Kokt Lå ] 4 >. svar. För det första var det kort och me Sförskämt, för det andra var det to- 5 SAAA AAA AMMA AAMAAAA bb Onsd. ÅA . ”, ting $om”stör utan fastmet stärs plats för den här växten?" agen den 8 juli 1959 : och ”kvällsskymningen breder si- « nå tnilda slöjor! över all, Kontu rerna flyter samman. och blir utr : jämnade. ' En ”vipas uilande” rop, ven kos råmande' och : avlägsna "man med kvällarha nu, är ingen: '" ker känslan av vila och aftonro. Det doftar så friskt och. skönt när "solen" inte längre bränner jorden:., Med” pipan i, hand gör far sina. kommentarer ' om ;torka och. regn, höskörd -och -betgall- ring... När vi svänger , av från landsvägen möter liksom en av- sömnad ”hantverkärgärning. På de : stora -grindstolparna hängde. förr : > höga vita: grindar, nu 'är de'fö- svunna. Det är. inte. praktiskt med två vita grindar att öppna och stänga ' i bilismens! Å men man saknar dem; Uppe : i 'verkstäden : hammarslag. längre; Det 'är tionden sedan vagnmakaren .be drev sin dagliga gärning där, Fastän . man bara var "en liten, liten flicka. då så göms djupt i 'ens minne bilden n vänlig ”idog ! gammelinan därifine: vemest påtagliga minnet är dock av annat slag; Vagnmakaren hade dött och 'sorm sed 'var förr skulle -Det:gångna” s Åge RE agens : ljud «har. tystnat; . måsskrin är ljud som hör.sam- : devarv; = kallmur, och åter dyker ett min- > Be Upp. Vagnmakaren. var också en mycket intresserad trädgårds- odlare och på den kallmurén ha- ' dum-sorter. Nu: präglas det. he- la av vildväxandets skönhet och 'orördhet.:. Men många" timmars arbete :ligger förborgat i' muren och i resterna av blomfloran, :. "+, N trappan och förlorar sig i gräset vid pionerna och gaveln, Flitiga händer, . som hämtat stenar och . kärleksfullt lagt dem järite var- " andra;”Inga gångna år har kun- . människans död "vittnar "de ” om - arbetsamhet och förnöjsamhet; ">. ”vÄven "på. denna 'sidan huset "fanns förr två vita grindar. De ledde ut till den väg som 'då gick . här.: Den gamla vägen finns ej|. "längre, nu är här åker och äng. "+! Dock" en. bit längre” bott i ett ;slånbärsbuskage döljer sig : den gamlå vägen, . här 'anas gamla hjulspår, > Och "far" visar: på "en |'' stor' stadig sten, där' sitter det en gammal rostig järnkrok kvar. För- - modligen har det en gång varit en grindstolpe. Tänk om den ste- nen kunde tala, kunde :förtälja |: grannarna ”skåda "HK";"Även' far om allt den hört och sett, : skulle dit och man ville så rysiNv- ligt gärna följt med, några' fas- tare begrepp om vad det hela in- nebar håde man ju inte," >: > Silvergranshäcken : mycket hög nu; Flera meter i både höjd och bredd,”ett fullkomligt eldora- de för småfåglar. Nedanför slän- 1 England fortsätter man att be= rätta historier om sir Winston Chur= chill. En av de senaste handlar om sir Winston på biltur. Den gamle statsmannens : haufför” hade kört vilse bland gatorna. Sic Winston knackade på bilrutan och frågade förste bäste fotgängare, - ' . — Var befinner jag mig för ögon- blicket? + ns — I bilen. . . Sir Winston'Iog och sade:- — Det var ett riktigt underhus- talt överflödigt och för" det tredjé sade det bara vad frågaren visste” förväg. . ST När ett ägonblick lyckan invid dig » slår ni M er ren rågad dig ljuvt i ögat ser, ” - drick, och hellre för | . djupt än för smått. Boauqueten ren är borta förr'n tim- "To 2" men förgått. = OP Sturzen-Becker : och, med bä tremännings — Kan du inte finna en annan alädjeämne " Två herrar sitter vid sina ölglas, och den ene säger tungsint: . — Så har det åter gått en drag- ning utan alt man vunnit! " oo Asch; säger den andre, pengar är dock inte allt, Vi får vara glada att vi har hälsan och att våra fruar har goda arbeten, = - .. "Enkelt... — Det skulle vara intresant att veta hur många släktingar