yyvywtyvrvreveyryvvoeTTeyTTTT TyrvvyvVv sedd = FENNNINNNNSDESER MEN RTR RT vererevivvtveeervv - , ena + oe a . . a i ME fö +. - - . LAHOLMS TIDNING ; få ” , Onsdagen :den 8 Juli 1959 > [| ör - - I TS : - = for mr « s + —" - a i : v ' ot : kop rer / ÅA beree : örnojsam . >. AMelvin Bergman: st mrat is söta : od ee u« "ao : : : | (Forts. fr, sid (Forts. fr. sid. 1): sc dd | Ne Fn Cu smorden” svåraste.” > - gåre, sedan 1 ungarna väl lärt|glad — men det klarade en sigt. sv . Lu : fras ce sl 0, OK” ft la i frn cl, ungar, vg fee men 2 | > BN glands förste frihetstvrare | Åoåtorna att reda ut : Inte mindre än 130 nybörja- |billigt, om man ser dagens pri-] : - - . ve : Pa mor atorna att H reda ut vh H re är å år anmälda till simkur- |ser. et : : z a | . Sn Nell s Ät Er — TT | fer | [ serna vid Glänninge sjö. Därtill | — Så brukade förstås antin t förhärli äldet, rätt till utt Ar dstvand Tk NANA EG en a / Le n - g- et förhärligande av enväldet, rätt till utar folkets: medgivandet lärorikt att = | di tje ir asller . : rm FIES NN " + kommer ungefär 90 mera för- len far "och jag eller min bror| + som utmärker Thomas Habbes' i Det är folket som har rätt att väl-|ka idéer, Ta dess Solutiene Då det gäller ouppklarade mord" , sigko mna elever, som inte del- loch jag fiska lax i Lagan i sek- politiska skriftställarskap, fick inte |ja styrelsesätt och ändra det, att|att börja. med allvarligt företrädde. i vårt land finns det. faktiskt inte tar i den elementära simunder- |lets början. Det. var, inte så stå oemotsagt, ”En stor del av Eng- avsätta och straffa olämpliga och varje gång. hotades" och under- vågon egentlig statistik, gat beror « - visningen men som i stället får imånga år vi' höll på — ett tio- lands sodiala och 'politiska litte | brottsliga konungar. — = f|trycktés genom angrepp från två bland annat på. att en så an stati-, j ar - P : ratur -under 16- och 1700-talen Milti h i å Erepp t stik skulle bli mycket missvisande . vara. med ”om' lite mera avan- |tal, skulle jag tro — men vi | sysselsatt med att b öta Th var | « SANTO Oc . Hobbes hade i ett håll: dels av en falang som radi=;". ; många fall'vet polisen inte om cerade övningar, t. ex. livrädd- |hade :roligt och det gick: bra. | Hobbes”, skri kännöre. av NN tgångs- | kaliserade- det. ursprungliga: pro- (3. Ån dåp, mis handel ning och k s MN - . s”, skriver en kännare . av | punkt: båda såg i statens uppkomst | grammet, dels av den" la kon- det är mord, dråp, misshandel var- g onstgjord andning. [Det mesta vi fick en natt var|.denna litteratur. Hobbes 'represen- | ett resultat av ett hällsförd ti v den "gama | ON” Lay döden, föl eller. självmord.” DE samman deltagaranta-= nio laxar och den sålde vi till terade egentligen en förlorad sak. | Men enligt Hobbes hade naturtill- hängare. Båda de ll att ut Det' kan också tänkas att det finns täri få nära dubbelt så stort | Åkerberg i Laholm. Han bru- Den politiska utvecklingen i Eng- | ståndets människa tvingats att vecklingen gled över i sin! motsats. en naturlig förklaring till dödsfal- som :i fjor. Bättre betyg kan |kade betala 90 öre pr kg för land rörde sig inte i riktning mot överlåta all makt på ett enväldigt |Det var de reaktionära krafterna |let Man kan alltså inte tala om dessa kurser knäppast få. de små laxarna och en krona envälde utan i riktning mot par- överhuvud för att som för ögonblicket tog hem-spe- |2!t det finns 'så och så många