ERP FRAN reryyvv veertyveYyYYYTYFEY TTT NN v M ; . vyrtryvYtYtrYYreYeYYTYY Yt TY YTYETYYFEYFYYFTYYYrYYE FYYFOEY YT YIN YSSENETNT Y 4 i Lean seerv$? YYYYYTYYYTYYYYTY YT FY TYYY II TEST YAN NAN YAN YIT EST EL j or fre tä indr delse- ——: «oc +. tionsrättigheter 4 Berlin förlän- i inte minst till den äns tressant än mindre betydel "| Med många amerikanska och väst. | - FRrEr engelska förhållanden inom soclalt| —.. 4 klon nt i gas på ett år — senare utsträckt | knyts inte mi it Chrusitjov löst, H oo Imstad | uropeiska, ck. a "tra investeringar-som det här gäller. | och politiskt liv normgivande "för | ' « 7 k 5 fi k cc : till 18 månader, Förutsä på Vr - tl; "| Det var dock från Halmsta — Skall det vara någon mening | Sydafrika är, nämligen i. hög grad sin uppfattning än den franske na- |” Svens a Tiskare M härför var dock att västmakterna | skulle vara- vomgrdant et topp- som initiativet på sin tid utgick med att satsa på Sydafrika så spän- | utvecklingsdugligt. Där finns t €X | jurvetenskapsmannen . baron' del « F ke : t k o ör tyrkor 4 staden | Jägen om att SENC EN OT” | för grundandet av Sydsvenska | da som de inrikespolitiska motsätt- | en utomordentlig råvarubas för en| Montesquieu (1689—1755). Vid. si-| ' r också Möt > sojucerada gina ätyrkor Fa konferens, Från amerikansk sida ok ningarna förefaller vara? ' : +" | högmodern industri. Och kostnader= | yst - TOY IS a a ; i ö "| tingebornå ”€om dessutom kom- b ! d "| kärnvapenutrustning." Men ""NkacfEngland, Han 'skaffade. sis 4 åste : vilka kunde nedskäras = efter förvennaa ah rad POR mer att anse sig misshandlade 1| Moskvas man inrättade. sin taktik fullt torde, Eisenhower 'ha nödgats | eri 'stab; av medhjälpare, ett hålla! fabfikattönen + gång: Deh för överenskommelser . härom, och höver dot me h för ig inte få «| Poken, då daras frökontor intel på grundval av denna insikt... =, |ge de Gaulle avslag på Kans be- | vetenskapligt sekretariat,” öch'"Vad | svinnande skaprsillen:' som -: endrist” ondast utrusta dem med konven= |, Pöver detta t och;för sig in cc [bevärdigats 'ens med ett omnäm- I ” Till dé främsta och svåraste dif- | gäran om ' I; amerikansk rekoni= | han till sist studerade 1 bokvög: var sporadiskt dyker upp på västkusten. .- tlonella vapen: Vidare skulle bå-| sådana konsekvenser. Det är först - nander a "sidan registreras en ferenserna ' inom västmaktslägret | mendatfon för” Frankrikes - uppta- |& denna tid: Itoant] har "blivit. ett alltmer, , brännande,.:: e och affärsmän. Här j I En er materialism, medan en samhälls- dl de utri- företagare ala if Sydafrikanska unionen' är en a P 5 "vå elsk | Mater? . - " förhållanden, De, nordlig: » kesminiatrar — Gromyko, Her-| chef Spon OR der mn saknas inte statistik och "Man våra bästa exportmarknader, "och Ai Tr bland dem John Löc- De öcofernas de fa "Då en ländernas . ”protestantisrå hänger, York för att öppna en | I material: överhuvudtaget. mark, lysningsfi 4 ” LAHOLMS TIDNING MT Onsdagen: den I5-juli 1959 — LT = Dess jövu vs - LT =: Inför andra akten i Geneve” . $ går samlades 'på nytt I Ge- Jand fått full suveränitet. Sovjet- ” i förste vice regerings. ter, Selwyn Lloyd och Couve de Murville — för att tillsammans med representanterna för de bå- da tyska staterna återuppta för- handlingarna om Berlin efter ett uppehåll på tre veckor. Nu in- leds alltså den andra etappen i den utrikesministerkonferens, vars första etapp sträckte sig över hela sex veckor, från den 11 maj till den 20 juni Ingen vet bur lingvarig denna nya session blir, och det är fortfarande oklart om den kommer att följas av en toppkonferens, ett