jag egentligen har. ' ft on — Det är enkelt. Köp dej en sommarstuga på landet, så kommer dom stickande allihop". , a Jag har gått med den här hat- en å sju år. ' | : — Kan du inte få av dig den? Skottehistoria Somerset Maughorr är fader till den här skottehlstorlen, vilken han Janserade vid en filmmiddag 1 Cannes, rt ls — Vet ni va skottarna gör med sina utstilna rakblad? frågade hort Ingen visste det 1 sällskapet, När vi vandrar över: gärdet och ner till landsvägen flyger ens ord och tankar mellan det som var och det som" är. En gång om många, många år skall kan- .; ske några andra gå där vi gått och tänka och säga likadant. Senap till exempel Solen » strålade Ven härlig sön- dagseftermiddag, och familjen loc- kades ut i trädgårdens grönska och i blomsterprakt. . De slog. sig ner il' gräset och utnyttjade vilodagens | alla fördelar, solbad och. munter konversation till reseradions glät- tiga grammofonmusik i bersån. '. + Trots allt drar Mikael, 3 år, den : största uppmärksamheten till sig, där han stolt. och lycklig cyklar omkring på sin nyförvärvade tre- hjuling. Han lämnar cykeln för en kort stund för att intressera sig för en liten kille i ungefär samma ålder, som hån själv," vilken han is mycket å frå- zade ut. ”Va heter du? Va heter din gata?” o s v. De vuxna kunde ju inte annat än srnåle åt Mikaels frågvisa gåpåartsätt, och den andre lille- killens sakliga ' förklaring "av vad han var för en figur. - När Mikael omsider återvände till sin cyckel stod han och tittade fundersamt ett slag. Så tog han fingret på sitsen och slickade be- tänksamt i sig något. '— Men Mikael vad är det du gör? utbrast mamma. Mikael konstaterande: — Där var senap på sitsen! . (Naturligtvis en liten fågel som tappat något) di Jag Shaen i väntan När shahen av Persien tidigare i somras var ute och reste i Europa, underkastade han sig villigt jour- ten med frukträden ligger en hög ;. de han ett otal blomarter och se: "Uppe på. tunet. ligger: i gräs-|' + kanten en låg mitrad > sterikant, : den kommer åter i ' gången vid |" nåt förstöra stenarna, långt efter |. "En söndagsfiskande västgöl var ute i en båt. Rätt som det var fick han en gädda, på kro- >ken. Han halade in den båten ” — men tyckte att gäddans. bul verkade onaturligt stor. : = ; » Därför/'skar han upp den och där låg en aborre: Men också aborren verkade 'stinn, Då skar han upp den också — och fann en" portmonnä som innehöll 2 kronor och ' femtio 'öre, '' ; Samt: en lapp på vilken det stod:"”Här har. du till peppar roten; dit snålé västgöte!” -. | - Vilken av dom är det grädde i? .Gurglas "7: Lille Uffe skulle för första gån- gen tillbringa "en natt hemma hos mormor, Stolt satte sig mormor och lyssnade på hans aftonbön, + — Det gjorde du riktigt bra, sa mormor och myste. Ne .— Äsch, sa lille Uffe, det var väl ingenting." Då skulle du: höra' mig gurgla! Mt on : 0 Förankrad "it " — Nå, mamma, hade ni bra sjö- resa till New York? ". : "o— Nej, det kan jag inte säga — de sisa' dagarna stormade det så att dom måsté binda farsan vid baren. DOKTORN = "> LISVARAR . Förse frågorra med lämplig signatur och uppgiv helst dider och kön. Det är givet att-envars - anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak: tionen. er Under denna rubrik besvarar en äåvensk legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läselretsen. . ”Är det magbesvär?” De obehag- liga känslor som uppstår i maggro- pen, de ”obehagliga läten”, som be- svärar Er i sällskap, är uttryck. för en förhöjd retbarhet i de delar av nervsystemet, som reglerar muskel- rörelser I mag-tarmkanalen och som visar att Ni av någon orsak av ner- vös natur är känslig för de obetyd- liga påfi i; som li vet medför. Er känslighet därvidlag återfinnes väl även på andra om- råden, men kanske är mindre