som blivit de sto- ra symbolerna för nationellt :tän- kande är ”Jungfrun från Orleans” och: ”Wilhelm Tell”. Schillers me- ning var att:de skulle uppfattas som , hyllningar till fosterlandskärz lekgn'? "som begrepp; ett” uttryck för” vad" hän menade med den inre ”rena” "upplevelsen" av 'skönhet; Nu blev de i stället uppfattade som tigvård som man trodde bruksfastighet, bil åt partiellt ar- betsför, med, svårighet att komma inte längre existerade. ”Men sådant hör 'till undantagen, det har hänt någon gång”. . : - "I istort. sett. förefaller ”social- hjälpslagens .ersättningsregler ha motsvarat . förväntningarna > och fungerar bra. När behov av social- hjälp - föreligger. är: frågan om er- bevis :angående.- lagakrafivunnen |: uttryck för en extrem tysk fos- k Det :har gjort att "Frihet; .trohet, fosterl blev den: slogan -som Schiller” gjor- de till sin i motsats till den fran- ska revolutionens ”frihet, jämnlik-. het, broderskap”, sar Nu ä väktare ingenting ovanligt bland Htteraturhistoriens gestalter. : Det är naturligtvis fel att ge Schiller. skulden för den tyska na- större, eller mer aggressiv än and= ra' skalders i, andra länder — in- klusive vårt eget .—, under samma tid; ”Faran” i Schillers diktning har utnyttjande av hans storhet som diktare : som . skett .under första lers epok, då det gällde att mönstra in så många stora namn som möj- ligt i försvaret för de idéer” man de entusi för. . ”Det är främst Schillers dramer och hans filosofiska essäer. som misstolkats av den nationella pro- pagandan i Tyskland, Efter att ha debuterat med ett drama, ”Rövar- andet”, som bars upp av ett starkt frihetspatos och blev en stor pu- blikframgång, skrev han ett tids- drama, ”Kabale und Liebe”. Det var egentligen ett djärvt drag av den unge diktaren att våga sig på ett sådant motiv: dramat skildrar ett litet tyskt hov, med allt vad den tidens hov i de tyska små- staterna kunde visa upp av mora- liskt och” sedligt förfall,, av den' det gäller att välja dieten och inte oroa er för mycket för ev närings- rubbhingar o qyl som ju ändå icke visat.sig med några symptom... Li i ” iNteta - drig kunnat bli'av. Nu har USA:s en och det ekonomiska. slöseriet som gick ut hetens konservativa inställning” als a Metriskt system införs i USA NEW YORK"(AEP) z USA skall under de närmaste 20 åren helt övergå till det metriska Systemet och. avstå från de gamla fresska måtten, både då det gäl- Ier längdriått vikter och volymmät- ning, De amerikanska teknikerna union vänt sig till ju utvecklingen från ung + revolutionär till :en patriotismens |- dessa "skådespel i Tyskland blivit de mest kända av 'Schillers verk, trots att de konstnärligt sett är ett! par av hans svagare” arbeten, : Kela sitt liv sjuk och fattig. Schiller var. ända sedan :ungdo-: men sjuk i -lungtuberkulos och kämpade ofta hårt mot ekonomis- ;' ka svårigheter. En lättnad blev det för honom då han genom; förmed-= ling" av. goda Vänner " erhöll. en professur. i Jena, Han fick då råd att gifta: sig; men; hans" lön var så obetydlig att han hela.tideri hade det besvärligt. Det är väl. troligt att' det var dessa svåra, yttre om-: ständigheter, :'” tillsammans ''' med sjukdomen — som han visste :var dödlig — som gjorde att'han så konsekvent sökte fly från verklig- heten in i sin dikt, +. sv För att kortfattat beskriva Schil- lers ' filosofiska system kan 'man säga. att han gjorde begreppen” skönhet och frihet synonyma. Fri- heten har vid den tidpunkten upp- hört- att ha något politiskt värde för -honom,. Det sköna är ”frihet |Y i företeelsen”, Den antika vasen tex har genom sin fria och lätta form övervunnit den tyngd som präglar |: andra kärl: ”Den existerar” och det "gäller allt skönt, ”ur blotta formen”, ”stoffet utplånas genom' formen”, Konsten. förklarar Schil- ler med mä dfödda lust ivning = föreligger. -- Det hindrar ' naturligtvis inte. att ”man som . - hängivet — talar ' om :; de gamla hemortsrå ä lser- sättningskommun besvarad 'så snart |" träffar: på' gamla - kommunalmän |" till sitt förvärvsarbete, för att sa= ' iacra en familjs ekonomi, skaffan= de av yrkesredskap i samband m startande av eget företag; kiosk relse "för handikappade, för star- tande av kaninfarm ell Tr. höns= + gård. > tande sokrotess elle ” socialnämndernas sätt att tills"” limpa den nya lagens bestim- melser om skydd för enskild persons integritet har inte för. » sports ". hos socialvårdskonsu- 1 na”, Reglerna om kommuns rätt till ersättning av .enskild har motta- oa h . Men en del nämnds ordföranden är ändå med sk: bekymrade, De vet att vissa gits gy i oci även i den modifierade form som de fått, tillämpas de mycket försik- tigt på de flesta håll. Konsulenterna hyser