oupp- Det övervägande antalet av |å 1:25 för de: större, som han lamentarism. liberalism och slutli- | fred och ttygghet, För Milton! var |let. Och så hade de båda revolu- | Klarade mord utan i så fall skulle barnen är helt naturligt från |kunde > röka. Sedan. hade vi abb em ati. Den konung, | varje tal om maktens överlåtande fionernå "snärt fullbordat sitt lopp | det heta dödsfall. sor Laholm, men några av dem lJaxasätt ute i havet, något lik- fota a ae med, om "att en styggelse. Statsöverhuvudet är | från envälde till diktatur. Revolu- Polisen. är också absolut överty- kommer från andra platser. nande: de' nuvarande bottengar- | engelske aah ev den siste äm! igen endast en statens tjäna- | tionerna ledde då liksom alltid, sä- gad' omsatt det finns flera mord, , Rickard Sundholm är från Mal- |nen mén i mindre format, och | framgåhg kunde hävda on äldets riks dög. lerad av en folkvald | ger Ernst von Aster, ”längtan: efter [Som aldrig kommit i dagen — off- mö men gästar släkti Las | dä ige Le , nat . enväldets | ET fred till varje'pris, till en stark re- | ret finns helt enkelt inte till ur po- TT e Sa latt att ta ” art — av- im Milton befann sig, genom- | gerrikt försvara' höga ideal försvi ”märks”, " Mamma och pappa tyckte att| Au M Att få sattes, och under den + äv ick nm i sig, svara' höga ideal, utan svinnanden som ”märks”, . 2 gust att prata.” Ian är så | sten i er den gick. en utveckling som | fö å älla" ä je-år hi : jag gott kunde lära mig simma | snäll och vänlig och hjärtegod ade rare ie parlamentariska Senare. den stora franska.. Det är lugn Tang beva ” Jngfist nade Har det Mån "ång ra Podda i sommar, säger han. I ti men tll or rr edet i örikets historia. «oc - - D t nn se ar å ' - så lös. | Alldeles på Ne - dödsfallet inträffade, 'så kan det år fö . kd : Alldeles på samma sätt s ls Mess Nor : z , så kan de RR förresten ,tPp mot Laholm Det lilla han varit med” om | sociala och ' politiska filotsrörel- |. ss TA osa vara svårt, och i en del fall: omöj- ' ekventerade | ' värdigt. . Men . vintern ' 1923 ösa frigörelse, som väckelserö NS mmit; 3 T . friluftsbadet i Malmö) : i an” å é cke'seri- oo Nee ot De allra fl änni 5 : minns hån gott, Då var han , felserna ledde till, har den engel- oh Ne no d a te De allra flesta människor, som Bengt-Olof Nilsson är' från! och minst ett trettiotal andra ska liberalismen - många av sina | få AR ; Ca, |”försvinner” brukar förr eller se=' ; öl Naholm, går i första klassen. —| Mellbystrandsbor öch. stadsbor rk den da neelska puritanismen, DR ar > SOva un er : br Oar na hittas" antingen lev a kor t må An : När jag började i simskolan | ute å isen för i enna stängda väckelserörelse, vars : ” ss SK ö Ievande eller döda.. ; ”" kunde jag inte simma det allra när Jenna helt plötsligt brast vär värlåsdel c 2 vars dl wtanför | : = ding fälvmord är i stor utsträck? . NA a , ; : a IBL. vår världsdel och vars etiska sä självmord, men det fi minsta. 'Nu kan jag redan sim>] Inne vid stranden. På ett överhuvud taget väsentlig ad , där man inte 'kan utesluta jer ma. era meter utan dyna! - telikt isflak” seglade hela säll- | Pidragit till att göra England till dråp eller liknande, ST i Pr jäntalet är pojkarna nå. fkapet till havs, men de häm- om stormakt. "i SDN NA a Bland mystiska försvinnanden är i i : R ä ickorna, men i i ckor från Iand.. Visst uritanerna de första konse- et särskilt ett fall som går till kri : ) gengäld lär sig de senare att| Var det kusligt, men flaket var |'kventa "frihetskämparna ' i 'väster- minalhistorien.'