märk- bar. En liknande känslighet i det vegetativa nervsystemet kan ge an- nalisternas frågor vid Fr renserna — till en viss gräns ätmin- sone. En av de intervjuande blev nästan för närgången: — Skulle inte Ers Majestät vilja säga namnet på den dam Ers Maje- stät tänker gifta om sig med? — Min bäste urge herre, svarade shahen leende, det kan jag verk- ligen inte. Jag får nog vänta tills jag får läsa det i tidningarna. Kärlekshunger "Den här lilla dialogen är ur de förälskades underbara värld; — Älskling, jag kan inte se mej mätt på dej! : — Nej, inte jag på dej heller, Vi går till en restaurang och iter, 4, > os -— Jag än fu ht det, att: du Iniv KI a De rakar sig med dem, upp- iynte Maugham, vett skullv klara den hör vands ingenl ra symptom, diarréer, ning, hjärtklappning, svettningar, rodnad fläckvis i ansiktet och på halsen etc. Värdefullt vore det där- vidlag att utreda i vad mån de ner- vösa spänningarna och den ökade känsligheten har ett underlag i Er personlighet, som skulle kunna bli föremål för behandling, En psykia- triker kan 4 vissa fall uppnå goda - SI d ra och > Iettasekel vardet två stjä rjan av imot på teaterns himmel som Jyste med en sällsam och strålande glans: Eleo- nora .Duse- och Sarah' Bernhardt. Samtiden tröttnade;' aldrig på att jämföra dessa två, och ”otaliga är ;) de. legender . som . spunnits . kring deras personer. Någon har sagt att medan Bernhardt alltid. var briljant så var Duse något ännu mer, nå- Bot nästan gudomligt, v7. - 'Duse-' var: skådespelarbarn, för- äldrarna" 4 tillhörde - ett" kringresan- de teatersällskap; och hon stod på scenen första gången vid bara fyra års ålder. Hon föddes 1859, för 100 år sédar;'1 &i Hten lombardisk stad, Vigevan jerättas ält ' när hon; som, tidens: sed var, fördes till dopet i ett :skrin! med” äl N. : trödde några soldater! att. skrine innehöll heliga reliker. och :skyld-. rade gevär, 'De: förstå, hedérsbety- . | gelserna som visades henne” hade således" enligt traditionen" en helig karaktär." Även senare j livet ha- de vördnaden "för och dyrkan av henne drag ”av' mysticism och an- dakt;b< > 3 FOX, ANA " Duse kreerade "sin tids alla pa- radroller;" och publikförfattare på modet som Sardon och Dumas d y kunde alltid vara säkra på att hon förde deras' pjäser till: framgång. Sin ' första” stora 'scenseger . vann Duse .i Zolas ”Thérése Raquin”, som uruppfördes i Neapel. Stor ryktbarhet vann hon även som Ka- meliadamen, 'och det' berättas att en rysk ädling som sett henne i den rollen inte förmådde tänka 'på något annat i tre dagar. För att kunna återgå till ett normalt liv lät han slutligen spela Mendelsohns sorgmarschE LST Y ” :” Gästade Sverige . En författare som: betydde myc- ket för Duses konst var" Henrik Ibsen. Hon'längtade efter pjäser med djup och mening”. och hos 'norr- mannen fann hon vad hon sökte. Hon: framställde : Nora, ' Rebecka West och Hedda Gabler, men Elli- da i-”Fruen fra' Havet” var hennes älsklingsroll.-— Ola Hansson, som såg Elenora Duse.i Berlin, skriver i en essay att hennes Nora var me- ra psykologiskt helstöpt och en- hetlig än Ibsens! > lo 1 Duse besökte också Norge och bad naturligtvis om ett samman- träffande med Ibsen, som dock inte kunde! bli av, då den store dråmatikern just drabbats av "ett slaganfall. — Duse gä lade ock- je roll på scenen och i verkligh ten, ' förmådde hon :'ingjuta med- känsla och storsinthet. 