möte mellan fegeringschelerna själva, till hös- ten. Utgånasläget inför de nu på nytt inledda förhandlingarna an- ges av de förslag, som båda sidor lade fram i slutskedet av den första Genevekonlerensen. Det sovjetiska förslaget framfördes av Gromyko den 10 juni. Enligt det- ta skulle västmakternas ockupa- jetisk utställning den 29 juni och därefter gjort en omfattande re- så i Förenta staterna liksom hans kollega Mikojan ett halvt år ti- digare, har också i olika uttalan- den framhållit att Sovjetunionen infe kommer att vika från sin ståndpunkt. Och vid ett samtal i förra månaden med förutvaran- de amerikanske Moskvaambassa- dören Averell Harriman synes Chrusjtjov ha uttalat sig med på- fallande skärpa. = | ee Men trots detta synes man i väster inte vara alldeles utan hopp om att man vid den nya förhandlingsomgången skall - kunna åstadkommå en modus vi- vendi, innebärande att Sovjet- unionen avstår från att vidta någ-- ra mot västmakternas ställning i Berlin riktade åtgärder mot aft k gör de k i ner som erbjöds 1 deras senaste förslag. Sådana förhoppningar till symbollsk nivå och inte utrus- ärn- | söker: man -. utnyttja - denna is, — der ” dess första | ”— 'Absolut. Atminstone tycker |na för basvarorna, kol och järn, är ilka' närmast skall göras till fö-| : a vå Å ae dem med kärn NG Chrusjtjovs / förmodade önskan Md gene Halmsta d. Här hade | tydligen amerikanerna det. ' Annars | betydligt lägre än på flertalet and-« femål för vår skildring, är han den | - utmed västku sten. Ukommuntaik da- | AG hona bar | n erket skulle de säkert inte riskera så sto- [ra hållv =. 201 0 - | franska upplysningens. mest kända| GÖTEBORG (TT) | verksamhet 1 Berlin och upplös- te organisationer där som bedrev en mot den östtyska staten rik- tad verksambet. Vidare skulle de reträtt i Geneve; Eisenhower har "sålunda vid flera tillfällen dekla- rerat att han inte är beredd att förhandla under hot och att in- Hallands... oo: (Forts, fr. sid 1): , 5. allt-annat skrivas på många sätt. Här finns” uppgifternas mång- fald. Här finns redovisningar av ställer sig emellertid frågande om allt detta behövts presente- ras så Llivlöst som fallet är. Man måste nog vara stor optimist för att hoppas på allt detta värde- fulla material så som det här presenteras kan smältas av nor- malt utrustade läsare. se Det hopbragta källmaterialet är så rikt och omväxlande att man tycker att det förtjänas ett helt annat öde än 'vad det nu Vi kan.gott ', . satsa hårdare :: "> på Sydafrika STOCKEOLM (TT spee) = - den löpande handeln går mycket bra. — Det konstaterandet gör vid samtal med tidskriften Svensk ex- port legationssekreterare Fritz Döl- ling, svenska beskickningen i Pre- toria,' . vilkep "nder några veckor har varit på tjinsteresa i hemlan- Melvin Bergman: : STetutie METE pplysningstidens idéer fick sina ke, men det var ingen tillfällig- het, att fransmännen gjorde ' dessa tankar allmänt accepterade i den sociala och politiska ' debatter. I Frankrike präglas också de slag- ord, som skulle bli, först den käm- pande kl; senare den det. I motsats till kli på andra båll i fjol steg vär handel med Sydafrika, vår tredje marknad i storlek utanför Europa. Men i Sydafrika har man brättom med att bygga upp den unga unionen till en modern industristat med så brett iktion ister. som. möjligt. beskärt,. - Ki ikationsfrå- gorna t ex. har givetvis blivit utredda, men alltför knappnän- digt och intresselöst. Kommuni- kationerna har för Halland som det ' urgamla 'genomgångsland- skapet alltid spelat en utomor- dentlig roll. I När det gäller faktorn elkri saknar man dess