. Gåtan fra Visa i 3 , simma något fortare än sina stort, tycker August. ländsk historia, De gav också or- Videgren. kommer med stor "san- I ÅA manliga kamrater. — Det kan i När vjulstormen 1902 kom var det frihet en ny, mera vittfamnan- nolikhet att förbli en olöslig kri- | möjligen bero på att flickorna han inte så gammal, men nog do, starkt etisk karaktär, Ty det minalgåta.' IN i av naturen har lä ör minns . han den ä ; ska begrepp, som ligger bakom os : < i | n har lättare för att n en den än. Fat hade | det engelska ”liberty”, ord sådan «vo ”Knäpp” i hjärnan « oa uistå, -kylan i vattnet, säger sin eka säkert förankrad nere i| som liber, Jibet libido - De svå : | marksten Klittby, Pojkana vill|ullarna men efter'stormen hit- | ligt Preserved Smith; Nöje, rätt arg värante Jnoräfallen att ösa 1 . gärna gå upp ur vattnet redan tade man den halvt söndersla- | att leva sitt liv, söm man. själv om man a RE aa Hi efter "några . minuter, medan gen en bra bit inåt land. DÅ önskar, att säga, vad man tänker, Enligt ” framstående Yo klatriker flickorna med glädje stannar i ändrade ” Lagan. också sitt” ut- | og. or. med sina pengar, vad. man kan helt normala och själsligt fris- avsevärt käingre. vo lopp, så nog var. det en storm Une Pa ka' människor i -vissa situationer ' ; - Någon skillnad när det gäller |2!t minnas även för. en fiskare, | , Genom; puritanerna fick ordet begå de allra ' grövsta" våldsbrott De två italienska, musikernå -Jaco= viljan att lära sig simma 'existe- Eller en gång 1914 eller 15 då frihet en högst dramatisk karak- Det kan ”knäppa till” i hjärnan Ham narbymordet som häktades för rat då. sannerligen" inte. mellan | AUSUSt och hans bror fick läm: fr frihetens namn vände de sig plötsligt, men efter én stund är de Fammar ymordet 813, De. anses - flickor och pojkar. Undervisnin- | "2 Barnen i sticket långt ute gadömet oh det Yran kun- TT - - ; . sönder och de bägge år mr gen är helt frivillig, men det nkten och med nöd klarade sig | hetens namn vände de edet I är iväg till Paris. De fall da du "= frikändes. "> sen - finns: exempel på skolklasser, |" land för västan. >. "7; | allenahärskande kyrkan Oh lade beryktadé hankar | öm TT ; te under den nu sälande 1ösd äv Ik hort KR - som är: representerade till 100 Mycket har ' förändrats grunden till all'fri religiös verk-|har vunnit en strålande varlamen- empel,""vädjade 'den berömde ,”ar- |lagen, som betecknar som luffare en in en ann som "vanligt och har proc, Denna” önskan att få lära de: sjuttiofem år, som "August | samhet, inte minst i Amerika, To- tarisk : seger - och. fick officiellt till- betarprästen” "Pierre till Paris. mos | Devon .utan några som helst medel skyldi a till om vad de sig slmma tar, sig ibland sådana | bott vid Mellbystrand,-- Han leranstanken fick också bland. dem, Då böt även i iden sova mitt | töriserade befolkning att "Samla ihop | ”2ktum är att. man, endast sällan | D ga fl Na här Intryck. - Lennart Jönsson, minng när kamrer Nilsson i La- norurlins 'nog,' sina första företrä- | Trast arerna och på kajerna. « .. ”+ | trashankarna och föra dem till hans stöter på en. chochard-tiggare. Men a finns flera : exempel" ingme + .! Kövlinge, cyklar varje dag den |", byggde sin" första stu are. . Och dess: ärvtagare blev fågelfria tillvaro iden -m| mycket anseddda natthärbärge; Ettj ini man träffar på någon sådan, b medicinen "—, och hos polisen — ; ag de hk ? Za, | fransk upplysning och Isle Ii ro i den franska hu- a ärge. Ettlhan hel NOR » ber i och det är just i-sådana”fally”sonv ". ;' halva, milen till och från sim: och han har sett de flesta byg- |beralism. . Det.. är til engelsk li- |vudstaden hade allvarligt hotats av stort antal bilister hörsmmade abbé n helt naivt och öppet: om pen-: myndighetörna i ana "fall, "sont >. 