Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
N:R 160, ARG. 28, - KR LAHOLMS TIDNING - tidningen med Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm = ONSDAGEN DEN 153 JULI 1939 - Ansvarig utgivare J, B, Bengtsson de många lokalnyheterna & SW ONING N Lösnummer 2$ öre 80-årig veingebonde på gammal släktgård a kan visa tvivlaren skogsbrukets bärkraft Det talas ganska ofta, speciellt av statsmakterna, liseras, att gårdarna skall slås samman 0. s. v. ATTIÖ ÅR men spänstig och ar- betsglad, — Albert Noaksson inför Noakssons gård i Räfshult, ring. Vi skulle inte tro, att . den, skulle vilja byta med På fredag fyller Albert No- aksson åttio år, och häromda- gen hälsade. Laholms Tidning på uppe hos honom och tittade på hans vackra domäner. Det märktes inte så mycket av tor- "kan här uppe som på många andra håll i södra Halland, och att höskörden slår rekord skul- le vi hålla för troligt, Maken till hässjor har vi inte sett i år, och ändå var det mesta höet under tak, : «' Räfshult ligger nästan så " långt norrut man kan komma i Veinge skogsbygd, och går- « dens ägor. gränsar till Små- land. Sedan en mindre grann- gård köptes till '1938 omfattar gården ej mindre än 520 tunn- Då har man Veinge, som modell. Där behövs ingen ytterligare rationalise- Albert eller hans son Ragnar, någon aldrig så fin gård På slättbygden. land med åker, betesmarker, såväl gammal som ny skog och kalmarker. De senare blir allt mer i mi- noritet och såväl Albert Noaks- son som sedan 1951 sonen Rag- mar har planterat åtskilligt. Det tänker de fortsätta med så län- ge det finns kalmarker. 60.000 plantor har satts ut de sista sex åren. Skogsvårdsstyrelsen har också lagt ut omfattande försök med bl. a. lärk och ame- rikansk fur. I synnerhet det senare trädslaget ser ut att gå utmärkt. Även en del försök med sbjörk har gjorts. Rälshultsgården är inte ba- ra en av de vackraste och bör- digaste gårdarna i södra Hal- sin högtidsdag... Hallandspublicist ser kritiskt på la ndstingsbekostad historia : Fjolåret var "ett nordiskt år — vi firade 300-årsminnet av Roskilde-freden och därmed pets historia. =: : : För - ändamålet anslog lands- " tinget 50,003 kronor. En första , del av verket utkom för ett'par år sedan. Den behandlade: Hal- lands '. historla från äldsta tider | framtill Brömsebrofreden och i " dagarna”: har” en, andra del ut- kommit... Den behandlar tiden från freden i Brömsebro till mo- dern tid. Det är ett kvalitativt mycket 'imponerande: arbete på 1,200 sidor men det finns tydli- gen en del skönhetsfläckar. i "denna halländska historia trots att utarbetandet av den lagt i mycket vederhäftiga och väl för- , farna ' händer, Redaktör Erie Hägge i Halmstad som är väl bevandrad i halländsk historia har i en recension över det nu fullbordade verket en del kri- tiska synpunkter att anföra. - Hallands lä + å landstings hal landshistoria '-är -- nu avslutad konstaterar han, :.. Kostnaderna har varit väsentliga åtskilligt ö- ver 50,000 kr. : Det återstår att besvara frågan: huruvida: peng= arna har. varit väl: använda, sä. ger "redaktör Hägge, Hans' syn på Hallands historia är inte en- bart "negativ, tvärtom han har mycket positiva lovord att ge arbetet. men det finns också en hel del som enligt hans mening inte är riktigt som det skall va= ra; ses Det skall först som sist sägas att arbetet är intressant, säger redaktör Hägge, givetvis' främst för hallänningar men naturligt- vis äger vissa delar av det nära 1,200 sidor starka verket stort allmänt intresse. Dock skall det|' SN SSV CS PAS ESAN VER RR BITA FÖR | ;; INKATENNIS I BÅS - DEN 23-ÅRIGE PERUANEN SOM VANN ÅRETS WIMBLEDONFINALÄT AMERIKA ”BÅSTADGÄSTANDE INKAÄTTLINGEN SPELAR TENNIS AV GAMMALT FINT MÄRKE. TAD X OLMEBO |fil lic. Sölve O: samma släkts ägo, och det 1le- ver kvar en muntlig tradition som säjer, att redan på Engel-' brekts tid — sålunda för över 500 år sedan — skulle Albert Noakssons' förfäder ha brutit mark här uppe i obygden. 