halländska hi- storia. vilken ingalunda är oin- Kraftaktiebolaget vars styrelse utbyggnaden av elverket givit 'en god bild av en utveckling "som i sin tur satt spår på de mest skilda områden av mänsk- lig verksamhet. - båda tyska staterna uj en alltysk kommitté med lika antal representanter för båda sidor och med uppgift att förbereda avslu- tandet av ett fredsfördrag och Tysklands återförening, > Västmakterna lade ' fram altt motförslag den 16 junl. Det hade formen av utkast (lll en gemen- sam fyrmnaktsdeklaratlon att ut- färdas vid konferensens slit. Donna deklaration skulle garan- teca vintmakternas , förbindelser med Berlin, acceptera ' östtyska kontrollanter längs tillfarisvägar- na som ombud för' Sovjetunio- nen, samt förplikta västmakterna att Inte öka alna till 11.000 man uppgående garnisoner I Berlin, da aldor förpliktas att inskränka mot motparten riktad aktivitet i[ ” staden. Deklarationen skulle för- klaras gilla tills Tyskland åter- förenats eller den överenskomna ordningen ändrats genom över- enskommelae mellan : de fyra stormakterna, NR Deasa båda förslag vittnar om alt det på vlasa punkter finns K för begiji de överenskommelser, Det synes 1 och för alg möjligt att” uppnå enihet om en kvantitativ och kvalltatliv begränsning av ocku- patlonsstyrkorna I Berlin och om en "nedrustning" I propagandas kriget, Västmakterna har bekräl- tat aln villighet att de facio ac- ceptera östtyska funktionärer vid kontrollen av de millära trans. porterna till Berlin = de civila transporterna kontrolleras sedan länge av de östtyska myndighe- terna, Men mot detta atår något mycket viktigare: att man icke kunnat övervinna den fundamen- tala motsättningen mellan å ena sklan västmakternas krav på er- kännande av aina rättigheter I Berlin och på garantier mot ensl- "M sovletbka åtgärder och & andra alden Sovjetunionens väg- ran att medie mer än en tidstrist. Ryssarna fortsätter att Insistera på att västmakterna lämnar Berlin efter en övergångsperiod, Västs makterna Inslaterar På aln rätt att stanna kvar tills Tysklanda åter- Drenats, a Det ligger I sakens natur att bkla sldor söker stärka aln ställ. ning Inför förhandlingarnas åter. upptagande genom att insistera kallandet av en. 1 måste förutsätta att en grundval för positiva resultat skapats ge- nom = utrikesministrarnas — för. handlingar." ' ” telv De närmaste dagarnas och vec- kornas . diskussioner i Geneve "kommer att utvisa, om' någon sådan grundval kan åstadkommas och vilka utsikter som finns — knappast till. en formlig överens-' kommelse 1 Berlinfrågan, ty en » sådan ter sig osannolik — men till en tyst enighet mellan parter- na om att undvika: åtgärder som, kunde skapa risk för en ny Ber-, linkrisg, allvarligare än den 1948— 49, Det bör emellertid ihågkoms -mas, alt även om Moskva skulle om ett sådant fredsslut följdes av ingripanden. mot, den västal- lierade trafiken på Väst-Berlin, som en akut krissituation skulle "uppkomma, ; AN Svenska är ett ” . o besvärligt språk : STOCKHOLM (TTspec) sa "Ärans och hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig!” : Tegnérs yverborna ord om vårt svenska språk stämmer nog inte På allt det som kommit på pränt när svensk man ”fatat penan i sin olerda hand,..” Särskilt myndighe- terna har under årens lopp fått många trevliga bevis på hur svårt det är att brottas med ”skrefta” när det gått många och långa år sedan skrivaren satt I sin bänk i skolan, konstaterar Polistidningen, som Återger en inlaga, skriven för ett antal år sedan och som vittnar om ånger efter en fyllefest: "Till Landsfiskalskontor Härmed får jag svara på