4 skolan; "På" vår” fråga varför? j2o De sista tio åren har. det tillfällighet, att ett till: sist ingen den konservative medlemmen i de- Pierres bön 'och.gav.sig ut för att gar och vin, . 7, no 09 I döma. Däkorna inte vet hur de ska "kommer det spontant: -— Det byggts mer än på alla de sextio lismens:störstå hamn i England, HoDiSeer SR Edöuard Frede” söka "upp 'chocharderna; Men dessa |. Sedan i våras har polisen varit hår. i fråga absolut skall frafiriförklar" är roligt" att lära sig simmat. |INPAm tycker' han.; Och badgäs- John Locke och Herbert Sond, d å upont, : som, 'ertergiskt " påyrka- räddare” bemöttes som inkräktare | 227e Mot 'dessa trashankar än på ras och :komma”u de raffriförklar a I andra fall — och de är kan- |'erMa är "alltid så snälla. och hade djupa .rötter. i :puri pencer, | de deras försvinnanide från Paris. M. a Skymford och svordomär, Choc« me länge. De har körts. bort | vård, Men” åklagaren a "ft falistt - rus C8er a. DA ter. i pu s upont inlämnade : nyli, arderna förklarade att ö rån "stadens, cent DS gin sida jar ofta rats . : Sa SST- han trivs så'bra med dera.” sr anismen fick .sitt främsta '|ett lagförslag enligt vilket myndighe- ingenting, annat än ett Der pehövåe tllgrep myndigheterna N och er KN sin sida — personen är. ju :. -. E uu. .e a : : jultomte P Serison är som 'en | (1608—7 4) poeten ajoRn : Milton ternas, befogenhet att förvisa clocha- franc för att förnya sina” vinlager, att | utvisningemetoden.. Chocharderna b an frisk och ien del omv ; . nte "visserligen ut äg: NEN a . avseenden | derna. utanför stadsgränserna "eller | 22 måd öre ' fick i volisbilar - år det”inte att" styrka. att ' (Forts, fr, sid. 1) ' men med långa mustacher TR fu tröbhes ful ständiga motsats, | till fängelse för lösdrivert dkulle ber ra Pen orkan ner O8 AM PUR dera net från Portar 4 ha förde handlingen utfördes der en myc : som varande arvtagare närvaran- let. Han är så snä FRAN s flydde till Frankrike" av |tydligt utvidgas 5 ”Jorgani: - or - något väl- Iae' ris; och avlasta- | ket, mycket kort ”black-out”;" - [ äll, så trivsam | fruktan ' för” de k y vidgas, Han motiverade sitt | 9r2aniserat och väleldat nattlogi. De- de” dem: någonstans på landet, Mc kort "black-out. | oden r äte Meck, skulle sä och så nöjd med sin lott att det bröt. ut :först tio år ormar! John beskt ör båpekandet "att dessa | 95 ståndpunkt gick inte att rubba denna metod. måste hastigt överges, som sagt esa fnbulsbro vet ha dött ogift, I cos är én fröjd "att trä U ilt. i - . John | obeskrivligt smutsiga -förk in | — men fl äs här sedan ' ett indi ” st essa impulsbrott —" 4 i - rälfa hono; ilton, som vid dess utl a ldivi ja . förkomna':in- | — men flera av dem frös ihjäl... ; par. indignerade chochar- 4 o$' sa a a ED hade ägt en fjär- NT nu sommaren kommit och fann sig på resa I Europa skynda dividers åsyn nedsätter Paris i tu: | Frederie-Dupont veskställde + tldef