7 ” När hon fyllt 50 år drog sig Du- se "tillbaka," Den :' stora ' biografin över' henne, skriven av väninnan Olga: Resnevic 'Signorelli,.. berät- tar om den stora kraft som Duse gav ut i -varje framträdande. Hon ” som "inte" visste” att ärkligt nog verkar det också som -om- förhållandet”: till "kamraterna .vid teatern hade vac rit gott och fritt från intriger; Hon uppmuntrade och stödde sin med- spelare och hade "en: äkta känsla för instruktion och re; : ''+ Flydde uppmärksamheten Under sin frivilliga "landsflykt? från teatern levde. Duse ett till bakadraget, . nästan ödmjukt liv. Hon som i sitt yrke haft miljoner blickar riktade på 'sig sökte nu undfly all uppmärksamhet, Dottern, Enrichette, uppfostrades i en för- näm tysk pension och hölls länge de 0 d ”berö 1 — är, inte alls så kallt som mången "husmor tror. Sorgligt hog händer det | ” "datt husmor tror att hon kan rädda | matrester, som håller på att förfaras rtivt bota den ”på något sätt; Det som Pa : Kylskåper genom att:ställa in dem i kylskåpet. Men den kyla som finns i skåpet kan inte stoppa upp.den föruttnelsepro- Cess, som redan är igång. Frostgra«- der kan visserligen till en del häm- ma förruttelsen, men” aldrig -effek- |' har förstörts" förblit också förstört | Mången tror att det är köldgrader i kylskåpet, men det äf: bara den lilla [frysboxen för” istärningarna; som har | den" egenskapen. I övrigt håller själ. va kylskåpet 4-7 värmegrader, Om kylskäpet 'hade 'köldgrader ” skulle | man aldrig kunna förvara. flytande varor där,:som t ex mjölk, utan att or gas YR > a Även sommarblommörna.; 7 >. — behöver få, sin dagliga "vård. Nu när det finns 'så rikligt av. vackra, lysande färggranna, och snart också ganska” billiga imarbli , är . måste göra, allt man är före > stierna,. - Vem som helst kan sympatisera med en lidande vän, men :man måste ha mycket fin karaktär för att kunna sympatisera med en väns framgångar, NN - es (Oscar, Wilde)" 20 . - :" En äv de män jag tyr sög Hill; är Axel Oxenstierna. Han var:en =. betänksam Person som inte ytträ. - de sig överilat och skrev ned goda formuleringar som mean kan til gripa" emellanåt i sitt dagliga i I början 'av månaden då da : jande 27 dagarna. ter sig särsllit” betänkliga med tanke på allt man med och allt nah ska ut med vi nar jag nästan varje morgon md ett lätt förkortat citat av Oxin.' inte precis på mina läp. par, men i mitt morgontunga sin=" "ne, Han skrev: "tass spar st s "När: jag betraktår:, tyngden, bördan, vedervärdigheten, . mod. läsheten, medlen, folket, fiender. na, vännerna, faran, begynnelsen, ' ./ det särskilt roligt att. fylla vaserna i-hemmet,. Men det är svårt att hålla bukettefna 'srygga ”— så "fort en ten en del, av: sin fräschör! Gör det | därför:"till ex'våna att varje daj byta vatten, ge blommorna /kallt, rent vatten och putsä av” varje" blomma innan ri ställer den tillbaka i vasen På'så vis blir blommorna hällbarate och man” har” längre "glädjetid "äv der; Och sköter man dem "rätt kan | man låta fantasien leka med att sät. |. ta. ihop' olika blomsterarrangemang, '; även ' om: de" olika blommorria ' hål. | ler olika län | i Bra sagt, ns — I-det 'stora hela är det karaktär- | ristiskt att männen 'har ”satt sig på” je act förvär den; som är bäst av- se. Duse hade också tagit ett. löfte av: Enrichette att dottern aldrig skulle se sin mor äda: ”Vem lönade, som sina speciella område är då din 'mor, eftersom hon:inte låter dig se Eleonora Duse?”' frå- gade en väninna till dottern henne en gång, och Enrichette kunde ba- ra svara: ”Eleonora Duse”:. = 3; a I Duses väsen fanns något kla- gande och ödesmättat, De tunga ögonlocken dolde ögon. som tyck- tes ha sett all mänsklig sorg. I syn- nerhet kände hon medömkan med kvinnorna; och hon säger själv att ”den kvinnliga bedrövelsen är stör- re” och detaljrikare, ljuvare . och fullständigare än :"medömkan som så' i Sverige där hon framträdde :: I'på Kungl Teatern i december 1895 och februari 1906 och naturligtvis fick hon ett fantastiskt mottagande. s : . : +» Inspirerande författare ” Den! italienske" författaren och äventyraren Gabriele d'Annunzio köm att' spela en betydande roll både i Duses privata och