några frågor som jag har blivit anged och skylt för - . att jag var hårt belastat av star= ka drycker på Påskkväll det är in- te riktigt för jag hade fått två små kaskar om Påskafton då kan man inte seja att man är hårt berusat för det kan ej göra något så något fylleri var det ej Men om dem nu tycker alt jag var stor I kälten så beder Jag om ursäkt för jag namn- gav Ingen där För det var en anan $rabb som var stor I käften med” mig där ute och den var det som började ock sedan kom Palisen D...n ock tjörde hem mej ock det I den senare: industrihistorien för några små skö - fel: AB P. M. Pehrssons handsk” fabrik har sålunda i skildringen av 1930-talet förlagts till Snös- torp och helt uteg'ömts när det gällt ätt: redov'sa de mest fram- Jändsk läderindustri-under sena- re tid. Den har i stället ersatts av en firma som i detta fall spe- lat en underordnad roll. Mer «Om det kända. Wallbergs fab- riksaktiebolag meddelas den. för hallänningarna stora nyheten att denna gamla industris produktion främst :utgöres "av — herrkon- fektion, Om .Slöinge får läsaren vidare. veta att ”det är det mest betydande . stationssamhället mellan Falkenberg och. Halmstad, Ett .påstående- som helt sikert | väcker starka” protester bland Ge- del uppgifter om tämligen bety- delselösa — Industriella åtgärder medan samtidigt icke obetvåliga industriföretag, .t: ex. maskinfab- riken Rex i Halmstad förbigås med tystnad. Läsarens förvåning stegras ytterligare när man läser att turlsmen inte kunnat beredas plats -I historieskrivningen, Här hade funnits stoff till-en intres- seväckande skildring om vad tu- rismen ' ekonomiskt betytt från den tid då parasollbeväpnade brunnsårickare uppenbarade sig i Varberg och Halmstad fram till 1950-talets fria — kanske alltför fria, säge. någon — campingliv. Flera. lik n skulle Och den som vill göra affärer med Sydafrika ' måste därför vid sina dispositioner ta hänsyn till att myn- digheterna konsekvent driver. den- na utvecklingslinje. De - Vi får göra som andra industri- stater: investera medel i lokala an- läggni leverera ki oci tekniskt kunnande, bl av genom att tillåta tillverkning i landet på licens. Detta är nog de enda mera fram- komliga vägarna, där för övrigt 'en del svenska företag har slagit följe > stridande . arbetarklassens . lösen- ord. Just i Frankrike kunde," som kanske på intet annat håll, den våg av förutsättningslöst, -vetenskapligt tänkande pröva sina krafter, som naturvetenskapen och under 1700- talet även socialt . och politiskt tänkande, " Orsaken: är ' välkänd: ingenstädes hade' kunglig despo- tism avsatt flera beska frukter än under” 15= och "1600-talet erövrat] "" Maktfördelningens' utformare I . : sn : Lä I diga stormakter. Även .r isk sentera en asocial och materialistisk livssyn, kan företrän bestämmes fillvsin 'form av nafurli samman med deras demokrati, me, dan katolici da både reformvilja och id t "Då England startade > - parlamentarismen Det är. allmänt iakttaget, att d franska upplysningsfilosoferna sök- te sina statliga och sociala förebil- der rönt hela” jorden, bland:små och . stora, bland "civiliserade och ociviliserade folk. Denna vandring utanför gränserna, till Tahiti, Kina, Amerika och England, gällde ock- så många andra ting och hela det hunsade : och förtryckta franska folket.” Ofta gick man inte längre än till England. Där hade man re- i Ludvig XIV:s och hans efterföljares till det yttre glansful- la och tongivande Frankrike. Och det är lärorikt att” se, hur en kul- tur och ett statsskick, som för sin existens ” åberopade - - en «- religiös grundval — en stat av Guds nåde och en mäktig kyrka — kan repre- dan vid 1700-talets början lämnat bakom sig uppgörelsen "med det kungliga ' enväldet, + Vid den tid- punkt, då Ludvig XIV slutade sina dagar, år 1715, hade engelsmän= nen redan trätt in i — snart också Sverige — det första skedet av'par- lamentarism i historien, ; -"r . .