sammangaddade 'sig, fick ac ”n er FN a gen el mn lodol Dömestorps säteri med | dottern och: de i stället. hem : till: : ögon, .förri + stad iologisk kartlä e en so- len sympatiserand i - ”» örklarlig an- C ch" barnbari . et. hem : till: England, ' då | skönh ö stadens kartläggni hankar- | ståtli, e taxichaufför och ledning begå å öch :' därtill hörande "bygg hälsar på :så ä nen | han fick hö , önhet och utövar ett 'd i ; av - | stätligt och stol ände ti . g begår sett "våldsbrott "öch / yggning, Toro |hälsär på iså är, det: dubbelt ri an fick höra, att hans landsmän |rande inf .emoralise- | nas liv och vanor. Enli ch stolt återvände till Paris. | sedan efterå "lika själsti, i - och andra härlighoter”, sor ligt, D + är, det; elt ro- | kämpade. för; frihet land e inflytande på franska ungdom- | tar de . Enligt den arbe- | Nu, när parlamentutsk . el är lika själsligtYrista" AN nm vid » Den gamle fiskar ih Ik för; friheten, I-inbördes- | en. Emellerti gdom- | tar de flesta av dem som potatisploc- | ställt : sig” entutskottet- också | som ”före”. —' Beror på någon 'till="' alkiftit" 1712 blivit värder heder. sedd en oc riget förlorade. han : si 5- Jen. Eme lertid delades denna" upp-|ka N h potatisploc- | ställt : sig på deras” sida, behö sedda beror på någon till- vat tin |hedelsmannen är 'all ära vård |k orace. sin syn, ”i|fattning ingal ipp- | kare eller dyligt ett par veckor ell sida, behöver | fällig psykisk förändring. Men vars >! 2.343 riksdalor 24 öre saliv på sin högti all ära vård |kampen. för friheten”, som h Sö av den parl na) I eller | chocharderna inte-längre frukt: fö sorendring. Men vars CC allvormynt sin högtidsdag sa själv uttryckte a , an |tariska kommitté månader om året, När de har tjä 3 RN a att för den uppstår, javdat' h: i ' , Jag, et. H Zz dä som "behandls 6 : tjänat | deras rörelsefrihi i M SLET. har: man i a likaledes en hol del under. : "Ira knuten till kungahuset Me ne Frederie-Duponts lagförsl Med inöp ett, par tusen franc,: ger de sig|varligt nedskäras. i Paris skall all- | dag ingen aning om,.;', - ps ando in. såvil som utsocknes | - rare för den konung, som störtade röster möt nio och utan ens en fö-|- — — ' - Har man sedan skall döma är” mMmman, KN iu N H skans Mi Sä regående diskussi - nr fn lea 2oön 7 en, besvärlig frå ot finns i Iske de till a 2 republiken; ' Milton > ide diskussion förkastad: ” o : rea sor Ne ig fråga, Det finns ing Och så får vi höra vad för slag |— är det ta ontalet övervägande | re hos Trivolutloniens sogehotea ta projekt till bannbulla! -- des det- |! . "Ni fäktas 's0 oh kä . ,” ns internationell eller ens någon na - Iösöro- som den avlidne forddrot- | Vikten av att bar na, som insett lordprotektorn : Cromwell, . Fastän Det finns i Paris ett par tuse; a m en aring i tionell praxis, Er del länder straff- ' f ten eftorlim ren då JY arnen får lära sig | Milton "genom si . chochards och nä a n oe an ml N 2 O friförklarar, ' andra' dö ast rlämnade: "Kontant; - 8 .sina ; skrifter bl och när man för, fö fö . rt » andra dömer till "av ; a pen- | simma och gett dem imp en av Englands mäkti eV | gången får syn” ". första uu I | Nl rättning.' I Sveri : gar utgjorde 288 doter 4 öre 20|till att börja i simskol imövilsen flytelseriks a s mäktigaste och in- mäns, - Sm på dessa eländiga AN Na MM ( SI | Il . säga Mt 3 Me kan man neg "' runstycken, j . skolan. Så var Iserikaste . förkunnare, - vill änskliga 