hennes ”officiella” liv, Han skrev pjäser enkom för. henne; t ex ”En vår- inorgons: dröm” och ”La Giocon- da. .I' Duses ögon var d'Annunzio ett geni och hon dyrkade honom. För 'att vara nära ”sin" författare och spela hans pjäser försökte hon att vid Albanosjön skapa en teater i stil med Wagners Bayreuth, - ” "DA "unga ' måste emellertid många ganger ha sårat den äldre kvinnan. Många år efter deras kärlekssaga träffades de på nytt, och d'Annunzio lär då ha sagt: ”Vad ni har älskat mig! Men Eleonora Duse berättade för sin förtrogna: ”Och jag tänkte för mig själv: se där en som har 'en illusion för mycket, Om jag hade älskat > honom 'så som han' tror, skulle jag hä dätt'när vi skildes. Och jag har i alla fall kunnat Je- a HN . a - Sydländsk skönhet ' Eleonora Duse var en sydländsk skönhet med gulaktig hy, kolsvart hår och stora mörka ögon under tunga ögonlock, Männen hade na- turligtvis lätt att förälska sig I henne och d'Annunzio var långtifrån den enda r i hennes liv, I Nea- resultat vid sådana rut För övrigt finns möjlighet att med me- diciner dämpa den nämnda över- känsligheten och därvid hänvisas Ni läkare eller psykiatri- till invärtes ker, a 135787”, Enligt de medicin- ska läroböckerna rekommenderas patienter med benägenhet för njur- stens=« och gallstensbildning att und- vika rabarber, då den stora mäng= den oxalsyra skulle öka risken för stenbildning. Det är emellertid tvi- vel - underkastat, huruvida man verkligen hur någon hjälp av ett så- dant råd som sannollkt är mera en praktiskt betydelsefull regel, ”Okunnig”, Edra frågor "vittnar om en sådan hårresande, okunnig- het I grundläggande sexuella frå- ot likt skulle vara meningslöst, utan Ni bör låna eller köpa någon av de många, böcker I sexualkunsiap som finng i bokhandeln. Detta lir Ni istman, utan fven de barn som Ni tydligen håller .på att. skaffa till världen. Vänta ej med att lisa deg a häckar, vär dot tennek va I; Coviiuht Bull's Pieastjänst AB: teoreliskt bantastlig princip än enl. gor, att ett hésvarandé här sonno-" skyldig Inte bara-Er gjillv' och Tör - pel förälskade hon big i en känd journalist gom emellertid övergav henne "då barnet föddes Senare gifte hon sig med en skådespelare, men äktenskapet upplöstes då hon under' en turné träffade den ita- lienska teaterns vackre förste äls- kare, = Duses liv var lika skiftan= "len ganska träffande karaktäristik männen - kunna: ge dem". Hon för- kunde; hennes ' hjä rta "hade rum för alla, +; > ME Come back efter 12 å Vår tid, som vant sig se idoler, vars stjärnor, plötsligt flammar upp för att-genast: slockna, kan kanske ning' om-' med vilken hänförelse Duse mottogs då hon efter tolv års tystnad återvände till scenen. Vit- hårig gjorde hon reeniré i Milano och Turin, , Nu kunde hon äntligen skapa sin egen teater, en. idealtea- ter med vitkalkade väggar. Men pjäserna ;var inte. lämpligt valda och dessutom var Duse sjuk. För att klara sin ekonomi gjorde hon den sista turnén till USA, och bor- ta i det: främmande landet, långt från sitt älskade Italien," dog -hon, Det var i Pittsburg 1924. : Man ville gravsätta Eleonora Du= åe i Santa Croce, Florens Pantheon, men hennes egen vilja respektera- des och hon begrovs i det nord- italienska 'Asolo.: Hon 'hade'. också själv bestämt. vad som: skulle stå på hennes gravsten: ”Fortunata, .dispecata, fidente" — lycklig, för- tvivlad, tillitsfull: De: orden: utgör väsen. Solveig av Eleonora Duses al — Är han mycket tankspridd? : — Det kan man nog söga.. Han brukar bli sittande på sängkanten utan att kunna komma ihåg om han skulle gå till UupPera hes Han: -— Älskling, jag. kunde gå genom eld och vatten för dej... Hon: — Okay, då tar vi elden. summade aldrig att hjälpa där hon. inte riktigt göra ;sig en. föreställ- , "| ståndet. Jag tror