« Och ingen har i hö re grad gjort dan om Voltaire. och' Rousseau, Pausen I Geneveförhandlingarna har västmakterria utnyttjat till att söka utjämna sina inbördes åsikts- brytningar, vilka ingalunda" varit betydliga. Visserligen lyckades de tre — västliga — utrikesministrarna upprätthålla åtminstone fasaden av en enhetlig front gentemot Gro- myko, men det finns åtskilliga ob- servatörer — inte minst amerikans- ka sådana — som -anser, att. rys- sarnas oeftergivliga: hållning i Ge- neve i icke ringa utsträckning fö- restavades av deras vetskap om ättnij "och ''oenigh fasad, och att na bakom västmakternas måste utan tvivel räknas de Gaul-| les uppstudsighet mot Amerika och England, De Gaulles krav i kärn- vapenfrågan kan; fruktar amerika- narna, komma att leda till svåra komplikationer i händelse av ett ger USA många bekymmer é ta beslut i. NATO; om icke så sker, kömmer: helå ': atlantförbundet - att förlora :i' politiskt och moraliskt värde, menar 'regeringen' i. Wash= ington, som väl i detta sammanhang också anser. sig böra :ta. vissa hän-. syn till Bonnrepubliken; vilken ju även den är medlem .i..NATO- pakten, och 't o m en "minst lika viktig medlem som Frankrike. ". ; Vad beträffar” kärnyapenfrågan” är man i Washington alldeles över- ens med de "Gaulle, att om en stat vill framträda som stormakt i vår tid, så "måste. den: 'skaffa sin egen gande' i atomklubbei Ty den ame rikanska'-kongressen” har stiftat en lag, som. säger, : att kärnladdningar i NATO-ländernas "arméer. .måste stå under'USA;s: kontroll; och att toppmöte med "ryssarna, allden- stund Frankrike, som ännu inte är 1 men snart hoppas bli en o n t blott : får, ges”åt sådana. tater; som: själva uppnått en väsentlig kärnvapenuts-. med största sannolikhet skulle kom- ma att motsätta sig ett förbud mot atombombprov. Washington har re- dan klargjort, att de Gaulles krav är svåra att tillmötesgå. Det för- står man, då man "betänker, vad dessa krav går ut på nämligen ' 1. Skapandet av ett trémaktsråd här kunna dras fram. Det anför- da må vara nog för att framföra kravet på en överarbetning av detta kapital. Här är det dock fråga om ett arbete som för fram tida forskare kommer att ha nå- got av standardverkets karaktär men som tydligen saknar dess på- litlighet, trots att Hallands lands- Hag står som borgensman för det hela, > ” Lantbruk Malmö Kreaturs- ao, Köttmarknad Tillförseln till Malmö kreaturs och köttmarknad under veckan Ty—13/7 uppgick till 735 stor. boskap (därav 7 tjurar), 7 kalvar, 5 svin och 2 hästar. Handelya var medelmåttig och samtliga djur blev sålda. Priset höjdes för tju- tar klass 3 och 4 med 3 öre per k£. svin: slakterisvin 73—100 kg. 100--110 kg och över 110 kg med 3 öre. suggor med 2 öre per ka, slakthästar feta och mindre fota med 25 kr per styck. Övriga pri- ser blev oförändrade, , "Andrade . noteringar: Tjurar klass 3, mindre köttiga 208, klass ÅJ. magra. simpla 203. Svin: slak- terisvin 73-100 kg 237, d:o 100 x för global politik inom NATO, med därigenom ökat inflytande för Frankrike till full paritet med Eng- land och USA. : " 2. Rätt för Frankrike att till- sammans med USA och England äga och kontrollera kärnvapen, .