2Y”4224 AAA adaeLLLLLLtLsdadaaA brdrrtrtr NS Antiken på Lagahol 22240 FAEI]LELALALLLLL4Ldad om att skogsbruket skall rationa- Repetlonerna för åreta La. em "4 . =, dee ee mn ev on I säkerligen inte tagit Albert 7 - fohelmaspel, Aganomnons åter= som nu har den vackra går- , skolet. Den occan äluta : : sammansvetsade truppen | | of har alltså denna Fången mt lands skogsbygd — den är A £e Åskådarna en bit anti - också en av de al La trekla e allra äldsta. I i toria och ett styck över 350 år har den varit i! i: fske prekbok kultur, Alt den starkt dramatbka i Pjäsen skall fånga åskålarna . Vågar man förutsätta, borgs i . mästare Malinquists 27:de Las gaholknsspel — framföra mot den här klassiska ailuetten, signerad Bögh-Andersen, Albert Noaksson är sällsynt! helst berättar han om sin kära! gård. Redan när han år 1901 övertog den efter fadern, hade den i e:a 300 år gått i släktens ägo. Från mitten av 1700-talet kan man säkrare följa gårdens historia och den ägdes från 1752 till 1815 av Per Kristof- fersson samt ärvdes av dottern Pernilla sem var född 1790, Med sin man Jöns Persson, som var född 1796 i Körsveka i Knäred, hade denna många barn, av vilka den äldste sonen Per föd- des 1816 och dog 1893. Han var grosshandlanden Carl Wingren 1 Skottorp som gick i spetsen för Skummeslöv, och 'ett mycket stort steg framåt togs på våren 1031 då man fått vägen mellan Skot- vital för sina åttio år och allra SÖDRA HALLAND FÖR 25 ÅR SEDAN: Då fick Lagaholm kanon från Ränneslöv . och Knäred Järnvägsviadukt vid Uddared Sommaren 1934 verkade att bli en bra badsommar, sionen, och näringslivet började återhilmta sig. Det blev stränderna och Mellbystrand, som dittills varit d av Skununeslövsstrand. — ” Mun var då över den värsta deproas allt mera modernt att flytta ut tin len dande badorten, började få konkurrens Det" var" främst den driftixe| torp och stranden ”lordningstölld och intagen till allmänt underhält, Skummeslövastrands ” Badortsför. ening ställde I mitten av juni till med ett större kalas för alla per- soner, som genom kontantbidrag, Klorta av Hugo Larsson, Mamm arp, numers boende I Svens torp I Volnge; och vid sammans trädet hölls” föredrag nv Orte= förbundets ordförande Hjalmar Nlisson I Spånstad. 'Avdelolngen Hallands och de övriga ”svenska dansklandskapens” införlivende med Sverige, Hallands läns landsting ville ”komma ihåg” freden 'i Roskilde genom att sammanställa och utge landska- inte fördöljas att kulturellt be- ställningsskrädderi av denna art löper faran att falla offer för det kvantitativa på det kvalitati- vas -bekostnad.. Den faran har här inte fullt undvikits: = > Professor Jerker Rosén i Lund inleder arbetet med ett brett upplagt skildring av försvensk- ningsarbetet i (Halland. Fliti- gaste författare i arbetet har varit varbergsintendenten = fil. dr Albert Sandklef som skrivit såväl om länets jordbruk som om dess folkkultur. Hur det halländska landskapet föränd- rats under de senaste 300 åren redovisar professorn vid skogs- högsko!an Carl Malmström väl- görande kort och illustrerad med talande kartmaterial. Men så kommer redaktör Hägge med sina kritiska syn- punkter, i Länets ekonomiska utveckling efter Brömsebrofreden har fram till 1800 tecknats av preceptorn i Lund Oscar Bjurling och ti- den därefter fram till 1950 av fil. lie. Thorbjörn Fogelberg. Ekonomisk historia kan som (Forts. ä sid. 4) Hallandshistoria vid skånsk kurs Svenska och