nämligen. knap- past. ni. är verkligt kär i den där sängs eller. stiga | , bete. be som ' speciellt kvin- noarbete,- bara för att det är: lägre avlönat. » Som : ett .: typiskt exempel kan här nämnas att' trappstädning betecknas som: typiskt kvinnoarbete, |: blomma 'vissnar förlorar hela buket- |” - medan långt grövre och tyngre: ar-'. + skönhetstörst:. Spectalisménis' och rna, utgån. icke obilligt: håren" =. "gen, står mig ” Den fria och: fräcka 'debaltet" och den spontana reaktionen FST lar han så högt och rent att han « hellre ser ett klavertramp "= fö yI(Ake Gullander por- trätterad i Perspektiv ” v Henning Petersson) Vi skall inte inbilla 099 att vår: » generation har sagt upp allj um- "gänge med kloka gubbar. De 1ö- ver och frodas, fast dé. är ynäre och 'har "bytt 'brånsch; Till" dem" + vänder vi ost inte för att få mo, - cine vätskor till "bot för' fysiska , krämpor” utan ' föratt "av dem ;-bjudas' en" dryck för vår musiskå : utbildningssamhällets 'kloka" gub« bar är ' de som är specialistér på ishockey" 'och-' som ', medan ' g g med. maskiner är mansarbete, "7: " Sade Edel Saunte i en debatt i de danska hans, fru är: era gäster. för första till vänster om er 'och till höger om er man. 2) Till'kyckling går det utmärkt med rödvin av, bodeaux« typ. På. Systemet .kan.man, ge er. goda råd angående lämpligt vin” i den prisklass ni önskar, 3)' Har ni ma sorts vin till desserten. Det ver- kar onödigt vräkigt med tre. sor- ters vin. 4) Om nt serverar konjak till kaffet kan det vara lämpligt att även ha likör av något slag om nå- gon av damerna skulle viljé ha det. Lycka. till och hjärtlig hälsnin förs: TE Ctes ”Gallie t »J. Y; Z” Inte ska ka för en flicka som så tydligt" vi= sar att ni är henne totalt likgiltig: Lyckan står visserligen den "djärve bi, men eftersom era intressen är diametrialt motsatta. och hon dess- utom redan har fast sällskap är det säkråst att ni resignerar, Nu ska ni ju förresten lämna orten och så ska ni se att känslorna svalnar med av- fickan. Snarare drivs ni av en sorts tävlingslust, något som är ganska vanligt när det' gäller unga män och omsvärmade flickor. Med hjärt- lig hälsnin Dh JA 7 NO ”Galli FN Fe ”Rådvill”. Tyvärr tillåter inte ut- rymmet förslag till hela, middags- tal, men högtidstalet = som ni hål ler sedan prästen och brudens far hållit sina tal — behöver inte alls vara långt. Det räcker om ni säger att ni och er fru är glada över att de som hennes repertoar och i var- Jag vill hellre ha dej varm än våt, er son fått en söt och rar - "tulltidningen. Debatten. be- sången bör de' ha hedersplatserna, + sherry till soppan, serverar ni sam- |" So naste |A] gå och suc- Jomni t ex säger: ,”Å-mina egna: i sång saml blir riksbekanta som sångare, — Men hur kan jag vara säker på, - att lampan slocknar när Jag stängl dörren? tv | -Underlägsen : var delfage dagsckol 1 skola? Vill ni dettvvsöv ci. Ja, svarade barnen. Men lille Peter "såg betänksam ut "och "räckte upp handen och 'sat "vs ot Na ;— Fröken; jag "känner "bara" en"; pojke, som jag rår 'på, men honom: en 3 ska jag nog ta hit, Nr tig fru och det är med stor gl idjey : ni hälsar, er nya dotter välkommen . i familjen. Ni vänder er till både +, brud och brudgum och avslutar ta-' Jet. med ett leve. för: de” unga”tu, Som tacktal; för. maten -räcker 'det min: hustrus och övriga bröllops-- gästers vägnar ber jag att till vårt värdfolk få rikta ett hjärtligt tack . —: för denna strålande (lyckade; stor= artade) .bröllopsfest som: för."oss: alla kommer att: bli ett: minne för livet,” Mycket nöje på bröllopet och hjärtlig hälsning. . .. se EN a lat KAN — art vor DE FLE , , oo od STA OCH'BÄ 4 I 3 STA ORTS i Fr 4 aura IN EEE TITT AMAASASAA AAtbrkrlndadodren SAAMAAA AAA Abr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.