- 3. Amerikanskt och engelskt stöd åt Frankrikes politik i Algeriet och övriga franska besittningar i Af- rika. : - Frankrike saknar globalpolitik I Washington ger man .visserli- gen "ett artigt erkännande åt de Gaulles ambitioner att återupprätta Frankrikes stormaktsställning och uppnå full jämbördighet med USA och England, men amerikanarna är å. andra" sidan fullt på” det”Klara med att de Gaulles Pretentioner är totalt orealistiska. En global världspolitisk strategi på tre man hand omöjliggöres ju redan av det faktum, att de tre västmakterna, så snart deras aktivitet ligger utanför NATO, företräder helt skilda åsik- ter öch. intressen, Beträffande Ki- na t ex går den amerikanska och en brittiska politiken stick i stäv veckling. : (Engla d'”är-en, sådan stat "men Frankrike . är. det. icke — i varje fall' icke än)... Skulle USA gå med på de Gaulles- krav, så kan det blott.ske under förut- sättning, att 'denna- amerikanska lag ändras eller annuleras, 7- "a Franska logiken klickar bo "I Algerietfrågan ' Så kommer till sist det allra kin- kigaste problemet: Algeriet. Hur skall USA kunna lova att stödja Frankrikes . politik i Algeriet, då ingen människa vet, hur de Gaul- le själv tänker lösa detta problem? Amerikanarna är allvarligt bekym- rade över fransmännens ändlösa krig i Nordafrika, och de är det desto mer, som den amerikanska politiken i högsta grad strävar att visa förståelse för de underutveck- lade kolonialfolk, som söker bli kvitt sina europeiska förmyndare. I USA tycker man dessutom, och med full rätt, att det ifråga om Al- geriet blivit något fel med den be- römda franska logiken. Man kan ju inte ena dagen hävda, att kri- namn, vv.c Öva rs Denne'man, en av seklets största sociala filosofer, började sin "bana med "att , skriva : skandalromaner. Mest "känd är' Persiska brev, där han låter en fingerad persisk of: ficer i brev till sitt hemland berät- ta om "Frankrike och franska' för- hållanden,- varest. den förlöjligade kungen har, en sextioårig älskarin na men en tjugoårig minister. .: ”'. «> Hans mest: berömda -verk /L'esp< prit des lois (Lagarnas anda): utkom många. år. senare, nämligen > 1748, Under tjugo års. tid hade han gjört förstudier (till dennä. bok;:Han' ha- de. studerat. det. aktuella läget, inom stater” runt hela ; jorden. Och "alla dess olika. stater. och styrelseskick drar han fram för att väga dem: för och: mot. Personlig fö e hade också gjort, det. m honom att .resa ' mycket, främst i I Lagarnasg ända har hån som sitt mål ställt upp att söka efler sam- bandet mellan lagarna å:ena sidun och landets" styrelse, 'seder, klimat, religion, affärsliv m 'm å den andra. Men Montesquieu ställde också upp ett praktiskt mål för sig: han vill anvisa vägar” till' reformerande "av | samtidens statsliv;' och det är då han i likhet med många andra saim- tida fransmän fann dessa i det en- gelska statsskicket," .- "> De a Den som något känner engelskt statsliv vet emellertid, att' det är svårt att. säga, hur det är. beskaf- fat, enär det inte som vårt regleras av. skrivna grundlagar. Därav kom- mer det-sig, att Montesquieu fast- nat i den åsikt om den engelska konstitutionen, ' som av, många be- traktats'. som en myt, nämligen att man i England skilde" mellan verkställande och lagstiftande makt. Denna ”myt” fick dock en oerhörd betydelse för grundlagstiftningen i vår världsdel, inte mifast i vårt eget land. .De svenska grundlagstiftar- na av år 1809 menade sig I den a befön a nr läran ha funnit ett försvar för sin strävan att åstadkomma en balans mellan konung och folkrepresen- tation, Montiesquieu kan därför utan större överdrift sägas vara mannen, som -gav form åt 1809 års regeringsform. .