'trasbylten, ” kring vi > Wire > —| | SEN fe H - - domstolarna ser 'ga öro; ”lven kor för 13 daler 21|det med Lars-Erik Larsson och han "inte "bli präst, emedan detta, svävar en stärk och konstant In är fi | Sh Id NN » = strängt på-alla våldsbrott och | | - ue saker (däribland en|Nils-Staffan Nilssen, båda frå som han uttryckte det, skulle varit | 52 får man onekligen en lätt Chock. | SE måste nog konstatera, 'att ' Ny ; manna med vapen på sidan | Laholm, -— Nu skulle vi från | att ”underskriva slaveriet”. Man stöter på dem lite värstana an / NA sträckning Men. är stöttar liten fot 0 Do Uloan 1 tallrik på kunna tänka oss att vara bode NOR erkände endast att ”slave- och red zh Champs-Elysees I TER Kn Men, än en. AES vg IDE sammans värdu | från simskolan! ra borta [ri beroendet av den Högste, och ganta trottoarer, på de bred; ct understrykas. att det : i nt till 409 dir. 20 öre, Koppar |skoj! > an! Det är jätte- hela hans . livssyn är i hög grad porna som leder upp till Operan oc endast denna speciella : rg H | anns för 14 dir. 2 : eocentrisk, ' inriktad på 2) de högst 'borgliga' sällsynta form åldsh " | | för 7 dir. 8 öre, stag anm se Naga eleverna i simskolan. domliga, Detta " gav nh rap ät tonerna i Passy och Auto Mar : SÖ ant a». ” åldshr sn ; div, tenn för 46 dir 11 ör «10 ].som är klara med den elemen- |yuont och Kans ' meningsfränders | ne, > Påller sig, > främst änvid ct Kyss Kåärlsson” re, blesk | tära undervisning - uppträdande, ; a Seinestränderr st > invid ta p N Nu NH . en, ä pra som -fick ' säll a på : N ND ; 1 I - dra M öro och järnsaker för | Sig åt andra ting. När no fa följder i Englands historia. 1 ett rådhuset och dess stora Polisstation sto det inte, finns någon. ; . H dir 28 öres värde, se e $iu- 3 . ” å vi lion över" ounpklat v : . STEN-TYG" ärde. vo tar kursen om ett par veckor, mad och en tid, då folkets stora på vintern. Mycket tidigt på morg- — man vet ju ofta pprarmde a mord ons ' : fanns en hol d MT Ov AE kall de exempelvis kunna den instinktiva kräfta med "hela i Hallarna och dem snoka omkring ceringen .— gåra det inte att göra | el rara saker, Så j . SERA tiva kraften h i och sed; ind å > Ev inte. att gö 2 omnämnes en brun RN Kor. - ponstgjord . andning. tionen, vanan och okunnigheten Saint Eustache-kyrkan on framför |... pecen utförlig + förteckning” ve | ällverkedja och beslag etc a ms HN ner i år att helt gå in krävdes ett oerhört kurage för att fer, Det är förunderligt hur ade : os ten. Men här ät någrå exem H ler saknades Inte heller. Lir ” Ö arnen mun-tillsmun. | 2YSätta och to m' avrätta en en- ;vinnor och ungdomar är bl; Efter - sl 3 s ene te Poa ae TAR - S oller. Linne | Metoden, säg 3 SI] gelsk konun; - alla lika - land dem; aget höll amiralen. ett rungand atttal tr Det” + ja Rö . u värderat till 66 dir 30 & + Säger magister Klitt- ig, .men det var detta . snuskiga, med - ett i; ns - - a . ungande strafftal till en- kapt meiät > 'kända . ouppklarag re, Gara | by. Den > 8 pPuritanerna åst; s ynkli; - itet |. Den ö, ren re tr RE . pten mordet är årade ! 