danska historiker är denna vecka samlade till en historiekurs i Frostabygden. Det är fjärde gången denna skånsk- danska kurs anordnas för for- skare från de båda grannländer- na. ”Skånsk-dansk” täcker dock inte riktigt hela Kursprogramr ar (Forts. å sid. 5) I ntressant Det har varit arbetssamma Hemslöjdsdirektrisg Britta Johansson, Halmstad, och distrikts- tävlingsledare Maj-Britt Johansson, Onsala bedömer ett av de många bidragen I hemslöjdsutställningen, : Över 200 alster ställs ut | | Tävling i dukning av bord körslor o, yt ordnat med så rit |: vägen kunnat Intagasg I det an- miänra vägnätet, 'Det var sam. manlagt ett femtiolal personur, som varmt avlackades av grous- handlare Wingren, ol Elt på aln tid lika uppmärk- sammat vigiärendo som motorvä- geå är nu, avgjordes av linsaty- relsen '£ Hallands län prcclis' tm midsommar 1934; Det gillldo -1A- varande länsvägen förbl Östra Karup, numera rikstvåan, Denna vägfråga hade behandlats vid ätt fldrtal vägalämmor, och desaa hade nära nog enhälligt uttaiat sig för att vägen skulle följa dea gamla sträckningen genom Östra Karups by. Men länsstyrelsen he- slutade den 4nre, östliga striäck- ning, som också kom till utföran. de, Kostradérna berilknadeg till 289.400 kr. 'med 85 proc, i stag bidrag. ” . « flek 33 medlemmar vid starten (Forts, A.kld; 5) Höks SLKFPF-are .. På sommarmöte : 1 Östra Karup Ej "mindre lin ett hundratal deltagare från Höks härad hate samlats på Nehngreng penslos nat I Östra Karup I går då Hiölks krets av SLKF höll sitt som. marmöte. Detta bjöd på ett om- växlande och trevligt program. Värdavdelningens ordförunde Hanna Johansson ' hälsade vil- kommen varefter kretsordfös randen Irma Sjöström, Skot- torp, ledde förhandlingarna. Ilon inbjöd också &å Skummexlövs SLKF-avdelnings vägnar keet- sen: till nästa möte, Styrelsen fick I uppdrag att ordna en kul= . (Forts, & sid. 5) - För jämnt.23 år sedan bildis- des RLF-avdelningen $ Hishult Förarbetet till denna bhado hemslöjd på. Hallands-expon dagar för SLU-distriktets och Ingrid An-" k ga tävling: prisbedömring. Redan har 120 deltagare med över 200 arbeten anmälts till hemslöjds- och hobbyavdelning- en. Bedömningen har utförts av h met. . Vad man dish föreläser om är ting, som berör även Hallands och Blekinges historia. Kursledningen består av fil. dr. Ingemar Ingers och ilsson från slöjdsdirektrig 'Britta Jo- hansson, Halmstad och förestån- darinnan Elly Johansson, La- holm, Prisutdelningen äger-rum söndagen den 19 juli Prisd frambåll att na Lund och lektor Knud Kretz- schmer från Lyngby utanför Köpenhamn. tå Nestorn bland föreläsarna är (Forts. & sid. 3) det är mycket hög klass på de flesta alstren. Det finns särskilt många vackra broderier. Man kan finna broderier i halländsk landskapssöm och broderier på oe Maj-Britt Jol dersson. I folkskolans Iokaler i Laholm har inför Hallands- utställningen den 17—19 juli mottagits hemslöjdsalster från hela Halland, vilka sedan katalogiserats och ordnats för handvävt : linne, läckra dukar och plädar. a Vid valet av mönster finner man att deltagarna allt mer an- vänder sig av de mönsterblad och böcker som numera finnes att tillgå, en tendens på både gott och ont. ” Hobbyutställningen lovar att bli mycket intressant. Där finner man träsniderier, inran E'ly Im visar upp en uppstoppade fåglar, ryamattor öj Jd och Majbritt Jo= in i ”glas örnämlig pläd för Ingrid Johaneson, Abil m, m. Levande bin inom ”g förnämlig p A Fö = (Forts. &å sid. 3) --Herrar Lantbrukare! » Laholms och Vallberga . | -:Edra företag! : (= äns för eningar vå 'HALLANDSUTSTALLNINGEN 17-19 juli — [Taro göt visar senaste - nytt i maskinväg
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.