-Ett lands lagar/ och styrelseskick get i Algeriet uteslutande är en in- re. fransk angelägenhet, och da- gen därpå kräva fullt och trohjär- tat 'stöd 'av NATO för att ordna denna ”inre franska” angelägen- het, Det säger sig självt, att mot- sättningarna av denna art inte är ägnade att öka västmakternas inre solidaritet gentemot Moskva i hän- anser Montesquieu vara naturliga och riktiga, om de överensstämmer med folkets karaktär, Och denna karaktär bestämmes framför allt av tvingas till ett mer aktivt levnads- sätt än folk i varma, Ä andra si- dan ser han i kölden en orsak till att nordbon har ett större behov av Ör I för Yrkesfiskarna. och dels för; k Tyskland, :; Österrike, > Ialieh ; och I jidi landets klimat. Folk i kalla länder |- som ' bygger på kl 214, ivä: och v cerer lad monarki. «vart Ca oc :Montesquieu utfomrade kansk ingen klar teori om orsakerna” ti socialt framåtskridande, Men i eM berömt historieverk 'Om orsakernä' : och fall sätter han 'också in dess orsaker, "moraliska och fysiska, till uppkomsten av varje stat men även till dess försvagande och -under«:: gång.” Om en demokrati går. utt. der, beror det på att folket börjat ringakta och överträda de lagar, det ” Alldeles : utanför ”territorialg sen ' till: Hallands "och »' Bohusläns ' kuster har under flera år rövfiske bedrivits på skarpsill och. yngel till skarpsill "av F"dänskå:! fiskare "men "För att få ett slut "på detta rov; iske ankäller "föreningen. att. derhandlingar” "snarast uppta: med: "trål, där” maskörnas "stort k blir mellan ca 17 och 19 mim; Före. lla'15 mars—15 septem= 7 Föreningen Fiske ' blivit t till -stört :förfång problem för speciellt konservindu= |steteh, vilken; för sin 'existens,, och fortsatta. tillverd mäste" fi ut Iväg : SOM "ger m skarpsilleén på" samm som un= lämplig slor!ek utan. alt fångas på ' jett'. alltför :tidigt sta "den än och försäljes till guanofabri] —— 5 Bilskrotningen Synas i-sömmarna'> av specialkommitté.; STOCKHOLM (TTspec) ' tillsatta ”Kommittén för utredning ' :: av med. bilskrotningen « BAmmMan=" hängande problem”' håller . nu, på +: skrotfalls' nuvarande ; och, framtida storleksomfattning för "att! kunna" få fram en plan på hur bilskrothiä.' ett ddel, från skrothandelns - branschkommitté, Under tiden på-" går provsmältningar av bilskrot, M ot Avsikten är nu närmast dels 'alt - utreda den pågående bhilskrotnin.. ningen och årinat "material under ' strålkastarbelysning för att söka få klarhet. om det framtida underlas ” get ifråga om stabil tillförsel” av «: skrotbilar, + Alen Om de pågående Provsmältnin.. - nn smälter hela skilda sorters bil skrot ål gången för att utröj : uti a den av förorening. olika oc ke öte I hörn cat nr I de olika sor kt em n fot varandra och även i Mellan- |delse av ett toppmöte i höst. Rys stimulerande d i ar -olka sora. På sin ståndpunkt och framställa män Vv var borst bämt Jort då THO kg 227. d:o över 110 kg|fÖstern är den angloamerikanska | sarna är inte så blinda, att de inte | folk, rycker än sydligare fear tbranschysa ss LA thergllier som otänkbara Sam. | hete min Pisbest I CAR förstörde (217, Suzgor feta 175, 0:0 mindre | enigheten — sun bristfällig. | begriper det. Amerikanarna är : =, |samarber. "chnämnden ,. har i ” HdSt med att den forsta Generes ] ock sedan så var Jag ej Ia på |ra0, NT, Slakthästar, pr at feta | Frankrike å sin sida har k också bek över kli vå ned polismyndigheterna honlerewen avbröts, förk'arade också Chrusjtjov I ett tal att Sov. Jetunionen var beredd ant Ingå separatiied med Östtyskland, och sdanslokalen under den korta tid som jag fck vara där och därför skulle jag häst vilja