i de flesta fall den meningen att de framsteg som .verkligen åstadkommits under senare tid inom k ”so- "pratar om ting de "borde hålla tyst med men är svårt att beivra sådant prat. Vanligen har ledamöterna i gen social skolning, De har atd= "rig fått sig tillräckligt inprän- stat den rättighet ; hjälpsökande . har att inte behöva eialvård framkallats av utvecklin- gen oberoende av den nya lagen. Socialhjälpslagen har hittills "mest framstått som ett lagfästande "av principer och praxis som tilläm- pats särskilt i större kommuner, i flera år. Men i de kommuner där man tidigare utövade en ganska restriktiv tillämpning av ' fattig- vårdslagen ' har. : socialhjälpslagen fört med sig en allmän omställning till en mera human uppfattning av människors nödlägen. Ett uttryck för detta är den så gott som ge- nomgående: välvilliga behandlin- gen av hjälpfall på grund av ar- slöshet som socialnäj nu får ta emot i ökat antal, Ett faktum är, under alla förhål- landen att kommunernas 'kostna- der, för socialvården gått i höjden sedan = socialhjälpslagen / trädde i kraft. Det kan' tyda på att kom- a ansett sig skyldiga att ta att leka: ”människan är helt fri, helt människa bara då hon leker”, MG uttrycket ”det' sköna skeen- 'det” vill han framhålla att diktens och konstens rike är en värld för sig i motsats till verklighetens, > Denna filosofi,” så fjärran från det verkliga livets rationella tän- kande .och handlande tycker man skulle vara svår att utnyttja i po- och ekonomiska resp tekniska ex- Pperter och manat dem att nttala sig i frågan samt litisk pr da, Men att det går har ju historien bevisat: är bara mannen tillräckligt ”stor” i folks tagandet. Enligt en preliminär sam- manställning har 93 procent av vé- tenskapsmännen och teknikerna, 84 Procent av industri- och handels- företagen och 82 procent av: lärar- na vid högre skolor förordat över« gången till det metriska Systemet. I fackkre'sar håller man nu på att och vetenskapsmännen har sedan en längre tidtillbaka krävt ändrin- ' £en, som dock på grund av allt än- utarbeta ett program för ändringen . som skall genomföras stez för steg. Enligt förslagen kräver Oms; il lgen omkring 20 år. oe i de går det också att ”be- visa” att hans idévärld överens- stämmer med de dogmer 'man vill ha folk att tro på. Schillers storhet som diktare är obestridd. Den mossbelupna hög- tidlighet, som brukar prägla” litte- raturhistoriens klassiska" "storheter har inte gjort honom til en otids- enlig : diktare, hans finaste verk förmår ännu i dog att ge resonans hos ungdomen: det är den fentasi- fylsda 1v:nantihen. i baus dikt som! STÅ ÖRTSNYHETERNA FINNER NI 11 sig an nya kategorier. av hjälpbe- hövande, Det kar också bero på, erinrar ' - socialvårdskonsulenterna, att skolbarnsklädnanden som tidi- gare påfördes skolstyrelsernas stat och som i vissa kommuner upp- gick till ansenliga belopp, numera påvilar socialnämnden. : Dessutom får man här ta hänsyn till den av — väl alltid kommer att fängsla män- niskorna, hur rationellt vårt med- vetna tänkande och handt än " skylta med sina privata förhåls landen," Brist på psykologiste > inslinkt gör att de inte heller” till fullo "inser "vilken "skada / - prat ' kan åstadkomma, Bote- + medlet är upplysning och åter” upplysning, s N Zigenarfrågan mer brävaande 2 En": utvecklingstendens' - som u fu märkbart har påverkats av : den: : nya socialhjälpslagen gäller . den Me kurativa.. verksamheten; : den per=, sonliga rådgivningen. Mången -ord förande framhåller att det Person= liga och rådgivande - arbetet " nu börjar bli så omfattande att. det ibland är; svårt att hinna med.:1. vissa distrikt här. zigenarfrågan de senaste två åren blivit mer brän=; nande än tidigare. Zigenarna tycks. ha blivit.i-behov av socialhjälp som aldrig förr eftersom deras speciela la inkomstkällor, förtenningsarbes ..,, ten och spå-i-händerna inte längs re har någon marknad, - "Zigenarna; ” ess är inte välkomna någonstans, de, dyker. upp i en kommun får” da, hjälp en kort tid och: sedan medel till att fara vidare över gränsen till, annan kommun. ”Om ' staten över. ' tog ansvaret för zigenarna genom att ersätta kommunerna utgiven sj sor landena för grupp ljusna, må vara. När man I höst kommer. att fira 200-årsminnet av skaldens födelse skulle det dock inte förvåna om hans idéer' om ett. enat Tyskland återigen dras upp och blir en del av hans verk som intresset kom- mer att koncentrera sig på. Redu- cerad till" ett slagträ i politiker. nas händer är risken stor att hans geni>litet som; s Aiktare blir bort- diga att ta längre sikt”, : DAGENS" NfF. MÅNING" ilägare! Asymmetriskt "jua glömd. i - .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.