69 dir 24 öre, Sängkläder 63 Jir| kel, att aesoden Jr Så bass en- | både roar godkom, Så blev de | äg lit knyte 2v någonting bredvid söm "föl LA på trettio skepp | nade, höll efter det att flotta dor ff är sanske Hammarbymo | 26 öre, "Täcken 7 dir 24 ör , en kan lära |svarare av fri ör- . ödvin inom räck- |kri plöjde Östersjön under |rat vid Kristi ; lotlan ank- kri . er 1913. N i e. Hus. |] Sig den. skam 8. hå av friheten in ju . Ah tck- | kriget mc - er vid Kristianspi ringvandrande : italt " . gerådssaker ansågs ha ett värde bästa metoden och ; det den | Fda av mänskliga” strävanden. I Emellertid lär man : fälhavare -den för ot hade till bö-|strafftal, ”ett kort Kärnspråk klinga Jaconelli och Valente, hannen, " av. 115 dif 12 öre. Govär o OS n som finns för|en lång rad av skrifter framla ertid lär man sig snart att|namnkunni r sin oförv de som svärst E ingan- | mordet. och ; ansågs . öva, tades lör aa Å . Gevär och | Närvarande, Milton sina idé er framlade | det vore. förspilld. mö : nnige amiral Claes L: 3 ; . En av de för si och > ansågs + överbevisade; H svärd: 30 dir 10 öre, Mi y on sina idéer om frihet i ; >. förspilld. möda. att "slösa, Fleming, en i s Larsson | försumlighet tilltalad, in | men häradshövding Auel qv. ic : , Munderingar | Barnen ute vid Glänni — Joch kyrka. D et i stat [sitt medlidande eller social: 18, en lika modig som kun-|Hollä e, kapten Frans | bröt sö övding Axel Carlsson 40 dir 20 öre. Bö — i änninge sjö yrka. De flesta kom ut under | te sociala samve- |Skapsrik men, D; ? un- | Holländare på skej 3 bröt sönder bevi : "arisson''- . . Böcker 77 dir 18 |fördriver ingalunda ti revolutione; : ut under |te på chocharderna. Tillbri k men, Danska flottan bestod | fick ppet Stockholm, eviskedjan och itau öre. Kläder 13 dir. Fi Zalunda tiden med ns och republikens tid, |sina nä - ringar del2av fyrtio slagskepp och" anföj ick veta, att han fäktat - b I narna frikände: och itare r. Fiskredskap | enbart att lära sig si och han ådrog si far nätter under broarna eller i|ku > -Slagskepp och" anfördes av | mal kärri som en gam- la 3 S. Det vär då 4 dir, Hudar 7 dt Pp a sig simma. Nej, hö, g sig med dem i så | portgån; nä ha eller i|kung Kristian IV,s FOA kärring och att om han i em blev så glad, ä en.av . r 16 öre. Bygge | allvaret har sin tid »| hög grad alla kungasinnad garna, livnär de sig på vad|ålder — han var 16 & trots sin höga | nästa gån; förde sig an intel de; , ätt han fällde, nadsmateriater 13 dl se no |lek - men också | sky, att d gasinnades av- (som ligger kvar på i ä 7 , hän var 76 år fyllda — £ uppförde sig bättre, ski n sedermera. klassiska repliken: r 19 öre. Do- |!eken har sin, Det är ju SKY, et var underligt, att h - på gatorna i Hal-|vid höj a — stod [le han utan nåder, hä + skul | ”kygg siska repli] skap (20 djur fann: N . Det är ju som- finte fördes" till an | larna, går de skodda i gamla tidnin- | chefs jen - mast” och med si . åder hängas, En må] -.SYSS'Karls.on”,' - s s det) 93 dir. | Mar och sommarferi mn ördes” till schavotten efter gamla tidnin- | chefsskepp ' Trefaldi med sitt |nad efter denna strafi i : 18 ve Al? . Får (9st) 9 dir "I undervisni ferier. När sim- | kungadömets restaurati gar —, med andra ord, är di den hi aldighet deltog . ilf: ji affpredikan' träf- tockholm är d evig N lervisningen är kl; a a ration, hankar, ä - fe tras- hetaste striden. Vid siöslyo. ades Fleming då han i ka; de tre fli et på senare år. Svin 120 st) 17 dir 2 r klar för da-| Milton var helhjä | , är det för att: de inte för|den X juli erö V' Vid sjöslåget | tvättade hä n i kajutan ickmorden, s r 24 öre, Gäss! FEN. Plaskas och stoj sr Å Republi järtad republikan. | någonting i världen vil för juli erövrade varke; le händerna, av en inträ klarade, Det & » SOM är; oupp= 2 dir 186 öre. Huml bä på ojas det 'o. |) Republiken ansåg han världen vill vara nå-|eller danskar något i n svenskar | de fientlig kul; . rängan- » Det är alltså Kersti e (till öv 106) bämmat i vattnet, Och ädlast. an vara detj|gonting annat. D on något fartyg. Ett g kula, som avlivade det 1955, Birgitta. erstin-mors, dir 2514 öre. 8 a a en dag. aste, manligaste, rättvisast e anser sin bisar. | SOM var avsett skott |saren som höll i tvä ade uppas- » Birgiltäcmordet [1] . Spannmålsdelen var! När kursen lide a E: | mest likställande a saste och |ra livsform vara ett utsl; - att döda den dansk. : öll i tvättfatel, och Agneta-mordet i suv. et" 1958 och 20 tunnor. Men A ar! Tr mot sitt slut, | 3. ande av alla styrelse- |för d utslag och bevis | Kungen då denn. inske jamiralen eft dödligt sår. H gav + mordet i juli saj år, CS ' N . rets gröda vw: iskall de kanske upptäck. skick. Förmodli, e- | för den franska friheten, och varje! 2tt rik - Var sysselsatt meg I två ti ödligt sår. Han avled Radiohandlary ns s. mma år. 0 otröskad, varför arv MG an ipptäcka, att de Ä modligen har modern | reformator” - och varje rikta en kanon missad gå | två timmar senare, sed vled Loch larmordet ; Karlstad NM vingarna kom. : Mar tillägnat sig e Ze | parlamentarism och demokrati i lor bemöts med ironi och |fade däcksi Rissade och träf- | talat , sedan han över. | och det s k G arlstad mo överens om att Oh n ny färdig- | te tidi ch demokrati in- |bån. Denna "filosofi" fö oc läcksbalken mitt över d generalmajor C. Örebro 'å rusgropsmordet I - de othet — 9 3 igare och osofi” försv i ng. 7 densam | Wi j ar]. G rö anses” Seropsmori / efter tröskningen. bla denna pg > och det gick ju som på len så konsckvest. ju Senare haft | ett par chorKarder för Inte länge oc Tag Kristian IV träffades blott av Wrangel att överta befälet över fot, | PAA omtalade vi Höra. till de” Ja, så k - : Milton. Han ansåg män om dan i en radiointervju i | Földisor, miste några tänder, ' fi ” ME ne "I den på e ouppklarade' mor a + unde arvskiften (1 stora . naturen v a människan av lmed FrederioDi rvju i samband | högra ögat utslaget och vän ra ick Av dockare år. ee Tas) NR N a sm sg ara i uponts . akt at toll stra örat Få — Vv a e a NaN a ydhalländsk när hon skaffade <6j EluosR ISEN och regeringar är endast ac be finns flera bevis för at de är be 3 blosyror. tillfogades endast des: | > . utgå ifrån. "att gä kan man. nod 1700-talet. ON gon? | tra! e- tt då c er. os . DL . , ålrojhutone ck oc Slutligen kan N Nej. det var hon som röt kta som folkets valda om'»d Iestee at! dö för denna sir överty- | Flemi - Prenume : kanske flera -tminstöne ett oc an nä bröt. Int flod - N Min; me äl så mnas att ocks - € ens de titlar de bär bar de'våz få T en ovanligt ströpg köld. 2. som ansåg -att dansk : rera Till dessa .våldsbro k. impulsmor Nn efterlevande bröderna voro a se ar de våg för några vimrar sodan, till nr kunnat besegras, om han blivit fö tur hör! väldsbrotts speciella nä , ade Bö - - - -'värue Uunduasidd PN " iv . se a bå ” kH XI:s lg hade deltagit I Karl DE Sö . er sue undusiödd, av sina utiuctde > jöler sig.s lv . ou FLESTA OCH BÄ . | . > 5 e an inte vét något av vi Ho a Lo BASTA HETERNA FINNER NI frän Vs a - No | er ER-NI I LAHOLMS Tir M > v - - + S Se PR de tt OLMS:TI - ör DA a . ” N XV se ” . Net annas i . , | + s Xx - 4 I -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.