att vå ej skule bråka mera om den saken utan jag Cck be om ursäkt 1300—1400, d:o mindre feta 923— 1025, ” DEN EVIGA FRÅGAN... — Hur gammal är du min lille . någon klart utformad globalpolitik alls och kan knappast bidraga till at göra den anglo-amerikanska mera likriktad. annan fråga är synpunkterna gen i Bonn och det samspel mel- lan Adenauer och de Gaulle, som tydligt syftar till att försvåra den brittiska regeringens ställning. En !k ytterligare försämring av atmosfä- Kallt klimat befrämjar Politisk frihet Ett kallt klimat befrämjar upp- Omsten och fortvaron av politisk Fiket verkställt en inventering rö 2 e antalet gällande ; rättigheter + ör handel med skrot, ” AA Därvi, råa MN län ml har. ett. stort antal inte till" det romerska” väldets storhet , Den ,av. skrotbranschens Nämnd! + ” en, kartläggning - av , detta » > gen skall. tas om hand, heter det ie gens volym, dels att sätta -bilutred='; Ne passar i länder med starkt utveck : der tidigare 'år får 'växa: upptill tu . ” , ban tlltocade gosse? . r : i och individuell frihet, medan ö Ninyttjade” , tillstånd ut=, YOre en Waucn ot Ue av get och koma sens om det låter såg jö= — Fem år, adv? rön sude pris le från W. sanden och Bonn ter I varmt klimat befrämjar uppkoma- de trats så att antalet kvarståen= a i a a NT [AS men går det inte så får äv. "> Och vad tänker du bli? N a att atlantförbundet blir jSig ölliga f02s horisont som [ten av slaveri och d iu |eS fösta handlare är 1.158 och an i I une ed Berlin skuls I finna sig I rad som hälst ock hop ju — &x år, : äran blott och bart som en mi- fomsta möjliga förtecken inför ett tempererade klimat och sin ah oavitt | talet "Uppköpare 3.406, vilka siffrof H unna forts soma satt nr . . (Sral som behärskas av d öte med Chursjtjov. o. BCOgra= dock givetvis ändras f.å Hill.” : kva tilgare, efter att Oattysk. [P7 AREA ved at kan beder > — I går såg jag på tivoll en | Amerika eller av en tremakts.)Frågan är Au bara: Skall väst enligt arderbrutenbet Cger Europa annan På många ra öre för a i d klite som gick på lina USAn med England-Frankrike i makterna förmå utjämna "alla sina un kultur Ht fak ett incitament rekommer no, älltjän t tillstånd sont” DEN KÄRLEKEN = Det var väl ingenting, Jag . v släptåg. Formellt skall en- Inbördes divergenser, innan ettlgan Asi meg nåtskridande, me. inte utnyttj är cha n av så- KEN Plstaligt tog hennes älskade py. |"Åf På gatan fem damer som gick | "St USA:s önskan, de små med- dylikt, toppmöte på allvar blir ak- SA med sina" ofantliga ytor yttjas, Innehavaren av us De var rygifta. De satt I ant bla vackra hem och såg mMånske- Bet försttvrta tråka utanför Fn trast sjårg smaktande. På deras bord brann ett emba levande kun som speglade ag I karaffen och te trå glasen, Dra syblirea frin Pan ur mun och sa: = Jag undrar varför ezeatligen bilruotorn hade så sadla svårt att starta I går, . — Har du dan desök av tju. var anlin du köpte vakthunders sh försånkt j lura drömmar, > Ja, & går va R stal de nr T det en här och På kafferep. = ot OFORGLOMLIGT — Nej aktrig glömmer jag min första kärlek. Jag bur ständint Påmind om den. . — Hur så? tuell: lemsstaterna förbli Lkvärdiga med stormakterna, då det gäller att fat- (Coryrizht NPS och sina motsatser i kj sc imat. befrämjande på uppk af. verkar — denna tidn.) >> Jag är ju med mkani. akan? ja gin 4 En sydhallänning kan inte dana tillstånd är enligt 'skrothan= delsförordningen skyldiga att låta , Omsten av po. Litiska enhelsskar elser och enväl , avregistrera dem, Underlåtenhet häratinnan är straffbelagd.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.